Delårsrapport. Samverkansteam Avesta

Transkript

1 med stöd av Delårsrapport Samverkansteam Avesta Period Avesta Styrgruppen genom Sonja Tiger

2 Sammanfattning Deltagare Under perioden har 34 personer skrivits in i teamets verksamhet. Totalt består gruppen av 40 personer 31/12; av dessa är 17 män och 23 kvinnor. Medelåldern är nu något högre än tidigare; 36 år, där den yngste deltagaren är 18 år och den äldsta 58 år. 26 personer har avslutats under perioden, 50% (5+6) av dessa gick till arbete eller annan arbetslivsinriktad rehabilitering om man räknar bort 4 tidiga dropouts. Genomströmningstiden för dessa var 13,5 månader, snittid i bidragsberoende före insatsen var 5,4 år. Än så länge har teamet få deltagare med utomnordisk bakgrund. Personal Samverkansteamet består av representanter från Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget. Teamet består i nuläget av 6 personer; 3 personer som jobbar 100% och 3 personer med 20% vardera, totalt 3,6 tjänster. Nytt sedan i somras är att FKs representant arbetar med AE en stor fördel då många av deltagarna är unga med funktionshinder Organisation Teamets flytt till nya lokaler har inneburit ändrade förutsättningar, det är inte längre lika enkelt och självklart med samverkan med övriga AME. Arbetet med att hitta fungerande former för samverkan är igång. Styrgruppens sammansättning har också förändrats under perioden och vissa medlemmar har inte kunnat delta i styrgruppens möten. En ambition och vilja finns att få arbetet att fungera och diskussioner för att hitta möjligheter till delaktighet för alla parter pågår. Budgeten är i stort sett i balans, ett litet överskott under året. 1. Deltagare insatsens förutsättningar Under 2016 har 34 personer skrivits in i verksamheten, och deltagarantalet har för första gången nått 40 personer och stundtals har antalet aktiva varit fler än 40 (som är det riktmärke som tidigare diskuterats). Gruppen är mer blandad än tidigare. Under hösten har en ökning kunnat märkas av långtidssjukskrivna mellan år med ersättning från FK, samt unga med funktionsnedsättningar, som har beviljats eller väntar besked om eller kommer att ansöka om AE. 6 av 13 är födda på 90-talet, snittåldern på de nyinskrivna är 30,7 år. Endast 2

3 nyinskrivna har utomnordisk bakgrund. Av de tidigare inskrivna som finns kvar i verksamheten är en hög andel ute i arbetsträning/praktik, 17 personer En ökning av remisser från landstinget främst från vuxenpsykiatrin, men även habiliteringen kanske för att information och kunskap om teamet har spridits ut i organisationen? Betydligt färre remitteras från socialtjänsten, troligtvis för att många försörjningsstödstagare bedöms lämpliga som deltagare i AMEs projekt Framtidsjobb Avesta. Detta kan också förklara att teamet inte har tagit emot fler nyanlända - de har oftast sin försörjning från socialtjänsten, och kanske därför ofta skrivs in i projektet istället. 27 av 66 (40,9%) av de totalt inskrivna tom är födda på 90-talet eftersom unga med funktionsnedsättning är en prioriterad grupp har teamet nått rätt målgrupp. 2. Deltagare genomförande och process Under hösten 2016 har deltagarantalet nått upp till 40 inskrivna, och under en period var antalet 45 personer. För första gången har det bildats en kö och utifrån detta kommer de som väntar på inskrivning (6 personer vid årsskiftet) att erbjudas plats i en Lösningsfokus-grupp med start i februari för att slippa vänta helt utan aktivitet. Gruppens sammansättning har förändrats och nya behov och önskemål har framkommit. De som deltar i de olika gruppaktiviteterna uppskattar att träffa nya människor och göra saker tillsammans. En deltagare har hållit föreläsning om panikångest och om hur hon gjorde för att hantera detta för de andra deltagarna ett led i att deltagarna använder sina egna erfarenheter för att stötta varandra. 3 personer kommer att delta i grön rehab i Garpenberg 5 personer deltog under hösten i aktivitet i samarbete med Teatermaskinen som utmynnade i en föreställning för närstående och professionella. Teamet jobbar vidare för att i samverkan med Teatermaskinen och Sjöviks Folkhögskola kunna erbjuda en anpassad SMF-kurs (studiemotiverande folkhögskolekurs) under våren med basen i teater/kreativa verksamheter. Vid höstens planeringsdag med deltagarna framkom många goda idéer till aktiviteter att jobba vidare med, tex framkom önskemål om ytterligare kreativa verksamheter, hängtid i teamets lokaler, stötta varandra i gruppen, samt tydligare struktur och organisation. Eftersom teamet under hösten har fyllt 40 platser och för första gången har en kö har diskussionen om prövotid inför inskrivning tagits upp. Beslut om att de 2 första månaderna är på prov för att känna efter om insatsen är den rätta kriteriet för fortsatt inskrivning är att man har förmåga att delta i någon form av verksamhet minst 1 gång/vecka under prövoperioden. Detta för att inte slösa tid på fel sak och inte få en känsla av misslyckande utan istället kunna välja en annan väg. I starten har vissa deltagare haft sin plats kvar under lång tid trots att inget hänt och frånvaron varit väldigt hög/aktiviteten varit väldigt låg. Detta har lett till missnöje och frustration. I och med behovet att använda tiden mer effektivt för att korta väntetiderna har tanken på prövotid blivit aktuell både för deltagarnas och personalens känsla av meningsfullhet. Många av de som avslutas under perioden har varit inskrivna från verksamhetens start. Det har tagit lång tid att hitta vägen framåt, och vissa deltagare har inte varit motiverade för

4 deltagande i teamets verksamhet. Här ser vi vikten av att deltagaren gör ett aktivt val att delta och har en önskan om förändring. Vi ser att många har önskat förlängning av inskrivningstiden då de känner att de går framåt men det tar längre tid än förväntat. De deltagare som skrevs in under 2015 och fortfarande finns kvar (12 st) har en snittålder på 38,2 högre än nuvarande snittålder, och endast 3 av dessa är födda på 90-talet. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att de som är yngre och inte varit i utanförskap lika länge också snabbare tar sig vidare. Utvecklingsområden/planering framåt - Teamet fortsätter med planeringsdagar för deltagarna för ökad delaktighet och känslan av att man äger sin egen process - Lösningsfokusgrupper för att starta igång den egna processen - Köp av externa tjänster för att kunna erbjuda variation utifrån individuella behov - SMF - Ökad samverkan med övriga insatser inom AME 3. Deltagare resultat och effekter Under perioden personer skrivits in i verksamheten varav 19 kvinnor och 15 män. Tabell: Deltagarresultat Antal inskrivna Antal nyinskrivna under perioden Antal avslut totalt Varav dropouts (tidiga avhopp) Antal i arbete Antal i studier Antal till annan arbetslivsinriktad rehab Antal till sjukersättning Antal till annat deltagare har avslutats, varav 4 personer var en tidiga dropouts. Av de övriga fick 5 personer arbete, 6 personer gick till annan arbetslivsinriktad rehabilitering och 11 personer avslutades av andra anledningar. Det innebär att resultatet blir att 50% av de avslutade deltagarna under perioden gick i mål. Bland dessa var snittiden i bidragsberoende innan insatsen 5,4 år under perioden. Antal inskrivna personer avslutades till annat : 1 person har flyttat till Malmö 1 person har fått fp 2 personer är i behov av medicinsk rehab och kan inte delta pga detta 3 personer upplever inte behov av insatsen 4 personer upplevs inte ha arbetsförmåga och söker SE/AE.

5 Tabell: Genomströmningstid ( ) period Period Period Period månader 3,5 mån 9,4 mån 13,2 mån Genomströmningstiden har ökat sedan starten En möjlig förklaring är att många av de inskrivna står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden och behöver lång tid för att komma tillbaka. Vissa deltagare har trots att de är i 40-årsåldern - aldrig haft ett arbete. Målgruppen har ändrats något i och med att de deltagare som tidigare remitterades till teamet från socialtjänsten och stod lite närmare arbetsmarknaden skickas nu istället till AMEs projekt framtidsjobb Avesta. Det kan innebära att deltagarna som nu skrivs in i teamet har en längre rehabiliteringstid, större utredningsbehov, i högre grad har funktionsnedsättningar. Resultaten för 2015 har troligtvis också påverkats av att de som avslutats till arbete under denna period tidigare deltog i annan samordnad rehabilitering (fyrsteget) och alltså redan hade kommit en bit på väg i sin rehabiliteringsprocess. Verksamheten är relativt ny och de deltagare som avslutats är ännu förhållandevis få. Därför kan det vara svårt att dra några säkra slutsatser utifrån resultaten hittills. 4. Personalen insatsens förutsättningar Viss fortbildning har genomförts under hösten; Marie-Louise har genomfört yrkesvägledningsutbildning via AF. Teamet har också deltagit i en utbildning om Neuropsykiatriska funktionshinder genom ASPI. Under vintern (med start i början av december) har Sonja, Janne och Marie-Louise haft möjlighet att delta i en Lösningsfokuserad gruppledarutbildning tillsammans med personalen i Kraften, samt personal från Säters kommun. 2 deltagare från teamet har också deltagit i utbildningen tillsammans med personalen utifrån att de har uttryckt önskemål om att kunna arbeta med coachande verksamhet framöver. Teamet kommer tillsammans med dessa deltagare att starta två uppstartsgrupper i början av februari. En stor fördel kan noteras med att Pia-Lena (jobbar med AE) är FKs nya representant i teamet eftersom andelen unga med funktionshinder har ökat med tiden. Teamet behöver hitta en bättre struktur för administratörens arbete något att titta på tillsammans med AME-chef? Finns det begränsningar i vad vi kan be henne om får vi vad vi betalar för? 5. Personal arbetssätt och metoder Under hösten har teamet prövat olika metoder för att få verksamheten att fungera på bästa sätt. Till stor del har man jobbat med individuella insatser; coachande samtal med de nyinskrivna, och mycket arbetsgivarkontakter för de som varit inskrivna länge.

6 Teamet har upparbetat samarbete med andra aktörer, tex grön rehab i Garpenberg, Teatermaskinen och Sjöviks folkhögskola. Uppstart för regelbundna träffar m projektet för ökad samverkan är på gång. Egen lokal gör det lättare att ordna spontana aktiviteter, tex lunch (deltagarna träffades i köket och lagade lunch tillsammans, pysselträff före jul med julpyssel och bakning/julgodis). Ett försök med studietid gjordes under hösten, men det visade sig att de deltagare som uttryckt önskemål om att studera tillsammans i teamets lokaler inte kom till studieträffarna. Under våren planeras istället öppen tid för tex kreativa verksamheter, samtal, och social träning för de som inte har enskilda aktiviteter. Broschyren har uppdaterats och försetts med tilläggsblad med information om prövotid. En utmaning är att anpassa verksamheten efter nya deltagare och förutsättningar, när platserna är fyllda (drygt 40 deltagare) går det ibland väldigt fort och det är lätt att bara köra på. Teamet måste vara noga med att lyssna in och vara lyhörda, inte bygga upp alltför fasta strukturer utan vara öppna för förändring. Detta ställer stora krav på medarbetarna och förutsätter att teamet har en samsyn och en flexibilitet. Här är regelbunden handledning till stor nytta. Teamet har blivit bättre på att följa upp tillsammans med remitterande handläggare genom att ha som rutin att vid uppföljningsmöten direkt boka tid för nästa uppföljning. Ansökan om förlängning ett antal gamla deltagare har passerat ettårsgränsen och ansöker om förlängning utifrån sitt upplevda behov (se bilaga ansökningsblankett). Diskussion togs i styrgruppen om var beslutet om förlängning ska tas, styrelsen beslutade dock att i normalfallet kan teamet fatta beslut, endast i tveksamma fall lyfts frågan i styrgruppen. När är det dags för avslut hur länge kan man vara kvar hur många förlängningar är det rimligt att bevilja när platserna är fulla och det har bildats en kö? (6 personer , med fler på ingång under januari ). Är det bättre att de som är inskrivna alla får vara kvar tills de går i mål, eller ska man avsluta efter en maxtid för att ge fler (de som står i kö) chansen att delta i verksamheten? Är det rimligt att införa obligatorisk gruppstart för att minska tiden som går utan att något händer? 6. Personal Resultat och effekter Teamet har stärkts av att Pia-Lena som jobbar med AE har tillkommit i och med Lenas pensionsavgång. I och med att andelen deltagare med AE och som vill/behöver ansöka om AE har ökat är detta en viktig tillgång eftersom vi får snabb och korrekt information kring ansökningar, förlängningar, regler och möjligheter. Kurser och vidareutbildningar ger möjligeter till nya arbetssätt. Tyvärr har det visat sig att det i och med flytten till nya lokalen har blivit svårare att arbeta med administration, telefonkontakter etc eftersom det endast finns ett kontor som delas av de tre heltidsarbetande i teamet. Behov finns av större avskildhet i vissa lägen, det upplevs också att luften blir väldigt dålig (ventilation?)

7 Arbetsfördelningen blir viktig när deltagarna blir fler utvecklingsområde! Hur ser vi till att arbetsbelastningen blir rättvist fördelad? Flytt, nya lokaler, ny (frånvarande) chef, osv har inneburit stort energitapp, frustration när saker inte fungerar påverkar arbetet med deltagarna och det blir mindre tid och ork till att göra bra saker. Viktigt med gemensamma utbildningar, utvecklingsdagar osv för att kunna ha gemensamt fokus och dra åt samma håll. Också viktigt att komma ihåg att det är individen som har sin egen lösning, personalens roll är inte att ta över och lösa alla problem utan att hjälpa deltagaren att se sina egna lösningar och själv jobba för att komma vidare. Ambitionen är att vara flexibla och lyhörda för att fånga upp idéer och önskemål, samtidigt behövs en tydlig struktur där deltagarna får rätt information och vet vad som gäller och vad de kan förvänta sig. Detta är fortfarande ett utvecklingsområde. Det som prövats och varit framgångsrikt är planeringsdagar samt verksamhetsträffar med deltagarna, där alla kan uttrycka sina synpunkter, idéer och önskemål. Att bjuda in deltagare till utbildnings/utvecklingstillfällen tillsammans med personalen har gett mycket positiva resultat, både för personalen och de deltagare som bjudits in. Det har utmynnat i att två deltagare kommer att leda Lösningsfokusgrupper tillsammans med personalen som ett led i deras önskan att arbeta med människor framöver. Ambitionen är att fortsätta att utveckla samverkan och genomföra aktiviteter tillsammans med tex Kraften, Framtidsjobb Avesta, Grön rehab i Garpenberg, Teatermaskinen, Sjöviks folkhögskola, mfl. Fler deltagarledda aktiviteter där deltagarna hjälper/lär ut/lär av varandra är också ett önskemål framöver, liksom att arbeta mer med grupper på olika sätt. 7. Organisation förutsättningar Styrgruppens medlemmar har delvis bytts ut och gruppen består vid årets slut följande personer: Henrik Johansson AF Maria Kindblom, Avesta kommun Kerstin Vesterholm, Landstinget Dalarna (vuxen psyk) Pernilla Boberg Frank, FK, Per Hed, AME-chef Avesta kommun Sonja Tiger, Verksamhetssamordnare (föredragande) Adjungerat förbundschef från Södra Dalarnas Samordningsförbund Jonas Wells. Styrgruppen har under hösten träffats 3 gånger. En viktig fråga är närvaro vid styrgruppens möten för att säkerställa att alla parter är delaktiga i verksamheten. Viktigt att komma ihåg är att verksamheten är samägd och att ansvaret delas lika mellan de fyra myndigheterna. Verksamheten flyttade under sommaren till egna lokaler och är inte längre samlokaliserad med övriga AME. Detta har påverkat möjligheterna till samverkan med AME att förlora närheten har gjort det svårare att samordna och ge och få information som kan underlätta

8 samverkan. Den nya lokalen har varit i behov av anpassning som har dragit ut på tiden och detta har inneburit att det har blivit mindre av gemensamma aktiviteter i lokalen, främst pga dålig isolering. Ljudet färdas genom hela lokalen och gör det svårt att få till förtroliga samtal om andra finns i lokalen. Vissa medlemmar i styrgruppen har haft svårt att delta på gruppens möten och här finns ett uttalat behov av att se över prioriteringarna; för att utveckla samverkan och klara utmaningarna inom de olika organisationerna bör det vara en vinst i att prioritera styrgruppens arbete? 8. Organisation genomförande och process En utvecklingsdag tillsammans med Kraften genomfördes 5/9 på Avesta församlingsgård. För att underlätta för verksamheterna genomfördes 2 halvdagar med fokus på samverkan och ökade möjligheter. Dagen blev välbesökt, och många goda idéer till ökad samverkan och nya kontaktvägar blev resultatet. Samverkan med Samordningsteamen i Västmanland (finansierade av Norra Västmanlands samordningsförbund) har också inletts, en givande träff i Fagersta den 9/12 kommer förhoppningsvis att följas av flera under våren För att få de synergieffekter som önskades i och med att teamet lades under AME har initiativ tagits till regelbundna träffar med i första hand projekt framtidsjobb Avesta där målgruppen är liknande i många avseenden. Flera gemensamma aktiviteter planeras under våren med start i februari. Samverkan med ordinarie myndigheters personal har utvecklats och lett till korta kontaktvägar och ett ökat kunskapsutbyte mellan teamet och berörd personal. Teamet har regelbundna träffar med boendestöd/lss. Personalen i teamet underlättar kontakter med psykiatrin där belastningen och resursbristen är hård. Teamet får oftast snabbt svar tack vare att Lennart jobbar i teamet och kan föra fram information till rätt person. Teamet har även tillgång till regelbunden samverkan mellan socialtjänsten och vuxenpsykiatrin genom Malin. Att Marie-Louise är anställd av AF underlättar samverkan med AFs personal hon kan fatta beslut, hitta rätt information och förmedla kontakter med de handläggare som arbetar med teamets målgrupp dock är endast ett fåtal aktuella för insatser via AF i nuläget. Samverkan med FKs personal har utvecklats på ett positivt sätt, dels genom att allt fler av deltagarna remitteras från FK och gör att de berörda handläggarna har täta kontakter med teamet, dels att teamets nuvarande FK-representant jobbar med unga med aktivitetsersättning som är en prioriterad grupp och som ökar i antal. Teamet har blivit etablerat/känt inom olika verksamheter och ses mer och mer som en naturlig del i samverkansarbetet i kommunen (och även utanför kommunens gränser). Det finns stora behov av samverkan i hela samhället och detta blir allt tydligare inom våra olika verksamheter där brist på resurser, både personellt och ekonomiskt blir allt tydligare och många medborgare upplever det som hopplöst och omöjligt att få den hjälp och det stöd de behöver. Här finns

9 stora vinster om man kan hitta fungerande samverkansmetoder, det bör vara en vinst inte bara för våra olika verksamheter utan för hela samhället och framför allt för den enskilde individen. 9. Organisation Resultat och effekter Nedan en tabell som visar ekonomin för samverkansteamet för helåret Beslut totalt Ackumulerat Återstår Egen personal kr Externa tjänster i teamet kr Lokaler kr Övriga kostnader kr S:a bokförda kostnader kr Överskottet i budgeten beror framför allt på att teamet inte köpt aktiviteter av externa aktörer i den omfattning som planerades. Detta beror i sin tur på fördröjningar i samband med flytt, svårigheter med lokaler, etc. Att teamet blivit mer etablerat märks genom att antalet studiebesök (som leder till remitteringar) ökar stadigt och har lett till att det bildats en kö. De som skrivs in i teamet är också i högre grad rätt målgrupp. FK använder möjligheterna i större utsträckning än tidigare och har även lagt personalresurs som arbetar inom AE som representant i teamet för att förbättra samordningen när det gäller unga med funktionshinder, som är en prioriterad grupp. Teamet har blivit en naturlig del i rehabiliteringsarbetet och det ger kortare kontaktvägar och en snabbare och smidigare process för individen. Att resultatet är stabilt och ligger kvar på 50% till arbete/annan arbetslivsinriktad rehabilitering tyder på att verksamheten är på rätt väg