ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND PLAN FÖR INSATS: SAMORDNINGSTEAMET SALA

Transkript

1 ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND Datum: PLAN FÖR INSATS: SAMORDNINGSTEAMET SALA Insatsbenämning Insatsens namn är Samordningsteamet Sala. Detta är inte ett projekt i den meningen att det är en tidsbegränsad insats i syfte att studera en metod eller nytt arbetssätt. Detta är en insats i den mening att delar av metoden och arbetssätt har redan prövats i tidigare projekt i Sala. Detta är också en insats i den mening att, individers behov som denna insats syftar att möta, kräver långsiktighet, kontinuitet och en lärande ansats från myndigheternas sida. Verksamhetens ägare Myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Sala kommun. Ansvarig myndighet för verksamhetens bokföring och konto är Sala kommun. I skrivande stund är inte landstinget färdig om sitt deltagande, dock är det av ytterst vikt att tillgång till medicinsk kompetens säkerställs för insatsens målgrupp. Arbetsgruppen ser gärna att landstinget medverkar i insatsen och i väntan på landstingets eventuella medverkan påbörjar de intresserade myndigheterna att forma insatsen runt målgruppens behov. Denna plan för insats är skriven av Riitta Högberg (Försäkringskassan), Håkan Reuterwall (Sala kommun), Lotta Nilsson (Arbetsförmedlingen) samt Bernt Forsberg (Sala kommun). Gruppens arbete initierades av den s.k. Frimangruppen, en samverkansgrupp på chefsnivå i Sala mellan de ingående myndigheterna. Bakgrund Denna insats grundas i erfarenheterna av två insatser som har mött individer med samordnade rehabiliteringsbehov: Stegen och Drop-In. Stegen var ett projekt mellan , de två sista åren som ett ESFprojekt. Dessförinnan drevs projektet med Dagmarmedel. Projektet drevs av Sala kommun och Försäkringskassan. Målgruppen var långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa. Projektet erbjöd daglig sysselsättning med individuella utvecklingsplaner i kombination med gruppmetodik. Gruppen påverkan på individerna var särskilt framgångsrikt. I projektet prövade individerna nya aktiviteter under 20 veckors projekttid. Det gav bra resultat i början men sämre efterhand. Ett skäl var att förutsättningarna hos individerna var sämre än i de första grupperna. Individerna behövde andra och mer långtgående insatser. Drop-In var ett annat projekt. Det drevs mellan landstinget, kommunen, Arbetsförmedlingen och gymnasiskolans IV-program för att förhindra

2 dropouts i skolan och i arbetslivet. Insatsen var riktad mot unga vuxna (16-24 år) och den var finansierad genom ESF mellan Erfarenheterna av projektet var att alltför mycket administration hämmade utvecklingsarbetet, samverkan tunnades ut efterhand och resultaten försämrades. Projektet jobbade med många olika metoder och detta var framgångsrikt. Vidare så började myndigheterna att mer prata samverkan och man lärde känna varandras organisationer. Man insåg behov av en långsiktig struktur. Erfarenhet från insatser inom samordningsförbundet, och då framförallt förarbetena till Samordningsteamet FNS, har visat att arbetsmetoder som regelbundet och tätt möter individer med samordnade behov är främjande för att bygga förtroende och att kunna anpassa aktiviteter runt individens behov. Förutom den dagliga sysselsättningen (en rad olika aktiviteter har erbjudits), har det lösningsfokuserade arbetssättet har även insatsens beredningsgrupp varit betydande framgångsfaktorer. Insatsens beredningsgrupp har bestått av handläggare från varje myndighet och har fungerat som en instans där samtalet kring initiering, uppföljning och avslut av deltagare har kunnat ske. Andra erfarenheter ur förarbetena är att arbete i team mellan myndigheter främjar målgruppens behov. Att ge samlade budskap, stödja gemensamma handlingsplaner och ha ett öppet informationsutbyte är viktigt för att individen ska känna trygghet och tillförsikt. Förutom den styrka som teamarbete, ett gemensamt lokal och ett gemensamt arbetssätt kan ge, har en bred och engagerad styrgrupp spelat stor roll för framgång i samverkan. En viss del av Salaborna har relativt stora behov av samordnad rehabilitering och detta behov bedöms finnas under överskådlig tid. Behov av koordinerad social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering är en förutsättning för flera utsatta individer att kunna ta sig till ett fungerande arbetsliv. En kartläggning har gjorts inom arbetsgruppen för denna ansökan (se bilaga 1) som uppskattar gruppen till mellan personer med diagnoser. Även grupper utan diagnoser men med misstänkt medicinsk problematik kan tillhöra gruppen. Från Försäkringskassan finns totalt 70 personer med aktivitetsersättning (41 män, 29 kvinnor). Cirka 25 % av gruppen har neurospykiatriska funktionshinder, cirka 20 % har psykiska diagnoser och cirka 10 % har fysiska diagnoser. Från Arbetsförmedlingen rapporteras att det finns cirka 80 st personer aktuella för förstärkta insatser. Många i denna grupp har neuropsykiatriska funktionshinder. Grupper som särskilt ställer krav på mer utvecklad samordnad rehabilitering är ungdomar/unga vuxna med ohälsa, neuropsykiatrisk funktionshindrade, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa med social och medicinsk problematik. Dessutom är den psykiska ohälsan i Sala särskild hög i Sala. Volymbehovet för denna insats är förmodligen större än vad denna insats kan svara på. Ingångsmässigt bedöms behovet svara runt 30 inskrivna vid ett givet tillfälle och att insatsen möjligtvis kan omsätta runt 60 individer på ett år. En större insats som denna som är stadigvarande och förankrad lokalt 2

3 bör, med tiden, kunna hantera större volymer. Volymbehovet och bemötandet av den är dock oklart. Den bör följas upp kontinuerligt. Inledningsvis gäller att individer får vara inskrivna under maximalt ett år, dock kan det finnas undantag som går över, men dessa ska redovisas i insatsens styrgrupp för godkännande. Syfte Syftet med insatsen är att erbjuda kvalificerat och professionellt stöd i samordnad rehabilitering för individer med samordnade rehabiliteringsbehov så att en arbetsförmåga kan realiseras och att individen kan få förutsättningar för en egen försörjning. Detta är tillika insatsens gemensamma uppdrag från huvudmännen. Insatsen har ett individinriktat fokus. Insatsen släpper individen då en säker och varaktig lösning har uppnåtts. Målet är att så många som möjligt ska uppnå en arbetsförmåga alternativt en stabil lösning för individen. Mål Insatsens styrgrupp, med förankring hos insatsen personal, sätter upp mål för insatsen. De utgår från det uppdrag de har fått från alla huvudmännen i styrelsen och den inriktning som vägleder Norra Västmanlands Samordningsförbunds arbete (se förbundsordning, inledande paragrafer). Insatsen sätter upp mätbara och påverkbara mål som garanterar att erbjudna välfärdstjänster är av hög kvalité och att deltagarna värderar insatsen högt. Målen ska syfta till att stödja en arbetsförmåga. Exempelvis kan personalen sätta upp mål att var tredje månad genomföra en avstämning och gemensamt sätta upp en handlingsplan. Att göra detta i team syftar till att handlingsplanen också genomförs. Alla ingående parter har ett ansvar att tillsammans leverera välfärdstjänster koordinerat och utifrån individens behov och möjligheter. Detta behöver följas upp noggrant. Styrgruppen åläggs att, tillsammans med personalen, sätta upp relevanta mål för detta. Målgrupp: Måste finnas en bedömning hos remitterande myndighet att det föreligger behov av samordnad rehabilitering. Insatsens beredningsgrupp avgör vilka som tas in i insatsen. Exkluderande är pågående missbruk, kända hotfulla personer, förestående frihetsberövande och allvarligt psykiskt sjuka som inte bedöms ha resurser att klara ett deltagande. Det ska finnas en bedömning att individen är motiverad för en första kontakt med insatsen och kan klara aktiviteter, inledningsvis, i låg takt. Insatsen är öppen för alla medlemmar i samordningsförbundet. Organisation Insatsen leds av styrgrupp bestående av representanter från de ingående myndigheterna. Andra organisationer kan vara med som adjungerade eller tillfälligtvis. Rollerna som styrande eller adjungerade, och vad som ingår i dem, ska dock vara tydlig för alla. Varje organisation utser sin representant. Styrgruppen träffas mellan fyra till sex gånger per år. I början av perioden kan det behövas en tätare kontakt. Det första styrgruppsmötet sker under våren 2011 i god tid för nödvändiga förberedelser inför start, senast den siste april. Projektledaren är föredragande i styrgruppen. Adjungerad i styrgruppen är tjänsteman från samordningsförbundet. Norra Västmanlands 3

4 Samordningsförbunds tjänsteman fungerar även som processtödjare och är ansvarig för utvärderingsmodellen. Styrgruppen är ansvarig för genomförande av insatsen och är beställare av viss del av utvärderingen av insatsen. Teamet består av följande: Arbetsförmedlingen...arbetsförmedlare 50 % Kommun... socialkonsulent/verksamhetsledare 100 % Kommun...socialkonsulent 100 % Kommun... administratör 25 % Administratör knyts till verksamheten som kan ansvara för ekonomi, nödvändig administration, uppföljning (ex via SUS, enkäter etc), kallelser samt projektdokumentation. Denna person kan anställas med stöd av lönebidrag. Verksamhetsledare ansvarar för kontakterna med styrgruppen, föredragning och samordning av rapporter samt insatsens arbete mot externa aktörer (ex utvärderare och samordningsförbundet). Försäkringskassans roll är att möta upp teamet dels i insatsens beredningsgrupp och som en del i det ordinarie uppdraget. Kommunens socialkonsulenter ansvarar för den dagliga verksamheten. Utgångspunkt att tre dagar/veckan hålls för diverse gruppaktiviteter, två dagar hålls för individuella tidsbokade samtal samt annan samverkan. Arbetsförmedlaren har viktig roll att samordna, inititiera och följa upp praktik. Teamet stöds från de professionella hos varje myndighet genom en samverkansgrupp (jmf beredningsgrupp för Samordningsteamet FNS). Denna grupp, bestående av handläggare från parterna, ansvarar för inflöde till, och ev utflöde, från insatsen. Samverkansgruppen ges ansvar för att löpande diskutera på vilka grunder beslut och principer för intagning kan ske. Det är viktigt att inflöde till insatsen grundar sig i en bedömning att individen har samordnade rehabiliteringsbehov samt att insatsen är ändamålsenlig att möta behovet. Viktigt vid utflöde är att remitterande myndighet får en skriftlig redovisning av aktiviterna genomförda i insatsen samt en bedömning om framtida möjligheter. Denna plan ska vara remitterande myndighet tillhanda senast tre veckor efter utskrivning. I insatsen är det viktigt att ha tillgång till läkarkompetens. Ett alternativ är att insatsen Samordningsteamet Sala har en egen läkare som konsulteras vid behov. I budgeten finns dessa kostnader rymd i budgeten för läkarkonsultation och särskilda utredningar som insatsen kan köpa direkt om så behövs. Varje myndighetsrepresentant fungerar som samordnande för kontakter med sin egen myndighet/part. Tid & aktivitetsplan Insatsen är en tills vidare insats med ett års uppsägningstid med start från den 1 april Korrigering av insatsens design kan ske efter ett år, och därefter varje år. Löpande behovsanalyser görs av framtida behov via samordningsförbundets beredningsgrupp. Dessa behovsanalyser kan ligga till grund för förändring av insatsens arbetsorganisation. 4

5 Under våren prioriteras arbetet med styrgruppens formerande samt att skapa förutsättningarna för start av insats för deltagarna fullt ut den 1 augusti I förberedelsearbetet inför start finns frågan om ledning, lokal, besättning i teamet samt beredningsgrupp för insatsen. Planerad budget Detta är budgeten för tiden t.o.m i kronor. Ny budget för 2013 tas fram för beslut i samordningsförbundet under hösten Kostnader och intäkter är i tusentals kronor. Intäkter Finansiering från samordningsförbundet Lönebidrag från AF Totalt intäkter Kostnader Personal totalt Varav arbetsförmedlare (50 %) Varav socialkonsulent, v-ledare (100 %) Varav socialkonsulent (100%) Varav administratör (25 %) Medel läkarkonsultation och särskilda utredningar Handledning och kompetensutveckling Planeringsdagar Material Lokalhyror Datorer och program Resekostnader Telefonkostnader Aktivitetskostnader Samhällsekonomisk utvärdering Totalt kostnader Uppföljning Uppföljning syftar till att kvalitetssäkra insatsens pågående arbete. Detta görs med en rad olika åtgärder som tillsammans kan ge en tydlig och tillräcklig bild av insatsens arbete och resultat, både kvalitativt och kvantitativt. Nyckeltal för insatsen följs upp exempelvis deltagarvolym och procent av avslut i arbete/utbildning. Kvartalsrapporter med redovisning av nyckeltalen samt föredragning av insatsledare görs med adress till insatsens styrgrupp och samordningsförbundets beredningsgrupp. SUS är obligatoriskt. Här följs individers status och bakgrundsvariabler vid ingång till insatsen och grad av samhällsintegrering vid utgång. Enkät som 1 Personalkostnader är uträknade enligt följande efter 2011 års lönenivå och är lönekostnaderna för ett helår. Lönerna nedan är heltidslöner och eventuella lönebidrag är inte avdraget. Lönerna ska ses som riktmärken, inte definitiva lönenivåer. Sociala avgifter på 42 % är inkluderade: Socialkonsulent (verksamhetsledare), månadslön kr, Psykiatrikurator, Arbetsförmedlare och Socialkonsulent, månadslön kr samt Administratör, månadslön kr. Verksamhetsledaren har en budget från april 2011, övriga tjänster från maj

6 fångar upp deltagarnas bedömning av hur deras behov uppfylls kommer också att tas fram och följas upp. Veckodagböcker som dels fångar upp individers historier men också hur deltagande myndigheter utvecklar sitt samarbete och ett nytt synsätt tas fram. Veckodagböcker är ett systemiskt verktyg för att stimulera reflektioner och utvecklingsarbete i vardagen. De bildar också underlag för insatsens halvårs- och årsrapporter. Självvärderingsverktyg används för halvårsvisa avstämningar om insatsens nuläge och vilka utvecklingsområden man gemensamt vill utveckla. Rapport till finansiären skrivs två gånger per år. Utvärdering Extern utvärdering i denna ansökan inskränks till en utvärdering av insatsens samhällsekonomiska effekter. Detta görs via PayOff.nu och certifierad lokal kompetens. För detta finns avsatta medel i projektbudgeten för och styrgruppen kommer att under våren 2011 säkerställa att denna utvärderingsinsats påbörjas, lämpligen via avtal med Försäkringskassan eller annan part som har denna kompetens. Inom ramen för denna modell förutsätts ytterligare en kostnad om kr som tillkommer år två vid sammanställningen av den första analysen. Ytterligare utvärdering välkomnas men hänförs till Norra Västmanlands Samordningsförbund för initiering beroende på vilken frågeställning och upplägg förbundet efterfrågar. Kostnader förenat med ett sådant initiativ ryms inte i liggande ansökan utan bör tas i ett separat beslut. Avtal kan då ske mellan samordningsförbundet och en eventuell extern utvärderare utifrån en riktad och specificerad frågeställning. Det skulle kunna ske via MDH eller annan högskola och, förslagsvis, skulle kunna utvärdera teamets arbete i form av vilka vinster insatsen uppnår för deltagarna och/eller för de deltagande organisationerna. Ett annat förslag är att studera ledarskapets roll för insatsens effekter. Datum: Riitta Högberg Försäkringskassan Lotta Nilsson Arbetsförmedlingen Håkan Reuterwall Enheten för vuxnas lärande Sala kommun Marie-Louise Ohlander Vård och omsorg Sala kommun 6