Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2016

Transkript

1 1 Helårsrapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2016 Det är så bra att allt är samlat på ett och samma ställe. Förut var det så utspritt, man skulle gå över allt. Man blir inte lika stressad nu när man ska iväg på saker. Det är inte lika läskigt att gå iväg. Jag får mer nytta av det, jag kan komma iväg och är lugn. Jag blir inte lika orolig längre och får inte ångest. Hit kan man komma och alla är lugna. Det är en lugn atmosfär. Du kastade tillbaka bollen till mig och jag tog den! (citat från en fd deltagare som nu är självförsörjande i en helt annan bransch än tidigare) Om man tänker sig så här... Du har ett liv och du känner maktlösheten och vet inte vad du ska göra och sen, det där med bollen det vart som en uppenbarelse, pånyttfödelse att så där måste jag ju göra! Det föddes en ny liten människa med stor erfarenhet av livet och har börjat om i ett nytt leverne. Jag fick hjälp att se mig själv. Jag hittade mig själv Jag har fått lite mera skinn på näsan. Jag älskar mitt jobb. Det är suveränt! Jag jobbar men ändå använder min egna tid på ett bra sätt så jag orkar med att jobba.

2 2 Sammanfattning 2016 har varit ett år av utveckling då vi har arbetat efter nya mål från styrgrupp och provat nya sätt att arbeta både individuellt och med grupper för att nå dessa. Genom detta har vi hittat strukturer som gett goda resultat både gällande utveckling av teamet och individuella resultat för deltagare. Under året har vi arbetat med att tydliggöra rollerna i teamet, finslipat på hur vi än bättre kan komplettera varandra som personal och hur vi som team kan verka för ett ökat egenansvar hos deltagaren i dennes process i verksamheten. Vi har bland annat provat oss fram med nytt gruppintag och handledargrupper, utökat samarbetet med arbetsgivare och utvecklat samverkan med våra samarbetspartners. Detta tror vi är några av våra framgångsfaktorer gällande Vi har haft 42 personer inskrivna totalt i teamet och avslutat totalt 21 personer (- 2 drop outs), varav 6 har fått arbete och 4 blivit redo för arbetsförmedlingen. 2 av dem som har börjat arbeta har varit i offentlig försörjning i mer än 9 år. 2 av dem som nu är inskrivna på arbetsförmedlingen, har arbetat extra under teamtiden och ytterligare en av dem är på en arbetsprövning som kan leda till jobb inom snar framtid. En av våra remittenter beskriver vår insats och vikten av den på följande sätt: Samordningsteamet innebär en möjlighet för unga personer med funktionsnedsättning/sjukdom att få hjälp med att ta ett första steg mot arbete/egen försörjning. Att på ett för dem bra sätt få hjälp med att våga starta upp processen med att bryta en isolering/passivitet och börja delta i sociala sammanhang. På en liten ort som Hallstahammar finns det inte så många alternativ till detta, för många finns det inget alternativ alls, att få hjälp med att komma igång med någon form av aktivitet. Att delta hos Samordningsteamet ger för många förutsättningar att sedan komma vidare till samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen där målet är att komma ut i arbete. Om Samordningsteamet försvinner från orten så försvinner startplattan för många ungdomar som då i stället kommer att vara kvar i sin isolering/passivitet. Sammanfattningsvis har 2016 varit ett år där vi arbetat närmare varandra på alla nivåer och tillsammans sett otroliga framsteg hos deltagarna i teamet! Största äran för den goda utvecklingen, skall dock tillfalla alla fantastiska deltagare som har gjort ett otroligt arbete och visat stort mod och kämparglöd!

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Deltagare och aktiviteter... 4 Förutsättningar... 4 Identifiering av deltagare och start i teamet... 4 Nytt upplägg med gruppstarter och lösningsfokuserad Introgrupp... 5 Genomförande och process... 6 Aktiviteter i teamet... 6 Upplägg för introgrupp... 6 Handledningsgrupp... 6 Mitt val... 7 Schemalagda grupper:... 7 Individuellt stöd... 7 Resultat och effekter... 8 Arbeten:... 9 Diskussion resultat... 9 Kvalitetsbedömning Hinder och framgångar i arbetsprocessen Faktorer som påverkar resultatet (exempel): Personal Förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Utbildningsinsatser Resultat och effekter Stöd och ledning Organisation Förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Ekonomi Framtid Bilaga Kuratorns del i samordningsteamen Bilaga Livskompassen Bilaga Processhjulet Bilaga Mål framtagna på styrgruppsmöte den

4 4 Deltagare och aktiviteter Som tidigare är kännetecknas målgruppen av individer med hög grad av psykisk ohälsa (t.ex. depression, social fobi, bipolär sjukdom, ångest), ofta komplex med samsjuklighet; såväl fysiska som psykiska som har varit frånvarande ett flertal år från arbetsmarknaden. Komplexa samband mellan fysisk och psykisk problematik föranleder smärttillstånd, sömnsvårigheter, svårigheter med vardagsstrukturen, att passa tider mm. Flertalet har kontakt med psykiatrin och många har svårigheter att få till en väl fungerande behandlingsplan då dessa inte alltid är anpassade efter individen utan mer efter respektive myndighets system. Förutsättningar Neuropsykiatriska funktionshinder såsom Aspberger, ADD och ADHD har varit vanligt förekommande. Några deltagare har även legat på gränsen till lindrig/marginell utvecklingsstörning vilket är en svår målgrupp på grund av svårigheter att tänka abstrakt och att reflektera över sig själv och sin situation, samtidigt som det för vissa är svårt att acceptera sina svårigheter och själv kanske inte ser att man har några problem. Vissa av våra deltagare har en missbruksproblematik sedan tidigare. De har haft komplikationer av ett destruktivt liv kombinerat med outredda diagnoser, samt stora brister gällande förstroende mot myndigheter och sjukvård, vilket lett till att de tidigare inte fått tillräckligt med hjälp och stöd. En målgrupp är även personer som har behov av samordnande insatser och har svårigheter med det svenska språket. I likhet med gruppen av tidigare missbruk, är att dessa inte fått rätt insatser från sjukvården och fallit mellan stolarna. Det har blivit tydligt att problematiken hos denna grupp är mångfacetterad. Vi ser att det förutom språkproblematik och socialt utanförskap finns såväl fysisk och psykisk problematik som kan vara möjliga neuropsykiatriska funktionshinder. Många av dem upplever smärta eller andra hinder till att komma ut i arbete, men vet inte vad grundorsaken är. Många har även varit med om svåra traumatiska händelser och har stora behov av insatser från psykiatrin. Deltagarna behov är naturligtvis väldigt individuella, men vanligt förekommande behov kan vara: Stöd kring samordning av insatser då man själv inte vågar/har förmågan eller kan ta kontakt med de instanser man är i saknad av. Få ökad självkänsla och ökade sociala kontakter. Skapa bättre struktur/rutiner i vardagen. Ofta får vi i teamet börja med att se till de grundläggande behoven; hur det fungerar med bostad, mat, sömn och att se och bekräfta människan. Andra är mer redo att direkt börja prata planering mot arbete, eftersom de kan ha uppfyllt de grundläggande behoven. Identifiering av deltagare och start i teamet De flesta av våra deltagare identifieras av handläggare vid olika myndigheter. Några har även själva sökt upp Samordningsteamet och sedan föreslagit insatsen för sin handläggare. Handläggare vid myndigheter har beskrivit att det är personer som varit inskrivna länge vid myndigheten och som man inte vet vad man ska göra med som man rekommenderar till Samordningsteamet. Från Försäkringskassan kan Samordningsteamet vara ett mellanled innan personen är redo för aktiviteter inom Arbetsförmedlingens ordinarie verksamheter. Anvisande myndighet kan ha som krav att en

5 5 deltagare ska vara inskriven och följa sin i samråd upprättade handlingsplan, för att uppbära rätten till ekonomisk ersättning. När en person kan vara aktuell för Samordningsteamet initierar ansvarig handläggare ett studiebesök hos Samordningsteamet där deltagaren får information om teamets verksamhet, samt får information om närmaste gruppstart. Efter studiebesöket diskuterar ansvarig handläggare och deltagare tillsammans om insatsen är rätt, eller om något annat är mer aktuellt. Därefter får deltageren en inbjudan till inledande introgrupper, alternativt datum för ett första samtal. Sedan hösten 2016 har själva uppstartsmötet skett först efter att deltaggren medverkat i introgruppen och har en tanke om på vilket sätt teamet kan vara till nytta. Mötet är då en första inledande planering och upprättande av handlingsplan tillsammans med deltagare, remittent, eventuella andra viktiga personer i nätverket, samt socialkonsulent i teamet. Under mötet diskuteras även syftet med insatsen och förhoppning av förändring. Vi upplever att initierande handläggare gör ett mycket bra förarbete med att motivera individen till att vilja delta i verksamheten. Nytt upplägg med gruppstarter och lösningsfokuserad Introgrupp Under hösten har vi provat att förändra ingången till Samordningsteamet från att man börjar individuellt med en individuell planering från start, till att prova gruppstarter. Vi har under hösten haft två gruppstarter tre om vi inkluderar den grupp som Samordningsteamet hade tillsammans med Försäkringskassan inom ramen för projektet Mitt Val där flera av deltagarna sedan valde att börja hos Samordningsteamet. Mitt Val och Introgruppen följer samma grundstruktur. Ett par av orsakerna till att vi valde att prova gruppstarter var en tanke om att deltagarna snabbare skulle komma in i en förändringsprocess med fokus på önskad framtid och resurser. Vi ville även att de skulle få en grupptillhörighet på en gång då vi upplevt att många nya deltagare varit tveksamma att gå in i gruppaktiviteter. Vi hade också en teori att detta skulle snabba på processen och kanske även förkorta inskrivningstiderna i teamet. Vi valde att använda Introgruppen som en provstart för att se om Samordningsteamet verkar vara rätt insats. DELTAGARE FÖRDELAT PÅ MYNDIGHETER IFO Surahammar 17% AF 28% IFO Hallstahamma r 26% FK 29% Tabell 1. Deltagare fördelat på myndighet (en person har ofta kontakt med flera myndigheter).

6 6 Genomförande och process Under början på 2016 gjorde teamet en ny lösningsfokuserad utvärdering där deltagaren hade möjlighet att i grupp diskutera tillsammans med personalen gällande aktiviteter, bemötande, önskemål om utveckling mm medans vi fikade tillsammans. Det fanns även möjlighet att svar på frågor anonymt eller via mail, men endast de som var förhindrade att komma, valde detta. Efter att föregående år lyfts fram att deltagare vill ha mer styrda aktiviteter med personal, lyftes nu ett behov att ha mer egen tid då deltagare ensamma kunde träffas i gupprummet och ha olika aktiviteter och ha möjlighet att kunna prata mer utan att personalen hörde allt. Samtliga deltagare mycket nöjda med de aktiviteter som redan erbjöds. De hade även som önskemål om att få ännu mer om hälsa, samt fanns önskemål om mer anpassade möbler då stolar kändes obekväma. Det som framkom genom utvärderingen var att den sociala aspekten med deltagandet i teamet upplevs som väldigt viktig teamet har en viktig funktion när det gäller att erbjuda möjlighet att komma hemifrån, att bryta det vardagsmönster man är inne i och att få sociala kontakter. Ytterligare en faktor som haft stor betydelse för nästan samtliga deltagare, är bemötandet från både personal och andra deltagare. Deltagarna beskrev att de kände sig sedda och respekterade, samt att det var ok att vara sig själv. Denna prestigelösa atmosfär, gjorde att de kunde slappna av och våga mer. Många beskrev att de vågade prata och berätta mer om sig själv för första gången. Aktiviteter i teamet Efter utvärderingen gjorde teamet ett nytt schema där personalledda aktiviteter erbjöds främst på förmiddagen. Ett par eftermiddagar i veckan fanns fortfarande möjlighet att komma på cafégrupp, men då var personalen endast med och iordningsställde och deltagarna själva träffades och fikade eller hade mindfulnesmålning. På eftermiddagar har vi även haft språkgrupper och alternerat med introgrupper, Mitt val och handledningsgrupper. Upplägg för introgrupp Introgruppen har bestått av 7 gruppträffar, 2 ggr/vecka, 3 timmar/gång. Vi har följt ett lösningsfokuserat gruppupplägg där fokus har legat på att stötta deltagarna att bli varse om sina egna resurser, vad de har klarat hittills och vad som redan fungerar, samt få en tydligare bild av önskad framtid och att närma sig vägen dit. Även om ett grundupplägg har funnits i form av grundläggande struktur har gruppträffarna anpassats efter var gruppen befunnit sig. Detta har bland annat inneburit att vissa moment fått ta extra tid och att extra delar har lagts till. Handledningsgrupp För att behålla processen hos deltagana som deltagit i lösningsfokuserad introgrupp har vi även lagt in handledningstillfällen där deltagarna kan få möjlighet till lösningsfokuserad handledning i grupp utifrån det som är angeläget för dem. Även dessa träffar har varit uppskattade utifrån möjligheterna till reflektion och att även få ta del av andras tankar. En mycket uppskattad aktivitet är Walking scale för att få en fysisk känsla för sitt önskade läge och vad man faktiskt redan har åstadkommit. Det är också mycket uppskattat att arbeta med olika typer av samtalskort. De kort vi har använt är Så n är jag med egenskaper och Symbolkort.

7 7 Mitt val Tillsammans med en handläggare från Försäkringskassan hade en personal från teamet även lösningsfokuserad grupp inom ramen för Mitt Val. Urvalet till denna grupp kom helt från Försäkringskassan och bestod av personer som varit långtidssjukskrivna i minst ett år. Syftet med Mitt Val var att deltagarna skulle få en möjlighet att tänka kring sin situation, behov och sedan komma fram till ett val om nästa steg: Arbetsförmedlingen, Samordningsteamet, Utbildning, Fortsatt vårdkontakt eller Övrigt. Av de deltagare som var med i vår grupp valde 5 av 7 att gå till Samordningsteamet. Deltagarna i gruppen har fortfarande privat kontakt med varandra. Mer finns att läsa om Mitt Val i Marita Mossbergs utvärdering av projektet på Samordningsförbundets hemsida. Schemalagda grupper: Språkträning: Möjlighet att utveckla kunskaper i svenska språket i språksalen. Vi har haft mycket fokus på att samtala. Har även varit delaktiga på Jobbcentrums språk café. Hälsa och mindfulness: Praktik och teori om medveten närvaro för att må bättre i kropp och själ. En öppen mindfulnessgrupp en dag i veckan, där fokus ligger på såväl konkreta mindfulnessövningar varvat med att prata kring nyttan med att integrera de attityder/förhållningssätt som mindfulness innebär. Många deltagare som är med har märkt förändringar i ett ökat lugn efter deltagande i grupperna. Kreativ grupp: Målning och skapande, mindfulnessmålning m.m. Syftet med de kreativa grupperna är att deltagaren får möjlighet att prova nya uttryckssätt, att skapa och därigenom Arbetsmarknad: Här handlar det om allt som har med arbetsmarknad och arbetssökande att göra. Information och diskussioner i grupp varvat med studiebesök och företagskontakter. Vi arbetar mer fokuserat med de områden som är av intresse för gruppdeltagarna. Föreläsning av kurator Eva: 1:a onsdagen i månaden har kuratorn haft uppskattade föreläsningar med teman om hälsa och välmående. Gym: Styrketräning och/eller simning på Actic/Sporthallen. Personlig utveckling/existentiell hälsa: Är en samtalsgrupp som inspirerar till att utvecklas och hitta nya vägar i livet. 6 ggr, max antal deltagare är 5 st. Det handlar om hur vi uppfattar/känner att vi mår och har det i livet. Den känslan avgör även vad vi tänker om vår fysiska och mentala hälsa. När man bir medveten om hur man ser på sig själv och livet, finns möjlighet att välja ett mer positivt synsätt och förändra det som inte känns bra. Hälsa på enkel svenska: Träning och avslappning med praktisk instruktion Utflykter: Promenader i närområde till turistmål och medtagen fika, gratis museum på närliggande ort m.m. Hälsogrupp: Gemensam hälsoutveckling genom grupdiskussioner och teoretisk Information. Har även haft rörelse på schemat. Grön kvist: Uppdeltat på 7 grupptillfällen i syfte att förbättra privatekonomin och öka välbefinnande genom hälsofrämjande levnadsvanor och smartare val. Individuellt stöd Parallellt med gruppaktiviteter erbjuds individuella samtal med kurator, socialkonsulent och arbetsförmedlare. Många deltagare är i behov av enskilda samtal men även egna rehabiliteringsplaner utanför Samordningsteamet, såsom sjukgymnastik, samtalskontakter inom vården och läkarkontakter. Samordnande insatser har gjorts med bland annat personligt ombud, boendestöd, god man, skuld/budgetrådgivare, hälsocenter i Västerås, vården (somatisk, psykiatrisk, familjeläkare, neurologi mm) och myndigheter.

8 8 Arbetsträning ses av många som målet för deltagandet i teamet. Valet av arbetsträningsplats görs i samråd med deltagaren. Inför arbetsträning görs ett förutsättningslöst möte/studiebesök på arbetsplatsen. Arbetsträningen inleds med en tvåveckors provperiod och först därefter tas beslut om fortsatt arbetsträning eller inte. Arbetstiden är individuell och deltagaren börjar i den omfattning som överenskommes. Allt från ett par timmar en gång i veckan till heltid. Deltagaren erbjuds möjlighet att ha med teamets arbetsförmedlare som stöd i början på arbetsträningen, men flertalet känner sig trygga med att gå ut på arbetsplatsen på egen hand. Resultat och effekter Under år 2016 har vi i teamet totalt arbetat med 42 personer; 31 kvinnor och 11 män. I åldersgruppen år har vi haft 3 män och 6 kvinnor i teamet. I åldersgruppen år har vi således arbetat med 25 kvinnor och 9 män. Genomströmningstiden för totalt avslutade deltagare är 14 månader Avslutade deltagare Kvinnor Män Pågående Kvinnor Män år år Tabell 2. Fördelningen mellan män och kvinnor, samt åldersgrupp Antalet de som var ut i arbete eller redo var för Arbetsförmedlingen var 52% Antal aktiva under perioden Antal avslut totalt Varav dropouts (tidiga avhopp) Antal i arbete Antal i studier AF Antal till medicinsk rehab Antal till föräldraledighet/ pension Tabell 3. Andelen individer räknat på avslutningsorsak

9 9 Arbeten: De personer som fått arbete har fått anställning inom industri, personlig assistans, administration, skola, föreningsverksamhet (receptionist) och Samhall. 3 av dessa fick arbete helt utan lönestöd från Arbetsförmedlingen. Genomsnittlig tid i offentlig försörjning för dessa deltagare var 5,4 år. 2 personer hade haft offentlig försörjning i över 9 år. Vägen mot arbete: Började arbetsträna en dag/vecka efter att ha deltagit länge i gruppaktiviteter på teamet. Utökade successivt arbetstiden. Fick sedan anställning i önskad omfattning på en helt annan arbetsplats utan lönestöd. Började arbeta extra inom sitt intresseområde under tiden i teamet. Genom detta ökade tron på att det var möjligt att arbeta, vilket sedan ledde vidare till heltidsvikariat inom skolan utan lönestöd, och sikte på vidare studier till lärare. Tog redan under tiden i introgruppen vara på en möjlighet som öppnade sig för en timanställning i ett helt nytt yrkesområde. Detta ledde vidare till fortsatt anställning och egen försörjning utan lönestöd. Efter en längre period av arbetsträning och samordnade insatser ledde detta till en tidsbegränsad anställning med Nystarsjobb. Efter att ha deltagit länge i gruppaktiviteter på teamet ledde en tids arbetsträning på Samhall med successiv upptrappning av arbetstiden vidare till en utvecklingsanställning. Fick efter en längre period av arbetsträning på en arbetsplats säsongsanställning med Nystartsjobb på en helt annan arbetsplats. Fick därefter annan säsongsanställning helt utan stöd. Diskussion resultat I de fall deltagare som har gått vidare till medicinsk rehabilitering, har det ofta varit att den medicinska problematiken varit allt för stor för att deltagaren ska kunna gå vidare till arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Vi ändå sett att deltagaren har fått en förbättrad livskvalitet genom att exempelvis ha fått annat förhållningssätt till andra människor och till händelser vilket gjort att det blivit lättare att hantera det dagliga livet. Många av dem har fått aktiviteter genom socialpsykiatrin istället och stöd från boendestödjare. Vissa deltagare som under tiden i teamet har fått en diagnos upplever att de har fått förklaringar som hjälper dem att förstå sin situation på ett bättre sätt än tidigare. Många har också tagit stora steg i att få en bättre hälsa genom att ha fått stöd i att få läkarutredningar, arbetat med och tagit steg i att

10 10 bättre hantera sin ångest, fått prova arbetsförmåga, fått stöd i att våga gå vidare och prova nya beteenden och tankesätt och genom detta utmana sig själv även utanför teamet. Många uttrycker att de verktyg de får med sig, både från samtalen i grupp och enskilda samtal, bidrar till att de lättare kan reglera sina känslor i vardagliga situationer. De blir alltmer uppmärksamma på sina automatiska reaktioner, och tänker ett varv till och då istället för att gå in i exempelvis oro, ilska eller t.o.m. panik, kan välja att agera på ett annat sätt och därmed behålla både glädje och ett större lugn än de tidigare gjort. Introgruppen har fått mycket bra mottagande av deltagarna. De har uppskattat klimatet i gruppen och att bli ställda inför frågor man ofta inte ställer till sig själv. Flera har blivit positivt överraskade över att de upplevde gruppen som en positiv erfarenhet då många haft med sig negativa erfarenheter av gruppaktiviteter från skola och andra sammanhang. En fördel med att det varit teamets arbetsförmedlare som hållit i introgruppen är att deltagarna snabbt kommit i kontakt med arbetsförmedlaren och att det inte blir lika farligt och stort. Det har även bidragit till att tidigt belysa riktningen mot arbetslivet. Det var också lättare att tidigt fånga upp oro eller funderingar som fanns hos deltagare när det gäller arbetsmarknad/arbetsförmedling/arbetsliv. Vi har redan sett att antalet deltagare som vågar gå in i arbetsmarknadsgruppen tidigt i processen har ökat. För de allra flesta var sättet att tänka och resonera med ett lösningsfokuserat perspektiv helt annorlunda mot vad de tidigare varit vana vid vilket många gånger har upplevts som svårt, men givande. Både personal och deltagarna själva kunde se att mycket hände med dem redan under denna korta tid. Flera upplevde att de hade fått bättre rutiner, bättre självförtroende, känt sig gladare och mer positiva och fått mer tankar om att det faktiskt finns möjligheter och en framtid. Något vi upptäckte som var svårare var övergången från introgruppen till de vanliga gruppaktiviteterna i teamet. Vi hade förväntat oss att detta skulle ske lätt, men så var inte fallet. I den sista introgruppen lades därför mycket tid åt att förbereda detta nästa steg. Vi hade även enskilda samtal med var och en för att säkerställa att individen var fullt på det klara med vad som skulle hända sedan och för att få veta mer om de individuella förutsättningarna och målen. Vår upplevelse är att detta gjorde deltagarna tryggare inför nästa steg. Ytterligare en utmaning gäller deltagare med låg språknivå i svenska språket. Introgrupper kräver hög språklig förståelse vilket har inneburit att nya språksvaga deltagare inte har kunnat delta i denna grupp. De har istället deltagit i vår språkträningsgrupp och andra aktiviteter. I språkträningsgruppen gruppen har deltagarna börjat använda svenska språket i mycket större utstäckning än tidigare. De berättar att de tidigare varit rädda att säga fel, men att de nu känner sig så trygga i gruppen att de nu vågar prova sig fram med nya ord och formuleringar. I mötet med personer som är begränsade i svenska språket, har det varit ett stort fokus på samordning mot vården. Samtliga av dessa, upplever att de inte har fått tillräcklig vård och upplever stora fysiska och ofta psykiska hinder i vardagen. Att ha följt med dessa deltagare till läkare, har varit till stor nytta. En vinst, förutom rätt insatser inom vården, har varit att de upplever sig trodda på. Detta har föranlett till vidare steg närmare rätt stöd. En av dessa kvinnor, arbetstränar idag på Samhall och har möjlighet att få sommarjobb där.

11 11 Deltagarna i hälso- och mindfulnessgrupper har uttryckt att de fått flera aha upplevelser när vi diskuterar olika aspekter av hälsa och mindfulnessattityder. Det har upplevts väldigt positivt, trösterikt och berikande för flera av deltagarna. Flera av dem har även tagit med sig hälsotänket i vardagen, reflekterat vidare kring det, och vad man kan göra för att förändra/acceptera sin situation, få mer energi, bättre levnadsvanor etc. Deltagarna har under resans gång vågat bjuda på sig själva och även tipsat andra när de känner igen sig i varandras situationer och funderingar. Vi märker även att deltagarna påverkas positivt i aspekter som förmåga att hantera tillvaron, koncentration, känslomässig stabilitet mm. Vissa har även uttryckt att de nu sover bättre och börjat äta mer regelbundet. Deltagarna i arbetsmarknadsgrupperna uttrycker att de får mycket information om arbetsmarknaden och vilket stöd Arbetsförmedlingen kan ge, lär sig mycket om hur saker och ting fungerar på arbetsmarknaden och i arbetslivet exempelvis hur man kan kontakta arbetsgivare, hur man kan presentera sig och marknadsföra sig trots att man har hinder av olika slag, samt diskussioner utifrån gruppens aktuella behov och önskemål. Deltagarna har under året fått ökat självförtroende och ett ökat hopp om att ett arbete faktiskt kan vara möjligt och att det kan finnas en plats för dem i arbetslivet. Genom arbetsträning förstärks dessa känslor ytterligare och deltagarna märker att de faktiskt KAN. Kvalitetsbedömning Det är många gånger är svårt att objektivt mäta mjuka värden såsom hur man mår, förändringar i mående, känsla av att klara av, ökat mod, hur nöjd man är med ett möte etc. För att på något sätt mäta detta i vår verksamhet följer vi deltagarnas utveckling genom användandet av ORS (Outcome Rating Scale) och mäter även upplevelsen i samtalet genom SRS (Session Rating Scale). Genom detta involveras deltagaren att göra utfallskurvan synlig och därmed möjlig för individen att följa. Det ger en bra möjlighet för individen att se sin egen utveckling och att exempelvis se mönster av svackor och toppar, och koppla dessa till händelser i livet på ett lättförståeligt sätt. Detta möjliggör ökad känsla av kontroll i sin livssituation. Som ett komplement till dessa använder vi oss även egna skalor som mätinstrument, där deltagaren själv får beskriva hur de upplever sin process på en skala 0-10, där 0=så långt bort man kan komma och 10= att man är vid sitt uppsatta mål. Detta tydliggör hur deltagaren ser på sina möjligheter att ta sig mot ett önskat läge, samt resurser som redan finns och vad som ytterligare behöver hända för att komma närmare sin önskade framtid. Skalor används flitigt både i enskillda samtal och i grupp. I slutet på 2015 började teamet arbeta med livskompassen (se bilaga 2). Detta är ett material som har utvecklats under 2016 och underlättar till att vid ett tidigt skede kunna kartlägga samordningsbehov och säkerhetsställa att inget missas. För att i största möjliga mån säkerhetsställa att rätt stöd i rätt tid erbjuds, har vi i slutet på 2016 även format ett processhjul som visar på deltagarens tidsintervall i teamet. Tidsintervallen för processen anpassas efter individens behov och förmåga och materialet är endast ett verktyg för personalen (se bilaga 3). Även deltagarutvärderingarna har hjälp oss att se om vi riktar våra resurser rätt eller om nytänkande behövs.

12 12 Hinder och framgångar i arbetsprocessen En komplex fråga gällande målgrupp har varit att arbeta med personer som inte haft den egna motivationen, utan varit mer eller mindre tvingade till teamet för att få rätt till försörjning. Där har frånvaron varit högre och som team har vi lagt mer resurser på motivationsarbete och täta uppföljningar. Individuella samtal har varit av stor betydelse, då vi försökt att största möjliga mån försökt undvika att deltagaren ger utlopp för sitt missnöje i gruppen och på så sätt sprider olust hos de andra, utan tar det i det enskillda mötet istället. I samtalet har vi diskuterat hur vi på bästa sätt kan använda tiden hos oss, att även fast deltagaren inte själv skulle välja att var i teamet, men hur det ändå kan var till nytta nu när anvisningen är ett faktum. Detta har ofta gett bra resultat och motivationen har i regel ökat med tiden. En framgångsfaktor som vi sett hos andra samordningsteam i förbundet är möjligheterna till anställningar inom de kommunala verksamheterna. Denna möjlighet har varit mycket begränsad i vårt område då det funnits få tillgängliga platser i båda kommunerna som är möjliga att anpassas till vår målgrupps behov och som dessutom är inom områden som deltagaren kan tänkas sig att prova på och klara av. Vår framgångsfaktor gällande deltagare ut i arbete, är att platserna varit individuellt planerade efter deras egna önskemål och behov. Detta har ökat deltagarens tro på sig själv och skapat egna idéer om hur de kan öka sin egen arbetsförmåga och ta steg ut mot arbete. Lokala förutsättningar har även skilts åt då Surahammar valt att rikta in sina insatser mot ungdomar och extratjänster, medan man i Hallstahammar har arbetsinriktade insatser till en bredare målgrupp. En mycket stor framgångsfaktor gällande steg ut mot arbete är goda relationer med arbetsgivare och uppföljningar ute på arbetsplatserna vid arbetsträning. Strategin att börja en arbetsträning med två veckors prov gör att arbetsgivare kan våga ge en person en chans då de inte upplever att de binder upp sig på för mycket. Många arbetsgivare har en genuin vilja att hjälpa personer vidare om de bara själva har möjlighet inom sina verksamheter, men har i de flesta fall svårt att kunna erbjuda en t ex en Utvecklingsanställning om de inte själva har behov av att anställa någon i dagsläget. Den största framgångsfaktorn gällande steg ut mot arbete, har utan tvekan, varit deltagarnas egen motivation och önskan att få arbete. De har tagit ett stort eget ansvar i sitt arbetssökeri, vågat utmana sig själva i att ta steg utanför egen bekvämlighetszon och vågat visa sina behov och dela sina tankar hur de vill ha stöd från teamet. Våra fantastiska deltagare har även utmana oss som personal till ett ännu bättre samarbeta för att komma närmare målet, att ta steg ut mot jobb och bli självförsörjande. Faktorer som påverkar resultatet (exempel): Underlättande faktorer Trygghet och team känsla i personalgruppen Bra samarbete och ökat förtroende från samarbetspartners Ökat förtroende från styrgrupp Samordning med myndigheter, vård, personliga ombud, boendestöd, kommunpsykiatri mm. Lösningsfokus, att belysa resurser och starka sidor. Gruppverksamheterna med den goda stämningen och sammanhållning som finns Gruppintag Att deltagarna får ta den tid de behöver

13 13 Flexibilitet förmågan att anpassa; gå snabbare, långsammare, individuellt, grupp mm Få stöd och support från personalen i teamet i egna beslut och i att våga Tillgång till kurator i teamet Gott samarbete med privata arbetsgivare Försvårande faktorer Komplex ohälsa hos deltagarna Ovilja/svårigheter/oförmåga att ta emot stödinsatser Få kommunala utvecklingsanställningar riktade till målgruppen Okunskap i omgivningen gällande målgruppens behov Täta personalomsättningar hos kringliggande aktörer Svårt med rätt hjälp från sjukvård Långa köer och svårt med remiss till psykiatrin Sjukskrivningar i teamet Personal Förutsättningar Under året har Hanna Stålarv haft en anställning som verksamhetsledare på 25 % och socialkonsulent på 75 %. Eva Lithén har varit anställd på 100 % som socialkonsulent. Eva Eriksson har varit kurator i teamet på 33 %. Margareta Strömberg var under våren anställd i teamet som arbetsförmedlare på 80 %, men började från 1/9 på 100 % i teamet. Hon fortsatte delta på möten på Arbetsförmedlingen med förlagd dokumentationstid där för att behålla kontakten med hemorganisationen och egna yrkesrollen. Under året har teamet drabbats av långtidssjukrivningar vilket innebar att från och till under större delen av året har teamet gått kort på personal. Detta har gjort att teamet tillfälligt köpt personalresurser från Jobbcentrum som har hållit i viss gruppverksamhet 1-2 gånger i veckan under perioder. Från 11/10 började Hanna Licke på 50 % som vikarie/extra resurs. Genomförande och process Ovisshet kring hur långa sjukskrivningarna skulle vara, gjorde att det inte först till hösten gick att anställa vikarie. Med många aktiviteter i teamet och deltagare med stora samordningsbehov blev verksamheten känslig för personalfrånvaron. Detta har föranlett att vi under en period under våren var tvungna att stoppa intaget av deltagare för att klara av att bedriva verksamheten med de deltagare vi redan hade i verksamheten. Att ha arbetsförmedlare på heltid skapade förutsättningar för teamet att börja arbeta med introgrupperna och även för att ha en grupp inom Mitt val tillsammans med Försäkringskassan, då dessa gruppaktiviteter är väldigt tidskrävande.

14 14 Resultat och effekter Att ha stor andel arbetsförmedlare i teamet möjliggjorde tätare individuella samtal och tätare uppföljningar på arbetsträningsplatser. Det gjorde det också möjligt att i högre utsträckning ha gemensamma samtal med deltagare och socialkonsulent-arbetsförmedlare, kurator-arbetsförmedlare. Detta har varit till stor nytta då vi märker att våra kombinerade infallsvinklar och olika fokus i samtalen bidragit till att komma framåt med våra deltagare. Teamet har även haft fler gemensamma personalträffar efter att arbetsförmedlaren ökade sin tid i teamet. Under personalträffar och planeringsdagar har vi kunnat planera vår verksamhet utifrån våra givna mäl och stöttat varandra i kluriga ärenden. Detta har varit otroligt värdefullt då det möjliggjort tid för reflektion och utvärdering, samt gett tid till att skapa strategier för utveckling som genererat i en stakare teamkänsla. Ett resultat av personalbristen, var att befintlig personal i teamet fick lov att göra omprioriteringar och lägga annat, som t.ex. samverkan med andra aktörer eller kontakt med hemorganisation, åt sidan till förmån för inskrivna deltagare. Genom detta skapades även långa köer in till teamet vilket ledde till att personaer med behov av samlat stöd, fick lov att vänta längre än vanligt på insatsen. Personalen tappade även en del information från hemorganisationer, vilket skapade en känsla av att inte ha full koll på vad som hände utanför teamet. Utbildningsinsatser Följande utbildningsinsatser har varit aktuella under 2016: Handledning från Sankt Lukas stiftelsen Lösningsfokuserade nätverksdagar Gruppledarutbildning i lösningsfokus Mitt val handledning Green Care konferens Hållit egna utbildningsinsatser gällande Lösningsfokus och tolkanvändning Resultat och effekter Handledningsträffarna för personalgruppen har varit mycket värdefulla. Detta har skapat bättre förutsättningar till att skapa gemensamma strategier, både i syfte att hitta nya vägar i svåra ärenden men även i att hitta bättre redskap för ett ännu bättre bemötande efter deltagrena individuella behov. Detta har hjälp teamet att enas och skapa större förståelse vid situationer där man ser på saker från olika synvinklar. Nätverksdagarna har gett fördjupade kunskaper inom lösningsfokus, som vidare gett personalen större säkerhet i samtal och hjälpt till att med större lätthet och säkerhet hitta resurser hos våra deltagare. Det ger även mer arbetsglädje i arbetsgruppen och ökar den egna förmågan att hitta nya vägar och lösningar, samt att använda alla teamets kompetenser. Det är en stor fördel att även handläggarna vid myndigheterna har kunskap inom lösningsfokus då det blir ett gemensamt förhållningssätt vid kartläggningssamtal och uppföljningar. Tydligt är att dessa utbildningsinsatser ger teamet

15 15 kompetenshöjning, nya idéer, ökad inspiration och energi som kommer deltagarna till gagn både i gruppverksamhet och i individuella samtal. Gruppledarutbildningen gav bra förutsättningar för att kunna starta upp lösningsfokuserade grupper. Dels en grupp inom Mitt Val tillsammans med en handläggare från Försäkringskassan och dels våra egna lösningsfokuserade gruppstarter till teamet. Genom föreläsningar och exempel på bra övningar att göra i gruppen som t.ex. Walking scale och intervjufrågor mellan deltagare, renderade utbildningen i fördjupade kunskaper och större trygghet i att använda gruppmetodiken inom lösningsfokus. Den lösningsfokuserade handledningen hade fokus på att arbeta med lösningsfokus i grupp inom ramen för Mitt val och leddes av Eva Pettersson från Cues. Den gav ytterligare trygghet i att arbeta med grupper, och också idén till att vi i teamet startade upp handledningsgrupp för våra deltagare. Genom handledningsgruppen introducerades också nya samtalskort som visade sig vara ett mycket bra verktyg i grupperna (Sån är jag). De allra flesta deltagarna tycker om att arbeta med korten och de ger en bra grund för fortsatt samtal. Handledningen innebar dessutom, förutom handledning i själva hantverket, även en modell för hur lösningsfokuserad handledning kan gå till vilket vi sedan har använt i vår egen handledningsgrupp för deltagare. Green Care konferensen gav en stor inblick i hur det går att använda djur och natur till att nå en bättre hälsa. Många goda idéer till samarabete med Hallstahammars kommuns uteverksamhet skapades med syfte att utveckla befintlig verksamhet med ett ny- tänk rehab aktiviterer i samverkan. Utbilningsinsatserna gällande LF och tolk, har resulterat i att vissa myndigheter (t.ex. familjecentrum i Västerås) implementerat metoden i ordinarieverksamhet med goda resultat till följd. Andra enskilda tjänstmän har berättat om hur det skapat ny arbetsglädje i tolksamtalen och att prestige och rädsla att göra fel har släppt. Stöd och ledning Teamet får stöd av samordnare, respektive chefer och styrgrupp. Organisation Samordningsteamet ligger sedan 2015 under området Arbete och utbildning. Som områdeschef ansvarar Hanna Wannberg. Under 2016 har styrgruppens sammansättning åter förändrändratats. I slutet av året bestod styrgruppen av: Hanna Wannberg, Ann Åkerlund Rilegård, Farzaneh Abotaleb, Eva Tejnung, Bengt Eriksson, Lotta Linde, Riitta Högberg samt med de nya representanterna Fredrik Sööberg och Kristina Lindberg. Förutsättningar Styrgruppen som förändrades i slutet på 2015, gav teamet nya mål för 2016 i syfte att än mer kunna tydligöra arbetet i teamet och rikta insatserna (bilaga nr 3). Ann Åkerlund Rilegård började under året att arbeta på deltid igen. Både hon och Mariette Sjölund har varit ett stort stöd till teamet från förbundet.

16 16 Förutsättningarna för att stärka samverkan med Region Västmanland (Landstinget) ökade när Kristina Lindberg kom som styrgruppsrepresentant under oktober. Hennes erfarenhet och kompetens har berikat styrgruppen och gett nya infallsvinklar. Besparingskrav i Hallstahammars kommun gjorde att politiker i kommunen den 12/10 övervägde att avveckla samordningsteamet och eventuellt begära utträde ur förbundet. Genomförande och process Styrgruppen har träffats två gånger per termin. Mötena har varit strukturerade och följt en dagordning som verksamhetsledaren har hållit. Styrgruppen har blivit delaktig i alla förändringar som skett i teamet, samt utveckling hos deltagare. Under våren formade styrgruppen nya mål för verksamheten (se bilaga nr 4). För att hitta strategier för nå dessa uppsatta mål, åkte teamet bort under ett par dagar under våren. Detta var mycket lyckade dagar då vi formande tydligare struktur för verksamheten, samt en tydligare beskrivning yrkesroller och arbets- och ansvarfördelning. Verksamhetsledaren har även regelbundet uppdaterat styrgrupp om hur arbetet mot uppsatta mål fortlöper. Teamet upplever att styrgruppen har ett stort förtroende för teamet och att det finns ett gott stöd att hämta. Resultat och effekter En effekt av att sammansättningen i teamet och styrgrupp förändradesåret innan, var att tiden till att bygga bättre kontakt med remittenter prioriterades. Presentationsträffar med nytt team tillsammans med remittenter gjordes där teamet kunde svara på frågor och ta del av viktiga synpunkter kring anvisningar och deltagande. Tillsammans började enklare vägar in i teamet skapas och anvisningarna till teamet började öka. Detta har vi sett effekter av 2016 då det varit väldigt jämt med fördelning av antal platser och där anvisade myndighet har använt sina platser så fort vi har haft möjlighet att ta emot nya deltagare, med undantag av Surahammars kommun som i snitt haft ett par platser lediga. Surahammar använder dock mer platser idag än tidigare, vilket kan bero på att vi nu har uppstartsmöten och uppföljningar i Surahammar som en rutin. Effekter kring tydliga mål från styrgrupp är att målet Så många deltagare som möjligt har uppnått arbetsförmåga alternativt annan stabil lösning och förutsättningar till egen försörjning, är något som idag genomsyrar hela verksamheten. Detta är en stor del av resultatet deltagare ut i arbete har fördubblats. Målgruppen är i stort densamma och de deltagare som kommit ut i arbete, är i stort jämt fördelade från samtliga remittenter. Det som skiljer åt sedan tidigare, är en tydligare målbild och större samverkan mellan alla. Målarbetet kring att renodla och förtydliga arbetsroller i teamet har gett en positiv effekt av att alla har haft lättare att kunna fokusera på sitt uppdrag och arbetet ännu mer effektivt. Detta har tydliggjort varje teammedlems viktiga funktion och hur personalen kan komplettera varandra ännu mer för att vara till nytta för deltagaren.

17 17 Effekt av att samköra lokaler med Jobbcentrum och vuxenutbildningen, är att teamet inte är lika isolerat som tidigare. Det har också inneburit att teamet har haft möjlighet att lättare kunna köpa tjänster i form av personal under perioder då teamet varit underbemannat. Under året har samarbetet med Jobbcentrum i Hallstahammars kommun ytterligare stärkts vilket i sin tur lett till att deltagare oftare kan hamna rätt. Vägen mellan verksamheterna har blivit kortare vilket gjort att deltagare som behöver byta verksamhet inte behöver vänta. Nackdelen med att struktur kring teamet har förändrats från tidigare år är att det kan vara svårt för vissa myndigheter/politiker/tjänstemän utifrån att se skillnaden mellan verksamheterna. Under tider av besparingskrav, har detta synliggjort vikten av att vara tydligt nischade i uppdraget om samordnade insatser och att marknadsföra insatsen. En effekt av osäkerheteten kring teamets existens, blev en bidragande orsak till att en i personalen sökte nytt arbete och sedermera valde att byta tjänst. Väntan på besked om eventuell nedläggning av teamet skapade oro även hos remittenter och deltagare. Sammanhållningen i teamets personalgrupp med stöd från chefer, styrgrupp och förbund, har ändå gjort att den dagliga verksamheten har löpt på utan större konsekvenser för enskillda deltagare. Ekonomi Under 2016 har teamet prioriterarat personalkostnader och inköp av möbler till grupprum. Grupprummet inreddes mer riktat mot arbetslinje, med konferenskänsla och tillgänglighetsanpassade möbler. Teamet har behållit soffgruppen för att kunna möta olika behov och ha möjlighet till en avslappnad social samvaro. Teamet har även valt att prioritera personalresurser i form av att köpa tjänster från Jobbcentrum i Hallstahammar och att anställa en extra resurs i slutet på året. Budget för 2016 var på kr, men som resulterade i ett utfall på kr. Överskottet blev därav kr som åter tillföll Samordningsförbundet. Framtid Inledningsvis ska vi invänta besked angående teamet och förhoppningsvis Rekrytera ny socialkonsulent snarast möjligt Finslipa på vår samordningsnisch och marknadsförning av den Öppna upp för nytt gruppintag Arbeta än mer ambulerande, eventuellt kunna arbeta mer i Surahammar SIUS utbildning Använda möjligheten med egen remiss till Region Västmanland i större utsträckning Se över möjligheten att rikta sig mer mot ungdomar och hitta nya forum till det Arbeta än mer med integration och implementering av goda exempel på verktyg Fortsätta med det goda arbete som redan sker

18 18 Bilaga 1. Kuratorns del i samordningsteamen I mitt arbete under det här året har jag i Hallsta-/Surateamet främst haft utgångspunkt i enskilda samtal, mindfulnessgruppen, som stadigt vuxit i antal deltagare, samt att utöka kontaktvägarna mot vården och psykiatrin. Antalet deltagare i enskilda stödsamtal har varierat över 2016, med en viss minskning under andra halvan av året, mestadels troligtvis beroende på var i processen deltagarna befunnit sig över tid. Vissa deltagare har jag regelbunden kontakt med, medan andra önskar samtal vid enskilda tillfällen. Ett av de verktyg jag använder mig av som en stomme i mitt arbete är Mindfulness och det förhållningssätt som mindfulness innebär. Jag använder mig av tänket i så väl enskilda samtal som i grupp. Anledningen till att jag ser det som en grundstomme i mitt arbete är att det inom ämnet går att väva in så mycket olika infallsvinklar kring det mesta som rör det vardagliga och viktiga, och att förhållningssättet går att applicera och prata kring gällande alla tänkbara relevanta ämnen. T ex kopplat till sömn, kost, stress, tankar, känslor, oro, ångest, etc etc. Förhållningssättet ger ringar på vattnet och bidrar till ett helhetstänk som ger nytta på fler nivåer i livet. Effekterna som deltagarna uttrycker är många och det är tydligt att det över tid sker en successiv förändring i hur de hanterar sin tillvaro. Här är några effekter: Mindfulness gör att jag klarar praktiken resten av veckan. Mindfulness har gett mig struktur, jag kan somna lättare. Förut tog det kanske 2 timmar. Nu när jag gör övningar innan jag ska lägga mig tar det kanske 20 min. Jag har börjat praktisera att vara i nuet när jag står i kö. Ibland tar jag t.o.m. den längre kön för att få vara i nuet längre. Jag väljer ibland bort att vara irriterad. Har kommit på mig själv att fråga mig själv om jag vill välja att lägga energi på det. Som en gång nyligen när jag blev irriterad på plogbilen som körde upp en vall framför vår bil. Sen kom jag på att vi faktiskt inte skulle någonstans just då, och då valde jag inte vara irriterad och att byta fokus. Jag tittade istället ut genom fönstret på andra sidan, där var det barn som byggde en snögubbe. Det fick mig att bli glad så jag gick ut och byggde mig en egen snögubbe. Hade jag inte varit med på mindfulness hade jag inte varit där jag är idag i mitt mående. Jag har återhämtat mig från både bakslag med praktik och hanterat plötslig ångest på ett lugnt sätt. Det är tydligt att mindfulness gör skillnad. Inte bara övningarna utan även när vi pratar före och efter. Mitt fysiska mående blev sämre under semesteruppehållet. Andra märker nog på mig att jag inte är överallt som jag brukar vara, just de dagarna (när vi har haft mindfulness). Jag märker av att jag är lugnare en längre tid efteråt. Även om jag tycker att det är svårt under själva övningen märker jag att det hjälper. En deltagare uttryckte sig så här: Du är så inspirerande! Du lägger ut grundfärgerna, och så är vi med och målar, och så blir det ett konstverk av det. Eva Eriksson Kurator samordningsteamen Norra Västmanlands samordningsförbund

19 19 Bilaga 2 Livskompassen Verktyg skapade i syfte att synliggöra samordnade behov.

20 20 Bilaga 3 Processhjulet Ett verktyg (under bearbetning) för personal att Processhjul 9-12 mån Förberedelse Kartläggning 1-3 mån Avslutningsfas för nästa steg Handlingsplan - mål, stödinsatser, checklista ADL (Active Daily Life) Samordna med mottagande part vid behov. Göra slutdokumentation med deltagaren Hålla ut i sin planering Börja samtal med kurator och arbetsförmedlare om aktuellt Komma ut i arbetsträning Dagliga rutiner fungerar Klara att passa tider Kommit igång med samordnade Insatser 6-9 mån Ev samtal m kurator 3-6 mån Samtal m Maggan

21 21 Bilaga 4 Mål framtagna på styrgruppsmöte den Närvarande: Hanna Wannberg, Farzaneh Abotaleb, Eva Tejnung, Bengt Eriksson, Lotta Linde, Riitta Högberg, Hanna Stålarv. Mål för Samordningsteamet Hallsta/Sura år 2016 Mål: Så många deltagare som möjligt har uppnått arbetsförmåga, alternativt annan stabil lösning och förutsättningar till egen försörjning. Önskad aktivitet: Skapa rutiner för samverkan mellan Samordningsteamet och Jobbcentrum i Hallsta/Arbetscentrum i Sura. Detta för att skapa möjlighet till anställningar i kommunernas verksamheter. Rutinerna skall övergripa hur deltagare under en övergångsperiod kan vara i två parallella, pågående verksamheter för att skapa varaktiga lösningar. Mål: Säkerhetsställa att rätt målgrupp tar del av Samordningsteamets insatser. Önskad aktivitet: Skapa prov-period på 14 dagar och därav tidigare avslut och drop-out om deltagare inte är motiverad att delta. Få igång Mitt val och arbeta med motivation innan uppstart för unga. Skapa tätare uppföljningar med remittent. Mål: Bättre kontaktvägar mot landsting. Önskad aktivitet: Skapa rutiner för egen remisskrivning via kurator i teamet. Arbeta för att få med landstinget i styrgruppen. Mål: Renodla och förtydliga arbetsroller i teamet. Önskad aktivitet: Diskussioner i teamet om arbetsroller och eventuellt omfördela ansvar och uppgifter beroende på vilken myndighet som är ansvarig arbetesgivare.