ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND PLAN FÖR INSATS: SAMORDNINGSTEAMET HALLSTA/SURA

Transkript

1 ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND Datum: PLAN FÖR INSATS: SAMORDNINGSTEAMET HALLSTA/SURA Insatsbenämning Insatsens namn är Samordningsteamet Hallsta/Sura (förslag). Detta är inte ett projekt i den meningen att det är en tidsbegränsad insats i syfte att studera en metod eller nytt arbetssätt. Detta är en insats i den mening att, individers behov som denna insats syftar att möta, kräver långsiktighet, kontinuitet och en lärande ansats från myndigheternas sida. Verksamhetens ägare Verksamhetensägare är myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Hallstahammars kommun och Surahammars kommun. Ansvarig myndighet för verksamhetens bokföring och konto är Hallstahammars kommun. I skrivande stund är inte landstinget färdig om sitt deltagande, dock är det av ytterst vikt att tillgång till medicinsk kompetens säkerställs för insatsens målgrupp. Arbetsgruppen ser gärna att landstinget medverkar i insatsen och i väntan på landstingets eventuella medverkan påbörjar de intresserade myndigheterna att forma insatsen runt målgruppens behov. Denna plan för insats är skriven av Riitta Högberg (Försäkringskassan), Jonas Boman (Hallstahammars kommun), Lollo Horn (Arbetsförmedlingen) och Lisbet Berg Hedmark (Surahammars kommun). Jonas Wells från Norra Västmanlands Samordningsförbund har bistått gruppens arbete. Bakgrund Denna insats grundas i en behovsanalys som de ingående myndigheterna har gjort under vintern 2010/2011. Utgångspunkterna för denna analys är en triangulering av tre gruppers samordnade rehabiliteringsbehov: Funktionshindrade, unga vuxna och flyktingar/invandrare, alla med långvarig utanförskap från ett arbetsliv och med en sociomedicinsk komplexitet. Enligt Hallstahammars kommun fick 234 hushåll försörjningsstöd under december Av dessa är 49 % mellan år (117 st) och 28 % är mellan år (72 st). 18 hushåll uppbär försörjningsstöd med ett sjukintyg, 12 hushåll har ersättning från Försäkringskassan men har försörjningsstöd som utfyllnad. 61 hushåll är invandrare som ej längre räknas som flyktingar (utan självvförsörjning efter två år). Dessa 61 hushåll

2 motsvarar 25 % av den totala antalet hushåll som har försörjningsstöd och detta anses vara högt jämfört med andra kommuner. Överlag i gruppen finns behov av djupare utredning och stöttning för att hantera en svår situation och att stimulera framväxten av arbetsförmåga. En liknande analys har gjorts i Surahammars kommun. Den visar att för gruppen flyktingar/invandrare bedöms behoven av försörjningsstöd öka, framförallt för de nytillkomna. I gruppen bidragsberoende efter introduktionstiden är behovet mindre p.g.a. ett tidigare projekt. Grupper där behovet anses stort är unga vuxna år samt gruppen funktionshindrade, alla med långvarigt utanförskap från ett arbetsliv och med en sociomedicinsk komplexitet. Försäkringskassan har analyserat gruppen som uppbär aktivitetsersättning (18-29 år). Aktuell volym enligt nedanstående tabell: Totalt Män Kvinnor Hallstahammar Surahammar Totalt Några i denna grupp har aktivitetsersättning p.g.a. förlängd skolgång. Väldigt stor andel av gruppen har ett neuropsykiatrisk handikapp och har ett tydligt behov av flera myndigheters stöd för att klargöra en arbetsförmåga. Detta är också en grupp som växer på Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen har unga vuxna inskrivna som arbetssökande. Flera i denna grupp tillhör målgrupperna. Kontoret i Hallstahammar/ Surahammar har gjort en kartläggning av dessa unga vuxna och finner att de flesta endast har avslutad grundskola, många har påbörjat IVprogrammet men avbrutit studierna p.g.a. vilsenhet, sociala problem och psykisk ohälsa. Gemensamt är att gruppen inte har någon som helst arbetslivserfarenhet. Erfarenhet från insatser inom samordningsförbundet, och då framförallt förarbetena till Rehabteam Olivlunden (nu Samordningsteamet FNS), har visat att arbetsmetoder som regelbundet och tätt möter individer med samordnade behov är främjande för att bygga förtroende och att kunna anpassa aktiviteter runt individens behov. Förutom den dagliga sysselsättningen (en rad olika aktiviteter har erbjudits), har det lösningsfokuserade arbetssättet har även insatsens beredningsgrupp varit betydande framgångsfaktorer. Insatsens beredningsgrupp har bestått av handläggare från varje myndighet och har fungerat som en instans där samtalet kring initiering, uppföljning och avslut av deltagare har kunnat ske. Andra erfarenheter ur förarbetena är att arbete i team mellan myndigheter främjar målgruppens behov. Att ge samlade budskap, stödja gemensamma handlingsplaner och ha ett öppet informationsutbyte är viktigt för att individen ska känna trygghet och kunna ha rätt fokus på sin rehabilitering. Förutom den styrka som teamarbete, samlokalisering och ett gemensamt arbetssätt kan ge, har en bred och engagerad styrgrupp spelat stor roll för framgång i samverkan. 2

3 En viss del av medborgarna i Hallstahammar och Surahammar har relativt stora behov av samordnad rehabilitering och detta behov bedöms finnas under överskådlig tid. Behov av koordinerad social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering är en förutsättning för flera utsatta individer att kunna ta sig till ett fungerande arbetsliv. Volymbehovet för en denna insats är förmodligen större än vad denna insats kan svara på. Ingångsmässigt bedöms behovet svara runt 30 inskrivna vid ett givet tillfälle och att insatsen möjligtvis kan omsätta runt 60 individer på ett år. En större insats som denna som är stadigvarande och förankrad lokalt bör dock, med tiden, kunna hantera större volymer. Volymbehovet och bemötandet av den är dock oklart. Det bör följas upp kontinuerligt och systematiskt. Inledningsvis gäller att individer får vara inskrivna under maximalt ett år, dock kan det finnas undantag som går över, men dessa ska redovisas i insatsens styrgrupp för godkännande. Syfte Syftet med insatsen är att erbjuda kvalificerat och professionellt stöd i samordnad rehabilitering för individer med samordnade rehabiliteringsbehov så att en arbetsförmåga kan realiseras och att individen kan få förutsättningar för en egen försörjning. Detta är tillika insatsens gemensamma uppdrag från huvudmännen. Insatsen har ett individinriktat fokus. Insatsen släpper individen då en säker och varaktig lösning har uppnåtts. Målet är att så många som möjligt ska uppnå en arbetsförmåga alternativt en stabil lösning för individen. Mål Insatsens styrgrupp, med stöd och förankring hos insatsens personal, sätter upp mål för insatsen. De utgår från det uppdrag de har fått från alla huvudmännen i styrelsen och den inriktning som vägleder Norra Västmanlands Samordningsförbunds arbete (se förbundsordning, inledande paragrafer). Insatsen sätter upp mätbara och påverkbara mål som garanterar att erbjudna välfärdstjänster är av hög kvalité och att deltagarna värderar insatsen högt. Målen ska syfta till att stödja en arbetsförmåga. Exempelvis kan personalen sätta upp mål att var tredje månad genomföra en avstämning och gemensamt sätta upp en handlingsplan. Att göra detta i team syftar till att handlingsplanen också genomförs. Alla ingående parter har ett ansvar att tillsammans leverera välfärdstjänster koordinerat och utifrån individens behov och möjligheter. Detta behöver följas upp noggrant. Styrgruppen åläggs att, tillsammans med personalen, sätta upp relevanta mål för detta. Målgrupp: Måste finnas en bedömning hos remitterande myndighet att det föreligger behov av samordnad rehabilitering. Insatsens beredningsgrupp avgör vilka som tas in i insatsen. Exkluderande är pågående missbruk, kända hotfulla personer, förestående frihetsberövande och allvarligt psykiskt sjuka som inte bedöms ha resurser att klara ett deltagande. Det ska finnas en bedömning att individen är motiverad för en första kontakt med 3

4 insatsen och kan klara aktiviteter, inledningsvis, i låg takt. Insatsen är öppen för alla medlemmar i samordningsförbundet. Organisation Insatsen leds av styrgrupp bestående av representanter från de ingående myndigheterna. Andra organisationer kan vara med som adjungerade eller tillfälligtvis. Rollerna som styrande eller adjungerade, och vad som ingår i dem, ska dock vara tydlig för alla. Varje organisation utser sin representant. Styrgruppen träffas mellan fyra till sex gånger per år. I början av perioden kan det behövas en tätare kontakt. Det första styrgruppsmötet sker under våren 2011 i god tid för nödvändiga förberedelser inför start, senast den siste april. Projektledaren är föredragande i styrgruppen. Adjungerad i styrgruppen är tjänsteman från samordningsförbundet. Denne tjänsteman fungerar även som processtödjare och är ansvarig för utvärderingsmodellen. Styrgruppen är ansvarig för genomförande av insatsen och är beställare av viss del av utvärderingen av insatsen. Teamet består av följande: Arbetsförmedlingen...arbetsförmedlare 50 % Kommun (H)... socialkonsulent/verksamhetsledare 100 % Kommun (S)...socialkonsulent 100 % Kommun (H)... administratör 25 % Administratör knyts till verksamheten som kan ansvara för ekonomi, nödvändig administration, uppföljning (ex via SUS, enkäter etc), kallelser samt projektdokumentation. Denna person kan anställas med stöd av lönebidrag. Verksamhetsledare ansvarar för kontakterna med styrgruppen, föredragning och samordning av rapporter samt insatsens arbete mot externa aktörer (ex utvärderare och samordningsförbundet). Försäkringskassans roll är att möta upp teamet dels i insatsens beredningsgrupp och som en del i det ordinarie uppdraget. Kommunens socialkonsulenter ansvarar för den dagliga verksamheten. Utgångspunkt att tre dagar/veckan hålls för diverse gruppaktiviteter, två dagar hålls för individuella tidsbokade samtal samt annan samverkan. Arbetsförmedlaren har viktig roll att samordna, inititiera och följa upp praktik. Teamet stöds från de professionella hos varje myndighet genom en samverkansgrupp (jmf beredningsgrupp för Samordningsteamet FNS). Denna grupp, bestående av handläggare från parterna, ansvarar för inflöde till, och ev utflöde, från insatsen. Samverkansgruppen ges ansvar för att löpande diskutera på vilka grunder beslut och principer för intagning kan ske. Det är önskvärt med deltagande från vuxenpsykiatrin i denna grupp alternativt från vårdcentralerna i området. Det är viktigt att inflöde till insatsen grundar sig i en bedömning att individen har samordnade rehabiliteringsbehov samt att insatsen är ändamålsenlig att möta behovet. Viktigt vid utflöde är att remitterande myndighet får en skriftlig redovisning av aktiviterna genomförda i insatsen samt en bedömning om framtida möjligheter. Denna plan ska vara remitterande myndighet tillhanda senast tre veckor efter utskrivning. 4

5 I insatsen är det viktigt att ha tillgång till läkarkompetens, möjligtvis avsatt för insatsen från vårdcentralerna i Hallstahammar/Surahammar. Ett alternativ är att insatsen Samordningsteamet Hallsta/Sura kan konsultera vid behov. Varje myndighetsrepresentant fungerar som samordnande för kontakter med sin egen myndighet/part. Tid & aktivitetsplan Insatsen är en tills vidare insats med ett års uppsägningstid med start från den 1 maj Korrigering av insatsens design kan ske efter ett år, och därefter varje år. Löpande behovsanalyser görs av framtida behov via samordningsförbundets beredningsgrupp. Dessa behovsanalyser kan ligga till grund för förändring av insatsens arbetsorganisation. Under våren prioriteras arbetet med styrgruppens formerande samt att skapa förutsättningarna för start av insats den 1 maj I förberedelsearbetet inför start finns frågan om ledning, lokal, besättning i teamet samt beredningsgrupp för insatsen. Planerad budget Detta är budgeten för tiden t.o.m i kronor, uppdelat per kalenderår. Ny budget för 2013 tas fram för beslut i samordningsförbundet under hösten Kostnaderna och intäkterna är i tusentals kr. Intäkter Finansiering från samordningsförbundet Lönebidrag (för administratör) från AF Totalt intäkter Kostnader Personal totalt Varav arbetsförmedlare (50 %) Varav socialkonsulent, v-ledare (100 %) Varav socialkonsulent (100%) Varav administratör (25 %) Personalkostnader är uträknade enligt följande efter 2011 års lönenivå och är lönekostnaderna för ett helår. Lönerna nedan är heltidslöner och eventuella lönebidrag är inte avdraget. Lönerna ska ses som riktmärken, inte definitiva lönenivåer. Social avgifter läggs till på 42 %: Socialkonsulent (verksamhetsledare), månadslön kr, Psykiatrikurator, Arbetsförmedlare och Socialkonsulent, månadslön kr samt Administratör, månadslön kr. 5

6 Kostnader (forts) Medel läkarkonsultation och särskilda utredningar Handledning och kompetensutveckling Planeringsdagar Material Lokalhyror Datorer och program Resekostnader Telefonkostnader Aktivitetskostnader Samhällsekonomisk utvärdering Totalt kostnader Uppföljning Uppföljning syftar till att kvalitetssäkra insatsens pågående arbete. Detta görs med en rad olika åtgärder som tillsammans kan ge en tydlig och tillräcklig bild av insatsens arbete och resultat, både kvalitativt och kvantitativt. Nyckeltal för insatsen följs upp exempelvis deltagarvolym och procent av avslut i arbete/utbildning. Kvartalsrapporter med redovisning av nyckeltalen samt föredragning av insatsledare görs med adress till insatsens styrgrupp och samordningsförbundets beredningsgrupp. SUS är obligatoriskt. Här följs individers status och bakgrundsvariabler vid ingång till insatsen och grad av samhällsintegrering vid utgång. Enkät som fångar upp deltagarnas bedömning av hur deras behov uppfylls kommer också att tas fram och följas upp. Veckodagböcker som dels fångar upp individers historier men också hur deltagande myndigheter utvecklar sitt samarbete och ett nytt synsätt tas fram. Veckodagböcker är ett systemiskt verktyg för att stimulera reflektioner och utvecklingsarbete i vardagen. De bildar också underlag för insatsens halvårs- och årsrapporter. Självvärderingsverktyg används för halvårsvisa avstämningar om insatsens nuläge och vilka utvecklingsområden man gemensamt vill utveckla. Rapport till finansiären skrivs två gånger per år. Utvärdering Extern utvärdering i denna ansökan inskränks till en utvärdering av insatsens samhällsekonomiska effekter. Detta görs via PayOff.nu och certifierad lokal kompetens. För detta finns avsatta medel i projektbudgeten för och styrgruppen kommer att under våren 2011 säkerställa att denna utvärderingsinsats påbörjas, lämpligen via avtal med Försäkringskassan eller annan part som har denna kompetens. Inom ramen för denna modell förutsätts ytterligare en kostnad om kr som tillkommer år två vid sammanställningen av den första analysen. Ytterligare utvärdering välkomnas men hänförs till Norra Västmanlands Samordningsförbund för initiering beroende på vilken frågeställning och upplägg förbundet efterfrågar. Kostnader förenat med ett sådant initiativ ryms inte i liggande ansökan utan bör tas i ett separat beslut. Avtal kan då 6

7 ske mellan samordningsförbundet och en eventuell extern utvärderare utifrån en riktad och specificerad frågeställning. Det skulle kunna ske via MDH eller annan högskola och, förslagsvis, skulle kunna utvärdera teamets arbete i form av vilka vinster insatsen uppnår för deltagarna och/eller för de deltagande organisationerna. Ett annat förslag är att studera ledarskapets roll för insatsens effekter. Datum: Riitta Högberg Försäkringskassan Lisbet Berg Hedmark Surahammars kommun Jonas Boman Hallstahammars kommun Lolla Horn Arbetsförmedlingen 7