Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2017

Transkript

1 1 Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2017 Av Mari-Louise Lindgren, deltagare från kreativa gruppen -Samordningsteamet

2 2 Sammanfattning Under år 2017 har vi i teamet totalt arbetat med 39 personer; 23 kvinnor och 16 män och totalt avslutat 20 deltagare. 3 personer gick till arbete och 1 till studier. 6 personer gick vidare till att bli inskrivna och aktivt arbetssökande med stöd från Arbetsförmedlingen och 4 personer kunde gå vidare till fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering i den ordinarie myndighetens verksamhet eller i fortsatt samverkan (resultat av upparbetad arbetsförmåga genom samordnade stödinsatser och arbetsträning). 6 personer upplevde inte att de hade arbetsförmåga och behövde få fortsatt stöd från primärvård, 3 av dem ansökte om sjukersättning. Genomströmningstiden för totalt avslutade deltagare är 13,9 månader. Teamet har bidragit till ca totalt 70 samordnade insatser för dessa 20 avslutade deltagare. Förutom att samordna insatser mellan våra egna myndigheter och samordning med arbetsgivare för arbetsträning, kan det vara att samordna stödinsatser med t.ex. : - sjukgymnastik - skuld/budgetrådgivare - god man - vuxenhandläggare - hjälpmedelscentral - hemtjänst - kurator/samtalsstöd - hälsocenter i Västerås - socialpsykiatri - boendestöd - vården (somatisk, - personligt ombud - Hallstahem psykiatrisk, neurologi, - LSS - boendehandläggare familjeläkare, dietist, m.m.) - försäkringsbolag Ofta får vi i teamet börja med att se till de grundläggande behoven; hur det fungerar med bostad, mat, sömn och att se och bekräfta människan. Med tanke på detta är samordningen med ovannämnda stödinsatser är extra viktigt och inleds ofta tidigt i processen. Då deltagare upplever att det är svårt att få det stöd de efterfrågar från primärvården, har även fler deltagare under 2017 fått individuellt stöd att skriva egenremiss till psykiatrin. Under 2017 har teamet valt att prioritera utveckling av metoder och material, personalhandledning och samverkansdagar. Vi har önskat att i största möjliga mån, förbereda team och närmaste samverkanspartners inför en mycket större och bredare samverkan. Att lägga fokus på att få gemensam värdegrund, utveckla det lösningsfokuserade förhållningssättet i arbetsgrupperna och hitta metoder vi kan ha gemensam nytta av och där deltagarfokus är i centrum har därför varit extra viktigt. Med denna rapport vill vi även passa på att tacka Er alla som vi haft förförmånen att få samverka med under åren som vi haft ett gemensamt samordningsteam i Hallsta och Sura. Vi har lärt oss otroligt mycket av er! Vilken gedigen kunskap och engagemang som finns hos våra myndigheter, politiker och andra tjänstemän! Framför allt vill i tacka alla fantastiska deltagare som vi har mött under åren. Vi slås av modet och viljan som finns att utmana rädslor, begränsningar och andra hinder som kan verka oövervinnerliga. Vi har sett hur Ni har hittat egna otroliga lösningar på svåra problem, har medvetenhet om vad som behövs för att komma vidare men även mod att våga prova det som kan inte känns säkert, ödmjukhet att våga be om hjälp och en otrolig förmåga att ge oss positiv feedback och uppmuntran. Ni har under alla år, varit vår största inspirationskälla för utveckling och grunden till vår arbetsglädje.

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Deltagare och aktiviteter... 4 Förutsättningar... 4 Identifiering av deltagare och start i teamet... 4 Nytt upplägg med gruppstart och lösningsfokuserad introgrupp för ungdomar... 5 Genomförande och process... 5 Aktiviteter i teamet... 6 Upplägg för introgrupp och Unga Val Schemalagda grupper:... 6 Veckobrev... 7 Individuellt stöd... 7 Resultat och effekter... 8 Diskussion resultat... 9 Kvalitetsbedömning Hinder och framgångar i arbetsprocessen Faktorer som påverkar resultatet (exempel): Personal Förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Utbildningsinsatser Resultat och effekter Stöd och ledning Organisation Förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Tips från deltagare! Ekonomi Framtida behov Bilaga Kuratorns del i samordningsteamen Bilaga Unga Val Bilaga Gröna gruppen... 24

4 4 Deltagare och aktiviteter Som tidigare kännetecknas målgruppen av individer med hög grad av psykisk ohälsa (t.ex. depression, social fobi, ångest), ofta komplex med samsjuklighet; såväl fysiska som psykiska som har varit frånvarande ett flertal år från arbetsmarknaden. Komplexa samband mellan fysisk och psykisk problematik föranleder smärttillstånd, sömnsvårigheter, svårigheter med vardagsstrukturen, att passa tider mm. Flertalet har kontakt med psykiatrin, eller skulle ha behov av det, och många har svårigheter att få till en väl fungerande behandlingsplan då dessa inte alltid är anpassade efter individen utan mer efter respektive myndighets system. Förutsättningar Neuropsykiatriska funktionshinder så som Aspbergerssyndrom, ADD och ADHD, samt psykossjukdomar så som schizofreni och bipoläritet har varit vanligt förekommande. Några deltagare har även legat på gränsen till lindrig/marginell utvecklingsstörning vilket är en svår målgrupp på grund av svårigheter att tänka abstrakt och att reflektera över sig själv och sin situation, samtidigt som det för vissa är svårt att acceptera sina svårigheter och själv kanske inte ser att man har några problem. En målgrupp är även personer som har behov av samordnande insatser och har svårigheter med det svenska språket. Vanlig förekommande är att dessa inte fått rätt insatser från sjukvården och fallit mellan stolarna då problematiken hos denna grupp är ofta mångfacetterad. Vi ser att det förutom språkproblematik och socialt utanförskap finns såväl fysisk och psykisk problematik som kan vara möjliga neuropsykiatriska funktionshinder. Många av dem upplever smärta eller andra hinder till att komma ut i arbete, men vet inte vad grundorsaken är. Många har även varit med om svåra traumatiska händelser och har stora behov av insatser från psykiatrin. Deltagarnas behov är naturligtvis väldigt individuella, men vanligt förekommande behov kan vara: Stöd kring samordning av insatser då man själv inte vågar/har förmågan eller kan ta kontakt med de instanser man är i saknad av. Få ökad självkänsla och ökade sociala kontakter. Skapa bättre struktur/rutiner i vardagen. Ofta får vi i teamet börja med att se till de grundläggande behoven; hur det fungerar med bostad, mat, sömn och att se och bekräfta människan. Andra är mer redo att direkt börja prata planering mot arbete, eftersom de kan ha uppfyllt de grundläggande behoven. Identifiering av deltagare och start i teamet De flesta av våra deltagare identifieras av handläggare vid olika myndigheter. Några har även själva sökt upp Samordningsteamet och sedan föreslagit insatsen för sin handläggare. Handläggare vid myndigheter har beskrivit att det är personer som varit inskrivna länge vid myndigheten och som man inte vet hur man ska arbeta vidare med som man rekommenderar till Samordningsteamet. Från Försäkringskassan kan Samordningsteamet vara ett mellanled innan personen är redo för aktiviteter inom Arbetsförmedlingens ordinarie verksamheter. Anvisande myndighet kan ha som krav att en

5 5 deltagare ska vara inskriven och följa sin i samråd upprättade handlingsplan, för att uppbära rätten till ekonomisk ersättning. När en person kan vara aktuell för Samordningsteamet initierar ansvarig handläggare ett studiebesök hos Samordningsteamet där deltagaren får information om teamets verksamhet, samt får information om närmaste gruppstart alternativt datum om individuell uppstart. Efter studiebesöket diskuterar ansvarig handläggare och deltagare tillsammans om insatsen är rätt, eller om något annat är mer aktuellt. Därefter får deltageren en inbjudan till inledande introgrupper, alternativt datum för ett första enskilt samtal. Vid gruppintag har själva uppstartsmötet skett först efter att deltagaren medverkat i introgruppen och har en tanke om på vilket sätt teamet kan vara till nytta. Mötet är då en första inledande planering och upprättande av handlingsplan tillsammans med deltagare, remittent, eventuella andra viktiga personer i nätverket, samt socialkonsulent i teamet. Under mötet diskuteras även syftet med insatsen och förhoppning av förändring. Vi upplever att initierande handläggare gör ett mycket bra förarbete med att motivera individen till att vilja delta i verksamheten och att samarbetet fungerar mycket bra. Nytt upplägg med gruppstart och lösningsfokuserad introgrupp för ungdomar Under hösten har vi provat att utveckla metoder för att få nå fler ungdomar med behov av samordnade insatser genom ett utökat samarbete mellan Jobbcentrum, KAA -det kommunala aktivitetsansvaret och Samordningsteamet. Vår önskan var att prova fram en metod som stärkte ungdomar i att de är specialister på sitt liv. Vi ville även se att om de val ungdomarna gjorde utifrån den grundtanken, skulle bli mer grundade i varaktiga lösningar och om vägen mot arbete eller studier bli kortare. Som en vidareutveckling av erfarenheterna från det tidigare projektet Mitt Val, skapades Unga Val, en ny form av gruppintag anpassat för ungdomar. Vår ambition var att genom en lösningsfokuserad gruppmetodik anpassad för en yngre målgrupp synliggöra inneboende styrkor hos ungdomarna och att ge förhoppningar inför framtiden, samt att ge möjligheten att samtala om vilka möjligheter som finns och vilken support som skulle vara till störst nytta för dem. Deltagare kunde efter avslutad grupp välja att gå vidare till arbete eller fortsatta studier, Arbetsförmedlingens ordinarie utbud, fortsätta genom jobbcentrum i Hallstahammar eller Arbetscenter i Surahammar, ta del av Samordningsteamets insatser eller övrigt, exempelvis ta hjälp av andra stödinsatser och/eller av vården. Genomförande och process Under 2017 har teamet mött en mycket bred målgrupp, gällande ålder, kulturell bakgrund, språknivå, fysisk förmåga och själslig hälsa. För att kunna erbjuda så många som möjligt intressanta aktiviteter anpassade efter deltagares förmåga, har teamet haft väldigt mycket olika typer av gruppaktiviteter under stora delar av Året har varit mycket av en experimentverkstad där deltagare har intervjuas under resans gång om vad som skulle kunna vara till nytta för dem och hur aktiviteterna ska kunna anpassas efter detta. Under året har teamet även provat att ha mer av individuella lösningar då fler deltagare upplevt svårigheter att delta i grupp, men ändå haft en önskan av att komma ut på en arbetsprövning. Dessa deltagare har speciellt lyft vikten av att det låta det få ta den tid som de behöver och att bemötandet från personalen är avgörande för att komma vidare. Även i år är det som framkommer genom utvärderingar, att den sociala aspekten med deltagandet i teamet upplevs som väldigt viktig teamet har en viktig funktion när det gäller att erbjuda möjlighet

6 6 att komma hemifrån, att bryta det vardagsmönster man är inne i och att få sociala kontakter. Ytterligare en faktor som haft stor betydelse för nästan samtliga deltagare, är bemötandet från både personal och andra deltagare. Deltagarna beskrev att de kände sig sedda och respekterade, samt att det var ok att vara sig själv. Denna prestigelösa atmosfär, gjorde att de kunde slappna av och våga mer. Många beskrev att de vågade prata och berätta mer om sig själv för första gången. Aktiviteter i teamet Beroende på vilken målgrupp som varit i teamet, samt vad som framkommit under utvärderingar och individuella samtal har olika scheman med olika innehåll formats. Främst har personalledda aktiviteter erbjudits på förmiddagen. På eftermiddagar har vi även haft språkgrupper, egen gymträning, möjlighet till att delta på språkcafé eller öppet café i grupprummet. Övriga aktiviteter har varit introgrupper, Unga Val och enskilda möten. Arbetsträning har naturligtvis också erbjudits som aktivitet. Upplägg för introgrupp och Unga Val. Båda induktionsgrupperna har följt ett lösningsfokuserat gruppupplägg där fokus har legat på att stötta deltagarna att bli mer medvetna om sina egna resurser, vad de har klarat hittills och vad som redan fungerar, samt få en tydligare bild av önskad framtid och att närma sig vägen dit. Introgruppen har bestått av 7 gruppträffar, 2 ggr/vecka, 3 timmar/gång. Unga Val har i stort följt detta upplägg, men med något kortare pass och innehållet har anpassats mer efter ungdomar. För att få en större inblick i vad ungdomar skulle önska och hur språket skulle kunna anpassas efter dem, anställdes en ungdom som stöd i processen. Förberedelser och genomförande aktiviteter för personalen var bland annat att ha: Gemensam lösningsfokuserad gruppledarutbildning/grundutbildning för samtlig personal inom projektet Gemensam lösningsfokuserad handledning med planering, uppföljning och sammanställning Kartläggning av vilka olika valmöjligheter som finns inom vår region gjordes av anställd ungdom. Ökad samverkan mellan Projekt Ung, samordningsteam, KAA, ungdomscoacher. Även om ett grundupplägg har funnits i form av grundläggande struktur har gruppträffarna anpassats efter var gruppen befunnit sig. Detta har bland annat inneburit att vissa moment fått ta extra tid och att extra delar har lagts till eller tagits bort. Schemalagda grupper: Språkträning: Möjlighet att utveckla kunskaper i svenska språket. Vi har haft mycket fokus på att samtala, men det har också funnits utrymma till läs- och skrivträning, samt språkträning via internetbaserade språkprogram. Deltagare har även varit delaktiga på Jobbcentrums språkcafé. Hälsa och mindfulness: Praktik och teori om medveten närvaro för att må bättre i kropp och själ. En öppen mindfulnessgrupp en dag i veckan, där fokus ligger på såväl konkreta mindfulnessövningar varvat med att prata kring nyttan med att integrera de attityder/förhållningssätt som medveten närvaro innebär. Många deltagare som är med har märkt förändringar i ett ökat lugn efter deltagande i grupperna. Kreativ grupp: Målning och skapande, mindfulnessmålning m.m. Syftet med de kreativa grupperna är att deltagaren får möjlighet att prova nya målartekniker och uttryckssätt. Efter önskemål från vissa deltagare, provades under hösten en tyst kreativ grupp, detta för dem som bara vill vara i ett socialt, kreativt sammanhang, men inte orkade eller ville samtala.

7 7 Arbetsmarknad: Fokus i denna grupp har legat på förberedande nivå med information om arbetsmarknaden, vilket stöd som är möjligt att få från Arbetsförmedlingen, och samtal kring arbetsmarknad och förutsättningar för arbete. Innehållet har anpassats utifrån intresse för gruppdeltagarna. Vi har även arbetat handledande med var och ens process mot målet arbete och arbetat på att synliggöra styrkor, förmågor och goda egenskaper för att öka tron på den egna förmågan. Handledningsgrupp: För att behålla processen hos deltagana som deltagit i lösningsfokuserad introgrupp har vi även lagt in handledningstillfällen där deltagarna kan få möjlighet till lösningsfokuserad handledning i grupp utifrån det som är angeläget för dem. Ges möjlighet till reflektion och att även få ta del av andras tankar. Lösningsfokuserade verktyg används, tex Walking scale en fysisk skala för att få känslan för sitt önskade läge och vad man faktiskt redan har åstadkommit. Gym: Styrketräning och/eller simning på Actic/Sporthallen. Personlig utveckling/existentiell hälsa utifrån Lösningsfokus: Aktiviteten har utgått ifrån Guldkornshäftet, som innehåller existentiella frågor för lösningsfokuserade samtal genom åtta olika livsaspekter. De existentiella frågorna handlar om hur vi uppfattar/känner att vi mår och har det i livet. Den känslan avgör även vad vi tänker om vår fysiska och mentala hälsa. När man bir medveten om hur man ser på sig själv och livet, finns möjlighet att välja ett mer positivt synsätt och förändra det som inte känns bra. Genom att ställa frågorna lösningsfokuserade, samtalar vi om stora eller små lösningar som finns inom varje livsaspekt. Utflykter och tipspromenad: Vanliga promenader, midfulnesspromenader och tipspromenader varvat i närområde. Ibland till turistmål med medtagen fika. Hälsogrupp: Gemensam hälsoutveckling genom gruppdiskussioner och teoretisk information. Har även haft rörelse på schemat. Gröna gruppen: Möjligheten att använda växthuset som finns på Skogsbacken, Hallstahammars kommuns uteverksamhet. En gång i veckan kom personal från Skogsbacken och hämtade upp deltagare från Samordningsteamets lokal. Deltagarna fick sedan möjlighet att odla och sköta om växter, ta en promenad runt spåret eller bara vara ute i naturen. Veckobrev En nyhet för året var införandet av veckobrev där vi varje vecka gick ut med information om vad som är på gång, förändringar, inspirationstankar mm. Inledningsvis hade vi veckobrevet i pappersform men utvidgade till att även sända det via e-post. I slutet av året beslutade vi att med hjälp av vår förbundssamordnare Ann, lägga ut veckobrevet på Samordningsförbundets hemsida för att vara tillgängligt för alla. Veckobreven har varit uppskattade av deltagare som värderade att på detta sätt få information om det som skulle komma. Kommentarer vi har fått har varit att veckobreven skapar en struktur och att man blir inspirerade av den positiva tonen vi försöker hålla i veckobreven. Individuellt stöd Parallellt med gruppaktiviteter erbjuds individuella samtal med kurator, socialkonsulent och arbetsförmedlare. Många deltagare är i behov av enskilda samtal men även egna rehabiliteringsplaner utanför Samordningsteamet, såsom sjukgymnastik, stöd till hjälpmedelcentralen, samtalskontakter inom vården och läkarkontakter. Samordnande insatser har gjorts med bland annat LSS, socialpsykiatri, personligt ombud, boendestöd, boendehandläggare, Hallstahem, vuxenhandläggare, god man, skuld/budgetrådgivare, hemtjänst, hälsocenter i Västerås, vården (somatisk, psykiatrisk, familjeläkare, neurologi mm) olika försäkringsbolag och myndigheter. Kartläggning av samordnade insatser sker oftast tidigt, gärna redan vid inskrivningsprocessen, då det är viktigt att tillgodose de grundläggande

8 8 behoven först. När dessa fungerar i största möjliga mån, är det oftast lättare att ha samtal kring en eventuell arbetsprövning. Då deltagare upplever att det är svårt att få det stöd de efterfrågar från primärvården, har fler deltagare under 2017 fått individuellt stöd att skriva egenremiss till psykiatrin. Arbetsträning ses av många som målet för deltagandet i teamet. Valet av arbetsträningsplats görs i samråd med deltagaren. Inför arbetsträning görs ett förutsättningslöst möte/studiebesök på arbetsplatsen. Arbetsträningen inleds med en tvåveckors provperiod och först därefter tas beslut om fortsatt arbetsträning eller inte. Arbetstiden är individuell och deltagaren börjar i den omfattning som överenskommes. Allt från ett par timmar en gång i veckan till heltid. Deltagaren erbjuds möjlighet att ha med teamets arbetsförmedlare som stöd i början på arbetsträningen, vilket för vissa har upplevts som en trygghet och en förutsättning för att klara av att börja på en arbetsplats. Dock känner sig många trygga med att börja på arbetsplatsen på egen hand. Det individuella stödet med individuellt planerade uppföljningar på arbetsträningsplatsen gör att det snabbt går att fånga upp och justera om något inte fungerar. Resultat och effekter Under år 2017 har vi i teamet totalt arbetat med 39 personer; 23 kvinnor och 16 män och totalt avslutat 20 deltagare. 3 personer gick till arbete och 1 till studier. 6 personer gick vidare till att bli inskrivna och aktivt arbetssökande med stöd från Arbetsförmedlingen och 4 personer kunde gå vidare fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering i den ordinarie myndighetens verksamhet eller i fortsatt samverkan (resultat av upparbetad arbetsförmåga genom samordnade stödinsatser och arbetsträning). 6 personer upplevde inte att de hade arbetsförmåga och behövde få fortsatt stöd från primärvård, 3 av dem ansökte om sjukersättning. Tid i genomsnitt med offentlig försörjning 5,2 år. Denna siffra är framtagen genom statistik från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) och motsvarar inte den faktiska genomsnittliga tiden då den högsta tiden i offentlig försörjning som går att registrera i SUS är >9 år och då blir tiden inte definierad. Flera av våra deltagare har haft en betydligt längre tid i offentlig försörjning än vad som går att registrera med synlighet i SUS. Flera av dessa har aldrig kommit ut på arbetsmarknaden och har hela sitt vuxna liv/sin tid i Sverige haft en offentlig försörjning. Genomströmningstiden för totalt avslutade deltagare är 13,9 månader. Teamet har bidragit till totalt 60 samordnade insatser för de 20 avslutade deltagarna, inklusive samordning med arbetsgivare för arbetsträning för dessa (exempel på dessa, se ovan under individuellt stöd ). Positivt resultat: 70%. Andel som ansökt om sjukersättning: 15%. Antal aktiva under perioden Antal avslut totalt Varav dropouts Antal till arbete Antal till studier Antal till Arbetsförmed lingen Antal till fortsatt arbetslivsinri ktad rehab i kommunal regi Antal till medicinsk rehab Antal ansökan om sjukersätt ning Tabell 1, Antal deltagare och avslutningsorsak

9 9 IFO Surahammar 10% AF 35% IFO Hallstahammar 30% FK 25% Tabell 2. Deltagare fördelalat på anvisande myndighet Diskussion resultat Under 2017 upplever vi att de deltagare som tagit del av insatsen i större utsträckning än tidigare har haft en större grad av psykisk ohälsa. Det är många som i första hand skulle ha behövt hjälp via psykiatrin, men pga av långa köer och hinder i remissförfarandet, inte har fått det stöd som önskats. Att teamet har kunna erbjuda stöd i att skriva egen remiss, har varit otroligt värdefullt. Att ha blivit trodd och lyssnad på har varit ett viktigt steg i deras rehabiliteringsprocess, oavsett utgång av remiss. I de fall deltagare inte har gått vidare till arbetsinriktad rehabilitering, har det ofta varit att den medicinska problematiken varit allt för stor för att deltagaren ska kunna gå vidare till arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Dessa deltagare har under tiden i Samordningsteamet fått så pass mycket samordnade insatser, så att de trots bristande hälsa, är i någon form av rörelse mot arbete och uttrycker önskan om att bli självförsörjande. Vissa deltagare som under tiden i teamet har fått en diagnos upplever att de har fått förklaringar som hjälper dem att förstå sin situation på ett bättre sätt än tidigare. Många har också tagit stora steg i att få en bättre hälsa genom att ha fått stöd i att få läkarutredningar, arbetat med och tagit steg i att bättre hantera sin ångest, fått prova arbetsförmåga, fått stöd i att våga gå vidare och prova nya beteenden och tankesätt och genom detta utmana sig själv även utanför teamet. Många uttrycker att de verktyg de får med sig, både från samtalen i grupp och enskilda samtal, bidrar till att de lättare kan reglera sina känslor i vardagliga situationer. De blir alltmer uppmärksamma på sina automatiska reaktioner, och tänker ett varv till och då istället för att gå in i exempelvis oro, ilska eller t.o.m. panik, kan välja att agera på ett annat sätt och därmed behålla både glädje och ett större lugn än de tidigare gjort. Vissa deltagare som nu har fått rätt medicinering beskriver det som om att för första gången vet jag vad det är att leva utan ångest.

10 10 I de fall där deltagare har beslutat att ansöka om sjukersättning har det beskrivits som en tung sten som fallit från bröstet då deltagaren har landat i att man nu har provat allt och kommit fram till slutsatsen att de inte har någon arbetsförmåga och slipper kravet på att prestera när förmågan inte finns. Vi ser även att tiden i teamet har varit värdefullt då deltagaren har fått en förbättrad livskvalitet genom att acceptera sin situation och ha fått verktyg till att hantera det dagliga livet genom de samordnade insatser som de tagit del av under tiden i Samordningsteamet, eller genom att exempelvis ha fått annat förhållningssätt till andra människor och händelser. Introgruppen har fått mycket bra mottagande av deltagarna. De har uppskattat klimatet i gruppen och att bli ställda inför frågor man ofta inte ställer till sig själv. Flera har blivit positivt överraskade över att de upplevde gruppen som en positiv erfarenhet då många haft med sig negativa erfarenheter av gruppaktiviteter från skola och andra sammanhang. En fördel med att det varit teamets arbetsförmedlare som hållit i introgruppen är att deltagarna snabbt kommit i kontakt med arbetsförmedlaren och att det inte blir lika farligt och stort. Det har även bidragit till att tidigt belysa riktningen mot arbetslivet. Det var också lättare att tidigt fånga upp oro eller funderingar som fanns hos deltagare när det gäller arbetsmarknad/arbetsförmedling/arbetsliv. Vi har redan sett att antalet deltagare som vågar gå in i arbetsmarknadsgruppen tidigt i processen har ökat. Gemensamt i introgruppen och Unga val är att för de allra flesta var sättet att tänka och resonera med ett lösningsfokuserat perspektiv helt annorlunda mot vad de tidigare varit vana vid. Detta har många gånger upplevts som svårt, men givande. Både personal och deltagarna själva kunde se att mycket hände med dem redan under denna korta tid. Flera upplevde att de hade fått bättre rutiner, bättre självförtroende, känt sig gladare och mer positiva och fått mer tankar om att det faktiskt finns möjligheter och en framtid. Ungdomarna från Unga Val beskriver det som: Jag har blivit bättre på att prata med nya människor Nu känns det tydligare vad jag ska göra Nu vet jag mer om vart jag är på väg Jag har pratat om saker som gjort nytta för mig

11 11 Då teamet långa perioder under 2017 har varit underbemannat, har gruppintaget till teamet varvats med individuella intag. Detta har medfört kortare väntetid för att komma in till teamet. Vi har dock sett en stor skillnad på de deltagare som skrivits in individuellt och i grupp gällande intresset att delta i gruppaktiviteter. Även individuella förutsättningar och funktionsvariationer har bidragit till att vissa har valt att inte delta i grupp. Under hösten när introgruppen ersatts av individuella intag och unga Val, har vi märkt att deltagandet i grupperna minskat och fler har valt individuellt stöd. Deltagare från Unga Val som fortsatt i teamet, har även fortsatt i grupp. Men deltagare från individuella intag har i större utsträckning valt stöd i form av enskilda samtal och upplevt att detta har varit till stor nytta och gjort skillnad i deras process. Många har tagit steg ut mot arbetsträning och under hösten var ca 2/3 delar av deltagarna ute på arbetsträning. En utmaning gällande deltagare med låg språknivå i svenska språket har varit anpassning av aktiviteter. Då vissa grupper kräver hög språklig förståelse har teamet försökt anpassa så långt som möjligt med enklare svenska eller språkstöd, tex vid mindfulness, hälsogrupper eller vid vissa lösningsfokuserade övningar så att de som är intresserade ska ha möjlighet att delta. Vissa andra aktiviteter har erbjudits specifikt riktade mot denna målgrupp, så som språkträningsgrupp och språkcafé. Deltagare upplever att det som varit till störst nytta, är möjligheten att få ha blandade aktiviteter. D.v.s. både haft möjlighet att få träna på svenska tillsammans med personer i likande situation och få ha integrerats med övriga deltagare i teamet och tränat på svenska med dem. Dessa kulturmöten har varit mycket uppskattat från båda håll, både utlandsfödda och inrikes födda. Även inrikes födda har börjat gå på språkcafé för att få veta mer om andra kulturer. En deltagare utryckte att det är som att komma in en i blomsteraffär. Samtliga deltagare med språkhinder, har börjat använda svenska språket i mycket större utstäckning än tidigare. De berättar att de tidigare varit rädda att säga fel, men att de nu känner sig så trygga i gruppen att de nu vågar prova sig fram med nya ord och formuleringar. I mötet med personer som är begränsade i svenska språket, har det varit ett stort fokus på samordning mot vården. Samtliga av dessa, upplever att de inte har fått tillräcklig vård och upplever stora fysiska och ofta psykiska hinder i vardagen. Något vi har upptäckt när vi har följt med till vården, är att bakomliggande orsaker till bristande språkutveckling vid misstänkta kognitiva inlärningssvårigheter eller trauman, tyvärr kan förväxlas med bristande motivation och kan påverka bemötandet och behandling från vården. Att ha följt med dessa deltagare till läkare, har varit till stor nytta. En vinst, förutom rätt insatser, har varit att de upplever sig trodda på. Detta har föranlett till vidare steg närmare hållbara lösningar. Deltagarna i hälso- och mindfulnessgrupper har uttryckt att de fått flera aha upplevelser när vi diskuterar olika aspekter av hälsa och mindfulnessattityder. Det har upplevts väldigt positivt, trösterikt och berikande för flera av deltagarna. Flera av dem har även tagit med sig hälsotänket i vardagen, reflekterat vidare kring det, och vad man kan göra för att förändra/acceptera sin situation, få mer energi, bättre levnadsvanor etc. Deltagarna har under resans gång vågat bjuda på sig själva och även tipsat andra när de känner igen sig i varandras situationer och funderingar. Vi märker även att deltagarna påverkas positivt i aspekter som förmåga att hantera tillvaron, koncentration, känslomässig stabilitet mm. Vissa har även uttryckt att de nu sover bättre och börjat äta mer regelbundet. Deltagarna i arbetsmarknadsgrupperna uttrycker att de får mycket information om arbetsmarknaden och vilket stöd Arbetsförmedlingen kan ge, lär sig mycket om hur saker och ting fungerar på

12 12 arbetsmarknaden och i arbetslivet exempelvis hur man kan kontakta arbetsgivare, hur man kan presentera sig och marknadsföra sig trots att man har hinder av olika slag, samt diskussioner utifrån gruppens aktuella behov och önskemål. Deltagarna har under året fått ökat självförtroende och ett ökat hopp om att ett arbete faktiskt kan vara möjligt och att det kan finnas en plats för dem i arbetslivet. Genom arbetsträning förstärks dessa känslor ytterligare och deltagarna märker att de faktiskt KAN. Intresset för Gröna gruppen har varierat. Inledningsvis var intresset mycket stort, många ville prova aktiviteten, men upptäckte att det kanske inte var riktigt som de tänkt sig. Men under processens gång har personerna som stannat kvar, arbetat upp aktiviteteten tillsammans med arbetsledare från Skogsbacken och gruppen har succesivt ökat igen då fler upplever att de är rogivande att vara i naturen. En av teamets deltagare, som är mycket kunnig inom området, har varit mycket drivande i processen och haft som praktik att vara mer ansvarig för växthuset även andra dagar. Att vara med uppe på skogsbacken, har även varit en ingång till att våga prova andra arbetsuppgifter på platsen och så småningom har vissa deltagare börjat arbetsträna där. Detta resulterade i att en deltagare arbetade upp sin arbetsförmåga så pass, att anställning på en annan arbetsplats blev aktuell. Andra vinster med Gröna gruppen är att arbetsledarna upplevde att de fick en annan kunskap om målgruppen och att de fick nya idéer om hur den ordinarie verksamheten kunde utvecklas. Detta har lett till att Skogsbacken nu vill implementera gröna gruppen konceptet genom att det är en aktivitet som kan erbjudas alla deltagare som är inskrivna på jobbcentrum. Vi har märkt att grupper är ett bra inslag för många under en period, men att det inte nödvändigtvis är utvecklande att vara kvar i samma gruppaktiviteter över en längre tid. Grupper är i sig en värdefull metod då det finns möjlighet att få ta del av gruppens tankar och få bolla sina idéer med andra. Det blir också tydligt att det finns fler som har det som jag att man inte är ensam, vilket annars är en mycket vanlig känsla. Å andra sidan finns inte utrymmet eller så vill man inte ta utrymmet att i en grupp att gå på djupet i det personliga och privata, vilket många också har behov av. Vi ser därför värdet av att kombinera gruppaktiviteter med individuella samtal och att över tid kanske alternera dessa för att öka individens känsla av att vara i en process. I dagsläget funderar vi på att minska antalet fasta grupper för att istället erbjuda fokuserade, temainriktade gruppaktiviteter tillsammans med Jobbcentrum som är under en begränsad tid. Detta för att öka utbudet av intressanta grupper som verkligen är till nytta, och för att frigöra tid för enskilda samtal och möjlighet att följa med i möten med samordnande insatser. För personer som har önskemål och behov av att få in rutiner och träna på att befinna sig i ett socialt sammanhang under flera dagar i veckan finns möjligheter att arbetsträna inom kommunens egna verksamheter eller på privata företag. Kvalitetsbedömning Det är många gånger är svårt att objektivt mäta mjuka värden såsom hur man mår, förändringar i mående, känsla av att klara av, ökat mod, hur nöjd man är med ett möte etc. För att på något sätt mäta detta i vår verksamhet följer vi deltagarnas utveckling genom användandet av ORS (Outcome Rating Scale) och mäter även upplevelsen i samtalet genom SRS (Session Rating Scale). Genom detta involveras deltagaren att göra utfallskurvan synlig och därmed möjlig för individen att följa. Det ger en

13 13 bra möjlighet för individen att se sin egen utveckling och att exempelvis se mönster av svackor och toppar, och koppla dessa till händelser i livet på ett lättförståeligt sätt. Detta möjliggör ökad känsla av kontroll i sin livssituation. I samband med introgrupp och Unga Val används även GSRS som ett instrument för att mäta att gruppaktiviteten har pratat om rätt mål och ämnen, om relationen i gruppen har varit bra och om arbetssättet och metoden har varit till nytta. Som ett komplement till dessa använder vi oss även egna skalor som mätinstrument, där deltagaren själv får beskriva hur de upplever sin process på en skala 0-10, där 0=så långt bort man kan komma och 10= att man är vid sitt uppsatta mål. Dessa skalor kan vara med siffror, fysiska genom att gå eller visa med handen, eller illustrerade genom att teckna med bilder. Detta tydliggör hur deltagaren ser på sina möjligheter att ta sig mot ett önskat läge, samt resurser som redan finns och vad som ytterligare behöver hända för att komma närmare sin önskade framtid. Skalor används flitigt både i enskillda samtal och i grupp. Speciellt i börjad av inskrivningsprocessen arbetar socialkonsulenten och deltagaren med livskompassen. Genom skalorfrågor arbetas 4 olika livsområden (hem/fritid, relationer, hälsa, arbete/utbildning) igenom för att vid ett tidigt skede kunna kartlägga samordningsbehov och säkerhetsställa att inget missas. Processhjulet som teamet formade i slutet på 2016 som visar på deltagarens tidsintervall i teamet, har används av personalen som en kompass-tanke vid vissa deltagargenomgångar och interna avstämningar. Tidsintervallen i teamet anpassas efter individens behov och förmåga och materialet är endast ett verktyg för personalen. Detta är ett stöd för att i största möjliga mån säkerhetsställa att rätt stöd i rätt tid erbjuds. Även deltagarutvärderingarna i form av intervjuer, gruppdiskussioner, anonyma blanketter och svar via mail har hjälp oss att se om vi riktar våra resurser rätt eller om nytänkande behövs. Deltagarnas åsikter har varit vår allra säkraste kvalitetsbedömning och är grunden för det vi skapar. Hinder och framgångar i arbetsprocessen En komplex fråga gällande målgrupp har tidigare år varit att arbeta med personer som inte haft den egna motivationen, utan varit mer eller mindre tvingade till teamet för att få rätt till försörjning. I år har vi haft samma målgrupp, men har upplevt att motivationen har ökat fort när de väl kommit till teamet, och att det då inte varit någon skillnad mot de som gjort ett aktivt val att komma. Vi har inte heller haft några drop-outs i år. Vi tror att en framgångsfaktor gällande detta, har varit att vi valt att ha mer individanpassade aktiviteter än tidigare. Då samordningen är själva kärnan i teamets verksamhet har vi inte tittat lika mycket på viljan/förmågan att delta i grupp vilket har gjort att fler har valt att stanna. Även inskrivningsprocessen har varit till stor nytta gällande detta då en bra grund blivit lagd från början. Under inskrivningen då remittent, deltagare och personal från teamet träffas tillfrågas både remittent och deltagare om vad de upplever behöver hända i teamet för att insatserna ska vara till nytta och hur tiden kan användas på bästa sätt. Då blir det tydligt om deltagare och remittent har samma eller olika förväntan, vilket i sin tur möjliggör diskussion och innebörd av detta. En stor framgångsfaktor till att kunna samordna insatser, är att socialkonsulent både har erbjudit stöd i att boka möten och att följa med vid dessa. Deltagare berättar ofta att de inte upplever sig trodda på vid möten med vissa myndigheter och sjukvård och har på grund av detta svårt att på egen hand ta

14 14 kontakt. Många upplever även att de genom detta får stöd i att komma ihåg vad som blivit sagt under mötet och att ha möjlighet diskutera detta efteråt har gjort stor skillnad. Under 2017 har även socialkonsulent i större utsträckning haft hembesök hos deltagare. Detta har inneburit en större anpassning och att deltagare som inte vanligen skulle ha möjlighet att få de stöd de önskar i att samordna insatser, nu har kunnat få det och upplever att det blivit en betydande skillnad gällande livskvalité. Vissa av dessa samordnade insatser har bland annat varit att samordna insatser med hemtjänsten och Försäkringskassan. Behovet av samordnade insatser är väldigt olika, snittet av dessa ligger på 3/genomförda samordnade insatser per avslutad deltagare, men är ganska ofta uppåt 5-6 insatser. Att socialkonsulenten då varit mobil och kan följa med deltagaren, har varit till stor hjälp i att kunna genomföra dessa. Vår framgångsfaktor gällande deltagare ut i arbete och arbetsträning, är att platserna varit individuellt planerade efter deras egna önskemål och behov. Detta har ökat deltagarens tro på sig själv och skapat egna idéer om hur de kan öka sin egen arbetsförmåga och ta steg ut mot arbete. Under 2017 har vi i Hallstahammar haft större tillgång till kommunala platser och Jobbcentrums interna praktikplatser än någonsin tidigare vilket har gjort en stor skillnad. Flera deltagare har valt att börja sin arbetsträning i dessa verksamheter istället för att komma ut på ett företag på den öppna arbetsmarknaden på en gång. Lokala förutsättningar har även skilts åt då Surahammar valt att rikta in sina insatser mot ungdomar och extratjänster, medan man i Hallstahammar har arbetsinriktade insatser till en bredare målgrupp. Även arbetsträning och arbete på Samhall har varit aktuella insatser och möjligheter för arbetsträning. En mycket stor framgångsfaktor gällande steg ut mot arbete är goda relationer med arbetsgivare och uppföljningar ute på arbetsplatserna vid arbetsträning. Strategin att börja en arbetsträning med två veckors prov gör att arbetsgivare kan våga ge en person en chans då de inte upplever att de binder upp sig på för mycket. Många arbetsgivare har en genuin vilja att hjälpa personer vidare om de bara själva har möjlighet inom sina verksamheter, men har i de flesta fall svårt att kunna erbjuda en t ex en Utvecklingsanställning om de inte själva har behov av att anställa någon i dagsläget. Den största framgångsfaktorn gällande steg ut mot arbete har varit deltagarnas egen önskan att få en förändring då de har vågat utmana sig själva i att ta steg utanför egen bekvämlighetszon och haft mod att visa sina behov och dela sina tankar hur de vill ha stöd från teamet. Deltagare har även utmanat oss som personal till att både lyssna mer och reflektera djupare om nyttan gällande insatser och i detta få ett ännu bättre samarbeta för att komma närmare målet, att ta steg ut mot egen utveckling och självförsörjning. Faktorer som påverkar resultatet (exempel):

15 15 Underlättande faktorer Trygghet och teamkänsla i personalgruppen Bra samarbete med samarbetspartners Engagerad styrgrupp Samordning med myndigheter, vård, personliga ombud, boendestöd, kommunpsykiatri mm. Att socialkonsulent har följt med på möten vid samordning av insatser Hembesök Lösningsfokus, att belysa resurser och starka sidor. Att Lösningsfokus har ökat som förhållningssätt hos samarbetspartners Gruppverksamheterna med den goda stämningen och sammanhållning som finns Enskilda samtal och individuell anpassning Möjlighet att varva gruppintag och individuella intag Att deltagarna får ta den tid de behöver Flexibilitet förmågan att anpassa; gå snabbare, långsammare, individuellt, grupp mm SIUS stöd vid arbetsträning Få stöd och support från personalen i teamet i egna beslut och i att våga Tillgång till kurator i teamet Gott samarbete med privata arbetsgivare Utökad samverkan med Jobbcentrum och Arbetscentrum Gemensamma samverkansdagar med kunskapsutbyte Deltagarnas egna förmågor och resurser, samt goda idéer och lösningar Försvårande faktorer Långa köer och svårt med remiss till psykiatrin Komplex ohälsa hos deltagarna Ovilja/svårigheter/oförmåga att ta emot stödinsatser Språkliga hinder Okunskap i omgivningen gällande målgruppens behov Okunskap i samhället kring personer med behov av samordnade insatser och tolkbehov Stor personalomsättningar hos kringliggande aktörer Svårt med rätt hjälp från sjukvård Sjukskrivningar i teamet Tjänstledighet i teamet Personalbyte Omorganisation Svårigheter med tillräckliga läkarutlåtande/sjukintyg, leder till avslag på sjukersättning/sjukpenning/aktivitetsersättning Personer som upplever ett behov av sjukersättning men pga försäkringskassans ökade krav inte beviljas ersättning. Läget på arbetsmarknaden. Många företag upplever att de inte har resurser att ta emot på arbetsträning utifrån att man inte har tid att tilldela arbetsuppgifter och handledare. Många arbetsuppgifter är även outsoursade till centrala enheter och det är svårt att ta fram arbetsuppgifter på lokala enheten.

16 16 Personal Förutsättningar I början av 2017 beslutade socialkonsulent Eva Lithén, som har varit anställd på 100 %, att frånsäga sig sin tjänst i teamet. Hon slutade i teamet den 14/2 efter en visstidssjukskrivning. Även Hanna Licke som vikarierat mellan 25-50% slutade i teamet under februari. Då teamet inte kunde erbjuda något längre vikariat pga oklarhet kring teamets verksamhet, valde Hanna att gå vidare då hon hade fått erbjudande om annan tjänst. Den 1/4 började Hanna Stålarv på 50 % som biträdande förbundssamordnare i Norra Västmanlands Samordningsförbund, ett vikariat som sträckte sig under ett år. Under denna tid fick hon tjänstledigt från Hallstahammars kommun och på 50 % arbetade hon i teamet till största del med verksamhetsledaruppdraget och de förändringar som teamet stod inför. Den 3/ började Carolina Lehtonen i Samordningsteamet som socialkonsulent. Då hon tidigare arbetat som arbetskonsulent på Jobbcentrum i teamet, var detta en bra förberedelse inför sammanslagning av Jobbcentrum och Samordningsteamet i Hallstahammar. Eva Eriksson har varit fortsatt kurator i teamet på 33 % och Margareta Strömberg har varit anställd i teamet som arbetsförmedlare på 100 %. Hon fortsatte delta på möten på Arbetsförmedlingen, men tidigare idéer om att förlägga dokumentationstid i hemorganisationen har inte gått att genomföra då teamet har gått kort med personal under hela året. Personalbristen har gjort att teamet tillfälligt köpt personalresurser från Jobbcentrum som har hållit i viss gruppverksamhet, bland annat Gröna Gruppen under vår och sommar. Hanna Boström anställdes som ungdomsassistent den 1/ och arbetade till den 30/ i projektet Unga Val. Under senhösten har teamet drabbats av långtidssjukrivningar vilket innebar att under novemberdecember saknades stora delar av socialkonsulentsresurser. Genomförande och process Under 2017 har teamet varit underbemannat till och från. Detta båda till följd av tjänstledighet, personalbyte och sjukskrivningar. Med många aktiviteter i teamet och deltagare med stora samordningsbehov blev verksamheten känslig för personalfrånvaron. Detta har varit orsak till att teamet vid ett par perioder var tvungna att stoppa intaget av deltagare för att klara av att bedriva verksamheten med de deltagare som redan fanns inskrivna. Även att starta projektet Unga Val tillsammans med Jobbcentrum har påverkat, då planering, handledning och gruppaktiviteter har varit väldigt tidskrävande. Personalen i teamet har dock en otrolig förmåga att arbeta flexibelt och har genom detta anpassat sig efter rådande situationer och behov ständigt samarbetat för att hitta lösningar. Närheten till Jobbcentrum med möjligheten att låna personal, samt att hitta flexibla lösningar mellan verksamheterna har också varit en stor fördel.

17 17 Resultat och effekter Att Margareta, arbetsförmedlaren i teamet, har funnits i teamet på heltid möjliggjorde tätare individuella samtal, tätare uppföljningar på arbetsträningsplatser och möjlighet till SIUS stöd. Att arbetsförmedlaren arbetar på heltid i teamet, har även möjliggjort att teamet haft fler gemensamma personalträffar än tidigare år. Under personalträffar och planeringsdagar har teamet kunnat planera verksamheten utifrån givna mål och stöttat varandra i kluriga ärenden. Detta har varit otroligt värdefullt då det möjliggjort tid för reflektion och utvärdering, samt gett tid till att skapa strategier för utveckling som genererat i en starkare teamkänsla. Att Margareta har varit på plats på heltid, har varit en förutsättning för att kunna ge Hanna (socialkonsulent/verksamhetsledare) tjänstledigt till förmån för förbundet. Detta har i sin tur bidragit till en stor kunskapsutveckling, gällande samordningsförbundens uppdrag, om det lösningsfokuserade förhållningssättet, ledarskapsfrågor och mötesstruktur, kunskap om andra myndigheters uppdrag m.m. Denna kunskap har varit mycket gynnsam då samordningsteam Hallsta/Suras nuvarande form upphör och nya verksamhetsplaner under året har formats. Under januari 2017 blev det klart att Region Västmanland anställt kuratorn i samordningsteamet på en tillsvidaretjänst. Kuratortjänsten i teamet har varit mycket värdefullt då fler deltagare än tidigare har mått mycket dåligt och haft komplexa problem. Kuratorn har därför varit uppbokad med många enskilda samtal under hela året och intresset för mindfulnessgruppen har varit stort. Teamet kan även märka att psykiatrimottagningen har fullt, då det varit långa köer under året och många remisser skickats tillbaka. Vid dessa fall har kuratorns roll och Evas insats i teamet varit extra viktigt och värdefull. Att Carolina kom till teamet som socialkonsulent har gjort stor skillnad, både gällande utökad samverkan med Jobbcentrum och att få nya infallsvinklar gällande utveckling av teamet. Genom denna kompetensöverföring har idéer om hur Samordningsteamet kan utvecklats ännu mer växt fram. Möjligheten att kunna anställa en ungdomsassistent har varit otroligt värdefullt. Hanna Boströms förmåga att kunna förmedla vad som skulle vara till nytta för ungdomar har varit till stor fördel. Dock var ett resultat av personalbristen, att befintlig personal i teamet fick lov att göra omprioriteringar och lägga annat, som t.ex. samverkan med andra aktörer eller kontakt med hemorganisation, åt sidan till förmån för inskrivna deltagare. Genom detta skapades även långa köer in till teamet vilket ledde till att personer med behov av samlat stöd, fick lov att vänta längre än vanligt på insatsen. Personalen tappade även en del information från hemorganisationer, vilket skapade en känsla av att inte ha full koll på vad som hände utanför teamet. Utbildningsinsatser Under 2017 har vi fortsatt att bygga på vår kompetens inom de områden vi haft behov av utifrån uppdrag i teamet. Vissa kortare insatser har varit gemensamma. Följande utbildningsinsatser har varit aktuella totalt sett under 2017: Team handledning via Sankt Lukas stiftelsen Konferens- Lösningsfokuserade ledtrådar Arbetsmarknadsdagar Grundutbildning i lösningsfokus

18 18 Gruppledarutbildning i lösningsfokus Nätverksträff- Lösningsfokus och mindfulness, Lösningsfokuserad Unga val handledning Lösningsfokuserad handledning mellan Samordningsteam och Jobbcentrum Ledarskapshandledning via Sankt Lukas stiftelsen Hållit egna utbildningsinsatser gällande Lösningsfokus Utbildning och Lösningsfokus -process kring Det svåra samtalet tillsammans med både Jobbcentrum och Vuxenutbildningen i Hallstahammar Utbildning och Lösningsfokus -process kring Bemötande och värdegrund via professor Bengt Starrin, tillsammans med Arbetscenter I Surahammar och Jobbcentrum i Hallstahammar Best practice Hälsa Introduktion till ACT SIUS och vägledningsutbildning Föreläsning ang existentiell hälsa Föreläsning ang LF och ledarskap Resultat och effekter Handledningsträffarna för personalgruppen har varit mycket värdefulla. Detta har skapat bättre förutsättningar till att skapa gemensamma strategier, både i syfte att hitta nya vägar i svåra ärenden men även i att hitta bättre redskap för ett ännu bättre bemötande efter deltagrena individuella behov. Detta har hjälp teamet att enas och skapa större förståelse vid situationer där man ser på saker från olika synvinklar. Utbildningsdagarna i lösningsfokuserat förhållningssätt har gett stora fördjupade kunskaper inom lösningsfokus, som vidare gett personalen i teamet större säkerhet i samtal och hjälpt till att med större lätthet och säkerhet hitta resurser hos våra deltagare. Det ger även mer arbetsglädje i arbetsgruppen, ökar förmågan att hitta nya vägar och lösningar och synliggör teamets kompetenser. Det är en stor fördel att även handläggarna vid myndigheterna gemensamt gått på utbildningarna. Detta har varit värdefullt både gällande ökad samverkan och ökad förståelse för olika uppdrag, men även i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt i mötet med deltagaren vid kartläggningssamtal, uppföljningar och avslutningsmöten. Idag kan personal från teamet och handläggare gemensamt t.ex. resursskvallra om deltagaren vid möten i syfte att lyfta synliga resurser. Tydligt är att dessa utbildningsinsatser ger teamet kompetenshöjning i det dagliga arbetet, ger nya idéer till verksamhetsutveckling och ger ökad inspiration och arbetsglädje som kommer deltagarna till gagn i gruppverksamhet, under samverkansmöten och i individuella samtal. Gruppledarutbildningen och handledningen med Sussan Öster gav förutsättningar för att utveckla det befintliga Mitt Val och kunna starta upp nya lösningsfokuserade grupper utifrån en ung målgrupp och skapa Unga Val. Genom föreläsningar och exempel på bra övningar att göra i gruppen som t.ex. Walking scale och intervjufrågor mellan deltagare, renderade utbildningen i fördjupade kunskaper och större trygghet i att använda gruppmetodiken inom lösningsfokus. Handledningen blev sedan ett stöd i att sätta idéer och visioner i praktik. Handledningen innebar dessutom, förutom handledning i själva hantverket, även en modell för hur lösningsfokuserad handledning kan gå till vilket vi sedan har använt i mötet med deltagare både enskilt och i grupp. Våra gemensamma utbildningsinsatser och samverkansdagar med Jobbcentrum och Arbetscentrum har varit otroligt viktiga för att lägga en bra grund inför det utökade samarbetet med de båda