Rapport Period 2015-01-01-2015-12-31 Samordningsteamet FNS
Sammanfattning Under året har 11 personer aktualiserats och startat i teamet. Av totalt 29 deltagare som var inskrivna var 12 personer ute i någon form av arbetsträning/praktik. Under året har det varit stor personalbrist i Samordningsteamet FNS. Trots den rådande personalbristen har verksamheten rört sig i rätt riktning. Ny personal började i verksamheten. Kurator Anna-Cari Calander efterträddes av Eva Eriksson i januari och ny socialkonsulent Joakim Hagman började på 50 % i maj. Teamet har fått ett nytt kök men ska eventuellt flytta till nya lokaler under 2016. Verksamheten har återlämnat ca 377. 000 kr till Samordningsförbundet. 2
Deltagare insatsens förutsättningar Målgruppen kännetecknas till stor del av deltagare med psykisk problematik. De flesta av de inskrivna deltagarna har en kontakt med vuxenpsykiatrin. Neuropsykiatriska funktionshinder är vanligt förekommande såsom Aspberger, ADD, ADHD samt tvångsproblematik. Teamets bedömning är att arbetslivet och även arbetsprövning kan vara långt borta för flertalet av deltagarna. Teamet ser att verksamhetens mål för många med 1års inskrivning är ohållbart, eftersom det visat sig att arbetsträning/praktik är möjligt först efter en längre tid i teamets verksamhet. I början på 2015 och även under hösten beslutade styrgruppen om aktualiseringsstopp på grund av. personalens ofulltalighet. Under året har 29 deltagare varit inskrivna i verksamheten, 12 personer har aktualiserats varav 11 personer startade i teamet. Av 29 deltagare har 12 personer varit ute i någon form av arbetsträning. De övriga deltagarna har inte varit redo för en arbetsträning eller praktik. Under våren blev det mycket enskilda samtal och fokus låg på att den nya personalen skulle lära känna varandra och deltagarna. De nya deltagarna som startade i teamet under hösten var mer aktiva och har bidragit meningsfullt i samtalsgrupper. Samtidigt har de deltagare som varit inskrivna längre blivit mer aktiva och bekväma i situationen. För personer som visat sig tillhöra LSS och som är utredda innan eller under tiden i teamet är genomströmningstiden längre. Dessa personer har betydligt svårare att tillgodogöra sig gruppverksamhet och även vissa aktiviteter. För att få dessa personer att gå vidare till annan ersättning/sysselsättning är snittiden 2 ½ - 3 år. Svårigheten som personalen möter dagligen är att anpassa aktiviteter så att alla deltagares behov tillgodoses. Teamet utvecklades genom annan gruppverksamhet, skapande, mindfulness och individuella samtal. Ålder och könsfördelning Man Kvinna Totalt Fagersta 4 4 8 Norberg 1 1 Skbg 1 1 2 AF 3 6 9 FK 2 7 9 10 19 29 3
Man 18-29 Kvinna 18-29 Totalt Fagersta 3 1 4 Norberg 0 0 0 Skbg 1 0 1 AF 0 2 2 FK 1 1 2 4 4 9 Man 30-64 Kvinna 30-64 Totalt Fagersta 1 3 4 Norberg 0 1 1 Skbg 1 1 2 AF 2 5 7 FK 1 5 6 5 15 20 Flera av deltagarna som t.ex är aktualiserade av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är även ett ärende hos socialtjänsten. Statistiken kan därför bli missvisande. Deltagare genomförande och process Aktualiseringen in i teamet finns beskrivet i föregående rapport. När nya deltagare aktualiserades efter sommaren gick verksamheten in i en ny fas. Den nya sammansättningen av deltagare resulterade i dynamiska grupper. Deltagarna blev mer aktiva och personalen kunde ta ett steg tillbaka i processen. Efter ett år av mindre motiverade personer blev det en nytändning för såväl deltagare som personal. Deltagare som varit länge i teamet guidade de andra samtidigt som 4
började våga ta mer plats i teamet. Under året har verksamheten ändrat formen i gruppsamtalen från månadsteman till att arbeta med samtalskort bl.a. existentiell hälsa som handlar om livsmod, livsglädje och livsmening, vilket har varit ett bra verktyg för samtalen. Teamet har under året upparbetat relationer med nya arbetsgivare, specifikt en arbetsgivare har tagit emot tre deltagare under året på arbetsträning, två av dessa har sedan gått vidare till anställning hos annan arbetsgivare. Deltagarna har växt rejält under arbetsträningstiden och det har varit betydelsefullt för dem att arbetsgivaren har hållit kontakten även efter att deltagarna avslutat arbetsträningen. När matchningen mellan deltagare och arbetsgivare varit lyckad är arbetsträningen en naturlig del mellan teamets verksamhet och en anställning. Det teamets personal har sett är att SIUSstöd har en stor betydelse för att möjliggöra en hållbar anställning. Aktiviteter och föreläsningar som har genomförts Aspbergerföreläsningar i Västerås Teater Bowling Hälsocenter Promenader Samtalsgrupper Mindfulness Bakning/matlagning Skapande verksamhet Ridning Individuella samtal Gym Information från Arbetsförmedlingen Föreläsning från psykiatrin om tvång Utflykter Fiske vid Aborrtjärn Säters mentalvårds muséum Landsberget Stockholm museum och fjärilshuset Kulturpark Ängelsberg Semla Sala silvergruva Utställning om branden i Västmanland 5
Deltagare resultat och effekter Antal avslutade under perioden 150101 151231 = 11 personer Antal avslutade totalt Varav dropouts (tidiga avhopp) Antal i arbete Antal I studier Antal till annan arbetslivsin riktad rehab Antal till medicinsk rehab Antal till föräldrarledighet Antal till annat 11 0 2 1 4 2 2 Tid i snitt för bidragsförsörjning 2,8 Genomströmningstid 21,1 Under året har 2 deltagare gått vidare till LSS insatser, detta tack vare genomförda utredningar via psykiatrin. På grund av långa väntetider på psykiatrin har deltagarnas genomströmningstid varit lång (ca 2½ år). För dessa personer har vardagen och framtidsutsikterna väsentligt förbättrats. Ersättningen har dessutom flyttats från ett långvarigt försörjningsstöd till annan ersättning. Några citat från deltagare: Jag gillar inte när det blev för stora grupper. Jag gillar att få lära mig vara bland andra människor. Jag tycker om att jag får utvecklas i min egen takt. Jag gillar att få den tiden jag behöver. Bra, givande, roligt. Personal med olika tillvägagångssätt. Tycker inget är dåligt. Jag trivs jättebra på FNS. Tycker alla deltagarna är trevliga och ledarna är bra. Skönt med rutiner, härligt med den sociala biten, många spontana djupa samtal och även många skratt. Bra gemenskap i teamet, bra att vi deltagare får vara med om att tipsa om aktiviteter, toppenbra med massagestolen, bra stöd från ledarna. Teamet har gett mig många nya vänner, känner mig inte längre ensam. 6
Personal förutsättningar Personalsammansättningen har under året ändrats. Kurator Eva Eriksson ersatte Anna-Cari Calander i slutet av januari och även hon är en stor resurs i teamet. Under våren har teamet haft en 100 % vakant tjänst som ersattes med Joakim Hagman fr.o.m. april med 1 dag i veckan och fr.o.m. maj 50 %. Under hösten har arbetsförmedlaren i teamet minskade sin tid i teamet från 50 % till 37,5% pga. hälsoskäl. Administratören slutade sin anställning på 50 % i början på året vilket har resulterat i att verksamhetsledaren har tagit över den administrativa funktionen, detta har resulterat i mindre tid för den praktiska verksamheten. Styrgruppen har under några tillfällen under året tagit beslut att teamet fått intagningsstopp på grund av den rådande personalbristen. En av socialkonsulenterna blev långtidssjukskriven i november och december månad och styrgruppen tog återigen ett beslut om intagningsstopp. Trots att det har varit rörigt och mycket intagningsstopp så är personalens upplevelse att våra samarbetspartners har haft förståelse får den rådande situationen. Under hösten meddelade Joakim Hagman att han efter årsskiftet skulle gå tillbaka till sin tjänst i Norberg på 100 %. Teamet fick återigen påbörja en nyrekryteringsprocess som ska tillsättas i början på januari 2016. Under 2015 har personalen bestått av: Annelie Sörengård Verksamhetsledare 100% Carina Granqvist Socialkonsulent 50 % Joakim Hagman Socialkonsulent 50 % Anneli Binnerstam Arbetsförmedlare 37,5% Eva Eriksson Kurator 33,3 % Personal Process Personalens situation har varit hårt belastad under året då det under långa perioder har fattats personal. Fokus har lagts på att deltagarna inte på något vis skulle bli lidande över situationen. Vi har som tidigare haft veckovisa strukturerade möten på måndagar då all personal är samlad. Detta är absolut nödvändigt/lyckosamt då personalen under övrig tid går omlott. Under 2015 har teamet inte haft någon handledning. Teamet har konstaterat i efterhand att handledning är av stor vikt och vår målsättning är att lösa den frågan och tillsätta en handledare under 2016. 7
Personal resultat och effekter Det har varit en stor arbetsbelastning för teamets personal under året då det under längre perioder har saknats personella resurser. Trots detta har personalen sträckt sig till det yttersta för att deltagarna inte skulle påverkas. Verksamheten förbättrades under hösten när personalen arbetat ihop sig och det beretts in nya deltagare. Under november blev det återigen manfall på personal då en socialkonsulent blev långtidssjukskriven året ut. Trots detta har teampersonalen rört sig i rätt riktning enligt målet med verksamheten och även framsteg hos de inskrivna deltagarna. Personal som ej tidigare har genomgått grundkursen i lösningsfokuserat arbetssätt har deltagit i den. Övrig utbildning är föreläsningsserie i existentiell hälsa samt KUR utbildning som anordnades av Försäkringskassan. Av förståliga skäl så har personalen inte haft möjlighet att delta i övriga lösningsfokuserade utbildningar som har erbjudits under året. Organisation förutsättningar Styrgruppens sammansättning bestod av Helena Reigans Fagersta kommun, Anki Rask Norbergs kommun, Christer Jansson Skinnskattebergs kommun, Riitta Högberg Försäkringskassan, Maria Andersson Arbetsförmedlingen, Ann Åkerlund Rilegård Samordningsförbundet samt Annelie Sörengård FNS. Styrgruppen har fortfarande inte haft någon representant från Landstinget representerad. Dialog kring detta har förts med representant från psykiatrin, som har bett om längre framförhållning gällande mötestider under året för att ha möjlighet att delta. Organisationsförändringar i chefsleden inom psykiatrin har även påverkat arbetsbelastningen, och därmed möjligheten till att delta. Styrgruppsmötena är strukturerade och följer som tidigare en dagordning som har varit verksamhetsledarens uppgift att föredra. Mötena har varit 1 gång i månaden, detta pga. av att det har varit svajigt i teamet och att det har behövts mer styrning och beslut. Vid de månadsvisa träffarna har beslut tagits om att nya aktualiseringar ska godkännas utifrån hur personalsituationen har sett ut. Teamets personal är mycket nöjda och har ett stort förtroende för styrgruppen som har varit till ett mycket stort stöd för teamet under det gångna året. Trots den situation verksamheten har befunnit sig i under det gångna året är vår upplevelse att förstroendet finns kvar för verksamheten från de inblandade myndigheterna. I slutet på året blev samordnaren Ann Åkerlund Rilegård långtidssjukskriven och Mariette Sjölund ersatte henne som kontaktperson mot Samordningsförbundet. 8
Under hösten fick teamet till uppgift att leta efter nya lokaler på grund av att de nuvarande lokalerna skall användas till andra ändamål. De tilltänkta lokalerna är på Brukskontoret i Fagersta. Teamets känslor inför detta är att det är synd att man ska flytta en väl inarbetad och geografiskt rätt lokal dessutom med de efterlängtade nyrustade köket. Organisation genomförande och process Aktualiseringarna löper på enligt det nya förfarandet som togs i bruk under förra perioden. Vår upplevelse är att det är en bättre och säkrare metod att bereda in deltagarna till teamet. Utredningen som har gjorts av en extern utvärderare har påvisat att både deltagare och handläggare är nöjda med denna beredningsform. Extern utvärderare har även utformat nya uppföljningsverktyg och denna utvärdering började tas i bruk under hösten 2015. Organisation resultat och effekter Teamet har haft för avsikt att under året besöka alla berörda myndigheter för att informera om verksamheten. På grund av personalbrist har detta inte varit möjligt att genomföra. Det är något som teamet har uppmärksammat är av stor vikt, då ny personal som anställs på respektive myndighet inte har vetskap om vår verksamhet. Vår förhoppning är att den samhällsekonomiska utvärderingen som startades 2014 kommer att vara klar i början av 2016 och kan presenteras då. Det har varit på gång med denna utvärdering en längre tid men på grund av att de personer som börjat jobba med den har antingen slutat eller fått andra arbetsuppgifter. Samordningsteamet FNS har under året förbrukat 79,64% av 2015 års budget. Då det har fattas personal i teamet under året har detta medfört att personalkostnaderna inte blev enligt beräkning. Verksamheten har heller inte haft möjlighet att genomföra planerade aktiviteterna på grund av personalbristen. Verksamheten har lämnat tillbaka till ca 377 000 kr till Samordningsförbundet. 9
Rekvisition av projektmedel 2015 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv Totalt Egen personal 129 493 kr 131 721 kr 132 153 kr 132 153 kr 525 520 kr Externa tjänster 59 940 kr 143 552 kr 177 770 kr 194 771 kr 576 033 kr Lokaler 207 000 kr 69 000 kr 276 000 kr Övriga tjänster 33 999 kr 23 566 kr 19 724 kr 17 324 kr 94 613 kr 223 432 kr 298 839 kr 536 647 kr 413 248 kr = 1 472 166 kr Budgeten för 2015 = 1 850 000 kr 10
Kuratorns del i samordningsteamen Jag har nu jobbat som kurator i Norra Västmanlands tre samordningsteam sedan januari 2015 och rekryterades efter att föregående kurator Anna-Cari Calander gick vidare till ny tjänst inom landstinget i slutet av 2014. Detta med anledning av osäkerhet kring fortsatt finansiering av kuratorstjänsten i teamet. I mitt arbete under det här året har jag haft utgångspunkt i det som Anna-Cari redan utformat tillsammans med deltagare och personal i respektive team. Därtill har jag anpassat upplägg och innehåll utifrån de behov jag sett vara aktuella hos nuvarande deltagare i respektive team, de respektive teamens rådande förutsättningar gällande personal och upplägg av verksamhet, samt utifrån min egen bakgrund och erfarenhet. Antalet deltagare i enskilda stödsamtal har varierat över tid och mellan de olika teamen, med ett spann mellan ca 5-12 per team åt gången. Vissa deltagare har jag regelbunden kontakt med, medan andra önskar samtal vid enskilda tillfällen. Med utgångspunkt från det enskilda behovet har jag sedan anpassat mitt övriga arbete med gruppverksamhet och föreläsningar kring exempelvis kost, sömn, hälsa och välmående, tankens kraft, rädslor, stresshantering. Variationen i behovet av stödsamtal mellan de olika teamen kan jag se delvis har haft koppling till antal inskrivna deltagare i respektive team, där det varierat under året beroende på olika förutsättningar, t ex inflöde. En viss variation beror troligtvis även på att verksamheten ser något olika ut i de olika teamen och att det även skiljer sig något kring hur arbetet organiseras inom teamen. Det jag främst upplever som en röd tråd hos många av våra deltagare är behovet att stärka självkänslan och tron på den egna förmågan, att se sina inneboende resurser och att utmana tidigare invanda tankemönster. Många har också stora behov av att skapa struktur och rutiner i vardagen, främst kring kost- och sömnvanor och att komma ur negativa eller destruktiva tankemönster som många gånger befäster det dåliga måendet och känslan av utanförskap. Ett av de verktyg jag använder mig av som en stomme i mitt arbete är Mindfulness och det förhållningssätt som mindfulness innebär. Jag använder mig av tänket i så väl enskilda samtal som i de grupper jag haft. Under 2015 har det inneburit grupper i två av de tre teamen, med planerad start även i det tredje teamet under början av 2016. Effekterna av mindfulness som deltagare har uttryckt är att de känner sig lugnare, har mindre oroliga tankar, har lättare att somna, har insett mer egna inneboende resurser vilket inneburit att de inte har haft samma behov av yttre hjälp och stöd som tidigare. Alla har dock inte upplevt att mindfulness är något för dem, då utmaningen att sitta stilla och att släppa taget om tankar även kan vara mycket utmanande. De flesta som är klarat att hålla ut några gånger har dock upptäckt de positiva effekterna och konstaterat att det blivit lättare och lättare vartefter. 11
Jag ser kuratorsrollen i teamet som ett komplement och en brygga till psykiatrin. Flera lyckade exempel finns där deltagare går i behandling inom psykiatrin medan vi inom teamet arbetar med andra kompletterande delar, vilket gör att processen går framåt mer synbart. I några fall har även rädslan för att inleda en kontakt med psykiatrin överbryggats av inledande stödsamtal inom ramen för teamet. Fortsatt dialog med psykiatrin kring samverkan ser jag som en framgångsfaktor som kan göra att våra deltagare får ännu bättre förutsättningar för rehabilitering och som i förlängningen leder till såväl mindre lidande för den enskilde samt en samhällsekonomisk vinst. Eva Eriksson Kurator samordningsteamen Norra Västmanlands samordningsförbund 12