Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2015

Transkript

1 Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2015

2 Deltagarberättelse: Ibland vågade jag inte gå ut. Var rädd för att nåt skulle hända. Att jag skulle balla ur helt, få en panikattack, eller att jag skulle svimma. Livet gick ut på att försöka ta sig till affären. Det hände ibland att jag verkligen behövde handla mat, men vågade inte gå ut. Så jag ransonerade det lilla jag hade kvar. Det var helt omöjligt att åka hem till vänner/släktingar utanför Hallsta. Det var liksom "Äta, hantera ångest/panik, försöka handla mat". Allt annat försvann, jag tänkte inte på nåt annat.... Det var hon som tvingade mig till Samordningsteamet. Hon fick verkligen tjata ett tag, haha, och peppa mig. För jag trodde ju inte att jag skulle klara av det. Tänkte att jag bara slösar allas tid och energi. Men vaaad hade jag gjort utan SOT? Alltså det är ju verkligen så att det räddade mitt liv. För det fanns inga andra alternativ, jag hade aldrig klarat av nåt annat. För till och med det steget var extremt stort, det verkade omöjligt. Jag trodde att SOT var helt fel för mig. Men det visade ju sig att det var helt perfekt =) Sammanfattning Under år 2015 har stora förändringar skett i Samordningsteam Hallsta/Sura och vi har arbetat med flera parallella processer. Mycket har hänt då både teamets personalgrupp och styrgruppens representanter har förändrats. Samtidigt som vi har lärt känna varandra och blivit ett team, har vi provat oss fram vilken verksamhet som passar bäst för de personer vi möter. Vi har processat och provat oss fram gällande aktiviteter, deltagarmaterial, uppföljning och avslut. Vi har tillgänglighetsanpassat för fler målgrupper, utarbetat ett nytt schema med utökat utbud både av aktiviteter och tider, skapat nya rutiner och hittat nya sätt att kunna samverka. Vi har haft 52 personer inskrivna totalt i teamet och avslutat totalt 25 personer, varav 3 har fått arbete och 1 har börjat studera. I början på året hade försäkringskassan flest deltagare hos oss, tätt följt av Hallstahammars kommun, men i slutet på året var det jämt fördelat med antal platser mellan våra remittenter. Ett otroligt roligt och lärorikt år! Innehållsförteckning Sammanfattning... 2

3 Deltagare och aktiviteter... 4 Förutsättningar... 4 Identifiering av deltagare och start i teamet... 4 Genomförande och process... 5 Aktiviteter i teamet under Resultat och effekter... 7 Diskussion resultat... 9 Kvalitetsbedömning Hinder och framgångar i arbetsprocessen Faktorer som påverkar resultatet ( Personal Förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Utbildningsinsatser Resultat och effekter Stöd och ledning Organisation Förutsättningar Genomförande och process Effekter av förändringar Ekonomi Nuläge och framtid Bilagor Bilaga Kuratorns del i samordningsteamen Bilaga Livskompassen Bilaga Citat från deltagarutvärderingen, november

4 Deltagare och aktiviteter Målgruppen kännetecknas av individer med hög grad av psykisk ohälsa(t.ex. depression, social fobi, bipolär sjukdom, ångest), ofta komplex med samsjuklighet; såväl fysiska som psykiska som har varit frånvarande ett flertal år från arbetsmarknaden. Komplexa samband mellan fysisk och psykisk problematik föranleder smärttillstånd, sömnsvårigheter, svårigheter med vardagsstrukturen, att passa tider mm. Flertalet har kontakt med psykiatrin och många har svårigheter att få till en väl fungerande behandlingsplan då dessa inte alltid är anpassade efter individen utan mer efter respektive myndighets system. Förutsättningar Neuropsykiatriska funktionshinder såsom Aspberger, ADD och ADHD har varit vanligt förekommande. Några deltagare har även legat på gränsen till lindrig/marginell utvecklingsstörning vilket är en svår målgrupp på grund av svårigheter att tänka abstrakt och att reflektera över sig själv och sin situation, samtidigt som det för vissa är svårt att acceptera sina svårigheter och själv kanske inte ser att man inte har några problem. Vissa av våra deltagare har en missbruksproblematik sedan tidigare. De har haft komplikationer av ett destruktivt liv kombinerat med outredda diagnoser, samt stora brister gällande förstroende mot myndigheter och sjukvård, vilket lett till att de tidigare inte fått tillräckligt med hjälp och stöd. En ny målgrupp, är personer som har behov av samordnande insatser och har svårigheter med det svenska språket. I likhet med gruppen av tidigare missbruk, är att dessa inte fått rätt insatser från sjukvården och fallit mellan stolarna. Det har blivit tydligt att problematiken hos denna grupp är mångfacetterad. Vi ser att det förutom språkproblematik och socialt utanförskap finns såväl fysisk och psykisk problematik som kan vara möjliga neuropsykiatriska funktionshinder. Många av dem upplever smärta eller andra hinder till att komma ut i arbete, men vet inte vad grundorsaken är. Många har även varit med om svåra traumatiska händelser och har stora behov av insatser från psykiatrin. Vilka behov deltagarna har är naturligtvis väldigt individuellt, men vanligt förekommande är behov av ökad självkänsla, sociala kontakter och att bli sedda som människor. Behov kan finnas av samordning av insatser då man själv inte vågar/har förmågan eller kan ta kontakt med de instanser man är i behov av. Att få struktur i vardagen är ett mycket vanligt behov. Ofta får vi i teamet börja med att se till de grundläggande behoven; hur det fungerar med bostad, mat, sömn och att se och bekräfta människan. Andra är mer redo att direkt börja prata planering mot arbete, eftersom de kan ha uppfyllt de grundläggande behoven. Identifiering av deltagare och start i teamet De flesta av våra deltagare identifieras av handläggare vid olika myndigheter. Några har även själva sökt upp Samordningsteamet eller blivit rekommenderade av kurator, läkare eller EPM-personal. Handläggare vid myndigheter har beskrivit att det är personer som varit inskrivna länge vid myndigheten och som man inte vet vad man ska göra med som man rekommenderar till Samordningsteamet. Från Försäkringskassan kan Samordningsteamet vara ett mellanled innan personen är redo för aktiviteter inom Arbetsförmedlingens ordinarie verksamheter.

5 Förändringar gällande inskrivningar i teamet, är att under våren 2015 togs beslut i styrgrupp att inte insatsen ska vara frivillig längre. Anvisande myndighet kan idag ha som krav att deltagare ska vara inskriven och delaktig i aktiviteten för att uppbära rätten till ekonomisk ersättning. När en person kan vara aktuell för Samordningsteamet initierar ansvarig handläggare ett studiebesök hos Samordningsteamet. Efter studiebesöket diskuterar ansvarig handläggare och deltagare tillsammans om insatsen är rätt, eller om något annat är mer aktuellt. Därefter bjuds personen in till ett uppstartsmöte tillsammans med sin handläggare, eventuella andra viktiga personer och arbetsförmedlare och socialkonsulent i teamet. Under mötet diskuteras syftet med insatsen, beslut om startdatum tas och en första inledande planering görs. Teamets upplevelse är att deltagaren med detta upplägg får en bra start i teamet. Vi får vid mötet bra och relevant information och det är lätt att uppfatta om deltagaren har önskemål om att delta i verksamheten eller har detta som ett försörjningskrav. Vi får möjlighet att ställa de frågor vi behöver ställa för att kunna ta ställning till på vilket sätt Samordningsteamet kan vara till hjälp och får en första uppfattning om deltagarens resurser och förväntningar. Vi upplever att initierande handläggare gör ett mycket bra förarbete med att motivera individen till att vilja delta i verksamheten. Fördelningen mellan myndigheter har under perioden sett ut som nedan: Myndighet Antal deltagare AF 8 FK 15 IFO Hallsta 19 IFO Sura 10 Tabell 1. Fördelningen mellan anvisande myndigheter under år *Observera att ovanstående tabell avser anvisande myndighet. En person har ofta kontakt med flera myndigheter. Individ och familjeomsorgen, Hallstahammar och Försäkringskassan har under året haft en högre anvisningsgrad till teamet än övriga myndigheter vilket delvis förklaras av att de redan i ingången av 2015 hade fler personer i teamet. Arbetsförmedlingen började åter anvisa till Samordningsteamet under våren 2015 och IFO Surahammar har gradvis ökat sin anvisningsgrad. Genomförande och process Under 2015 har vi arbetat för att ytterligare förbättra innehållet i verksamheten för våra deltagare. Teamet skapade en lösningsfokuserad utvärderingsblankett där deltagaren hade möjlighet att antingen anonymt eller i grupp svara på frågor gällande aktiviteter, bemötande, önskemål om utveckling mm. Det som framkom genom utvärderingen a var att den sociala aspekten med deltagandet i teamet upplevs som väldigt viktig teamet har en viktig funktion när det gäller att erbjuda möjlighet att komma hemifrån, att bryta det vardagsmönster man är inne i och att få sociala kontakter. Många uppskattade även informationen och fokus mot arbetsmarknad.(se bifogad blankett)

6 Ytterligar en faktor som haft stor betydelse för nästan samtliga deltagare, är bemötandet från både personal och andra deltagare. Deltagarna beskrev att de kände sig sedda och respekterade, samt att det var ok att vara sig själv. Denna prestigelösa atmosfär, gjorde att de kunde slappna av och våga mer. Många beskrev att de vågade prata och berätta mer om sig själv för första gången. Aktiviteter i teamet under 2015 Efter utvärderingen, med deltagarnas egna önskemål som grund, gjorde teamet ett nytt schema där aktiviteter erbjöds både för- och eftermiddag (se innehållet nedan) Tanken har varit att vi ska kunna erbjuda olika typer av aktiviteter för att kunna möte de olika behov och intressen som finns. Vi har även sett stora vinster i att kunna blanda teori och praktik, så att fler ska klara av att öka tiden i teamet. Då fysisk och mental hälsa påverkar varandra har vi även aktiviteter med friskvårdsinriktning; Gym, promenad, bad, mindfulness, föreläsningar om hälsa, existentiellhälsa, pausgymnastik m.m. Intresset för dessa grupper har varierat under året. Intresse för gymmet har minskat, medan grupper med hälsoteman har ökat. Även Intresset av arbetsinriktade grupper har ökat. Under 2015 har vi därför utökat de arbetsinriktade gruppaktiviteterna till två grupptillfällen i veckan istället för tidigare en gång/vecka. Ämnen kan vara hur arbetsmarknaden ser ut, olika möjligheter till stöd genom Arbetsförmedlingen, hur man söker arbete, ansökningshandlingar, vad olika typer av arbeten innebär mm. Arbetsförmedlingens hemsida och material är väl använda verktyg. Även studiebesök hos företag och besök av företagare och yrkesverksamma görs på denna tid. Språkträning: Möjlighet att utveckla kunskaper i svenska språket i språksalen. Vi har haft mycket fokus på att samtala. Har även varit delaktiga på Jobbcentrums språk café. Detta har varit mycket uppskattat då några kvinnor blivit hembjuda till svenska familjer privat. Hälsa och mindfulness: Praktik och teori om medveten närvaro för att må bättre i kropp och själ. En öppen mindfulnessgrupp en dag i veckan, där fokus ligger på såväl konkreta mindfulnessövningar varvat med att prata kring nyttan med att integrera de attityder/förhållningssätt som mindfulness innebär. Många deltagare som är med har märkt förändringar i ett ökat lugn efter deltagande i grupperna. Kreativ grupp: Målning och skapande, mindfulnessmålning m.m. Syftet med de kreativa grupperna är att deltagaren får möjlighet att prova nya uttryckssätt, att skapa och därigenom få en känsla av att klara av och bli bättre på något. Ytterligare ett syfte är att i en prestigelös atmosfär få möjlighet att kunna träna på att ha sociala kontakter. Sömnad: Möjlighet att lära sig sy från grunden eller utveckla sin talang gällande handarbete. Vi har bland annat tillverkat nyckelband som ska medverka till välgörenhet. Här är samma syfte som ovan, med tillägg att kunna bidra till att någon annan får det bättre genom skapandet. Arbetsmarknad 1): Här handlar det allmänt om allt som har med arbetsmarknad och arbetssökande att göra. Information och diskussioner i grupp varvat med studiebesök och företagskontakter. Detta är en grupp som är öppen för alla deltagare. Arbetsmarknad 2): En grupp där vi arbetar mer fokuserat med de områden som är av intresse för gruppdeltagarna. Under hösten utkristalliserades temat Personlig marknadsföring utifrån önskemål från deltagarna. I och med detta stängdes gruppen för nya deltagare för att kunna följa en tydligare process.

7 Datakunskap på basnivå: Kunskap i hur man hanterar en dator på enkel svenska. En liten gupp har fått mycket stöd i hur man öppnar och stänger en dator, lär sig använda Word och hur man självständigt kan träna på språket via internet. Föreläsning av kurator Eva: 1:a onsdagen i månaden har kuratorn haft uppskattade föreläsningar med teman om hälsa och välmående. Gym: Styrketräning och/eller simning på Actic/Sporthallen. Personlig utveckling/existentiell hälsa: Är en samtalsgrupp som inspirerar till att utvecklas och hitta nya vägar i livet. 6 ggr, max antal deltagare är 5 st. Det handlar om hur vi uppfattar/känner att vi mår och har det i livet. Den känslan avgör även vad vi tänker om vår fysiska och mentala hälsa. När man bir medveten om hur man ser på sig själv och livet, finns möjlighet att välja ett mer positivt synsätt och förändra det som inte känns bra. Hälsa på enkel svenska: Träning och avslappning med praktisk instruktion Utflykter: Promenader i närområde till turistmål och medtagen fika, gratis museum på närliggande ort m.m. Viljan att vara tillsammans med andra i grupp är stor och många uppskattar den gemenskap som blir. Vi märker också att många sporras och inspireras av andra deltagares berättelser och tankar. Parallellt med gruppaktiviteter erbjuds individuella samtal med kurator, socialkonsulent och arbetsförmedlare. Många deltagare i behov av enskilda samtal men även egna rehabiliteringsplaner utanför Samordningsteamet, såsom sjukgymnastik, samtalskontakter inom vården och läkarkontakter. Samordnande insatser har gjorts med bland annat personligt ombud, boendestöd, god man, skuld/budgetrådgivare, hälsocenter i Västerås, vården (somatisk, psykiatrisk, familjeläkare, neurologi mm) och myndigheter. Arbetsträning ses av många som målet för deltagandet i teamet. Valet av arbetsträningsplats görs i samråd med deltagaren. Inför arbetsträning görs ett förutsättningslöst möte/studiebesök på arbetsplatsen. Arbetsträningen inleds med en tvåveckors provperiod och först därefter tas beslut om fortsatt arbetsträning eller inte. Arbetstiden är individuell och deltagaren börjar i den omfattning som överenskommes. Allt från ett par timmar en gång i veckan till heltid. Deltagaren erbjuds möjlighet att ha med teamets arbetsförmedlare som stöd i början på arbetsträningen, men flertalet känner sig trygga med att gå ut på arbetsplatsen på egen hand. Under 2015 har 16 personer varit ute i arbetsträning i olika omfattning. Resultat och effekter Under år 2015 har vi i teamet totalt arbetat med 53 personer; 36 kvinnor och 16 män. I åldersgruppen år har vi haft 7 män och 16 kvinnor i teamet. I åldersgruppen år har vi således arbetat med 20 kvinnor och 9 män.

8 Kvinnor Män Totalt T O T A L T Å L D E R 52 Tabell 2. Fördelningen mellan män och kvinnor Det sammanräknade resultatet för perioden dvs andel till arbete, studier eller annan arbetslivsinriktad rehabilitering kom upp till 33.3%. Antal aktiva under år 2015 Antal avslut totalt Varav dropouts (tidiga avhopp) Antal i arbete Antal i studier Antal till annan arbetslivsinriktad rehab Antal till medicinsk rehab Antal till föräldraledighet Antal till annat Antal aktiva vid ingången av år Tabell 3. Andelen individer räknat på avslutningsorsak. En person fick en beredskapsanställning hos Hallstahammars kommun i början på året med stöd från Arbetsförmedlingen. En person fick anställning inom industri med stöd från Arbetsförmedlingen och den tredje personen fick två arbeten utan statligt stöd; ett arbete som personlig assistent och ett arbete som entrévärd i Stockholm. Den person som gick vidare till studier skulle läsa in högskolebehörighet för att sedan kunna utbilda sig vidare. Av de fyra personer som gick vidare till annan arbetslivsinriktad rehabilitering gick tre personer vidare till Arbetsförmedlingen och en person gick vidare till Jobbcentrum inom Hallstahammars kommun för att sedan slussas vidare till Arbetsförmedlingen. De 8 personer som räknas in i resultatet hade i genomsnitt varit i teamet i 14,9 månader och hade varit i offentlig bidragsförsörjning i genomsnitt 3,7 år räknat på en spridning mellan 1-10 år. Det är emellertid tveksamt hur funktionellt måttet på offentlig bidragsförsörjning är då det varierar mycket mellan deltagarna där någon har liten tid i offentlig försörjning och andra har mycket lång tid. Att göra ett genomsnitt på så få personer ger inte en bra bild av hur tiden i offentlig bidragsförsörjning verkligen ser ut. Dock tar måttet på offentlig försörjning inte hänsyn till år av utanförskap utan offentlig försörjning. Inte heller speglar det unga individer som aldrig kommit ut i arbete eller vidare studier på grund av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Den totala genomströmningstiden för avslutade deltagare är 11,7 månader.

9 Diskussion resultat Många av våra avslutade deltagare har gått vidare till medicinsk rehabilitering då det visat sig att den medicinska problematiken varit allt för stor för att deltagaren ska kunna gå vidare till arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Av dem som gått vidare till medicinsk rehabilitering och som varit i teamet en längre tid har vi ändå sett att deltagaren har fått en förbättrad livskvalitet genom att exempelvis ha fått annat förhållningssätt till andra människor och till händelser vilket gjort att det blivit lättare att hantera det dagliga livet. Vissa deltagare som under tiden i teamet har fått en diagnos upplever att de har fått förklaringar som hjälper dem att förstå sin situation på ett bättre sätt än tidigare. Många har också tagit stora steg i att få en bättre hälsa genom att ha fått stöd i att få läkarutredningar, arbetat med och tagit steg i att bättre hantera sin ångest, fått prova arbetsförmåga, fått stöd i att våga gå vidare och prova nya beteenden och tankesätt och genom detta utmana sig själv. Genom upplevelser i teamet får deltagarna intryck som gör att de gör saker annorlunda i sina egna liv och vågar mer. De tar stöd av varandra och oss i teamet och vi ser en utveckling hos individer mot att bli mer sociala och utåtriktade, att våga mer och ta mer initiativ och ansvar även utanför teamet. Vi bedömer att vi i stort sett arbetar med rätt målgrupp. Ibland har vi emellertid tagit in personer som på olika sätt har mått för dåligt för att kunna tillgodogöra sig verksamheten. Vi funderar också på om deltagarna med lindrig/marginell utvecklingsstörning hör till vår målgrupp, och hur vi kan utforma aktiviteter som blir meningsfulla och leder framåt när deltagarna har så olika behov. För många är ett år långt ifrån tillräckligt för att kunna börja tänka egen försörjning eller studier. De flesta avslutade, har därför haft behovet att bli förlängda innan de varit redo och då fått hjälp till annat stöd innan arbete. För andra, är tiden i teamet kortare då andra insatser är lämpligare. En persons väg är inte en process som är linjär i riktning mot målet utan det går upp och ner, fram och tillbaka beroende på bland annat fysiskt och psykisk mående och andra, yttre, faktorer. Deltagarna i existentiell hälsa och mindfulnessgrupper har uttryckt att de fått flera aha upplevelser när vi diskuterar de olika aspekterna av existentiell hälsa och mindfulnessattityder. Det har upplevts väldigt positivt, trösterikt och berikande för flera av deltagarna. Flera av dem har även tagit med sig hälsotänket i vardagen, reflekterat vidare kring det, och vad man kan göra för att förändra/acceptera sin situation, få mer energi etc. Deltagarna har under resans gång vågat bjuda på sig själva och även tipsat andra när de känner igen sig i varandras situationer och funderingar. Vi märker även att deltagarna påverkas positivt i aspekter som förmåga att hantera tillvaron, koncentration, känslomässig stabilitet mm. Vissa har även uttryckt att de nu sover bättre. Deltagarna i arbetsmarknadsgrupperna uttrycker att de får mycket information, lär sig mycket om hur saker och ting fungerar på arbetsmarknaden och i arbetslivet, har fått ökat självförtroende och ett ökat hopp om att ett arbete faktiskt kan vara möjligt och att det kan finnas en plats för dem i arbetslivet. Genom arbetsträning förstärks dessa känslor ytterligare och deltagarna märker att de faktiskt KAN. I svenskagruppen har deltagarna börjat använda svenska språket i mycket större utstäckning än tidigare. De berättar att de tidigare varit rädda att säga fel, men att de nu känner sig så trygga i gruppen att de nu vågar prova sig fram med nya ord och formuleringar. De delar även händelser från hemlandet med varandra, både bra och dåliga minnen. I gruppen tas även upp frågor om samhället

10 och hur det fungerar som deltagarna inte har vågat fråga om tidigare. Vi märker även att självförtroendet växer hos deltagarna även i denna grupp. I skrivande stund har två av fyra av dessa deltagare, trots stora hinder, uttryckt intresse för att börja arbetsträna. Kvalitetsbedömning Det är många gånger är svårt att objektivt mäta mjuka värden såsom hur man mår, förändringar i mående, känsla av att klara av, ökat mod, hur nöjd man är med ett möte etc. För att på något sätt mäta detta i vår verksamhet följer vi deltagarnas utveckling genom användandet av ORS (Outcome Rating Scale) och mäter även upplevelsen i samtalet genom SRS (Session Rating Scale). Genom detta involveras deltagaren att göra utfallskurvan synlig och därmed möjlig för individen att följa. Det ger en bra möjlighet för individen att se sin egen utveckling och att exempelvis se mönster av svackor och toppar, och koppla dessa till händelser i livet på ett lättförståeligt sätt. Detta möjliggör ökad känsla av kontroll i sin livssituation. Som ett komplement till dessa använder vi oss även av vårt eget mätinstrument Jobbskalan, där deltagaren själv får ange hur nära ett arbete de känner sig på en skala 0-10 där 0=så långt bort man kan komma och 10=jag skulle kunna börja arbeta idag. Detta tydliggör hur deltagaren ser på sina möjligheter till arbete, samt resurser som redan finns och vad som ytterligare behöver hända för att komma närmare arbete. Vår externa medbedömare Marita Mossberg har varit med oss under 2015 och arbetat fram ett material gällande uppföljning och avslut. Teamet har varit delaktig i skapandeprocessen och provar fram olika varianter och har i slutet enats om ett material. I slutet på 2015 började teamet titta på ett nytt verktyg som kallas livskompassen (se bilaga 2) Detta är ett material som kommer att hjälpa till att säkerhetsställa kartläggning av samordningsbehov. Vi har provat detta i samtal och både personal och deltagare upplevde att det var till nytta och kunde synliggöra behov på ett nytt sätt. Materialet är under upparbetning och ska anpassas ytterligare. Även deltagarutvärderingarna (en på våren och en på hösten) har hjälp oss att se om vi riktar våra resurser rätt eller om nytänk behövs. I och med att vi tog beslutet att involvera våra deltagare mer direkt i planeringen av verksamheten har vi gått mot ännu högre grad av påverkansmöjlighet hos våra deltagare. Vi såg att det fanns ett stort värde i att involvera deltagarna; vi fick mycket bra kunskap om vad de anser vara viktigt och vad som fungerar bra, och framför allt; vi fick ta del av många kloka tankar kring hur verksamheten skulle kunna vara utformad. Hinder och framgångar i arbetsprocessen En komplex fråga gällande målgrupp har varit att arbeta med personer som inte haft den egna motivationen, utan varit mer eller mindre tvingade till teamet för att få rätt till försörjning. Där har frånvaron varit högre och som team har vi lagt mer resurser på motivationsarbete och täta uppföljningar. Individuella samtal har varit av stor betydelse, då vi försökt att största möjliga mån försökt undvika att deltagaren ger utlopp för sitt missnöje i gruppen och på så sätt sprider olust hos de andra, utan tar det i det enskillda mötet istället. I samtalet har vi diskuterat hur vi på bästa sätt kan använda tiden hos oss, att även fast deltagaren inte själv skulle välja att var i teamet, men hur det ändå kan var till nytta nu när anvisningen är ett faktum. Detta har ofta gett bra resultat och motivationen har i regel ökat med tiden.

11 Ytterligare en framgångsfaktor som vi sett hos andra samordningsteam i förbundet är möjligheterna till anställningar inom de kommunala verksamheterna. Denna möjlighet har varit mycket begränsad i vårt område då det funnits mycket få tillgängliga platser i båda kommunerna. Under slutet på 2015 förändrades också möjligheterna till anställningar inom Hallstahammars kommun i och med beslut om att de kommunala anställningarna skulle gå enbart till personer med försörjningsstöd från Hallstahammars kommun och som var aktuella hos Jobbcentrum. Emellertid har möjligheterna till arbetsträning inom de interna verksamheterna AMA/Jobbcentrum i Hallstahammar funnits under hela Inom Surahammars kommun öppnades åter möjligheter till arbetsträning inom kommunens verksamheter i och med det nystartade Arbetscentrum. Under 2015 hade vi emellertid inte deltagare som var aktuella för detta, men vi hoppas kunna utnyttja denna möjlighet under En mycket stor framgångsfaktor gällande steg ut mot arbete är goda relationer med arbetsgivare och uppföljningar ute på arbetsplatserna vid arbetsträning. Strategin att börja en arbetsträning med två veckors prov gör att arbetsgivare kan våga ge en person en chans då de inte upplever att de binder upp sig på för mycket. Många arbetsgivare har en genuin vilja att hjälpa personer vidare om de bara själva har möjlighet inom sina verksamheter, men har i de flesta fall svårt att kunna erbjuda en t ex en Utvecklingsanställning om de inte själva har behov av att anställa någon i dagsläget. Den största framgångsfaktorn gällande steg ut mot arbete, har utan tvekan, varit deltagarnas egen motivation och önskan att få arbete. De har tagit ett stort eget ansvar i sitt arbetssökeri, vågat utmana sig själva i att ta steg utanför egen bekvämlighetszon och vågat visa sina behov och dela sina tankar hur de vill ha stöd från teamet. Våra fantastiska deltagare har även utmana oss som personal till ett ännu bättre samarbeta för att komma närmare målet, att ta steg ut mot jobb och bli självförsörjande. Faktorer som påverkar resultatet (exempel): Underlättande faktorer Trygghet och team känsla i personalgruppen Bra samarbete och ökat förtroende från samarbetspartners Samordning med myndigheter, vård, personliga ombud, boendestöd, kommunpsykiatri mm. Lösningsfokus, att belysa resurser och starka sidor. Gruppverksamheterna med den goda stämningen och sammanhållning som finns Att deltagarna får ta den tid de behöver. För många är tid den avgörande faktorn som gör att man till slut klarar av att ta steg som är närmande arbetsmarknaden eller studier. Flexibilitet förmågan att anpassa; gå snabbare, långsammare, individuellt, grupp mm. Få stöd och support från personalen i teamet i egna beslut och i att våga. Tillgång till kurator i teamet. Gott samarbete med privata arbetsgivare. Försvårande faktorer Komplex ohälsa hos deltagarna Ovilja/svårigheter/oförmåga att ta emot stödinsatser

12 Långa köer och svårt med remiss till psykiatrin Svårt med rätt hjälp från sjukvård Möjligheten till kommunala utvecklingsanställningar som ett första steg ut mot arbetsmarknaden har försvunnit i Hallstahammars kommun då de måste vara inskrivna på JC. Personal Förutsättningar Under början på 2015 slutade både socialkonsulent Helena och kurator Anna-Karin samtidigt som Eva Lithén gick ner i tjänstgöringsgrad till 80 %. Verksamheten fick då stänga intaget av nya deltagare och ha fokus på att bara upprätthålla den verksamhet som redan fanns. I mars tillsattes kuratortjänsten av Eva Eriksson som fördelar sin tid mellan de tre teamen i Norra Västmanland och jobbar 33,3% i respektive team. och i april kom Hanna Stålarv som socialkonsulent och verksamhetsledare på en heltidstjänst. Styrgruppen hade då tagit beslut om att det skulle förenkla i systemen om verksamhetsledaren var anställd av kommunen. Arbetsförmedlare, Margareta Strömberg, började då arbeta 80 % i teamet och 20 % på arbetsförmedlingen. 1/ började socialkonsulent Eva Lithén arbeta 100 % igen. Med många aktiviteter i teamet och deltagare med stora samordningsbehov blir verksamheten känslig för personalfrånvaro såsom sjukdom och vård av barn. Detta har föranlett att vi även under hösten under en period var tvungna att stoppa intaget av deltagare för att klara av att bedriva verksamheten med deltagare vi redan hade i verksamheten. Styrgruppen tog även beslutet under 2015 att arbetsförmedlarens mötestider och andra aktiviteter på Arbetsförmedlingen skulle ingå i de 80% som ligger hos Samordningsteamet, vilket i praktiken kom att innebära att teamet inte har haft en arbetsförmedlare på 80%. Genomförande och process Verksamhetsledarens uppdrag har under 2015 förytligats och från att teamet har deltat på vissa ansvarsområden, är det idag samlat under dennes uppdrag. För att lära känna varandra och kunna göra en bra planering, åkte teamet bort under ett par dagar under våren. Detta var mycket lyckade dagar då en stor grund för teametsarbete lades. Även ett nytt schema skapades och teamträffar planerades. Måndagar verksamhetsträff (rutiner, blanketter) Onsdagar ärendegenomgång Fredagar metodmöten Behovet av att träffas på gemensamma tider har varit stort, men svårt att få till i praktiken. Detta pga av delade uppdrag och svårigheten att räcka till på flera platser.

13 Resultat och effekter En positiv effekt av att ha verksamhetsledarens uppdrag har tydliggjorts och blivit samlat är att samarbetet mellan team och remittent har blivit smidigare. Arbetsrollerna i teamet i sin helhet är tydligare och alla har lättare att kunna fokusera på sitt uppdrag. Den nya personalgruppens sammansättning har varit mycket lyckad. Teamet kompletterar varandra väldigt bra då vi alla har olika bakgrund och erfarenheter som vi kan dela med varandra. Den gemensamma nämnaren har varit människosynen. Alla i personalgruppen ser våra deltagare som kompetenta och resursstarka. Uppdraget hos oss som personal är att lyfta fram och påminna om styrkor som redan finns och arbeta med det som är viktigt för deltagaren och möta individen där den är. En effekt av gemensamma planeringsdagar, rutinarbete och utbildningar, är att teamet som arbetsgrupp snabbt har lärt känna varandra och hittat sina roller. Det blir allt tydligare vem som gör vad och förväntningar som finns mellan varandra. Teamet har inte alltid kunnat genomföra avsatta teamtider då andra saker kommit i vägen. Till stora delar har ändå lyckats att få till möten. Dessa gemensamma träffar har varit otroligt värdefulla då det hjälp oss att bygga en bra grund att stå på. Här har vi kunnat enas om den verksamhet vi vill bygga, stöttat varandra i kluriga ärenden och genom detta skapa en teamkänsla. Utbildningsinsatser Under hösten 2013 deltog teamet i utbildning om existentiell hälsa. Existentiell hälsa handlar om hur vi uppfattar/känner att vi mår och har det i livet. Den känslan avgör även vad vi tänker om vår fysiska och mentala hälsa. När man bir medveten om hur man ser på sig själv och livet, finns möjlighet att välja ett mer positivt synsätt och förändra det som inte känns bra. Teamet deltog även i KUR utbildning - kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och psykisk funktionsnedsättning. Fokuset under dessa dagar var relationella, existentiella och kognitiva rehab insatser, PTSD (post traumatiskt stressyndrom), personlighetsstörningar, autistiskt syndrom, intellektuell funktionsnedsättning men också rättspsykiatri. I december deltog vi i konferensen om Lösningsfokuserade ledtrådar i Västerås. Teamet medverkade även genom att hålla workshops angående lösningsfokus med tolk och Lösningsfokus - mer eller mindre att hitta sitt eget personliga sätt och våga lita på processen. Teamet har under året haft ett par tillfällen med lösningsfokuserad handledning men valde under hösten att bryta dessa, för att rikta sig mot annan typ av handledning. Det lösningsfokuserade förhållningssättet finns dock kvar och genomsyrar allt arbete, både i arbetet med coachning av deltagare, samt i coachningen mellan oss som personal. Resultat och effekter Våra ärendegenomgångar varje vecka har varit mycket värdefulla för att vi alla gemensamt ska ha koll på läget. Det har även varit ett bra forum för att föra diskussioner när man är osäker på hur man ska gå vidare i ett ärende. Det finns ett stort inslag av lärande i ärendegenomgången då vi många gånger ser på saker från litet olika synvinklar.

14 Fördjupade kunskaper inom lösningsfokus har gett oss större säkerhet i samtal och hjälpt oss att med större lätthet och säkerhet hitta resurser hos våra deltagare. Det ger oss även mer arbetsglädje i arbetsgruppen och ökar vår egen förmåga att hitta nya vägar och lösningar, samt använda våra kompetenser i teamet. Det är en stor fördel att även handläggarna vid myndigheterna har kunskap inom lösningsfokus då det blir ett gemensamt förhållningssätt vid kartläggningssamtal och uppföljningar. Aspekten om existentiell hälsa väldigt bra ihop med detta, eftersom det, syvende och sist handlar om att bli medveten om sina tankemönster, våga lita på sin egen förmåga och bli påmind om sina resurser och styrkor. Syftet med KUR dagarna var att vi skulle fylla på med aktuell kunskap om psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Att kunna öka vår förmåga att stötta deltagaren att själv hitta sin rehab potential och få kännedom om hur vi också kan få ett instrument att må bättre i ett utsatt arbete. Till stor del upplever vi att vi kommit närmare detta, men upplever att dessa teman är väldigt viktiga och att vi måste fortsätta fylla vår kunskapsbank. Tydligt är att dessa utbildningsinsatser ger teamet kompetenshöjning, nya idéer, ökad inspiration och energi som kommer deltagarna till gagn både i gruppverksamhet och i individuella samtal. Stöd och ledning Teamet får stöd av sammordnare, respektive chefer och styrgrupp. Under våren 2015 lämnade Lillemor Qvist över chefsansvaret till Hanna Wannberg för de i teamet som är anställda av Hallstahammars kommun. Organisation Under början på hösten, hamnade Samordningsteamet under ett nytt verksamhetsområde. Från att tidigare ha legat under IFO, ligger det nu under området Arbete och utbildning. Som områdeschef ansvarar Jari Heikkinen och enhetschef, Hanna Wannberg. Under 2015har styrgruppens sammansättning förändrändrats. I slutet av året bestod styrgruppen av: Ann Åkerlund Rilegård, Marija Mihajlovska, Hanna Wannberg, Joakim Pettersson, Farzaneh Abotaleb, Eva Tejnung, Bengt Eriksson, Lotta Linde, Riitta Högberg. Förutsättningar Genom att nya medlemmar i styrgruppen tillkommit har frågan kring organisationen i teamet lyfts. Då den känts otydlig och frågan vem som ansvarar för vad dykt upp, har Ann Åkerlund tagit fram en organisationskarta för teamet. Detta har skapat ytterligare frågor genom att det synliggjort att Hallstahammars kommun tagit ett större ansvar för teamet gällande ledning, än vad som är åligger dem. Under hösten blev Ann Åkerlund Rilegård långtidssjukskriven och Mariette Sjölund blev ansvarig kontaktperson mot förbundet. Genomförande och process Styrgruppen har träffats två gånger per termin. Mötena har varit strukturerade och följt en dagordning som verksamhetsledaren har hållit. Syrgruppen har blivit delaktig i alla förändringar som skett i teamet, samt utveckling hos deltagare. Upplevelsen av att styrgruppen har förtroende för teamet har ökat under året och resulterat i att behovet av täta möten minskat.

15 Effekter av förändringar När strukturen gällande frivillighet och närvaro förändrades, tog Arbetsförmedlingen beslut om att börja anvisa deltagare till teamet igen. Arbetsförmedlingen har som krav att deltagare inte kan delta på frivillig basis, utan måste vara på plats enligt handlingsplan, kunde åter börja med anvisningar när dessa förändringar infördes. En effekt av att sammansättningen i teamet och styrgrupp förändrades, var att tiden till att bygga bättre kontakt med remittenter priorieterades. Presentationsträffar med nytt team tillsammans och remittenter gjordes där teamet kunde svara på frågor och ta del av viktiga synpunkter kring anvisningar och deltagande. Tillsammans började enklare vägar in i teamet skapas och anvisningarna till teamet började öka. Under år 2015 har vi arbetat extra med att få till en god samverkan med Surahammar, då det rent geografiskt blir svårare med täta mötesträffar och kunskapautbyten. Vi har bland annat haft uppstartsmöten och uppföljningar i Surahammar då det underlättat för handläggare att slippa resa. I slutet på 2015 hade den goda samverkan resulterat i att nästan alla remittenter använder sina platser. Teamet har under året som gått ofta fått stoppa intagaget av nya deltagare för att invänta lediga platser. Vissa av remittenterna som haft mera tryck, har fått göra en prioriteringslista inom respektive myndighet för att invänta intag. En effekt av att samköra lokaler med Jobbcentrum och vuxenutbildningen, var att teamet inte är lika isolerat längre. Från att ha ibland varit helt ensamma, finns nu kollegor och fler deltagare runtomkring. Detta har varit ett stort lyft, speciellt ur säkerhetssynpunkt. Samlokaliseringen med Jobbcentrums verksamhet har också inneburit att teamets personal får ta delat ansvar för tillgängligheten i lokalerna. Samarbetet med Jobbcentrum i Hallstahammars kommun har stärkts vilket i sin tur lett till att deltagare oftare kan hamna rätt. Vägen mellan verksamheterna har blivit kortare vilket gjort att deltagare som behöver byta verksamhet inte behöver vänta. Organisationens förändring bidrog till att även teamet förändrades till viss del. Med fler nya ögon blev en naturlig utvärdering av verksamheten. Även om teamet behållit sin kärna, så har struktur kring teamet förändrats och blivit mer lik kommun och annan myndighet. Ekonomi Utifrån att den kraftigt minskade budgeten för 2015 har teamet med styrgrupp prioriterat personalkostnader. Detta har inneburit teamet sparat på andra poster, så som aktivitetskostnader och dyrare inköp. Trots detta har teamet lyckats hålla årets budget, samt fått ett överskott på som åter tillföll Samordningsförbundet. Nuläge och framtid Idag gläds vi åt att samtliga remittenter använder sina platser i teamet.

16 Två av våra deltagare har redan deltidsarbete och ytterligare en har varit på anställningsintervju. Samtliga av dessa arbeten är inom den öppna arbetsmarknaden. En stor utmaning i dagsläget är att samordna insatser mot landstinget. Mycket av socialkonsulenternas arbetstid går till att vara med på läkarbesök för att stötta deltagare att få rätt insatser. Ett stort problem som vi upplevt är att läkare själva uttrycker svårigheterna att remittera vidare mot utredningar, t.ex. mot psykiatrin. Från psykiatrins håll bekräftar man att väntetiderna för utredningar i länet är långa. Generellt lyfts även att primärvården har ett stort ansvar i vårdkedjan och ska tillhandahålla medicinska insatser, krisbearbetning och stödjande kontakt i första ledet innan det kan bli aktuell med mer specialiserad psykiatrisk vård. Under 2016 kommer vårt fokus vara att bibehålla de goda förändringar som skett under Vi kommer arbeta vidare på våra goda relationer med samarbetspartners, finslipa och förbättra rutiner och struktur för möten och dokumentation. Vi har redan börjat på att arbeta upp ett ännu bättre samarbete med både Jobbcentrum i Hallstahammars kommun och Arbetscentrum i Surahammars kommun. Vi hoppas på att vägarna mellan våra verksamheter ska bli kortare och tydligare under året och att de deltagare vi möter lättare ska kunna få rätt stöd och ha möjlighet att använda de anställningsplatser som de båda kommunerna tillhandahåller. Vårt mål är att grupperna är än mer individanpassade 2016 och att vi är ännu duktigare på att fånga upp behov. Även att vi har vågat specialisera oss mer inom våra olika funktioner; att vi har vässat oss och nischat oss inom våra olika specialiteter. I vår rapport för 2016 har vi hopp om att det kommer att finnas massor av bra exempel om deltagare som har gått ut i jobb och som kommit vidare i livet även på andra sätt. I slutet på 2016 har vi fått höra många historier från deltagarna om vad som har blivit bättre i deras liv. Kanske delar vi något i nästa rapport..

17 Bilagor Bilaga 1. Kuratorns del i samordningsteamen Jag har nu jobbat som kurator i Norra Västmanlands tre samordningsteam sedan januari 2015 och rekryterades efter att föregående kurator Anna-Cari Calander gick vidare till ny tjänst inom landstinget i slutet av Detta med anledning av osäkerhet kring fortsatt finansiering av kuratorstjänsten i teamet. I mitt arbete under det här året har jag haft utgångspunkt i det som Anna-Cari redan utformat tillsammans med deltagare och personal i respektive team. Därtill har jag anpassat upplägg och innehåll utifrån de behov jag sett vara aktuella hos nuvarande deltagare i respektive team, de respektive teamens rådande förutsättningar gällande personal och upplägg av verksamhet, samt utifrån min egen bakgrund och erfarenhet. Antalet deltagare i enskilda stödsamtal har varierat över tid och mellan de olika teamen, med ett spann mellan ca 5-12 per team åt gången. Vissa deltagare har jag regelbunden kontakt med, medan andra önskat samtal vid enskilda tillfällen. Med utgångspunkt från det enskilda behovet har jag sedan anpassat mitt övriga arbete med gruppverksamhet och föreläsningar kring exempelvis kost, sömn, hälsa och välmående, tankens kraft, rädslor, stresshantering. Variationen i behovet av stödsamtal mellan de olika teamen kan jag se delvis har haft koppling till antal inskrivna deltagare i respektive team, där det varierat under året beroende på olika förutsättningar, t ex inflöde. En viss variation beror troligtvis även på att verksamheten ser något olika ut i de olika teamen och att det även skiljer sig något kring hur arbetet organiseras inom teamen. Det jag främst upplever som en röd tråd hos många av våra deltagare är behovet att stärka självkänslan och tron på den egna förmågan, att se sina inneboende resurser och att utmana tidigare invanda tankemönster. Många har också stora behov av att skapa struktur och rutiner i vardagen, främst kring kost- och sömnvanor och att komma ur negativa eller destruktiva tankemönster som många gånger befäster det dåliga måendet och känslan av utanförskap. Ett av de verktyg jag använder mig av som en stomme i mitt arbete är Mindfulness och det förhållningssätt som mindfulness innebär. Jag använder mig av tänket i så väl enskilda samtal som i de grupper jag haft. Under 2015 har det inneburit grupper i två av de tre teamen, med planerad start även i det tredje teamet under början av Effekterna av mindfulness som deltagare har uttryckt är att de känner sig lugnare, har mindre oroliga tankar, har lättare att somna, har insett mer av egna inneboende resurser vilket inneburit att de inte har haft samma behov av yttre hjälp och stöd som tidigare. Alla har dock inte upplevt att mindfulness är något för dem, då utmaningen att sitta stilla och att hålla fokus kan vara mycket utmanande. De flesta som är klarat att hålla ut några gånger har dock upptäckt de positiva effekterna och konstaterat att det blivit lättare och lättare vartefter. Jag ser kuratorsrollen i teamet som ett komplement och en brygga till psykiatrin. Flera lyckade exempel finns där deltagare går i behandling inom psykiatrin medan vi inom teamet arbetar med andra kompletterande delar, vilket gör att processen går framåt mer synbart. I några fall har även rädslan för att inleda en kontakt med psykiatrin överbryggats av inledande stödsamtal inom ramen

18 för teamet. Fortsatt dialog med psykiatrin kring samverkan ser jag som en framgångsfaktor som kan göra att våra deltagare får ännu bättre förutsättningar för rehabilitering och som i förlängningen leder till såväl mindre lidande för den enskilde som en samhällsekonomisk vinst. Eva Eriksson Kurator samordningsteamen Norra Västmanlands samordningsförbund

19 Bilaga 2 Livskompassen

20 Bilaga 3 Citat från deltagarutvärderingen, november Angående effekter av att delta i Samordningsteamet. Hur har du märkt att det varit till nytta/vad är annorlunda? - Rutiner - Jag har bättre vardagsrutiner och uppskattar vardagen mer som den är. - Jag är betre. - Jag släppt. Att tänka mycket som hänt mig. - Jag vill gärna åka hit och trivs. Har utvecklats mer socialt. - Pratar mer i sociala sammanhang. - Komma igång med självkänsletänket. Insett att mina erfarenheter är värdefulla även för andra. - Känner mig säkrare på att skriva Cv och personligt brev och större chans till jobb. - Försöker stukturera min vardag. - Mer i känslomässig balans. Nästan helt ostressad. - Mer strukturerad. - Kommit ut från lägenheten/kommer ut mer. - Minfullness har hjälp mig med sömnen. - Har börjat pyssla med saker hemma mer. - Jag tar inte lungande mer och jag arbetstränar. - Jag har en plats i gruppen. - Är mitt gamla jag och har fått mer energi och livsglädje tillbaka sen jag kom med i samordningsteamet och hittat jobb.