Samordningsteamet FNS

Transkript

1 Helårsrapport Period Samordningsteamet FNS

2 Sammanfattning: Deltagare Under perioden har teamet arbetat med 39 deltagare, varav 13 män och 26 kvinnor. Av de 18 personer som avslutat sitt deltagande i teamet har 10 personer (dvs 55,5%) gått vidare till arbete, studier eller arbetsinriktad rehab. Detta resultat har uppnåtts på i genomsnitt 14 månader, och trots 4 års utanförskap/offentlig försörjning (i snitt) före deltagandet i teamet. Det är resultat som vi är stolta över! Det har skett en minskning med aktualiseringar av deltagare som skulle kunna tillhöra LSS. Teamet har införskaffat en massagestol som har varit uppskattad av deltagarna. Personal Arbetsförmedlare Ann Åkerlund har slutat i Samordningsteamet FNS och Anneli Binnerstam började den 1/ Kuratorns roll i teamet har gjort stor skillnad. Kuratorns kontakter med psykiatrin har varit värdefull och det har redan märkts en skillnad när det gäller vägen in till psykiatrin. Organisation Bodil Fröhlich Skinnskatteberg har gått i pension och ersatts av Christer Jansson, enhetschef i Skinnskatteberg. Teamet har från NVK sida blivit lovade en renovering av verksamhetens kök under 2014 som har skjutits upp till Teamet har under hösten prioriterat mycket tid åt utformning av en ny beredningsform och som påbörjades i februari 2014.

3 Deltagare insatsens förutsättningar Målgruppen är fortfarande personer som är långtidsberoende av samhällets stöd och med behov av den samordnad rehabilitering. I och med skrivandet av halvårsrapporten konstaterade vi att det skett en minskning av aktualiseringar avseende personer som skulle kunna tillhöra personkretsen för LSS. Denna minskning har fortsatt under våren Det teamet fortfarande kan märka är att Försäkringskassan aktualiserar flest deltagare. Dessa deltagare har oftast en längre tid i utanförskap och har det svårast både fysiskt och psykiskt. Det tar också längre tid att få dessa personer att bli redo för att gå ut i någon form av arbetspraktik. Det finns fortfarande till stor del ett engagemang och bra uppslutning hos deltagarna i teamet. Trots detta har det varit trögt att få med deltagarna på de utflykter och aktiviteter som teamet har haft att erbjuda. Vi känner att det hos personerna i målgruppen vi arbetar med finns en stor rädsla för att prova nya saker så vi fortsätter att erbjuda studiebesök, aktiviteter och utflykter då vårt motto är att; de som kommer är de som skall vara med. Flera av deltagarna som t.ex. är aktualiserade av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är även ärenden hos socialtjänsten där de har ekonomisk utfyllnad. Dessa deltagare blir bara registrerade som aktualiserade av FK och AF trots att kommunen också finns med. Teamet har varit mer noga vid inskrivningsfasen att ta reda på om det finns fler myndigheter runt personen, detta har resulterat i att det har fallit väl ut att få med alla intressenter runt personen. Teamets bedömning är att arbetslivet och även arbetsprövning kan vara långt borta för flertalet av deltagarna. Teamet ställer sig fortfarande frågan om verksamhetens mål samt om tiden 1år är rimligt. Det som tydligt märks efter de år som Samordningsteamet FNS har varit igång är för att uppnå bästa möjliga resultat till en arbetsförmåga, eller i bästa fall få en anställning tar det mycket längre tid än ett år. När dessa deltagare har lyfts i styrgruppen har det aldrig har varit några tvivel om tidsperspektivet. Det är fortfarande många deltagare som börjar tiden i verksamheten med enbart individuell kontakt med socialkonsulent och kuratorskontakt. Vi anser att det är av lika stor vikt att utreda arbetsförmåga som att hjälpa personer till rätt ersättning och hjälp. Det är svårt att få personer med kognitiva funktionshinder att närma sig arbetsmarknaden. Teamet har haft ett antal deltagare tillhörande denna grupp och som har varit ute i någon form av arbetsprövning på den reguljära arbetsmarknaden. Detta har inte varit så lyckat, det vi kan se saknas för denna grupp är mer anpassade arbetsprövningsplatser där det finns lättare göromål som är anpassade efter deras förmåga och ork. Vi ser att det i dessa fall finns behov av typ SIUS-konsulent åtminstone i början av en arbetspraktik.

4 Under perioden har verksamheten arbetat med 39 deltagare, varav 13 män och 26 kvinnor Ålder och könsfördelning Man Kvinna Totalt Fagersta Norberg Skbg 4 4 AF FK Man Kvinna Totalt Fagersta Norberg Skbg AF FK Man Kvinna Totalt Fagersta Norberg Skbg AF FK

5 Antal deltagare kommunvis (oavsett aktualiserande myndighet) Fagersta Norberg Skinnskatteberg 21 deltagare 11 deltagare 7 deltagare Deltagare- genomförande och process Teamet har lagt stort fokus på att få till en ny beredningsprocess in i teamet och detta påbörjades i februari Beredningsförfarandet är varannan tisdag och då tillsammans med den tilltänkte deltagaren, remitterande handläggare och personer som bedöms vara viktiga resurser för den tilltänkta deltagaren. Det är alltid två av Samordningsteamets personal som medverkar och som turas om att vara med vid beredningen. Teamet har arbetat fram ett intervjuunderlag som går ut på att teamets personal informerar om verksamheten, underlaget är utifrån lösningsfokuserade frågor. Det görs en kartläggningsintervju, där det tas upp kriterier för en ev. start i teamet d.v.s. drogfrihet och motivation. Efter beredningen får den tilltänkte en vecka på sig att bestämma sig och sedan ringa sin handläggare och lämna besked. Ärendet tas upp vid personalsittningen nästkommande måndag där det tas beslut om en start. Beredningsmötet är även kombinerat med ett första studiebesök i Samordningsteamets lokaler. Det personalen är eniga om vad beträffar den nya beredningen, är att teamet kan identifiera deltagarna på ett annat bättre sätt. Teamets förhoppning är också att det blir mer rätt för deltagarna och att man med denna beredning förhindrar misslyckanden och dropouts. Teamets medbedömare Marita Mossberg har deltagit vid två beredningar under våren. Maritas kommentarer vid första beredningen: Hur återkopplingen till den presumtiva deltagaren skulle ske ifall teamet bedömer att deltagande inte är aktuellt i nuläget. Att man nog behövde mera tid för varje person, det kändes som en tidspress med enbart 45 min. Att komma överens med handläggarna att de gör klart innan mötet om det är OK att ta upp vissa saker som teamet kan behöva veta. Att man bör informera om att man kan återkomma till teamet i ett senare skede även om det inte blir någon inskrivning nu. Att det vore bra om personen fritt fick presentera sig i ett inledningsskede. Att det vore bra om personalen växlade med att vara med på dessa beredningar, för att alla ska utveckla bedömningskänslan för rätt personer. Samordningsteamet FNS lägger fortfarande stort fokus på individuella samtal då vi fortfarande ser att detta är en bra metod att inleda första tiden i teamet. Det gör att den

6 enskilde deltagaren vänjer sig i lokalerna och miljön i lugn takt, tar bättre till sig verksamheten och påbörjar relationsbyggandet. Deltagarna närmar sig arbetsmarknaden på olika sätt och genom den dagliga verksamheten och täta individuella kontakterna kan teamet följa den enskildes utveckling via små steg. Viktigt är också att den enskilde kan tillgodogöra sig vissa färdigheter innan man tänker arbetspraktik. Det kan t ex vara att den enskilde kan vistas och äta frukost tillsammans med övriga deltagare och även vara med i någon form av gruppaktivitet som Samordningsteamet FNS har att erbjuda. Teamet har alltid för avsikt att möta upp deltagarnas önskemål och behov när det gäller studiebesök och utflykter. Trots detta har det varit trögt under perioden att både få förslag och att genomföra de aktiviteter som personalen har föreslagit. Det man med tydlighet kan se är att det är helt beroende av vilka deltagare som är i teamet, hur planerade aktiviteter tas emot och fungerar. Då det visat sig att flera av våra deltagare haft intresse av att vara med i grupp men inte med många människor har vi öppnat upp en lite mindre grupp på onsdagar med max 5 personer där vi har repeterat det som togs upp i måndagsgruppen. Det har varit ett stort engagemang i denna onsdagsgrupp, vilket har resulterat i att deltagarna tagit initiativ till att äta lunch tillsammans efter gruppsamlingen. Väldigt stort och lyckat steg med vår målgrupp. Teamet fortsätter att arbeta utifrån månadsteman och väljer föreläsningar och aktiviteter utefter det. Exempel på månadsteman: Mina eller andras mål Självkänsla/stress Motivation Framgångsfaktorer Jaget Tankens kraft Möjligheter Långsiktiga och kortsiktiga mål Teamets aktiviteter och studiebesök. Massage Massagestol Yoga Aspergerföreläsningar Västerås Hälsocenter (kost och motion) Säters mentalvårdsmuseum

7 Avesta Art Abbortjärn Ridning Islandshästar Punktdesign Bowling Wernergårdens ostmejeri Riksdagshuset Stockholm Fjärilshuset Stockholm Föreläsningar om sömn, självkänsla, energi i vardagen, byta mönster Föreläsning Hallstahammar Föreläsning Fagersta Föreläsning om tillsatser i maten med Tommy Svensson Gammeldags jul Fagersta Grön rehab Landsberget Minigolf Under Perioden har Samordningsteamet FNS haft externa aktiviteter såsom yoga, massage. Massagen blev mycket uppskattat från deltagarna och denna aktivitet är något som det finns önskan om att fortsätta med. Yogan däremot fångade inte något större intresse hos deltagarna. Flertalet av de som skrev upp att de var intresserade av Yoga föll av olika anledningar bort. Att aktiviteten var i en annan lokal kan möjligen vara anledning till att det var många som uteblev. Intet att glömma så är det fortfarande svårt för många av deltagarna att ta sig från A till B. Vi avvaktar med denna aktivitet men har möjlighet att ta upp detta längre fram om vi får in deltagare med mer intresse. När det gäller massagen så finns en uppfattning av att flera deltagare hade nog en vilja att prova på, men det blev för svårt då de hade svårt med beröring från en annan person. Personalen i teamet tog ett gemensamt beslut att köpa in en massagestol för att ge alla en möjlighet till avslappning, vilket verkligen har uppskattats och utnyttjas. Vidare har teamet införskaffat en TV. Syftet är att vi vid frukostsamlingen tittar på nyheter och aktuella händelser för att diskutera och vara uppdaterade i olika samhällsfrågor. Teamets frågor till deltagarna. Kan du märka någon förändring nu mot innan du började? De flesta deltagarna svarade enbart ja på frågan. Lättare att säga saker spontant vilket jag aldrig har gjort förut.

8 Vilken nytta har teamet gjort för dig? Hjälpt mig att försöka stå ut i stora gruppsamlingar där man behöver prata öppet. Jag kan vara ute bland människor, är mer positiv. (Är svaret från ett flertal deltagare) Att jag har fått kommit hemifrån, att jag har fått en arbetsträning, fått in rutiner i vardagen. Jag har fått samma bemötande när jag kommit till teamet oavsett hur jag har mått. Alltid känt mig välkommen. Framgångfaktorer? Ökad självförtroende/självkänsla Rutiner Personanalys Umgås med olika typer av människor Icke elektronisk miljö (få datorer) Att ni finns där (personalen) Kontinuitet i bearbetningen av att mina problem Stöttande och peppande personal Att allt har fått växa fram Det sociala samspelet Aldrig känt mig dömd när jag har uteblivit Fått ett större socialt behov Har hittat tron på mig själv- skillnad som natt och dag Jätteviktigt att ha någon att prata med Tillhörighet, sammanhang

9 Deltagare- Resultat och effekter Under perioden har teamet arbetat med 39 personer, 13 män och 26 kvinnor och därav 20 nyinskrivna deltagare. Perioden Antal avslutade Antal Dropout 25,0% 6 Arbete 8,3% 2 Studier 4,2% 1 Annan arbetslivsinriktad rehab 29,2% 7 Medicinsk rehab 25,0% 6 Föräldraledighet 0 Annat 8,3% 2 100% 24 Summa utan dropout 18 Av 18 avslutade deltagare så har 10, dvs 55,5 %, gått vidare till arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Antal år i utanförskap/offentlig försörjning för deltagare till arbete, studier, arbetsinriktad rehab, är i genomsnitt 4 år. Genomströmningstiden är 14 månader. Förklaring till dropout. De 6 personer som är dropouts har antigen kommit till teamet någon enstaka gång eller så har man kommit på inskrivningen men sedan uteblivit helt. Det kan också vara av intresse att av de 3 personer som varit dropout sedan nya beredningen så är anledningen Frihetsberövad för brott Psykiska besvär/ För tidig för FNS Kom aldrig, trots flera påstötningar även från handläggare. Teamets bedömning är att oavsett vilken beredning som finns så är det alltid personer som kommer att beredas in för att sedan

10 utebli. Det är trots allt denna målgrupp vi samarbetar kring. Två personer har fått sjukersättning. Detta utifrån att man från teamet sida provat allt vad gäller arbetspraktiker och även utrett den fysiska och psykiska delen med hjälp av sjukvården och psykiatrin. Två personer har gått till arbete. Person1. Ung kille som haft det struligt omkring sig. Mycket insatser lades kring denna person och tätare uppföljningar. Personen kom efter ca 7 mån ut i en arbetsprövning som senare mynnade ut i anställning. Person 2. Kvinna som hade varit sjukskriven ca 1 år när hon skrevs in i Teamet och var mycket svag och rädd för stressen. Mycket individuell kontakt lades ned på kvinnan. Kvinnan fick en praktik på ett mindre företag men kände efter ett tag att hon ville byta till ett större där det var mer att göra. Man lyckades från teamets håll få till en arbetsprövning på ett större företag som också ledde till en anställning. Mätinstrument som används i verksamheten är ORS, SRS och Trappan.( Finns beskrivet i tidigare rapporter) Personal-förutsättningar Personalsammansättningen har ändrats under våren Arbetsförmedlare Ann Åkerlund har slutat och gått till annan tjänst och ersättare för henne är Annelie Binnerstam. Annelie tillträdde tjänsten på 50 % den 1/ Kuratorns arbete i teamet är fortfarande näst intill oumbärlig, då teamet jobbar i stor utsträckning relativt nära psykiatrin. Vad som man kan se en tydlig skillnad på är att processen in till psykiatrin är betydligt kortare när det gäller utredningar, vilket har varit till stor hjälp för teamet. Rollen som kurator i teamet blir mer narturlig även om man har en bokad tid till Anna-Cari så är hon en av personalen som man kan fånga vid eventuella frågor. Kuratorns roll är även viktig till personalen för att påvisa deltagarens svårigheter. Kuratorn bidrar även till att avlasta psykiatrin och familjeläkarna då flera deltagare avslutar sina kontakter där när dom inleder en samtalskontakt med kuratorn i teamet. (Se bilaga 1) Av betydelsefull vikt är också samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att öka kunskapen/minska väntetider för personer som dessa myndigheter samverkar kring. Ett exempel är processen mot ansökan om sjukersättning. Idag finns Försäkringskassan på plats några timmar varannan vecka. Från Arbetsförmedlingens sida finns önskan om mer tid. Personal-process

11 Teamet fortsätter som tidigare med strukturerade möten en gång i veckan, där synkar vi gemensamt almanackor för kommande vecka samt att en noggrann deltagargenomgång genomförs. Nytt är att vi lyfter den deltagare som blivit aktuell via beredningstillfället veckan före. Detta förfarande har varit bra för att hela personalstyrkan ska kunna bilda sig en uppfattning om Samordningsteamet är lämpligt för den tilltänkta deltagaren. Teamet arbetar fortfarande för att frigöra så mycket tid som det är möjligt för reflektioner och handledning till varandra inom personalstaben. Mer tid har frigjorts för samtal och reflektioner. Personalgruppen har även under perioden kommit igång med extern handledning en gång i månaden. Då teamet tidigare haft handledning med fokus på lösningsfokuserat arbetssätt samt mest processhandledning så valde verksamheten denna gång att prova en handledning med systemteoretisk inriktning. Teamet valde denna handledning för att försöka få verktyg och för att vara till bättre hjälp att förstå vad det är som påverkar deltagaren. Personal-resultat och effekter Det råder en öppenhet i teamet, och personalen anser också att vi rör oss i rätt riktning enligt målet med verksamheten, att så många som möjligt ska realisera en arbetsförmåga. Den utveckling som sker med deltagarna kan ibland vara svår att mäta i statistik, diagram och siffror, det handlar om små förändringar i positiv riktning som bara personal i verksamheten kan se och märka i den dagliga kontakten med den enskilde. Stort fokus läggs på trivsam miljö i verksamheten. Organisation-förutsättningar Beskrivning av styrgrupp finns att hämta i föregående rapport. Nytt är att Bodil Fröhlich Skinnskatteberg har gått i pension och ersatts av Christer Jansson, enhetschef i Skinnskatteberg. Styrgruppens träffar sker inte lika ofta som tidigare utan ungefär varannan månad. Detta utefter att teamet är igång och behovet av täta träffar inte är lika stort, vilket är positivt. Teamet känner som tidigare ett stort stöd, och ett öppet samtalsklimat. I halvårsrapporten skev vi om att teamet har från NVK blivit lovade en renovering av verksamhetens kök under För att riktigt hårdra processen av köksrenoveringen så utlovades en renovering redan Ny kontakt har tagits med arbetsledare där svaret blev att det saknades pengar under 2014 och att det troligen kunde vara aktuellt tidigast Med tanke på att hyran ligger relativt högt och att verksamheten blivit lovad under några år bör ju detta vara av hög prioritet från NVK. Samordningsteamet ser sig om efter nya lokaler. Detta med anledning att det är dålig tillgängligheten då nuvarande lokaler fortfarande saknar hiss. Det har fram till denna tidpunkt inte varit något problem då ingen deltagare har aktualiserats med detta behov. Men teamet anser att det ska finnas möjlighet för alla att beredas plats oavsett hinder. Organisation-genomförande och process

12 Teamet har under hösten prioriterat mycket tid åt utformning av en ny beredningsform. Denna beredningsform har påbörjats och är i full gång. Denna beredningsform är fortfarande i ett försökstadie men vad vi kan utvärdera hitintills så har det uppfattats som en form som gör att det på sikt kan leda till att vi når de deltagare som behöver Samordningsteamets FNS hjälp. Med detta menas att deltagaren är redo för att ta emot verktyg och hjälp som vi har att erbjuda. Teamet saknar fortfarande representant från Landstinget i styrgruppen. Detta har tidigare upplevts som ett stort problem, men är inte lika stor i dagsläget. Detta beroende på att kuratorn har öppnat nya vägar in i landstinget vad beträffar kontakten med vuxenpsykiatrin. Att ha externa aktörer och övriga handläggare med i processen är en viktig del. Teamet fortsätter att successivt bygga upp nya nätverk. Organisationens- resultat och effekter De råder fortfarande ett gott samverkansklimat med handläggare från de olika myndigheterna. Teamet och handläggarna har kommit närmare varandra när det gäller samarbetet. Det flyter på med uppföljningsmötena och kontakten mellan uppföljningarna som har eftersökts i tidigare rapporter är också något som fungerar bättre. Teamet har under perioden åter varit ute och informerat verksamheter och myndigheter om vårt arbetssätt och metoder. Detta är något vi tycker är av stor vikt då personal byts ut. Det är viktigt att det blir en information från verksamhetens personal och då det också ges en möjlighet att ställa frågor direkt till oss. Teamet märker att det är en större förståelse och välvilja från våra samarbetspartner efter dessa turnéer. Processen med samhällsekonomisk utvärdering är fortfarande på gång, men är ännu inte klar för att kunna visa något resultat. Detta beroende på att den person som påbörjade utvärderingen återgick till sin ordinarie tjänst, och kunde inte slutföra utvärderingen. Vi räknar med att få fram ett resultat av detta i november Budgetutfall 2013

13 Budget 2013 Resultat Externa lönekostnader Externa lönekostnader Lönekostnader Lönekostnader Lokalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Övriga kostnader Budgetutfall för första halvåret 2014 Budget 2014 Resultat Externa lönekostnader Externa lönekostnader Lönekostnader Lönekostnader Lokalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Övriga kostnader

14 (Bilaga 1) Kurators del i samordningsteamen Jag har nu haft förmånen att jobba som kurator i Norra Västmanlands tre samordningsteam sedan hösten Då det inte fanns någon kurator innan jag började har jag också tillsammans med teamet och deltagarna kunnat utforma mitt arbete utifrån de behov som deltagarna och teamet påtalar. Jag har individuell kontakt med ca 10 deltagare i varje team åt gången. Ibland räcker det med några samtal medans andra deltagare är i behov av en längre samtalskontakt. Vid en inventering visade det sig att, ca ¾ av våra deltagare, har eller har haft kontakt med psykiatrin på olika sätt. Även långvarig kontakt med den somatiska vården är vanlig, då våra deltagare ofta har flera fysiska som psykiatriska diagnoser som ytterligare problematiserar deras förmåga att närma sig arbete. Smärtproblematik som tex fibromyalgi är en diagnos som ofta förekommer hos deltagarna. Deltagaren blir oftast introducerad via socialkonsulenten eller att det redan från remittent uttrycks ett behov av kuratorsstöd. När jag fått en deltagare aktualiserad, bokar vi in ett första samtal där vi gemensamt försöker hitta vad personen själv tänker att jag kan hjälpa till med. Det kan handla om att stödja i kontakt med vården eller ge råd i vilka vägar som finns för att få rätt stöd och hjälp i vården. Individuella samtal vad gäller lättare psykiatrisk problematik som sömnsvårigheter, ångestproblematik, information runt olika diagnoser är också en vanlig insats. Det är viktigt att personen själv får känna efter om det är rätt stöd och att kontakten med kurator uppfyller rätt behov. I en del av de kontakter med deltagare jag haft, märker jag att konsumtion av vård inte är lika frekvent. Det blir en skillnad då jag kan ge de elementära kunskaperna/informationen som deltagare i annat fall kanske skulle ha bokat en tid vid Familjeläkarenheten eller Vuxenpsykiatrin för att få. Min kompetens ger också en trygghet i att det kanske inte är så farligt att jag kan normalisera en hel del av den oro och de känslor som deltagaren känner. Det är viktigt för deltagaren att se på sin problematik utifrån den livssituation de befinner sig i och att det är vanligt att man drabbas av olika symtom, på grund av utanförskapet oftare än att det är tvärtom! Det finns också ett behov av att få diagnoser förklarade med ett enklare språk och framför allt få verktyg att hantera de svårigheter som ibland framkommer utifrån att en utredning som gjorts. Jag har också olika grupper, en sömngrupp där vi genom KBT jobbar med sömnproblematik. Sömnsvårigheter är en stor del av hindren att komma vidare i arbetslivet. Utifrån att ha varit hemma, i kanske många år, har man inte några rutiner där en regelbunden sömn ingår. Jag har också en s.k. minigrupp där antalet deltagare max är fyra personer. Där pratar vi om de sociala hinder som lätt kan bli helt oöverstigliga p.g.a. det utanförskap man levt i under lång tid. Deltagarna får i grupperna psykoedukation såväl som verktyg för att kunna hantera sin livssituation på ett bättre sätt. Förutom detta har jag också miniföreläsningar runt viktiga ämnen som, stress, oro, ångest vad är det och hur kan jag hantera detta? Livsglädje, energi, - hur hitta energi i vardagen, självkänsla självförtroende, tankens kraft m.m.

15 Vid en inventering visade det sig att, ca ¾ av våra deltagare, har eller har haft kontakt med psykiatrin på olika sätt. Även långvarig kontakt med den somatiska vården är vanlig, då våra deltagare ofta har flera fysiska som psykiatriska diagnoser som ytterligare problematiserar deras förmåga att närma sig arbete. Smärtproblematik som tex fibromyalgi är en diagnos som ofta förekommer hos deltagarna. Jag får också en hel del indikationer på att deltagare har mångåriga erfarenheter av samtalskontakter som man upplevt inte varit verkningsfulla. Det kan bli en skillnad nu när man kommit igång i samordningsteamet och är mer motiverad att ta itu med det som tidigare hindrat en utveckling i rätt riktning. Det upplevs av många att vägen till samtal med mig som teamets kurator är lättare och enklare tack vare att de redan har träffat mig på teamet i olika sammanhang. Det känns inte lika skrämmande att träffa någon för samtal som man redan känner. Kuratorsdelen i teamet ses ofta som en förebyggande del genom att föreläsa om psykisk ohälsa, arbeta med symtomminskning via grupper. I ett längre perspektiv kan detta ses som en samhällsekonomisk vinst. Det upplevs även att kuratorskompetensen är en viktig del i kompetensutvecklingen i teamet vad gäller neuropsykiatrisk problematik, psykiatriska diagnoser och vanliga symtombilder utifrån dessa. Anna-Cari Calander Kurator samordningsteamen Norra Västmanlands samordningsförbund