Samordningsteamet FNS

Transkript

1 Helårsrapport Samordningsteamet FNS Period

2 Sammanfattning: Deltagare Under perioden har Samordningsteamet FNS arbetat med 48 personer, varav 17 män och 31 kvinnor av dessa har 28 personer avslutats och av dessa har 65 % nått teamets mål. Det har varit en ökning av deltagare tillhörande LSS samt personer med ökad psykiatrisk problematik. Personal Arbetsförmedlare Lisa Höglund har ersatts med Ann Åkerlund. Carina socialkonsulent har gått tillbaka till sin ordinarie 50 % tjänst. Kuratorn har varit till stor hjälp med avlastning i de tyngre samtalen. Organisation Det råder fortfarande ett gott samverkansklimat mellan de olika myndigheterna. Teamet har haft för avsikt att tillgodose externa utvärderarnas synpunkter. Styrgruppens goda engagemang kvarstår fortfarande. Verksamheten har leasat en bil fr om mars 2013.

3 Deltagare insatsens förutsättningar Samordningsteamet FNS har arbetat med totalt 48 personer under perioden Av dessa har det varit 17 män och 31 kvinnor. Ålder och könsfördelning Man Kvinna Total Fagersta Norberg Skbg Af Fk Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt Fagersta Norberg Skbg Af Fk Totalt Målgruppen är fortfarande personer som är långtidsberoende av samhällets stöd och med behov av samordnad rehabilitering. Då vi har haft en grupp som har varit inskriven under en längre tid har behovet av arbetsprövningsplatser under våren varit stort. Teamet ser och har sett att det oftast behövs lång tid i verksamheten innan man är redo för att ta steget ut till en arbetsprövning. Under första halvåret skrevs flera deltagare in som var berättigade till LSS insatser. Ingen av dessa deltagare hade någon form av aktiv insats via LSS pga att den enskilde själv inte har velat eller ansökt om detta. Teamet kan med stor tydlighet se att dessa personer är i stort behov av LSS insatser, och vi har jobbat mycket med att aktivt försökt att motivera deltagarna till att utnyttja detta. Det kan märkas en förbättring när det gäller uppslutning och engagemang hos deltagarna. Teamet kan se en utveckling då närvaron har ökat i den dagliga verksamheten, fler hör av sig vid frånvaro istället för att bara utebli från planerade aktiviteter. Under året har det även varit en ökad inströmning av personer med ökad psykiatrisk problematik, och de personer som mår sämst psykiskt och fysiskt har aktualiseras via försäkringskassan. Dessa deltagare står längst från arbetsmarknaden och är i större behov av samordnade insatser och detta under en längre tid.

4 Under andra halvåret har teamet observerat en ökning med behovet av arbetsträningsplatser, vilket vi tror kan bero på att de deltagare som varit en längre i teamet haft förutsättningar för att tillgodogöra sig de insatser som erbjudits. Deltagare- genomförande och process Aktualiseringen till teamet sker för närvarande på samma sätt som är beskrivet i föregående rapporter. Det har och finns planer på att prova Salamodellen när det gäller aktualiseringar till Samordningsteamet FNS. Denna modell går dock inte att applicera fullt ut då förutsättningarna ser annorlunda ut i vårt Samordningsteam. När deltagarna aktualiseras till Samordningsteamet FNS finns det inga andra insatser att erbjuda, likt Sala. Det vi kan prova är ju att ta med deltagaren tillsammans med respektive handläggare vid aktualiseringen och på så sätt komma närmare en intervjusituation. Vinsten med detta förfarande skulle vara tidsbesparande för både deltagare och team. Deltagaren får direkt en uppfattning om vad det är hon eller han har att ta ställning till, teamet får en indikation på hur motivationen hos deltagaren ser ut. Det ska bli spännande att försöka med denna modell och vi ser fram emot att prova oss fram så det blir en FNS-modell. Deltagare kan närma sig arbetsmarknaden på olika sätt. Genom den dagliga verksamheten kan teamet följa denna utveckling via små steg. Olika färdigheter behöver tillgodogöras innan deltagaren är redo för en eventuell arbetsträning. Självförtroendet och självkänslan behöver stärkas, ett exempel på detta kan vara att deltagaren kan vistas i ett fikarum och någon form av gruppverksamhet tillsammans med andra personer utan att den psykiska pressen blir för hög. Teamet har för avsikt att alltid möta deltagarnas önskemål/behov av aktiviteter och studiebesök. Flexibiliteten och lyhördheten för deltagarna är hög hos personalen. Närvaron hos deltagarna har ökat vilket kan vara en följd av att teamet har blivit tydligare när det gäller vikten av att den enskilde måste hitta sin egen motivation. Detta har också visat sig i deltagarnas närvaro vid utflykter. Har man skrivit upp sig på intresselistan så har vi idag 100 % uppslutning! Vi fortsätter med gruppsamtalen på måndagarna och innehållet har blivit mycket tydligare sedan vi började med strukturerade samtal. En hjälp till detta har varit att planera och förtydliga innehållet. Personalen formulerar frågeställningar utifrån temat för månaden och deltagarna får detta i pappersform. Deltagarna kan därmed ägna en stund åt att reflektera över frågorna. Detta leder i sin tur till att det blir en mer tydlighet vad beträffar tankar om ämnet. Eftersom det har skett en ökning med personer tillhörande LSS, kan man se en tydlig ökning på att behovet av en SIUSkonsulent har ökat.

5 Aktiviteter som görs i teamet är nya men likaså återkommande. Men eftersom nya deltagare skrivs in och att mestadels av aktiviteterna inte är återkommande varje vecka är vår upplevelse att aktiviteterna är ett bra val och välfungerande Exempel på två deltagares resa i teamet (se bilaga 1och2) Vid utflykter som gjorts exempelvis Landsberget, så har var och en av deltagarna letat upp något från naturen som har symboliserat dåtid, nutid och framtid. För vissa har det varit svårt, och för andra lättare. Detta har för många av deltagarna varit en övning som har ökat självkänslan och ett bevis på (att jag kan). Genomförda aktiviteter och utflykter under perioden (se bilaga 3) Teamet har tidigare haft möjlighet att besöka våra stora företag i kommunen såsom Fagersta Stainless, Seco samt Atlas Copco. Dessa möjligheter har minskat då man från företagens håll menar att plats bereds i första hand till personer som står närmare arbetsmarknaden Genomförda studiebesök (se bilaga 4) Deltagarnas citat (se bilaga 5) Deltagare-resultat och effekter Att behovet är stort för målgruppen som Samordningsteamet FNS finns till för är uppenbart. Teamet ser fortfarande en ökning med unga personer som har psykiska problem och som främst rör sig om ångest och social fobi. Dessa personer har till en början svårt att se hur en förändring eller förbättring ska kunna ske. Att teamet nu fått större frihet att vid ett tidigare skede skriva av personer med låg motivation och närvaro, har bidragit till att höja motivationen hos redan inskrivna deltagare eftersom låg/obefintlig motivation smittar i negativ riktning. Men att det sker en förändring, inte med alla men med dom flesta, kan personalen i teamet otvivelaktigt märka med: Att lyckas hantera sin ångest med att delta i aktiviteter med okända människor Att få hjälp till ökad skälvkänsla och självförtroende, till att delta i gruppverksamhet och våga göra sin röst hörd Att bryta social isolering mot att få ingå i gemenskap i daglig verksamhet Mätinstrument som verksamheten andvänder sig utav är ORS, SRS samt trappan.( Finns beskrivet i tidigare rapporter) Under perioden 1/ / har 48 personer varit inskrivna, 17 män, 31 kvinnor och 28 personer har avslutats.

6 Antal avslutade Antal Dropout 5 18 % Arbete 4 14 % Studier 1 4 % Annan arbetslivsinriktad rehab % Medicinsk rehab 5 18 % Föräldraledighet 0 Annat 3 11 % % Summa utan dropout % Arbete, studier, arbetsinriktad rehab % Antal år i utanförskap/offentlig försörjning är i genomsnitt 5,8 år. Genomströmningstiden är 1,8 år. Förklaring till Annat 3 deltagare i kolumnen ovan. Två personer har från början i teamet visat ett intresse och har följt den handlingsplan som gjorts upp. Närvaron för båda började att bli sämre och till slut nästan obefintlig. Beslut om avslut har för båda personerna tagits i samråd med aktualiserande handläggare, teamet samt den enskilde. En person har teamet arbetat tillsammans med dagpsykiatrin arbetat med motivation samt att få vardagen att fungera, Personen hade som mål att börja med studier. Motivationen var till en början bra men började avta efter en tid i teamet. Efter ett möte med alla intressenter kring personen var vi på rätt väg igen. Efter bara någon månad blev närvaron och engagemanget i teamet mycket sporadiskt och deltagaren teamet samt handläggare tyckte att det var lämpligast med ett avslut då motivationen hade försvunnit. Viktigt är att belysa att vi informerar alltid om att det finns möjligheter att återkomma till Samordningsteamet FNS. För kanske det inte var rätta tidpunkten just nu, men kan vara det längre fram i tiden. Trots att teamet och handläggare har mött upp dessa deltagare på bästa sätt har detta inte gjort att deras situation har förbättras vad gällande deras dagliga mönster och livssituation. Dessa personer har varit inskriven en längre tid och kan inte i vår mening betraktas som dropout. En berättelse (se bilaga 6)

7 Citat från deltagare vid avslut i teamet. Efter att ha provat på många olika ställen så kändes de här rätt från början Har gått framåt socialt, känt förtroende för personalen, fått ett större socialt behov Framför allt gruppen har fört mig framåt, fått ny luft, har inte känt mig dömd eller stressad över att jag lämnat återbud till något Mitt liv är som natt och dag. Har hittat tron på mig själv/tror på mig själv, har fått varit delaktig i ett socialt sammanhang. Jag ser ljust på framtiden Personalens - insatsens förutsättningar Personalsammansättning finns beskriven i föregående rapporter. Arbetsförmedlare Lisa Höglund som arbetat 50 % i teamet har föräldraledigt och har ersatts med Ann Åkerlund också hon 50 %. Bytet med arbetsförmedlare har fungerat bra då Ann har kommit in i jobbet fort och följsamt. En Socialkonsulent har gått ner i tid till sina ordinarie 50 % från att tidigare haft en utökning med 25 %, detta upplevs som en försämring för tiden till individuella samtal och planering har minskat. Personalen efterfrågar någon form av påfyllnad, eventuellt någon bredare utbildning som ger redskap till att möta målgrupper med den komplexa problematik som teamet har att hantera. Kuratorstjänsten blev tillsatt i augusti-12. Kuratorn har varit till stor hjälp då övrig personal har avlastats de tyngre samtalen och istället kunnat fokusera på de coachande samtalen. Att personalen har sin anställning i tre olika kommuner är inget som är negativt i arbetet för Samordningsteamet FNS. Personalen som är anställda i Skinnskattebergs och Norbergs kommun känner att tillhörigheten försvinner i respektive kommun, ett ex kan vara att det inte har förekommit någon form av medarbetarsamtal sedan start i teamet. Detta är något som både Mats och Carina har saknat. Personal- genomförande och process Teamet har fått till strukturerade möten en gång i veckan, där synkar vi gemensamt almanackor för kommande vecka samt att en noggrann deltagargenomgång genomförs. Mer tid har frigjorts för samtal, reflektioner och handledning till varandra. Detta har minskat stressen och möjliggjort för teamet att få ett mer långsiktigt tänk och arbetsro. När kuratorstjänsten tillsattes i teamet för ca ett år sedan fanns inte något direkt skrivet vad arbetsuppgifterna skulle innehålla. Det har gett oss en bra förutsättning att kunna

8 bygga upp kuratorsdelen i teamet utifrån vad vi gemensamt ser är behov av hos deltagare och i teamet. De som bedöms ha behov av att träffa kurator är ofta deltagare som har haft eller ser ett behov av kontakt med psykiatri eller familjeläkarkontakt. Det kan handla om lättare psykiatrisk problematik eller annat som hindrar personen att gå vidare i sin utveckling. Deltagaren blir oftast introducerad via socialkonsulenten eller att det redan från remittent uttrycks ett behov av kuratorstöd. Det kan handla om att stödja i kontakt med vården eller ge råd i vilka vägar som finns för att få rätt stöd och hjälp i vården. Även stödsamtal vad gäller lättare psykiatrisk problematik som sömnsvårigheter, ångestproblematik, information runt olika diagnoser. Det är viktigt att personen själv får känna efter om det är rätt stöd och att kontakten uppfyller rätt behov. I en del av kontakterna med deltagare under året som gått, kan märkas att konsumtion av vård inte är lika frekvent. Det blir en skillnad då kurator kan ge de elementära kunskaperna/informationen som deltagare i annat fall kanske skulle ha bokat en tid vid FLE eller VUP för att få. kuratorskompetensen ger också en trygghet i att det kanske inte är så farligt att normalisera en hel del av den oro och de känslor som deltagaren känner. Vi ser hela tiden utvecklingsområden och nya arbetssätt som kan föra kuratorsdelen i teamet framåt och ännu mera ge varje deltagare rätt insats. Yrkesrollen i teamet kan också vara lite av vårdens förlängda arm för deltagaren. Ett utvecklingsområde är att öka samverkan mellan samordningsteamen och vårdkedjan. I vårdkedjan ingår såväl VUP, FLE som handikappcentrum och mera specifika mottagningar som smärtkliniken m.m. Att personalen har varit intakt innebär att teamkänslan har vuxit sig stark. Detta har främjat verksamhetens ständiga utveckling. Personal-resultat och effekter Personalgruppen har varit och är fortfarande bra sammansatt. Det råder ett mycket gott sammarbete mellan teamets sammansättning, men även med övriga aktörer. Arbetsbelastningen för arbetsförmedlaren har ökat. Vid planeringsdagarna i januari 2013, kom vi överens om att alla deltagare skulle erbjudas en kontakt med Af under den första 3-månadersperioden. De flesta deltagare har tackat ja till detta, även om det för flera har varit alltför tidigt för mer aktiva insatser ute på en arbetsplats. Detta har för flera deltagare inneburit en avdramatisering av att träffa Af.

9 Af har utifrån individuell planering med deltagarna Arbetat med vägledande insatser (utredande och coachande samtal, intressetest, yrkeskompassen, strukturerad intervju enligt FIA-modellen (Work Readiness Profile) Anordnat studiebesök som del i vägledningsinsatser Planerat för arbetsträning genom att kontakta arbetsgivare och på arbetsplatsen planera och följa upp arbetsträning för deltagare Initierat och följt upp insatser hos Af:s specialister (för utredning av studieoch/eller arbetsförutsättningar eller för fördjupad vägledning) Carina har gått tillbaka till sin ordinarie 50 % tjänst sedan maj månad. Detta har inneburit mindre tid för individuella samtal och planering. Organisation förutsättningar Beskrivning av styrgruppens sammansättning och träffar finns att hämta i föregående rapporter. Under hösten 2012 och våren 2013 har Helena Reigans varit tjänstledig från sin tjänst som enhetschef och har ersatts av Elisabet Iveblad. Försäkringskassans representant Stefan Svensson har slutat och har fram till augusti ersatts av Riitta Högberg. Landstingets närvaro är fortfarande obefintlig. Styrgruppens goda engagemang kvarstår fortfarande. Teamet är kvar i samma lokaler, hissen som utlovats har inte blivit installerad och köket är fortfarande orustat. På grund av ändringar i övriga lokaler i huset är personalen nu utan personaltoalett. Personalen har haft tillgång till personaltoalett i kontorsdelen bredvid men som nu är uthyrt till annan verksamhet. Detta mindre problem har vi löst med att nu dela dessa utrymmen med Språnget en trappa ner. Vad gällande ekonomin så har teamet fått mandat av styrgruppen att omfördela den befintliga budgeten till lönekostnader för administratörstjänsten samt leasingkostnad till bil. Verksamheten har nu fått sin bil (mars-13), vilket ger förutsättningar att besöka deltagare i Skinnskatteberg och Norberg samt de deltagare som är på olika arbetsträningsplatser. Att teamet har fått tillgång till egen bil har medfört att vi kan möta upp vid akuta behov, uppföljningar samt studiebesök. Organisation-genomförande och process Beredningsgruppens träffar sker som i tidigare rapporter. Landstingets representant har under längre tid varit avsaknad, men har under hösten tillsatts med Anna- Cari Calander. Beredningsgruppen har fungerat haltande då det har varit svårigheter med de olika myndigheters sekretess. Detta är något som beredningsgruppen aktivt diskuterade under hösten, en ny samtyckesblankett togs fram under våren och den resulterade i ett bättre förfarande vid beredningen. För att eventuellt förbättra beredningen in i teamet

10 ytterligare kommer verksamhetsansvarig att besöka Salas team till hösten för att titta på deras modell. Att ha externa aktörer och övriga handläggare med i processen är en viktig del. Teamet fortsätter att successivt bygga upp nya nätverk. Teamet kommer under hösten att besöka vårdcentraler för utökat samarbete bl a med anledning av Landstingets nya samverkansdokument. Vad beträffar kontakter och nätverk finns det beskrivet i de föregående rapporterna. Men som synes ovan så jobbar teamet med att knyta nya nätverk. Organisation-resultat och effekter De råder fortfarande ett gott samverkansklimat med handläggare från de olika myndigheterna. Samordningsteamet FNS har ett flertal gånger fått ta del av deltagarnas oro angående ekonomi vid övergång från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Teamet bjuder in till en träff där handläggare från både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är med. Detta för att förtydliga för den enskilde hur de olika ersättningarna fungerar. Men tack vare god samverkan har detta löst sig på ett smidigt sätt. Vi har också bjudit in handläggare på försörjningsstöd som har kommit till FNS och informerat om kriterier för att få ett ekonomiskt bistånd. Detta har gjort att frustrationen hos deltagarna har minskat över hur det ska bli med ekonomin i framtiden, och i stället kunnat lägga fokus på sin personliga process. Processen med samhällsekonomisk utvärdering är fortfarande på gång, men är ännu inte klar för att kunna visa något resultat. Vi hoppas att leverera en rapport under Teamet har haft externa utvärderare som har granskat verksamheten och intervjuat handläggare. Det som framgår är att styrgrupp och team bör jobba lite mer med att: Skapa bra uppföljning och information om arbetssätt. Ta vara på förslag till praktiska förbättringar av verksamheten och se om de är realiserbara. Fortsätta integreringsarbetet genom att involvera handläggarna mer i nätverk runt deltagarna Teamet har för avsikt att så långt som möjligt tillgodose utvärderarnas synpunkter. Detta har bland annat resulterat i en inbjudan till alla berörda handläggare, för att

11 informera om vår verksamhet så förståelsen kan öka mellan handläggare och teamet. Denna inbjudan gav inte så stort intresse, då endast två handläggare kom. Av budget för perioden har teamet förbrukat = 87,9% Budget Resultat Externa lönekostnader 40 Externa lönekostnader ,00 kr ,00 kr Lönekostnader 50 Lönekostnader ,00 kr ,00 kr Övr. personalkostnader 50 Övr. personalkostnader ,00 kr ,00 kr Lokalkostnader 60 Lokalkostnader ,00 kr ,00 kr Övriga kostnader Övriga kostnader ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr

12 Reflektioner och analys Beslut om att ersättning inte skulle vara kopplad till den enskildes närvaro har ökat närvaron i teamet. Matchningen av rätt personer till teamet har i stort blivit bättre men det finns fortfarande i vissa fall orealistiska förväntningar på deltagarnas utveckling. Kan det vara så att vissa myndigheter har mindre kontakt med deltagarna än andra myndigheter, och därför upplever vi att deras förväntningar ofta är för höga. En stark koppling finns mellan deltagarnas ekonomi och psykiska mående vilket påverkar vårt motivationsarbete i teamet. Fokus hos deltagaren ligger inte på utvecklingen framåt när de ekonomiska förutsättningarna är osäkra. Teamet märker en tydlig förändring med deltagare som har aktivitetsersättning och närmar sig 30 år. Förändringsbenägenheten är låg under tiden man har aktivitetsersättning, vi upplever att man slår sig till ro och är inte lika aktiv och motiverad. Behovet av arbetsträningsplatser har ökat vilket medför att arbetsförmedlarens roll skulle behöva kompletteras med SIUS insatser. Att arbeta ihop och sammansvetsa ett team är ingen lätt sak och det tar tid, men det är väl märkbart att Samordningsteamet FNS har kommit långt i denna process. Detta kan märkas genom att rollerna är tydliga samt att vi har stor tilltro till varandras arbete. Det har varit svårt att på bästa möjliga sätt bereda in deltagarna då sekretessen har satt käppar i hjulet. Men vår förhoppning är att efter omgjord sekretessblankett komma runt sekretessfrågan. Vi har stor tilltro och ser fram emot en smidigare beredning och att vi träffar ännu mer rätt med de nya deltagarna. Detta kommer förhoppningsvis att effektivisera arbetet med deltagargruppen. Teamet upplever att det är lågt engagemang från remittenterna mellan uppföljningarna. Teamet ställer sig frågan - Vem äger ärendet? - Hur kan vi samverka bättre? Rapport skriven av: Annelie Sörengård, Verksamhetsansvarig Medförfattare: Carina Granqvist, Mats Mårtensson, Ann Åkerlund, Anna-Cari Calander

13 (Bilaga 1) Slutdokumentation för XXXXX XXX blev inskriven i Samordningsteamet FNS 24/ Utskriven 2/ Planeringen som gjordes vid inskrivning var att XXX skulle vara 1 dag i grupp, 1 dag för individuella samtal. XXX valde efter några individuella samtal att vara två dagar i grupp istället för individuellt. Vid uppföljningsmöte med Försäkringskassan i februari konstaterases att XXX har fullföljt två dagar i veckan ibland tre dagar. XXX tycker att det fungerar bra och målet är att till nästa uppföljningsmöte den 23/ deltar tre dagar i veckan. XXX berättar att hon kommer att gå i samtal via psykiatrin 1 dag/ veckan. XXX har mått dåligt och har haft låg närvaro under denna period feb mars. Trots detta följde XXX med på ett studiebesök till Stockholm vilket resulterade i att krafterna tog slut och närvaron försämrades ytterligare. XXX berättar att hon har det kämpigt privat som resulterar i att hennes mående blir allt sämre. Hon träffar nu en sjuksköterska på psykiatrin som ska försöka hjälpa med hennes problematik. Ny uppföljning den 23/ med Försäkringskassan, FNS samt XXX. Planeringen som gjordes har inte fungerat, hon har bara haft sporadisk närvaro. XXX har nu även fått problem med en fot, väntar på remiss till ortopeden. Lisa Af träffar XXX 14/ för att ta reda på hennes tankar kring en arbetsprövning. XXX säger själv att hon inte känner sig mogen för en arbetsprövning. Anledningen till detta är att hon har dåliga erfarenheter av tidigare arbetsträning, då hon tidigare försökt detta trots att hon mått dåligt. Detta har då resulterats i att XXX mående har försämrats. XXX berättar att hon är besviken på samtalskontakten via psykiatrin, eftersom många träffar har blivit inställda. XXX behöver någon att prata med och kontakt tas med Carina i teamet. Den 7/6 följer Carina FNS med XXX till Hälsocenter för att XXX önskar hjälp med matvanor och viktminskning. Den 21/ ringer XXX och berättar att hon inte kommer till teamet pga. att hon har fått en tid till psykiatrin. XXX berättar att hon har mått sämre den senaste tiden och att hon avbokade samtalstiden på psykiatrin förra veckan. XXX säger att hon skulle vilja ut i någon arbetsträning istället för att vara så mycket i teamet. XXX tycker inte att teamet ger henne så mycket. Lisa Af får ta del av detta önskemål och för att hitta någon lämplig arbetsträningsplats. XXX har en kontakt med Lisa AF den 28/ XXX säger att hon vill ut på arbetsprövning. XXX kan tänka sig Coop, Servus eller något lugnare receptionsjobb.

14 Den 16/ uppföljningsmöte med Veronika FK, Lisa AF samt Carina. G FNS. XXX närvaro har ökat men hon har fått några bakslag beroende på problematik på hemmaplan rörande stökiga grannar. Detta är även ett bekymmer idag som påverkar XXX mående, och därmed hennes närvaro i teamet. Trots detta säger XXX att hon är intresserad av arbetsträning. Det bestämdes att Lisa AF och XXX tittar på lämpliga alternativ. I övrigt fortsätter XXX i Teamet 2 dag i veckan samt samtal på psykiatrin 1 dag i veckan. XXX får en arbetsträningsplats på Norrbygården (ensamkommande flyktingbarn) detta fungerar endast en vecka. I oktober 2012 erbjuds XXX en ny arbetsprövningsplats i receptionen på Alltjänst. XXX skall arbetsträna 2 dagar i veckan 2 timmar per gång samt 1 dag i teamet. Den 6 november 2012 görs en uppföljning på arbetsträningsplatsen. XXX har varit på Alltjänst i 1 mån och haft full närvaro. XXX har inte haft ork att delta 1 dag i teamet som var bestämt, XXX önskar enskilda samtal i stället för gruppverksamhet. XXX trivs bra på sin arbetsprövningsplats, hon är trött när dagen är slut och går då hem och vilar för att orka med eftermiddagen. XXX har själv svårt att se den nytta hon gör på arbetsplatsen, men arbetsledaren är tydlig med vilken resurs hon är de timmar hon är på plats. Arbetsledaren upplever även att XXX är duktig på att fråga om det är något hon undrar över samt betonar vikten av att hon kan säga nej om hon tycker att något inte fungerar. XXX säger att det kan vara stressande i vissa moment men arbetsledaren är då tydlig med att personer får vänta. XXX har visat prov på att hon kan ta eget ansvar och att hon kan ta eget initiativ, hon upplever själv att det är mycket energikrävande men också roligt. XXX tycker att det är ett varierande jobb och att arbetsbelastningen förändras under de tider hon är där. XXX vill ha något att göra. XXX vill fortsätta på denna nivå under nästkommande månad. Uppföljning i november med Veronika FK, Ann AF, Lisa AF samt Annelie FNS. XXX har kontinuerliga möten med psykiatrin varje eller varannan vecka, något som hon vardesätter högt. Har justerat upp medicineringen och tycker att hon märker resultat av detta. XXX är förlängd i Samordningsteamet FNS fram till mars Planering som görs är att under nov fortsätter XXX att arbetsträna 2 dag i veckan 4 timmar varje gång samt ha kontinuerlig kontakt med psykiatrin så länge som dessa behövs och boka in enskilda samtal med Annelie FNS. Under december månad skall XXX vara i teamet mån 2 timmar samt arbetsträning 2 dagar i veckan 4 timmar. XXX skall stanna på lunch på arbetsplatsen för social träning de dagar hon vill. Under januari månad skall XXX vara i teamet 4 timmar på tisdagarna och 4 timmar på torsdagarna på arbetsträningsplatsen. Under februari månad planeras 4 timmar i teamet på måndagar, tisdagar och torsdagar 4 timmar på arbetsträningsplatsen. Samma planering gäller mars månad. Uppföljning 15/1 med Veronika FK, Ann AF samt Carina.G FNS. XXX har sedan dec mått allt sämre och har därför inte kunnat fullfölja den planering som gjordes vid senaste uppföljningsmötet i nov. XXX har varit frånvarande från

15 arbetsprövningsplatsen i 1 ½ månad och har heller ej varit i teamet. XXX har försökt att gå tillbaka men det har inte fungerat. XXX är mycket trött, orolig, kan inte ta sig för med någonting och upplever att inget är roligt. XXX har också fått ökade fysiska besvär i form av värk i nacke, axlar och rygg. Medicinsk utredning pågår. XXX har en fortsatt regelbunden kontakt med Lina Strand på psykiatrin vilket hon upplever är till hjälp. XXX vill inte lämna Samordningsteamet FNS innan hennes tid har löpt ut. XXX erbjuds att delta i Carinas tisdagsgrupp eller skapande verksamheten på torsdagar. XXX är medveten om att hon behöver delta i någon av teamets aktiviteter för att hon ska kunna vara fortsatt inskriven. Telefonkontakt med arbetsprövningsplatsen tas för att meddela att XXX avbryter sin arbetsträning. Under februari kommer XXX till teamet som planerat på torsdagar, bjuds även in till avslappning på fredagar som kommer att starta inom kort. 22 februari uppföljning med Veronika FK, Carina. G FNS. XXX kommer på torsdagar som planerat. XXX beskriver en stor trötthet/utmattning men vi samtalar mycket om vikten av att äta och försöka komma ut på korta promenader. Vi har som mål att öka tiden i teamet till mån och tors. Det bestäms också att det är viktigt att XXX kollar upp hur hon ligger till med järn och B12 eftersom hon tidigare har haft järnbrist. 14 mars samtal med XXX. Hon kommer oftast till verksamheten på tors em men måndagarna fungerar inte alls, hon är för trött. Det bestäms att hon kommer till istället för på måndagar. XXX skall också kolla upp om hon ska ha någon med sig på nästa uppföljningsmöte från psykiatrin. 4 april XXX kom mån den 25/3 som planerat Carina G skjutsade henne till lasarettet för provtagning vilket hon skulle ha gjort förra måndagen men inte fick till. 8 april uppföljning med Veronika FK, Lina Strand psykiatrin samt Annelie FNS. XXX mående är fortfarande upp och ner, har svårt att ta sig för med saker och ting. Enligt planeringen vid förra uppföljningen har XXX endast haft närvaro på torsdagar. XXX vill ha platsen kvar i teamet, men med tanke på att XXX blev förlängd pga. att hon började en arbetsprövning som inte är aktuell längre, är det svårt att motivera en ytterligare förlängning. Det bestäms att Lina S skall prata med dr på psykiatrin, för att se vad man kan erbjuda XXX från Psykiatrin och hur man därifrån ser på situationen. XXX skall fram till nästa uppföljning den 29/4 vara i teamet tisd samt torsd em. 29 april uppföljning med Veronika FK, Lina Psykiatrin samt Annelie FNS. Endast torsdag em har fungerat sedan förra uppföljningen. Lina S har pratat med Östen på Psykiatrin kring XXX situation. Det han kom fram till är att XXX skall erbjudas sjukpension. Han anser att all annan hjälp är uttömd från psykiatrins håll. Veronika redogör för XXX ang. en ev. sjukpension. Tid bokas med Annelie FNS för ett avslutningssamtal. Teamets reflektioner är att XXX är väldigt skör och tål inte så mycket belastning. Hon har låg stresströskel men uppvisar en stark motivation till en förbättring. Trots låga krav från teamet har hon inte lyckats närvara och fullfölja gemensam upplagd planering. Vi anser att XXX vill men inte kan tillgodogöra sig det som krävs för att uppnå.

16 (Bilaga2) Slutdokumentation XXXXX Samordningsteamet FNS XX skrevs in i teamet och avslutades Vid inskrivningssamtalet/handlingsplanen som skrevs den 1/3-12 så berättade XX att hon har en diagnos (bipolär) men att den inte utgjorde några större hinder för henne. XX berättade att hon inte hade slutfört gymnasiet och hon hade inga direkta yrkeserfarenheter men hon var intresserad av att eventuellt utbilda sig till konditor. Vi bestämde att jag skulle kontakta XX från Arbetsförmedlingen i vårt team så att de tillsammans kunde titta på utbildningsmöjligheterna. XX säger att studier inte är aktuellt i dagsläget. XX har det jobbigt med att vända på dygnet men jobbar på det tillsammans med psykiatrin. Hon säger att hon ser framemot att ta tag i sitt liv och att hon tycker att det låter som om vår verksamhet här i samordningsteamet skulle kunna vara till hjälp. Vi bestämmer att hon skall delta i teamets aktiviteter måndag, tisdag och torsdagar. XX AF skickar kallelse till XX till den 26/3 så att de kan titta på hur utbildningsmöjligheterna ser ut men hon kommer ej på det planerade mötet. XX närvaro är bra fram till mitten av mars. Hon är borta under två veckor, svarar ej på telefon och hör ej av sig. Den 2/4 ringer XX och ber om ursäkt för att hon ej hört av sig. Hon har varit i en svacka i sitt mående. Hon berättar att hon brukar må extra dåligt den här tiden på året men att det brukar lätta i mitten av mars. Jag frågar henne om hon tror att den här verksamheten verkligen är något för henne och det tycker hon men hon vet inte hur hon skall orka. Jag föreslår att hon kommer till teamet på måndag fm och att hon har ett individuellt samtal med mig en gång i veckan på em med start den 4/4 och det tycker hon låter bra. Vi träffas den 4/4 och bestämmer att vi bokar samtalstider en vecka i taget. XX berättar att hennes svacka till stor del berodde på att det strulade med hennes sjukintyg från psykiatrin till Försäkringskassan och det påverkade hennes utbetalning från Försäkringskassan och ledde till att hon blev utan ersättning, detta har löst sig nu. Hon har nu förlängd ersättning till december XX säger att hon inte har ork till kontakt med AF och att tankar på studier och en ev. arbetsträning får vänta. XX har stora svårigheter att vända på dygnet, hon kan inte somna. Vi bestämde att hon skall ta kontakt med sin kontaktperson på psykiatrin för hennes medicinering fungerar inte och hon säger att det känns som om de inte förstår och inte lyssnar på mig. Hon kontaktade psykiatrin förra veckan och de sa att hon tidigast kunde få en läkartid till hösten. Det är insomningstabletter jag behöver för att vända på dygnet, inte stämningshöjande medicin som föreslås säger XX XX träffar nu mig eftermiddagar för individuella samtal. Hon har nu fått hjälp med insomningstabletter vilket gör att hon får en bättre sömn och det bidrar till bättre mående men hon kommer ej upp på mornarna vilket medför att hon uteblir från måndagsgruppen. Hon stiger

17 upp vid tvåtiden på dagarna och lägger sig ca mot tidigare XX har lånat stegräknare av oss och hon är intresserad av att komma i kontakt med Hälsocentrum för ett hälsosamtal. Hon har det fortfarande jättejobbigt med sin depression, mår lite sämre nu men hon är angelägen och hoppfull om en förbättring. Vi jobbar vidare med små steg. Hon har som mål att börja promenera mer men kostbiten känns jobbigare att ta tag i vi har nu varit på Hälsocentrum. XX mår lite bättre hon är ute mer och rör på sig samt träffar lite mer folk. Hon tänker mer på vad hon äter. Hon behåller stegräknaren över sommaren. Jag går nu på semester i fyra veckor och för att inte xx skall tappa fart så kommer hon att träffa XX Af under tiden XX kom inte på vårt bokade möte trots att jag påmint via sms. Jag ringde upp och bokade en ny tid idag kom XX på utsatt tid och jag poängterade åter igen om vikten av att hon tar ett eget ansvar för att komma och höra av sig om hon har förhinder. XX mår någorlunda ok men har fortfarande fel dygnsrytm. Vi pratar om vikten av rutiner både vad gäller mat, sömn och motion men även att hålla hemmet iordning då XX berättat att det också påverkar hennes mående och lust till att kliva upp på dagarna. XX kommer idag med ett tips på arbetsträningplats en förskola som hon skulle kolla upp lite mera till nästa gång vi träffas Augustis närvar var ok. XX har träffa AF och FK för uppföljning och där togs återigen svårigheterna upp med att vända på dygnet. XX upplevde mötet stressigt och oroligt och det var inte så bra att någon från teamet inte kunde närvara något som vi måste komma ihåg till nästa möte. På mötet bestämdes att någon från teamet skulle ringa och väcka XX men det har inte fungerat. Vi har inte kunnat fullfölja detta och XX säger själv att hon egentligen inte heller var med på den idèn från början så vi bestämmer oss för att vi inte ringer och väcker henne. Jag har en känsla av att det bara är vi runt omkring XX som tycker att det här är ett problem, XXverkar inte ha så stora ambitioner att vända på dygnet. XX kommer att delta på den lilla eftermiddagsgruppen som Carina startar den 25/ XX har kommit på hälften av tiderna vi bokat under september. XX har ej vänt på dygnet, jag tar upp detta hela tiden. Hon promenerar regelbundet och hon känner sig piggare av promenaderna men de tröttar även ut henne. Hon har startat i eftermiddagsgruppen som handlar om självkänsla och att inte jämföra sig med andra XX har bra närvaro under oktober trots att hon emellanåt försover sig även till eftermiddagstiderna. Hon har deltagit 2 av 8 ggr i eftermiddagsgruppen, startat i målargruppen på torsdag em samt inlett samtalskontakt med vår kurator Anna-Cari. XX närvaro under november har varit nästan obefintlig. Hon har slutat komma till både em gruppen och målargruppen. Jag är tveksam till om teamet kan hjälpa henne då hon inte kommer och ej hör av sig. Hon meddelar via Anna-Cari att hon vill komma i kontakt med AF för en eventuell arbetsträningsplats. Vi avtalar möte på teamet till den 27/11 för vidare diskussion. Möte med XX den 27/11. Med på mötet är Ann AF samt Carina. XX ville ha ett möte för att diskutera möjligheten till en arbetsträningsplats på Bajrok Cafè. Carina är med på mötet eftersom XX närvaro sjunkit drastiskt. XX berättar att hon varit sänkt hela november pga av en infektion. Hon har nu fått behandling för den och mår mycket bättre men hon känner sig inte tillräckligt stark för en arbetsträning. Hon berättar att de senaste två veckorna har hon haft

18 lättare att stiga upp på mornarna. XX uppger att trots låg närvaro så betyder teamet mycket för hennes väg framåt. Hon nämner en stor oro inför att hennes ersättning från FK försvinner, Ann informerar om arbetslivsintroduktionen från AF. För att möjliggöra en eventuell arbetsträning efter nyår så kommer vi överens om att XX måste höja sin närvaro i teamet. Vi planerar för tre dagar i veckan plus samtal med Anna-Cari samt att XX måste höra av sig vid frånvaro. Ny uppföljning av XX närvaro den 8/1-13. Uppföljningsmöte den med Petra FK samt Ann AF och Carina samordningsteamet. XX informeras om vad som kommer att hända när aktivitetsersättningen från FK avslutas vid nyår. XX kommer att fortsätta i samordningsteamet men nu i form av arbetslivsintroduktion via arbetsförmedlingen. XX kommer även att få kontakt och information från socialtjänsten om hennes möjligheter att söka ersättning från dem. XX poängterar återigen att teamet är väldigt positivt för henne trots låg närvaro, vi tar fasta på det och försöker göra mer av det som fungerar. Ny planering görs efter helgerna. XX har missat många tider under januari. Hon har träffat socialtjänsten här hos oss och fått information. Ny tid för diskussion om eventuell fortsättning är bokad till den 6/ /2-13 XX vill vara kvar i teamet och vi gör återigen en ny planering, fungerar inte detta så måste vi skriva av henne eftersom vi ej kan jobba med deltagare som inte är här. Vi gör en ny planering som följs upp om två veckor med tonvikten på att dygnsrytmen måste ändras. 25/2-13 planeringen fungerar klockrent. Vi fortsätter på detta sätt och följer upp igen 11/ /3-13 det fortsätter att gå bra för XX hon uppger att hon har mer energi och koncentrationsförmåga tack vare ökad aktivitet och ändrad dygnsrytm. Hon kommer till oss och hon promenerar flera gånger i veckan. XX är nu här måndag och tisdag fm samt målning torsdag em. Hon kommer att delta i avslappningsaktiviteten på fredag fm när den inom kort startar, vi informerar när den börjar. Flerpartsmöte Ann Af, Petra samt Veronica FK och Annelie. Mötet bokades för att tillsammans med XX planera hur hennes ersättning skall se ut efter tiden i Arbetslivsintroduktionen. Vi inleder med att konstatera att det går bra med närvaron i teamet och att en utökning av tiden är planerad. Mötet utmynnar i att XX vill ansöka om sjukpenning uppföljning med Ann AF och Carina. Det har inte fungerat med en utökning utan det har gått bakåt istället. XX uppger att det har varit för stor press på henne och anledningen till att hon har lyckats hålla tiderna var oron för försörjningen. Vi planera fortsatt deltagande på måndagar och torsdagar samt promenader/samtal med Carina. XX har blandad närvaro under april och maj vi bestämmer att eftersom XX står väldigt långt från att arbetsträna och hon själv beskriver att den utökade tiden mest tjänade som syfte till att försöka trygga inkomsten så ser vi idag inte att vi har något mer att erbjuda XX. Hon tycker själv att tiden i teamet varit till stor hjälp och hon tycker att hon har fått ett ökat socialt behov och hon har lättare att umgås i grupp. XX skrivs ut den 20/5-13 och hon går till sjukskrivning

19 (Bilaga 3) Genomförda aktiviteter och utflykter under perioden: Skapande verksamhet (målning, tillverkning av smycken) Tisdagsgrupp (liten sluten grupp) Bowling Föreläsningar på Hälsocenter Avspänning/ avslappning (fredagar) Grön kvist Landsberget Körsång (torsdagar) Föreläsningar med kurator Anna-Cari Promenader, simning, gym Kolarbyn Skinnskatteberg Minigolf Drama Besök på Af:s Jobb-rum 7-Tjugo

20 (Bilaga 4) Genomförda studiebesök Säters mentalvårdsmuseum Djursjukhuset i Strömsholm Systemair Skinnskatteberg Jobbrum Arbetsförmedlingen

21 (Bilaga 5) Citat: Jag har fått ett ökat socialt behov Skillnaden med mitt liv är som dag och natt Allt har fått vuxit fram efter egen förmåga och takt Utan FNS hade jag inte varit där jag är idag Teater och körsång gör att man känner sig glad och avslappnad Man går in i en roll och lämnar sig själv utanför Deltagarnas citat till varandra När jag började här satt du utanför gruppen, idag sitter du med och pratar fritt Att höra andra beskriva sina svårigheter som jag själv känner igen stärker mig

22 (Bilaga 6) En liten berättelse Teamet skrev in en kvinna i 35-års åldern som då hade varit sjukskriven i 10 år. Elsa hade starkt motstånd till att vara med i gruppverksamheten. Handlingsplan gjordes upp och överenskommelsen var endast individuella samtal. Efter ca 1 månad sa Elsa vid ett individuellt samtal att hon (trodde) att hon kanske var redo för att gå ut i någon form av arbetsträning och då gärna på hemmaplan. Då Elsa kom ifrån en liten by med endast en liten lanthandel, såg man från teamets håll att möjligheterna inte var så goda. Teamet tillsammans med arbetsförmedlare tog kontakt med chefen för lanthandeln, och efter några samtal och besök togs Elsa emot för en arbetsträning 2 timmar i veckan och 2 dagar. Denna arbetsträning gick bra och efter en tid utökades tiden. Efter ca 4 månader visade det sig att personen som var anställd på lanthandeln hade hittat ett annat jobb och slutade. Chefen som var nöjd med Elsa erbjöd henne denna tjänst, men ville då att hon skulle arbeta 100 %. Överläggningar gjordes tillsammans med inblandade myndigheter och det resulterade i att kvinnan började arbeta 50 % och sjukskriven 50 %. Till sommaren 2013 jobbar Elsa 75 % och har för avsikt att inom snar framtid börja arbeta 100 % Obs!!! Elsa är inte det riktiga namnet på kvinnan.