Helårsrapport 2018 Samordningsteamet Hallstahammar

Transkript

1 1 Helårsrapport 2018 Samordningsteamet Hallstahammar

2 2 Sammanfattning Mellan mars och december under år 2018 har teamet arbetat med totalt 31 personer; 15 kvinnor och 16 män. Totalt har vi avslutat 15 deltagare, varav hela 86 % rustades och upplevde sig redo för fortsatta arbetslivsinriktade insatser eller kom ut i arbete och/eller studier. Under året har Teamet bidragit till totalt cirka 65 samordnade insatser. För att beskriva hur insatsen kan se ut, får en berättelse ur en deltagares resa sammanfatta syftet. Vi kallar deltageren för Kim. Kim kom till teamet från Jobbcentrum april 2017 då arbetskonsulenterna anade att det fanns behov av samordnade insatser. Kim hade olika psykiska diagnoser och hade avbrutit sin skolgång i årkurs 9 på grund av sin psykiska ohälsa. Nu var Kim hemmasittande och hemmaboende hos sina föräldrar. Genom Samordningsteamet har Kim fått stöd av arbetsförmedlare och arbetsledare att anpassa och skräddarsy en arbetsträningsplats på en av Jobbcentrums interna verksamheter. Kim startade sin arbetstid med 2 h/vecka och valde sedan själv under arbetsträningens gång tempot för utökningen av tid. Socialkonsulenten har parallellt med arbetsprövning gett Kim stöd i att ansöka om eget bostadskontrakt genom kommunens bostadshandläggare. Kim beviljades bostad och fick ytterligare stöd med bland annat kontakt med elbolag, bredbandsleverantörer och försäkringsbolag så att flytten skulle kunna genomföras. Vid avslut från samordningsteamet i oktober 2018 var Kim uppe i en arbetstid på 40 h/vecka gick ut i en heltidsanställning med lönebidrag. Ofta får vi i teamet börja med att se till de grundläggande behoven; hur det fungerar med bostad, mat och sömn samt se och bekräfta människan. Ett flertal deltagare upplever att det är svårt att få det stöd de skulle önska från vården. Många gånger beskrivs upplevelsen att läkare ofta byts ut och att det blir svårt att utrycka och beskriva sina behov för olika personer. Vi ser även att långa köer och bristande resurser försvårar processen att få rätt hjälp. Här har samverkan med socialtjänsten i Hallstahammars kommun och Hallstahammars vårdcentral varit två viktiga framgångsfaktorer under året. Värdet av SIP:möten kan inte lyftas nog och har varit ett av de främsta verktygen i att utforska vad som verkligen skulle vara till nytta för deltagaren. På så sätt har en gemensam individuell planering formats som omsatts i praktik genom anpassning, samordnat stöd och samverkan med Jobbcentrum. I denna rapport vill vi rikta ett särskilt tack till våra fantasiska arbetsledare på Jobbcentrum som är med och stöttar våra deltagare i det dagliga arbetet. De har med deras tålamod, förmåga att se små framsteg, positiva attityd och vilja att anpassa och utveckla verksamheterna verkligen gjort stor skillnad för våra deltagare. Jag blir lyssnad på och kan anpassa mig efter min dagliga förmåga. Jag ser fram emot att gå till min arbetsplats varje morgon, alltid spännande att se vad man ska göra varje dag. Citat från deltagare på interna verksamheter

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Deltagare och aktiviteter... 4 Förutsättningar... 4 Identifiering av deltagare och start i teamet... 4 Genomförande och process... 5 Aktiviteter... 7 Exempel på grupper:... 7 Individuellt stöd... 7 Resultat och effekter... 8 Diskussion resultat... 9 Kvalitetsbedömning Hinder och framgångar i arbetsprocessen Faktorer som påverkar resultatet (exempel): Personal Förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Utbildningsinsatser Resultat och effekter Stöd och ledning Organisation Förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat. Framtida behov Bilaga Mål för Samordningsteamet i Hallstahammar Bilaga Livskompassen Bilaga Min plan Bilaga Lösningsfokus på 10 minuter Bilaga Reflektion med arbetskonsuleter... 24

4 4 Deltagare och aktiviteter Som tidigare kännetecknas målgruppen av individer med hög grad av psykisk ohälsa (t.ex. depression, social fobi, ångest), ofta komplex med samsjuklighet; såväl fysiska som psykiska. Många har varit frånvarande ett flertal år från arbetsmarknaden. Komplexa samband mellan fysisk och psykisk problematik föranleder smärttillstånd, sömnsvårigheter, svårigheter med vardagsstrukturen, att passa tider med mera. Flertalet har kontakt med psykiatrin eller skulle ha behov av det men haft svårt i inskrivningsförfarandet. Flera deltagare har svårigheter att få till en väl fungerande handlingsplan på den myndighet man är inskriven då dessa ofta är anpassade efter respektive myndighets regelverk eller system och inte efter deltagarens behov. Förutsättningar Neuropsykiatriska funktionshinder så som Aspergerssyndrom, ADD och ADHD samt psykossjukdomar så som schizofreni och bipoläritet har varit vanligt förekommande. Några deltagare har även legat på gränsen till lindrig/marginell utvecklingsstörning vilket är en svår målgrupp på grund av svårigheter att tänka abstrakt och att reflektera över sig själv och sin situation. Samtidigt som det för vissa är svårt att acceptera sina svårigheter och själv kanske inte ser att man har några problem. En annan målgrupp är personer som har behov av samordnande insatser och har svårigheter med det svenska språket. Vanlig förekommande är att dessa inte fått rätt insatser från sjukvården och att de fallit mellan stolarna då problematiken hos denna grupp ofta är mångfacetterad. Vi ser att det, förutom språkproblematik och socialt utanförskap, finns såväl fysisk och psykisk problematik som kan vara möjliga neuropsykiatriska funktionshinder. Många av dem upplever smärta eller andra hinder till att komma ut i arbete men vet inte vad grundorsaken är. Många har även varit med om svåra traumatiska händelser och har stora behov av insatser från psykiatrin. År 2018 har 17 % av deltagarna tillhört denna målgrupp. Deltagarnas behov är naturligtvis väldigt individuella, men vanligt förekommande behov kan vara: Stöd kring samordning av insatser då man själv inte vågar/har förmågan eller kan ta kontakt med de instanser man är i avsaknad av. Få ökad självkänsla och ökade sociala kontakter. Skapa bättre struktur/rutiner i vardagen. Ofta får vi i teamet börja med att se till de grundläggande behoven; hur det fungerar med bostad, mat, och sömn samt se och bekräfta människan. Detta år har vi mött fler personer som är hemlösa än tidigare år (10 % av våra deltagare har inte haft egen bostad). Här har boendefrågan varit den akuta samordningen, för att sedan kunna diskutera önskad framtid gällande egen försörjning. De personer som är mer redo att direkt börja prata planering mot arbete/studier har ofta uppfyllt de grundläggande behoven. Identifiering av deltagare och start i teamet De flesta av våra deltagare identifieras av handläggare vid olika myndigheter. Handläggare vid myndigheter har beskrivit att det är personer som varit inskrivna länge vid myndigheten och som man inte vet hur man ska arbeta vidare med som man rekommenderar till Samordningsteamet. Från Försäkringskassan kan Samordningsteamet vara ett mellanled innan personen är redo för aktiviteter inom Arbetsförmedlingens ordinarie verksamheter. Anvisande myndighet kan ha som krav att en

5 5 deltagare ska vara inskriven och följa sin i samråd upprättade handlingsplan för att uppbära rätten till ekonomisk ersättning. När en person kan vara aktuell för samordningsteamet initierar ansvarig handläggare ett studiebesök. Under studiebesöket får deltagaren information om vad samordnade insatser innebär och har möjlighet att reflektera över på vilket sätt det skulle vara till nytta. Efter besöket diskuterar ansvarig handläggare och deltagare tillsammans om insatsen är rätt eller om något annat är mer aktuellt. Ett uppstartsmöte bokas sedan in där deltagare, remittent och konsulent gör fortsatt planering. Under året har deltagare även kommit från Jobbcentrum. Genom sammanslagningen av verksamheterna, har även arbetskonsulenter börjat använda Livskompassen som ett verktyg att synliggöra behov av samordnade insatser. Vid dessa tillfällen har anvisande myndighet kontaktats och flerpartsmöte har initierats av Samordningsteamet. Vid kortare insatser via teamet har dock inte flerpartsmöten genomförts. Deltagaren har då oftast haft fortsatt stöd av arbetskonsulent och hållit i den dagliga aktivitet som påbörjats, men har även fått stöd med samordnade insatser genom teamets konsulent. Deltagaren har därför inte upplevt något byte av konsulent, utan istället fått ett utökat stöd under perioden för samordnade rehabiliteringsinsatser. DELTAGARE FÖRDELAT PÅ MYNDIGHETER IFO 32% AF 55% FK 13% Tabell 1) Antalet deltagare per anvisande myndighet Genomförande och process Innan sammanslagningen med Jobbcentrum intervjuades deltagare för att få deras bästa tips inför en ny verksamhet. Deras råd löd: - Att ni möter oss på den nivå vi är, men samtidigt utmanar oss (med era hat-älskande frågor) - Det ni gjort tidigare, dvs finns där och är medmänniskor och delar era erfarenheter och står upp för oss. - Det har varit viktigt att det inte har ställts för höga krav på oss. Att inte behöva prestera. Det kravlösa har varit jätteviktigt!

6 6 - Det är viktigt att ha någon att vända sig till. - Det är viktigt att ha en tydlighet i det som kommer, en mjuk övergång. Ev. bilder på ny personal och information om dem. - Viktigt att ha kommunikation mellan all personal. Ha kvar förståelsen och tänket. - Ha kvar konceptet från teamet, flexibiliteten. - Att det är ok att det får ta tid. Att det finns utrymme till enskilda samtal om det behövs. Bra med ventiler. Man får omsorg och omtanke. Få hjälp att hitta kraft och resurser som man inte vet om. Med detta i åtanken blev de enskilda samtalen det primära i verksamheten och kartläggning av samordnat stöd. Många av deltagarna önskade att vara ute i de interna verksamheterna på Jobbcentrum framför de gruppaktiviteter som tidigare funnits och valde detta vid tidigare skede än tidigare. De som var intresserade av gruppaktiviteter, var ofta på dessa i kombination med en arbetsträning. De gruppaktiviteter som erbjöds var i samverkan med Jobbcentrum. Alla deltagare inom Jobbcentrum och Samordningsteamet hade samma möjlighet att välja utifrån gemensamt utbud de aktiviteter de ansåg var till störst nytta för deras egen progression. En deltagarberättelse får illustrera processen i teamet, samt vikten av intern och extern samverkan. Vi kallar deltagren för Hamdi. Hamdi kom till Samordningsteamet och var i behov av stöd, dels med vårdkontakter och dels med att komma ut i arbetsträning. Hen hade besvär med smärta i stora delar av kroppen och en problematisk bakgrund som lett till psykisk ohälsa. Efter en anställning inom industrin hade Hamdi varit arbetslös under en längre tid. Deltagaren började i liten utsträckning, tre dagar i veckan, på en av de interna verksamheterna på Jobbcentrum. Hamdi har successivt på eget initiativ med hjälp av lösningsfokuserade samtal utökat arbetstiden till måndag till fredag 7:00 12:00. Deltagaren berättar att hen varje söndag ser fram emot att gå till arbetsträningen på måndagen. Hamdi har gjort stora framsteg och är en tillgång på arbetsträningen. Samtidigt som deltagaren arbetstränade har Samordningsteamet arbetat med vårdkontakter. Under tiden i Samordningsteamet har deltagaren fått en samtalskontakt på vårdcentralen, besökt Hälsocenter och förbättrat sina levnadsvanor. Hamdi berättar att hen äter bättre och har börjat träna regelbundet vilket givit resultat i form av viktnedgång (som var ett av målen) och ökad fysisk styrka. Det har också lett till att personen upplever mindre fysisk smärta även om viss smärta finns kvar. Samordningsteamet har även initierat kontakt med läkare och arbetar för att få till en SIP. Vidare uttrycker deltagaren att hen känner ökad motivation och energi. Hamdi har själv tagit upp att hen vill genomgå en utredning för dyslexi och är positivt inställd till en arbetspsykologisk utredning via Arbetsförmedlingen. Planen var från början att ansöka om sjukersättning på heltid men vi ser idag en arbetsförmåga på halvtid. Hamdi är numer inskriven på Arbetsförmedlingen.

7 7 Aktiviteter Beroende på vilken målgrupp som haft behov av stödinsatser har olika aktiviteter med olika innehåll formats. Arbetsträning både internt och externt har naturligtvis också erbjudits som aktivitet. Exempel på grupper: Språkträning: Möjlighet att utveckla kunskaper i svenska språket genom Jobbcentrums språkcafé. Hälsa och mindfulness: Praktik och teori om medveten närvaro för att må bättre i kropp och själ. En öppen mindfulnessgrupp en dag i veckan, där fokus ligger på såväl konkreta mindfulnessövningar varvat med att prata kring nyttan med att integrera de attityder/förhållningssätt som medveten närvaro innebär. Många deltagare som är med har märkt förändringar i ett ökat lugn efter deltagande i grupperna. Arbetsmarknadsgrupp: Förberedande nivå med information om arbetsmarknaden, vilket stöd som är möjligt att få från Arbetsförmedlingen, samtal kring arbetsmarknad och förutsättningar för arbete. Innehållet har anpassats utifrån gruppdeltagarnas intresse. Vi har även i gruppen arbetat handledande med var och ens process mot målet arbete och arbetat på att synliggöra styrkor, förmågor och goda egenskaper för att öka tron på den egna förmågan. Gröna gruppen: Möjligheten att använda växthuset som finns på Skogsbacken, Hallstahammars kommuns uteverksamhet. 7-tjugo: En grupp som varvar teori och praktiska övningar i syfte att öka självkännedom och stärka självkänsla. Medvetandegör vår kommunikation med andra och vårt förhållningssätt till andra människor, hur vi tar ansvar och hur vi kan sätta upp mål. Grönkvist: Grönkvist syftar till att ge ökad kunskap till våra deltagare om deras privatekonomi och för att stödja dem till att få en mer hälsofrämjande livsstil. I gruppen arbetar vi coachande och lösningsfokuserat. Introduktionsgruppen: Är lösningsfokuserad och med syfte att deltagaren ska må bra och trivas med sitt liv samt hitta nya vägar för att komma vidare i livet. Det kan till exempel vara studier, arbete eller om det är annat stöd som hen behöver för att komma vidare. Grupperna är av coachande karaktär med fokus på deltagarnas erfarenheter, kunskaper och resurser. Individuellt stöd Parallellt med gruppaktiviteter erbjuds individuella samtal med socialkonsulent och arbetsförmedlare. Många deltagare är i behov av enskilda samtal men även egna rehabiliteringsplaner utanför Samordningsteamet, såsom sjukgymnastik, stöd till hjälpmedelcentralen, samtalskontakter inom vården och läkarkontakter. Samordnande insatser har gjorts med bland annat LSS, socialpsykiatri, personligt ombud, boendestöd, boendehandläggare, Hallstahem, vuxenhandläggare, god man, förvaltare, familjebehandlare, budget- och skuldrådgivare, hemtjänst, hälsocenter i Hallstahammar, primärvård och specialistvård (t.ex. somatisk, psykiatrisk, neurologi mm), olika försäkringsbolag och myndigheter. Kartläggning av samordnade insatser sker oftast tidigt, gärna redan vid inskrivningsprocessen, då det är viktigt att tillgodose de grundläggande behoven först. När dessa fungerar i största möjliga mån är det oftast lättare att ha samtal kring en eventuell arbetsprövning. Arbetsförmedlaren samordnar vid behov kontakter med arbetsterapeut och arbetspsykolog. Arbetsträning har tidigare setts av många som målet för deltagandet i teamet. Under 2018 har arbetsprövning ofta påbörjats vid ett tidigare skede. Innan praktik/arbetsträning påbörjas görs ett studiebesök tillsammans med deltagaren på den eller de platser som personen är intresserad av. Planeringen anpassas utifrån deltagarens behov vad gäller arbetstider och arbetsuppgifter. Det kan till

8 8 exempel vara att anpassa arbetsuppgifter utifrån fysiska funktionsvariationer eller att anpassa arbetsmiljön utifrån det psykiska måendet. Samordningsteamet har även följt med ut och arbetat med deltagarna på plats för att få en större förståelse för personens behov av stöd. Täta uppföljningar görs för att stämma av med deltagaren och arbetsledaren hur det går och hur fortsatt planeringen kommer se ut. Arbetstiden är individuell och deltagaren börjar i den omfattning som överenskommes. Allt från ett par timmar en gång i veckan till heltid. Deltagaren erbjuds möjlighet att ha med teamets arbetsförmedlare som stöd i början på arbetsträningen, vilket för vissa har upplevts som en trygghet och en förutsättning för att klara av att börja på en arbetsplats. Nytt för i år är att teamets Arbetsförmedlare har gjort FIA Förutsättningar Inför Arbete (Work Readiness Profile). Detta är ett instrument för att göra en skattning av vilka områden som kräver olika nivåer av stöd i vardagen. Skalan växlar mellan begränsat stöd, betydande och omfattande stöd. Områden som ingår i FIA är: Grovmotorik och styrka, förmåga och färdigheter, hälsa och resa, finmotorik, arbetsanpassning, kommunikationseffektivitet, läs och räkne färdigheter. Det har även gjorts arbetsanalyser på arbetsträningsplatsen för att göra en analys över arbetes krav i förhållande till deltagarens arbetsförmåga. FIA görs i syfte att få en bild av hur omfattande stöd och anpassningar som behövs i en praktik/arbetsträning eller anställning. Det individuella stödet på arbetsträningsplatsen gör att det snabbt går att fånga upp och justera om något inte fungerar. Många känner sig dock trygga med att börja på arbetsplatsen på egen hand, speciellt på de interna plasterna med det fantastiska arbete som arbetsledarna gör. De fyller en viktig funktion genom att erbjuda deltagarna individuella och skräddarsydda anpassningar i större utsträckning än vad en extern arbetsgivare många gånger har möjlighet till. Resultat och effekter Under år 2018 har vi i teamet totalt arbetat med 31 personer; 15 kvinnor och 16 män och totalt avslutat 15 deltagare. 3 personer gick till subventionerat arbete inom Jobbcentrums interna verksamheter, 1 personer till annan subventionerad anställning och 1 till högskolestudier. 3 personer gick vidare till att bli inskrivna och aktivt arbetssökande med stöd från Arbetsförmedlingen och 4 personer kunde gå vidare fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommunal regi. 2 personer upplevde inte att de hade arbetsförmåga och behövde få fortsatt stöd från primärvård. Antal aktiva under perioden Antal avslut totalt Varav dropouts Antal till arbete Antal till studier Antal till Arbetsförmed lingen Antal till fortsatt arbetslivsinri ktad rehab i kommunal regi Antal till medicinsk rehab Tabell 2, Antal deltagare och avslutningsorsak

9 9 Totalt under året har 65 samordnade insatser genomförts. Förutom att samordna insatser mellan våra egna myndigheter och samordning med arbetsgivare kan det vara att samordna stödinsatser med t.ex: - sjukgymnastik - skuld/budgetrådgivare - god man - vuxenhandläggare - hjälpmedelscentral - hemtjänst - kurator/samtalsstöd - hälsocenter - socialpsykiatri - boendestöd - Hallstahem - bostadshandläggare - yrkes och studievägledning - SIP - arbetspsykologisk utredning - vården (somatisk, psykiatrisk, neurologi, specialistvård familjeläkare, dietist, m.m.) - egen vårdbegäran - hälsocenter - orosanmälan vuxen - orosanmälan psykiatrin - personligt ombud - LSS - arbetsterapeut - försäkringsbolag - habiliteringen - kontakt med försäkringskassan Tid i genomsnitt med offentlig försörjning 6,8 år. Denna siffra är framtagen genom statistik från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) och motsvarar inte den faktiska genomsnittliga tiden då den högsta tiden i offentlig försörjning som går att registrera i SUS är >9 år och då blir tiden inte definierad. Flera av våra deltagare har haft en betydligt längre tid i offentlig försörjning än vad som går att registrera med synlighet i SUS. Flera av dessa har aldrig kommit ut på arbetsmarknaden och har hela sitt vuxna liv/sin tid i Sverige haft en offentlig försörjning. Genomströmningstiden för totalt avslutade deltagare är 7,4 månader. Detta är tiden i Samordningsteamet i Hallstahammar, vilket innebär att vissa av deltagarna även hade stöd från Samordningsteamet Hallsta/Sura. Detta gör att statistiken blir missvisande. Kön Ålder Män 16 deltagare Kvinnor 15 deltagare Ålder 0 Under 30 år Över 30 år Tabell3, antal deltagare fördelat på kön Tabell 4, antal deltagare fördelat på ålder Diskussion resultat I Samordningsteamet i år upplever vi en trend att de deltagare som tagit del av insatserna mår allt sämre och har en större grad av psykisk ohälsa för varje år som går. Vi tror att målgruppen förändras då de personer som teamet tidigare arbetade med idag har stöd av andra arbetsinriktade insatser. De personer som omfattas av Samordningsteamets stöd är personer som tidigare blev sjukskrivna under långa sjukskrivningsperioder med försörjningsstöd eller hade stadigvarande sjukersättning, ofta med insatser från psykiatrin. Trots hög grad av ohälsa har majoriteten av deltagare under året visat någon

10 10 form av rörelse mot arbete och uttrycker önskan om att bli självförsörjande. Dessa deltagare har under tiden i Samordningsteamet fått så pass mycket samordnade insatser att de trots bristande hälsa tagit de steg de upplevt varit till nytta mot önskad framtid. Vissa deltagare som under tiden i teamet har fått en diagnos upplever att de har fått förklaringar som hjälper dem att förstå sin situation på ett bättre sätt än tidigare. Många har också tagit stora steg mot en bättre hälsa och utmanat sig själva utanför teamet genom att ha fått stöd i: Att fått till utredningar inom vården Ångesthantering Prova sin arbetsförmåga Att våga gå vidare och prova nya beteenden/tankesätt I de fall deltagare inte har gått vidare till arbetsinriktad rehabilitering har det ofta varit att den medicinska problematiken varit allt för stor och är i behov av insatser från vården under en längre tid innan det kan vara aktuellt igen. Vi har märkt att grupper är ett bra inslag för många under en period, men att det inte nödvändigtvis är utvecklande att vara kvar i samma gruppaktiviteter över en längre tid. Grupper i sig en värdefull metod då det finns möjlighet att få ta del av gruppens tankar och bolla sina idéer med andra. Det blir också tydligt att det finns fler som har det som jag att man inte är ensam, vilket annars är en mycket vanlig känsla. Å andra sidan finns inte utrymmet eller så vill man inte ta utrymmet att i en grupp gå på djupet i det personliga och privata, vilket många också har behov av. Vi ser därför värdet av att kombinera gruppaktiviteter med individuella samtal och att över tid kanske alternera dessa för att öka individens känsla av att vara i en process. Nytt i och med sammanslagningen av Jobbcentrum och Samordningsteamet är även att vi på prov valde att minska antalet gruppaktiviteter. En effekt av det begränsade utbudet av grupper tror vi är det ökade antalet personer som har gått ut i arbetsträning internt och externt. När utbudet av gruppaktiviteter har varit begränsat har fler deltagare visat intresse för Jobbcentrums interna verksamheter. De grupper som har erbjudits har varit i samverkan med Jobbcentrum. Tidigare har en utmaning varit möjlighet att anpassa aktiviteter för deltagare med låg språknivå i svenska språket. Detta har genom ökad samverkan inte varit något hinder. Med hjälp av språkstöd har deltagarna haft större möjligheter att kunna få anpassade arbetsprövningsplatser och gruppaktiviteter. I mötet med personer som är begränsade i svenska språket har det varit ett stort fokus på samordning mot vården. Samtliga av dessa upplever att de inte har fått tillräcklig vård och upplever stora fysiska och ofta psykiska hinder i vardagen. Något vi har upptäckt när vi har följt med till vården är att bakomliggande orsaker till bristande språkutveckling, vid misstänkta kognitiva inlärningssvårigheter eller trauman, tyvärr kan förväxlas med bristande motivation och kan påverka bemötandet och behandling från vården. Att ha följt med dessa deltagare till läkare har varit till stor nytta. En vinst, förutom rätt insatser, har varit att de upplever sig trodda på. Detta har föranlett till vidare steg närmare hållbara lösningar. En anledning till det ökade antalet arbetsträning/arbetsinriktade rehabiliteringsplatser är att vi i dag har tillgång till Jobbcentrums interna verksamheter som alla är bemannande av arbetsledare. Vi ser att nyttan för deltagarna att komma igång med en praktisk aktivitet är att de får rutiner, kommer

11 11 hemifrån, känner att de har ett syfte och får ett socialt sammanhang. Vi ser att dessa faktorer även har en positiv påverkan på den fysiska och psykiska hälsan hos deltagarna. Värt att poängtera är att våra interna verksamheter är starkt anpassade och kan inte jämföras med förekommande arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Detta har kunnat missuppfattas då andra myndigheter har likställt deltagares aktivitetsförmåga med arbetsförmåga, vilket har väckt diskussioner om rätten till ersättning för vissa deltagare. I samverkan har det dock beslutats att likställa en aktivitet på intern verksamhet med en gruppaktivitet i teamet, och bör därför inte påverka rätten till bland annat sjukersättning. När deltagaren sedan kommit längre i sin arbetsinriktade rehabilitering kan planering av eventuell arbetsprövning påbörjas, detta i samråd med deltagare, teampersonal och remittent. Många av våra deltagare trivs väldigt bra på de interna verksamheterna och upplever det tryggt. En nackdel kan vara att deltagarna därför vill vara kvar för länge och att det kan bli ett stort steg att gå vidare till den reguljära arbetsmarknaden. Därför är det av vikt att alla parter är införstådda med att interna platserna endast är ett första steg i rehabiliteringsprocessen och att parallellt med aktiviteten samtala och planera för ett nästa litet steg närmare en önskad framtid. Dock vittnar många deltagare att just denna trygghet hos arbetsledarna har varit avgörande för att våga ta nästa steg. Vi tror att vårt gemensamma värdegrundsarbete och lösningsfokuserade förhållningssätt har varit grunden i att skapa en verksamhet utan sömmar och stuprör. Genom att förhållningssättet genomsyrar hela verksamheten kan deltagarnas önskningar inför sammanslagningen (se ovan)tas till vara. Kvalitetsbedömning Det är många gånger svårt att objektivt mäta mjuka värden såsom hur man mår, förändringar i mående, känsla av att klara av, ökat mod, hur nöjd man är med ett möte etcetera. För att i största möjliga mån kvalitetssäkra verksamheten använder teamet sig av följande mätinstrument: ORS/SRS: För att mäta mjuka värden såsom mående, självkänsla, samanhörighet med andra, följer vi deltagarnas utveckling genom användandet av ORS (Outcome Rating Scale) och mäter även upplevelsen i samtalet genom SRS (Session Rating Scale). Det ger en god möjlighet för individen att se sin egen utveckling och att exempelvis se mönster av svackor och toppar och koppla dessa till händelser i livet på ett lättförståeligt sätt. Skalor: Som ett komplement till ORS/SRS används skalor som mätinstrument, där deltagaren själv får beskriva hur de upplever sin process på en skala 0-10, där 0=så långt bort man kan komma och 10=att man är vid sitt uppsatta mål. Detta tydliggör hur deltagaren ser på sina möjligheter att ta sig mot ett önskat läge och resurser som redan finns samt vad som ytterligare behöver hända för att komma närmare sin önskade framtid. Livskompassen: Speciellt i börjad av inskrivningsprocessen arbetar både socialkonsulenten och deltagaren med Livskompassen. Genom skalorfrågor arbetas olika livsområden (hem/fritid, relationer, hälsa, arbete/utbildning) igenom för att vid ett tidigt skede kunna kartlägga samordningsbehov och säkerhetsställa att inget missas. Ibland arbetar även arbetskonsulenter på Jobbcentrum med materialet för att lättare se om behov av samordnade insatser finns och om samverkan behöver initieras.

12 12 Indikatorer: Framtagna av nationella nätverket för Samordningsförbund (NNS) som mätinstrument. Genom indikatorerna finns möjlighet att bland annat mäta deltagares upplevelse om insatsen är organiserad kring deras behov, om upplevelsen att hantera egna symtom och funktionsvariationer stärkts, samt deltagares egen upplevelse om stegförflyttning närmare arbetsmarknad/egen försörjning. Uppföljning med remittent: Regelbunden uppföljning där deltagare, personal i Samordningsteamet och remittent sker minst var tredje månad. Detta kan ske oftare, om deltagaren har behov av detta. Detta för att säkerhetsställa att det är rätt insats och att den är riktad efter deltagaren behov eller om något annat behöver hända istället. Överlämnande dokument: Vid varje avslut görs en sammanfattande slutdokumentation. Gemensamma ärendedragningar och kvartalsredovisning av statistik till verksamhetsledare: - Antal pågående deltagare och aktuella rehabiliteringsinsatser - Avslutande deltagare med avslutningsorsak - Aktuella deltagare i samverkan med Jobbcentrum - Eventuella ansökningar om förlängning SUS: Alla deltagare med behov av samordnadeinsatser registreras i SUS (Sektorsövergripande system för Uppföljning av Samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) där inskrivningstid och avslutningsorsak uppges. Andra verktyg till att kvalitetssäkra verksamheten är gemensamma utbildningsdagar, regelbunden lösningsfokuserad handledning och gemensamma möten för ärendedragning och kompetensöverföring. Även regelbundna deltagarutvärderingarna i form av intervjuer, gruppdiskussioner och GSRS (Group Session Rating Scale). Deltagarnas åsikter har varit vår allra säkraste kvalitetsbedömning och är grunden för det vi skapar. Hinder och framgångar i arbetsprocessen Utdrag från veckodagbok som påvisar hinder och framgångar i vardagen: En bra avslutningsdokumentation då deltagaren var mycket nöjd, trots att de är otroligt tidskrävande så ger det verkligen mycket för deltagaren. Deltagaren uttrycker även att de känner inflytande då de själva får vara med att skapa sin egen avslutningsdokumentation. Ett bra samarbete mellan Jobbcentrum och Samordningsteam när de bjuder in för konsultation, stärker vi-känslan, ökar kunskapsöverföringen och skapar snabbare vägar för deltagarna. Att ta sig tid att träffa deltagaren i lugn och ro inför ett läkarbesök för att tillsammans gå igenom vad deltagaren önskar ta upp och hur denne vill ta upp det. Så att deltagren är förberedd och själv kan påverka sin planering och dess innehåll. Att ta sig tid att ha ett riktigt avslutningssamtal för att lugna deltagaren och på så vis få chansen att vända ett avslut till någonting positivt för deltagaren. Deltagarna känner sig delaktiga!

13 13 Klockrent sammarbete med arbetsledare kring specifika deltagare, inkluderar samsynen vi vill få till. Och ju fler kloka huvuden vi är som slår oss samman desto mer idéer kan kläckas. Leder till kompetensöverföring, Samverkan med personligt ombud kring en deltagare som varit inskriven tidigare, perfekt när vi kan vara till hjälp och vi kan samverka för att göra det så bra som möjligt för deltagaren. Snabbare vägar, kompetensöverföring, samverkan, Jag är mest nöjd över den fina samverkan vi har fått tillsammans med kommunens socialpsykiatri Drivknuten. Det skapar fina övergångar för deltagarna och de uttrycker själva att de känner sig trygga. Ett studiebesök är alltid det bästa för att ge deltagaren en känsla av att denne får vara med och påverka sin planering. Kompetensöverföring mellan all inblandad personal som får ta del av varandras verksamheter. Då samordnade insatser är själva kärnan i teamets verksamhet har inte viljan/förmågan att delta i grupp varit avgörande för en inskrivning i teamet. Att utbudet av aktiviteter har breddats har gjort att nya målgrupper har kunnat hitta aktiviteter de upplevt varit till nytta. Vi tror att detta har föranlett till att vi i år har vi endast haft en drop out. Under inskrivningen ställs frågan om vad deltagare, remittent, alternativt konsulent från Jobbcentrum upplever behöver hända för att insatserna ska vara till nytta och hur tiden kan användas på bästa sätt. Detta tydliggör om deltagare och remittent har samma eller olika förväntan, vilket i sin tur möjliggör diskussion och innebörd av detta. Att arbetskonsulent har använt Livskompassen har varit till stor nytta för att tidigt få rätt typ av stöd. En stor framgångsfaktor till att kunna samordna insatser är att socialkonsulent både har erbjudit stöd i att boka möten och att följa med vid dessa. Deltagare berättar ofta att de inte upplever sig trodda på vid möten med vissa myndigheter och med sjukvården och har på grund av detta svårt att på egen hand ta kontakt. Många upplever att när socialkonsulent följer med får de stöd i att komma ihåg vad som blivit sagt under mötet och att haft möjlighet diskutera detta efteråt vilket har gjort stor skillnad. Behovet av samordnade insatser är väldigt olika, snittet av dessa ligger på tre genomförda samordnade insatser per avslutad deltagare, men är ganska ofta uppåt fem till sex insatser och som mest nio. Att socialkonsulenten då anpassat sig efter deltagarens behov och följt med har varit till stor hjälp i att kunna genomföra dessa. Nackdelen med detta är dock att det varit väldigt tidskrävande då många deltagare valt att lista sig i Västerås. Socialkonsulenten upplever att det därför varit svårt att i samma utsträckning som tidigare ha coachande lösningsfokuserade samtal som fokuserar på önskade steg mot arbete. Vår framgångsfaktor gällande deltagare ut i arbete och arbetsträning är att platserna varit individuellt planerade efter deras egna önskemål och behov. Detta har ökat deltagarens tro på sig själv och skapat egna idéer om hur de kan öka sin egen arbetsförmåga och ta steg ut mot arbete. Under 2018 när Samordningsteamet och Jobbcentrum blev en verksamhet märktes en stor skillnad gällande utbud av aktiviteter och arbetsträningsmöjligheter. Flera deltagare har valt att börja sin arbetsträning i dessa verksamheter istället för att komma ut på ett företag på den öppna arbetsmarknaden på en gång.

14 14 Samverkan med deltagarens bästa i fokus, både inom den egna organisationen och med samverkanspartners, har varit en stor framgångsfaktor i arbetsprocessen. En svårighet i processen har varit avsaknaden av kurator i teamet. Under 2017 har kuratorsfunktionen i Hallsta-/Surateamet varit koncentrerad till att möta behoven av enskilda samtal, att hålla i mindfulnessgruppen och att utöka kontaktvägarna mot vården och psykiatrin. Kuratorn hade även en viktig del i att vara stöd för deltagare i att skriva egen remiss. Ambitionen var att utan egen kurator i teamet försöka stärka andra kontaktvägarna mot vården genom deras egen kurator och rehabkoordinatorer. Detta har varit mycket svårt då rehabkoordinator inom Regionen fortfarande är en ny yrkesroll och de har varit i en uppstartsfas under året och kuratorerna har varit få. Många försök har gjorts att etablera kontakter med Regionen, men upplevelsen är att det är svårt pga. personalomsättningar och bristande resurser. En påföljd av detta är att det blivit många avslag på egen vårdbegäran och att deltagare har fått vänta väldigt länge; eller helt blivit utan, samtalsstöd. Vi ser dock att viljan att samverka ofta finns på personalnivå och vi fram emot ett utökat samarbete framöver. Omorganisationen har varit en stor framgång, men även en stundvis en försvårande omständighet. Nya rutiner, omfördelning av arbetsroller och nya uppdrag, upparbetning av nya material är några faktorer som har kunnat kännas tröttande och förvirrande. Kompassen under hela utvecklingsgången, är den gemensamma värdegrunden (se sid X) och lösningsfokus. Att stå fast och lita på processen och att låta det få ta den tid som krävs har varit viktiga ingredienser. Även andra myndigheters omorganisationer upplever vi har försvårat för våra deltagare då de allt oftare hamnar mellan våra regelverk och olika system. Vi upplever att myndigheter som gör omorganiseringar sällan utreder vad konsekvenserna blir utanför den egna organisationen. Fler vittnar om att det blir att svårare att få tag på handläggare och att kraven att få rätt hjälp och ersättning ökar. Fler och fler personer hamnar i myndigheternas mellanrum och utanför våra system. Många av våra deltagare upplever sig svikna av samhället och har svårt att få förtroende för myndigheter igen. Den största framgångsfaktorn gällande samordnade insatser och steg ut mot arbete har varit deltagarnas egen önskan att få till en förändring. De har vågat utmana sig själva i att ta steg utanför den egna bekvämlighetszonen och haft mod att visa sina behov och dela sina tankar hur de vill ha stöd från teamet. Deltagare har även utmanat oss som personal till att både lyssna mer och reflektera djupare om nyttan gällande insatser och i detta få en bättre samverkan för att komma närmare målet, att ta steg ut mot egen utveckling och självförsörjning. Faktorer som påverkar resultatet (exempel): Underlättande faktorer: Gemensam värdegrund Intern implementering av Lösningsfokus Att Lösningsfokus har ökat som förhållningssätt hos samarbetspartners Trygghet och teamkänsla i personalgruppen Sammanslagning med Jobbcentrum Bra samarbete med samarbetspartners Engagerad styrgrupp Samordning och samverkan med myndigheter

15 15 SIP FIA (förutsättningar inför arbete) har tillkommit som utredningsverktyg Att socialkonsulent har följt med på möten vid samordning av insatser Hembesök Lösningsfokus, att belysa resurser och starka sidor Gruppverksamheterna med den goda stämningen och sammanhållning som finns Enskilda samtal och individuell anpassning Möjlighet att varva grupp och individuella intag, samt intag från Jobbcentrum Att deltagarna får ta den tid de behöver Flexibilitet förmågan att anpassa; gå snabbare, långsammare, individuellt, grupp mm SIUS stöd vid arbetsträning Deltagares möjlighet till stöd från arbetsledare i det dagliga arbetet Gott samarbete med privata arbetsgivare Gemensamma samverkansdagar/nätverksdagar med kunskapsutbyte Gemensamma ärendedragningar i organisationen Nyanställda har fått möjlighet att gå Lösningsfokusutbildning Hälsocenter har startat i Hallstahammar Deltagarnas egna förmågor och resurser, samt goda idéer och lösningar Försvårande faktorer: Avsaknad av kurator i teamet Långa köer och svårt med remiss till psykiatrin och kuratorer Nya regelverk hos samverkanspartners Att inte alla parter prioriterar SIP i samma utsträckning Komplex ohälsa hos deltagarna Ovilja/svårigheter/oförmåga att ta emot stödinsatser Språkliga hinder Okunskap i omgivningen gällande målgruppens behov Okunskap i samhället kring personer med behov av samordnade insatser och tolkbehov Stor personalomsättningar hos kringliggande aktörer Svårt med rätt hjälp från sjukvård Stora personalomsättningar inom andra myndigheter Familjeläkare som byts ut Sjukskrivningar i teamet Tjänstledighet och personalbyte i teamet Egen omorganisation. Vem gör vad? Andra myndigheters omorganisation och ändrade/uppskärpta regelverk Svårigheter med tillräckliga läkarutlåtande/sjukintyg, leder till avslag på sjukersättning/sjukpenning/aktivitetsersättning Personer som upplever ett behov av sjukersättning/aktivitetsersättning försäkringskassans ökade krav inte beviljas ersättningen. Läget på arbetsmarknaden. Många företag upplever att de inte har resurser att ta emot på arbetsträning utifrån att man inte har tid att tilldela arbetsuppgifter och handledare. Många arbetsuppgifter är även outsourcade till centrala enheter och det är svårt att ta fram arbetsuppgifter på lokala enheten.

16 16 Personal Förutsättningar Teamet personal under året har sett ut på följande sett: Carolina Hedin har arbetat på heltid under hela året som arbetskonsulent med samordningsuppdrag. Dock har hon varit sjukskriven från november 2017 till augusti Teamet har fått uppbackning en viss del av denna period av Caroline Ahlgren från Jobbcentrum. Hanna Stålarv har arbetat som verksamhetsledare/koordinator på heltid mellan , efter det har hon haft tjänstledigt på 40 % för att arbeta i Norra Västmanlands Samordningsförbund. Margaretha Strömberg har arbetat som arbetsförmedlare i teamet på 50 % fram till då hon valde att gå vidare till annan tjänst. Petra Lantz blev då teamets nya medarbetare från Arbetsförmedling. Deltagare från samordningsteamet har även haft stöd från 4 arbetskonsulenter och 5 arbetsledare från Jobbcentrum. Teamet har inte haft tillgång till kurator under året. Genomförande och process En beskrivning om personalens samverkan och processen kring en deltagare: Alex kom till Samordningsteamet genom arbetskonsulent och arbetsledare på Jobbcentrum. De upplevde att Alex var i behov av mer stöd då hen mått mycket dåligt under sin arbetsträning. Alex mående påverkade även hela arbetsgruppen och arbetsledaren bad om stöd från Samordningsteamet både på individnivå men även på gruppnivå. Socialkonsulenten bokade in enskilt samtal med deltagaren och verksamhetsledaren bokades in för att handleda arbetsgruppen. Socialkonsulenten kunde vid första mötet lokalisera att vissa behov av samordnade insatser fanns. Bland annat kopplades Budget- och skuldrådgivning genom kommunen in och Alex fick stöd i att hantera sin ekonomi, samt skickades enansökan och skuldsanering in. Hanna Stålarv hade lösningsfokuserad handledning med arbetsgruppen och arbetsledaren där deltagarna själva fick fundera och reflektera över bemötande. Bland annat hur ett gott bemötande ser ut mellan kollegor. Arbetsledaren upplevde att efter handledingen upplevdes gruppen som mer samspelt, hänsynstagande, omtänksamma och kan idag se varje enskild arbetsinsats som tillräcklig. Ett syfte med den nya organisationen är att det ska finnas större utrymme att individanpassa tiden av inskrivning i en gemensam verksamhet. All personal på området ska vara beredda att ändra arbetsätt och inriktning av aktiviteter beroende på aktuell målgrupp. Deltagren är det centrala och insatser styrs utifrån vad som är till störst nytta för individen. Därför kan en deltagare ha en pågående aktivitet på Jobbcentrum och handlingsplan med arbetskonsulent, men ha vissa samordnade insatser parallellt. Då behovet av samordnade insatser inte längre behövs avslutas dessa stöd men personen kan fortsätta med sin pågående arbetsträning på Jobbcentrum tills en arbetsförmåga uppnåtts och egen försörjning är inom räckhåll. Då alla medarbetare arbetar med målgruppen som är aktuell för Samordningsteamet har verksamhetsledaren stöttat samtlig personal på området i process- och ärendehandledning. Detta har skett genom metodmöten, planeringsdagar, utvecklingsdagar med deltagare, veckomöten m.m.

17 17 Resultat och effekter Försvårande faktorer gällande personal är att teamet under stor del av året har varit underbemannade då socialkonsulenten varit sjukskriven. Vi har även haft ett stort kompetensbortfall då kuratorkompetensen fallit bort och att arbetsförmedlaren, Margareta Strömberg valde att gå vidare till Arbetsmarknadsavdelningen i Västerås under hösten. Personalbristen har inneburit att teamet inte har kunnat erbjuda stöd till det antal deltagare som man önskat att personal som funnits kvar i Samordningsteamet saknat teamkänslan och som fanns i ett väl inarbetat team. Även fast vi varit underbemannade har vi kunnat stötta deltagarna som kommit till teamet (även om vi inte kunnat ta in lika många som förut) med samordnande insatser och vi har kunnat samarbeta med Jobbcentrum i större utsträckning än tidigare. Socialkonsulenten har haft en viktig roll i sammanslagningen med Jobbcentrum och implementerat värdegrunden och upplyst arbetskonsulenter och arbetsledare hur vi kan arbeta för att synliggöra behovet av samordnande insatser och arbeta tillsammans för deltagarens bästa. På så sätt har teamet bidragit till sammanslagningen med kompetens, tidigare erfarenheter och inte minst det lösningsfokuserade förhållningssättet. Underbemanningen har gjort att en verksamhet utan sömmar varit extra viktig. Stödet från Jobbcentrum har bland annat inneburit att deltagare har fått stöd och hjälp trots personalbortfall. Fler personer har funnits kring samma deltagare och på så sätt har det varit enklare att hjälpas åt med de insatser som behövs. Vi har även sett att andra samverkansvinster genom sammanslagningen då fler kompetenser och nya idéer om arbetssätt kommit både personal och deltagare till gagn. Även personalresurser sparas då dubbelarbete undviks och att grupper kan anpassas utifrån flera personers intressen och kunskaper. Ett gemensamt Jobbcentrum och Samordningsteam med möjlighet att få både få stöd i arbetsinriktade och samordnade insatser på ett ännu mer individanpassat sätt har börjat formats under året. Ytterligare en samverkansvinst är säkerhet för personal. Ingen arbetar ensam i lokalerna och fler kan backa upp vid riskfyllda situationer. Tyvärr har teamet under början på 2018 fått erfara vikten av detta då personalen upplevde hot från deltagare och polis fick tillkallas. Utbildningsinsatser Under 2018 har vi fortsatt att bygga på vår kompetens inom de områden vi haft behov av utifrån uppdrag i teamet. Vissa kortare insatser har varit gemensamma. Följande utbildningsinsatser har varit aktuella totalt sett under 2018: Konferens - Lösningsfokuserade ledtrådar Grundutbildning i lösningsfokus Gruppledarutbildning i lösningsfokus Nätverksträff - Lösningsfokus, Johan Bysell Gemensam planderingsdag med området Arbete och utbildning, föreläsning med Jonas Wells Lösningsfokuserad handledning av egen verksamhetsledare Ledarskapshandledning via Sankt Lukas stiftelsen Hållit egna utbildningsinsatser/processledning gällande Lösningsfokus MHFA Första hjälpen till psykisk hälsa Date med en verksamhet (via Norra Västmanlands Samordningsförbund) Informationsdag ang indikatorer

18 18 Utbildningsdag gällande ORS/SRS Informationsträff gällande insatskatalogen Neoroträning (Tom-Stefan Wittling) SFLK konferens i Malmö Supported Employment Resultat och effekter Handledningsträffarna för personalgruppen har varit mycket värdefulla. Detta har skapat bättre förutsättningar till att skapa gemensamma strategier, både i syfte att hitta nya vägar i svåra ärenden men även i att hitta bättre redskap för ett ännu bättre bemötande efter deltagarens individuella behov. Detta har hjälp teamet att enas och skapa större förståelse vid situationer där man ser på saker från olika synvinklar. Utbildningsdagarna i lösningsfokuserat förhållningssätt har gett fördjupade kunskaper inom lösningsfokus, som vidare gett personalen i teamet större säkerhet i samtal och hjälpt till att med större lätthet och säkerhet hitta resurser både hos våra deltagare och hos varandra. Det ger även mer arbetsglädje i arbetsgruppen, ökar förmågan att hitta nya vägar och lösningar och synliggör teamets kompetenser. Det är en stor fördel att även handläggarna vid myndigheterna gemensamt gått på utbildningarna. Detta har varit värdefullt både gällande ökad samverkan och ökad förståelse för olika uppdrag men även i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt i mötet med deltagaren vid kartläggningssamtal, uppföljningar och avslutningsmöten. I syfte att lyfta synliga resurser och stärka självkänsla hos deltagare kan idag personal från teamet, Jobbcentrums personal och handläggare hos samverkanspartners gemensamt t.ex. resursskvallra om deltagarna. Tydligt är att dessa utbildningsinsatser ger teamet kompetenshöjning i det dagliga arbetet, ger nya idéer till verksamhetsutveckling och ökad inspiration samt arbetsglädje som kommer deltagarna till gagn i gruppverksamhet, under samverkansmöten och i individuella samtal. Våra gemensamma utbildningsinsatser och samverkansdagar med Jobbcentrum har varit otroligt viktiga för att lägga en bra grund inför det utökade samarbetet. Speciellt i Hallstahammar, då visionerna är att skapa en verksamhet med olika uppdrag, har dessa samtal och utbildningsinsatser varit av stor vikt för att öka vi-känslan och skapa medvetenheten i ett bra bemötande. Mycket tid har lags vid att diskutera vad vår gemensamma värdegrund är, både teoretiskt och vad det innebär rent praktiskt i verksamheten. Det lösningsfokuserade förhållningssättet har löpt som en röd tråd genom alla processer och positiva förantaganden både om varandra och om deltagare har genomsyrat dagarna. Stöd och ledning Samordningsteamet får stöd av förbundssamordnare, teamets respektive chefer och styrgrupp. Verksamhetsledare får ett stort stöd av områdeschef Hanna Wannberg och arbetar även i nära ledarskap med Jobbcentrums enhetschef, Veronica Dalin. Samordningsteamet upplever att politiker och tjänstemän i både utvecklingsråd och styrelse har visat ett stort angageman kring teamets verksamhetsutveckling. Det har under året funnits ett stort stöd och genom kloka tankar positiv feedback har de både berikat och befruktat processen till det bättre.

19 19 Organisation Värdegrunden som ska spegla hela organisationen lyder: Målet med den nya verksamheten är att forma insatser utifrån de lokala behov med de resurser som finns i Hallstahammar. Verksamheten baseras på övertygelsen om att alla individer har inneboende resurser och styrkor som ska tas tillvara och vara grunden i planeringen mot önskad framtid. Genom Lösningsfokus utforskar vi nyfiket dessa och har upptäckterna som en grund för att forma en verksamhet som är till nytta för deltagarna. Vi önskar ha en organisation som står redo att förändra och utveckla arbetssätt, metoder, fördelning av resurser och aktiviteter till förmån för de kommuninvånare som behöver oss mest. All samverkan mellan parter ska utövas med hänsyn för olika arbetssätt och roller. Dessutom ska positiva förantaganden prägla våra möten. Grundläggande värden som jämställdhet, mänskliga rättigheter, yttrande frihet, religionsfrihet skall kontinuerligt lyftas fram i verksamheten och vara basen i allt utvecklingsarbete och beslut som styrgrupp och ledning fattar. Samordningsteamet ligger sedan 2015 under området Arbete och utbildning. Som områdeschef ansvarar Hanna Wannberg. Chefsansvaret för teampersonalen är hos deras egen respektive hemorganisation. Under 2018 har styrgruppens sammansättning åter förändrats. Styrgruppen består av, Eva Tejnung från IFO i Hallstahammars kommun, Riitta Högberg från Försäkringskassan, Fredrik Sööberg från Arbetsförmedlingen och Tony Dahl från psykosmottagningen på Region Västmanland. Ann Rilegård från Norra Västmanlands Samordningsförbund är adjungerad i styrgruppen. I det nära ledarskapet har Hanna Stålarv (verksamhetsledare) och Veronica Dalin (enhetschef på Jobbcentrum) arbetat jämte varandra till förmån för hela personalen på Jobbcentrum och Samordningsteamet. Veronica har gällande övergripande organisationsansvar och främsta ansvaret för arbetsledning för Jobbcentrum, samt haft budget-, personal - och arbetsmiljöansvaret inom Jobbcentrum. Hon har arbetat proaktivt med arbetsmarknadsfrågor och samverkat internt och externt. Hanna har haft främsta ansvaret gällande metodutveckling, ärendegenomgångar och personalhandledning för samtlig personal på Samordningsteam och Jobbcentrum. Hon har haft övergripande samverkansansvar gällande samordnadarbetsrehabilitering samt ansvarat för organisationsutveckling och kvalitetssäkring gällande Samordningsteamet. På detta sätt har ledning använt sina egna kunskaper och kompetenser i syfte att möte behoven hos samtlig personal. Syftet har