Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015

Kyrkslätts kommun Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kommunfullmäktige 15.12.2012 Kommunstyrelsens förslag

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2014 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 23 Allmän förvaltning 27 Vård- och omsorgsväsendet 41 Bildningsväsendet 65 Samhällstekniska väsendet 105 Resultaträkningsdelen 137 Investeringsdelen 151 Finansieringsdelen 167 Bilagor 171

1 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNS VISION 2016 Kyrkslätt, som ligger nära huvudstaden, är en trygg kommun med mångsidig natur och goda tjänster. Vi bygger en framtid med kunniga kommuninvånare och en företagsverksamhet i utveckling samt genom samarbete. Den vision som uppstått då kommunstrategin utarbetats är en bild av den framtid som står som mål och som ska nås med hjälp av strategin. Visionens uppgift är att fungera som en länk mellan nutid och framtid. Med stöd av visionen ska vi uppnå en hållbar grund för de strategiska beslut som fattas i kommunen. Den strategiska visionen är en karta till organisationens framtid och den gäller tills den ändras.

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 2 PERSPEKTIV OCH MÅL I KOMMUNSTRATEGIN KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN Mål: En balanserad befolkningstillväxt och - struktur Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Regionala samarbetsmodeller och - nätverk i utveckling Befolkningens goda liv EN BALANSERAD EKONOMI Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Hantering av investeringstoppar ETT SERVICENÄT SOM FÖR- NYAS Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer EN KUNNIG OCH ENGAGERAD PERSONAL Mål: En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete Att möta produktionsbehoven och -sätten för tjänster En fungerande kommunorganisation och arbetsgemenskap

3 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BINDANDE MÅL FÖR ÅR 2013 För genomförandet av kommun- och servicestrategin ställer man för år 2013 upp följande bindande mål på kommunnivå: KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv) Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Utarbetande av en utvecklingsbild för Kyrkslätt för åren 2015 2050 Mål 1 Målnivå år 2013 Utvecklingsbilden blir färdig. Utvecklingsbilden för Kyrkslätt godkänns av fullmäktige i september 2013. Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Bostadsproduktionen stämmer överens med intentionsavtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen gällande markanvändning, boende och trafik 2012 2015. Mål 2 Målnivå år 2013-2015 Målet för bostadsproduktion; andelen ARA-bostadsproduktion och den detaljplanlagda våningsytan som förutsätts av produktionsmålet genomförs enligt avtalet. i genomsnitt 330 bostäder/år i genomsnitt 20 % i genomsnitt 30 000 v-m2/år Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 4 Mål: Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Kritisk framgångsfaktor Utveckling av företagsverksamhetsmiljön Bedömningskriterium Balans mellan utbud och efterfrågan på affärsutrymmes- och industritomter Mål 3 Målnivå år 2013-2015 Tillräckligt utbud av affärsutrymmes- och industritomter i genomsnitt 10 tomtöverlåtelser/år Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen ETT SERVICENÄT SOM FÖRNYAS (perspektiv) Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster Kritisk framgångsfaktor Att stödja ungas kontroll över sitt liv Bedömningskriterium Fullföljande av samhällsgarantin för unga Mål 4 Målnivå år 2013 Utarbetande av en plan för fullföljande av samhällsgarantin för unga. Mellanrapport i april 2013 Planen färdig i september 2013 Ansvar: Kommunstyrelsen

5 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Bedömningskriterium Andelen 17 24-åringar utanför utbildning av åldersklassen Mål 5 Målnivå år 2013 Minskad andel Minskning på 2,4 procentenheter jämfört med nivån år 2010 (13,8 % 11,4 %) Ansvar: Kommunstyrelsen Bedömningskriterium Andelen 18 24-åriga arbetslösa av arbetskraften Mål 6 Målnivå år 2013 Minskad andel Minskning på 1,1 procentenheter jämfört med nivån år 2011 (8,1 % 7,0 %) Ansvar: Kommunstyrelsen EN BALANSERAD EKONOMI (perspektiv) Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Kritisk framgångsfaktor Ökning av verksamhetens produktivitet och bevarande av ett starkt skatteunderlag Bedömningskriterium En balanserad kommunekonomi Mål 7 Målnivå år 2013 Det program för balansering av ekonomin som kommunfullmäktige fastställde 2011 uppdateras. Ett åtgärdsprogram som grundar sig på det uppdaterade balanseringsprogrammet utarbetas. Balanseringsprogrammet har uppdaterats våren 2013. Åtgärdsprogrammet utarbetas innan budgeten för 2014 behandlas i styrelsen. Ansvar: Kommunstyrelsen

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 6 MÅL FÖR KONCERNSAMFUNDEN Kyrkslätts Hyresbostäder Ab Kyrkslätts Hyresbostäder Ab är ett allmännyttigt hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun. Bolagets verksamhetsprincip är att underhålla och bygga högklassiga och förmånliga hyresbostäder, där de boende har en trivsam och trygg boendemiljö med behövliga tjänster. Bostäderna har i huvudsak byggts med aravalån och kommunens stöd. Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori är ett hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun och Senatfastigheter. Bolagets hyreshus finns i Obbnäs. Kommunen äger 149 av bolagets aktier och Senatfastigheter äger 1 aktie. As Oy Kirkkonummen Masalanhovi Kyrkslätts kommun äger 56,2 % av aktiestocken i As Oy Kirkkonummen Masalanhovi. Bolagets bostadshus som blev färdigt år 1994 omfattar 31 lägenheter och finns i Masaby. Mål Målnivå år 2013 Verksamheten är ordnad på ett ekonomiskt, effektivt och kundorienterat sätt så att förutsättningarna för skötseln av bolagens basuppgift tryggas. Underhållet av bolagens byggnadsbestånd är ordnat så att dess värde bevaras. Kyrkslätts Hyresbostäder Ab - bostädernas beläggningsgrad är minst 98 % - kreditförlusterna uppgår till högst 0,5 % av totalinkomsten Beläggningsgraden följs upp månatligen, kreditförlusterna rapporteras i samband med bokslutet. Planen för renovering av bolagets byggnadsbestånd och planens utfall rapporteras i samband med delårsöversikterna och bokslutet.

7 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN 2012 2013 (Finansministeriet, Ekonomisk översikt hösten 2012) Finansministeriets prognos bygger på uppfattningen att det inte sker några dramatiska förändringar i euroområdets struktur. Den senaste tidens händelser har emellertid visat att läget blivit allt allvarligare med tiden, och att en förvärring av krisen inom valutaområdet inte kan uteslutas. Prognosen inkluderar därför en presumtion om att problemen inom euroområdet fortsätter. Samtidigt håller den ekonomiska tillväxten i Finland att försvagas på ett varaktigt sätt då den arbetsföra befolkningen börjat minska, och eftersom även investeringsgraden verkar ha minskat på ett varaktigt sätt. Osäkerheten beträffande den ekonomiska trenden har förblivit stor från och med det andra halvåret 2011. Detta avspeglar sig i den finländska ekonomin via flera olika kanaler. Den ökade osäkerheten syns särskilt i de privata investeringarna. Den dämpade efterfrågan särskilt i euroområdet leder till att exporten krymper något. I år förutspås totalproduktionen öka med 1 % och tillväxten är helt beroende av den inhemska efterfrågan. Med hänsyn till konjunkturläget förblir situationen på arbetsmarknaden överraskande bra: arbetslöshetsgraden sjunker och årsmedeltalet förutspås bli 7,6 %. Tillväxten är fortsatt långsam År 2013 ökar totalproduktionen också med 1 %, men tillväxten blir mångsidigare. Den privata konsumtionen förblir den viktigaste tillväxtkällan, men exporten förutspås börja öka sakta. Den historiskt anspråkslösa produktionsnivån räcker inte till för att upprätthålla sysselsättningsökningen och arbetslösheten börjar växa. År 2014 förutspås den ekonomiska tillväxten bli 2 %. Regeringens proposition om statsbudgeten för 2013 uppvisar ett underskott på 7,0 miljarder euro. Trots att de anpassningsåtgärder som man beslutat om minskar statens underskott 2013 och under resten av prognosperioden håller det på att bli större än målet enligt regeringsprogrammet. Ökningen av skulden inom statsfinanserna ser dock ut att brytas i relation till totalproduktionen. Den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster till följd av att befolkningen blir äldre samt nedskärningarna av statsandelarna till kommunerna belastar kommunernas ekonomi och även deras finansiella situation hotar att uppvisa ett klart underskott. Höjningen av arbetspensionsavgifterna och fonderingen av avgiftsinkomsterna ser åter till att socialskyddsfondernas finansiella situation uppvisar ett överskott. Den förutspådda ekonomiska tillväxten och de anpassningsåtgärder som man beslutat om räcker inte till för att undanröja det hållbarhetsunderskott som uppstått inom finansieringen av den offentliga ekonomin. Det finansiella överskottet inom den offentliga ekonomin borde vara cirka 4 % i relation till totalproduktionen 2016 för att det allmänna ska kunna sköta sina förpliktelser även på lång sikt. Det är inte ändamålsenligt att ta igen hållbarhetsunderskottet endast med hjälp av direkta åtgärder som skärper beskattningen och skär ner utgifterna. Vid sidan av direkta anpassningsåtgärder är det nödvändigt med reformer av de ekonomiska strukturerna för att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten.

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 8 KOMMUNALEKONOMI ÅREN 2012 2013 (Finlands kommunförbund: Infobladet Kommunalekonomi 3/2012) Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har mattats av och närmat sig en recession i år. I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på en procent på årsnivå. Tillväxten förutspås vara mycket anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först 2014. Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska finanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska finanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Det har dock allmänt förutspåtts att den ekonomiska tillväxten kommer att avta jämfört med de prognoser som gjordes i våras. Ekonomin kommer sannolikt att gå in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt under de närmaste åren i genomsnitt blir ungefär en procent 2012 och 2013. Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,5 procent. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med cirka 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas dock stiga långsammare år 2013 och inflationen väntas stanna under 2,5 procent. Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 7,6 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt cirka 200 000 personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningen 2012 kommer antagligen att stanna på samma nivå som i fjol och sysselsättningsgraden förbättras något på grund av att utbudet på arbetskraft minskar. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent.

9 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR Kommunernas utgifter 2012 2013 Förra hösten uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för 2012 2013. Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av januari 2012. Avtalet är i kraft 26 månader och avtalsperioden löper ut 28.2.2014. Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Även i fortsättningen beror de kommunala löneresurserna främst på skatteinkomstökningen i kommunerna vilken är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma beräknas växa en aning mer. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under 2013 stannar troligen på samma nivå som förändringen i förtjänstnivåindex. Kommunernas skatteinkomster 2012 2013 År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med ca tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 %. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. I fjol uppgick redovisningarna till drygt 19 miljarder euro. År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats ökade för i år med 0,09 procentenheter, och uppgår till 19,25. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Avdragen från inkomsterna ökar i år med över sju procent. Höjningen av arbetsinkomstavdraget minskar också intäkterna från kommunernas inkomstskatt detta år. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska intäkterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom högre statsandelar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt öka med i genomsnitt 3,8 %. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare, och ökningen uppskattas bli 3,4 %. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren 2013 2014. Avdragen från förvärvsinkomsterna som görs i kommunalbeskattningen uppskattas 2013 och 2014 öka med endast ett par procent. Avdragen i kommunalbeskattningen kvarstår också i stora drag på 2012 års nominella nivå. Frysningen av index bidrar till att öka intäkterna från kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 17,5 miljarder euro, dvs. 4,2 procent mer än i år. Den relativt optimistiska uppskattningen av ökningen av redovisningarna 2013 justeras dock nedåt om sysselsättningsläget försämras ännu mer än beräknat.

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 10 Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteintäkterna. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Tillväxten var fortsatt stark även i fjol. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren 2009 2011. Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med fem procentenheter åren 2012 2013. Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m. år 2012. Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 är kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna 28,34 procent. Nästa års andel kommer troligen att höjas jämfört med i år, men den exakta andelen har ännu inte fastslagits. Till stöd för företagsverksamheten föreslås olika skatteincitament från och med ingången av år 2013. Dessa åtgärder inverkar på samfundsskatteandelen. Förändringarna påverkar i princip inte kommunernas redovisningar, eftersom kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. I skatteprognosramen är kommunernas andel 29,08 procent 2013. I basservicebudgeten är motsvarande procent 29,40. Procenttalet preciseras efter att man har fattat beslut om åtgärder som inverkar på andelen. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren 2014 2015. Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet främst med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men också på grund av besluten som gäller samfundsskatteandelen. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2012 i sin helhet uppgå till ca 23 % mindre än år 2011. Ännu för ett år sedan var den uppskattade förändringen en minskning på åtta procent. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2013 ser ut att stanna på nivån för innevarande år. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till ca 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt år 2013. Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år 2013. I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 1,5 procent. År 2013 ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med 4,1 procent. Uppskattningen är relativt optimistisk både när det gäller intäkterna från kommunalskatten och från samfundsskatten. Förslag till ändringar i beskattningen år 2013 Beskattningen av förvärvsinkomster De beslut om beskattningen av förvärvsinkomster som fattades vid regeringens budgetmangling följer i stor utsträckning besluten i samband med budgetramarna i våras eller tidigare målsättningar. Kommunalskatten har uppskattats ge omkring 4,2 procent mer intäkter än år 2012. Kommunalskattens utveckling beror på skattebasen, dvs. de beskattningsbara förvärvsinkomsternas utveckling och på förändringarna i skattegrunderna. År 2013 sker inga stora förändringar i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster. Som ett led i anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna föreslår regeringen att grunderna för förvärvsinkomstskatten inte ska justeras enligt inflationsutvecklingen eller stegringen i inkomstnivån år 2013 2014. Det innebär

11 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR att den progressiva skatteskalan för förvärvsinkomster vid statsbeskattningen för 2013 till denna del ska motsvara 2012 års skala. Vissa andra ändringar har dock föreslagits i statens förvärvsinkomstbeskattning. Statens inkomstskatteskala föreslås få en ny högsta inkomstklass för inkomster som överskrider 100 000 euro. Ändringen medför en skattehöjning på 2 procentenheter i den nya inkomstklassen jämfört med år 2012, vilket ger staten skatteinkomster på omkring 30 miljoner euro. I propositionen föreslås att beskattningen av pensionsinkomster skärps så att fysiska personer ska betala 6 procent i tilläggsskatt till staten till den del pensionsinkomsten med pensionsinkomstavdrag överskrider 45 000 euro. Förändringen har uppskattats öka statens inkomstskatt med cirka 50 miljoner euro. Grundavdraget och arbetsinkomstavdraget, vilka inverkar på kommunalskatten, höjs måttligt. Grundavdragets högsta belopp föreslås bli höjt med 30 euro och arbetsinkomstavdragets högsta belopp med 25 euro. Dessutom ska arbetsinkomstavdragets utfallsprocent höjas med 0,2 procentenheter till 7,3 procent. Höjningarna av avdragen har beräknats minska intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt omkring 30 miljoner euro. Det har också gjorts eller föreslagits andra ändringar som i någon mån inverkar på intäkterna från kommunalskatten år 2013. Då ränteavdraget på bostadslån sänks med ytterligare 5 procentenheter ökar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis cirka 12 miljoner euro. Den föreslagna sänkningen av den skattefria delen av kilometerersättningarna skulle öka intäkterna från kommunalskatten med omkring 6 miljoner euro år 2013. De nämnda ändringarna i skattegrunderna för 2013 minskar intäkterna från kommunalskatten med totalt omkring 12 miljoner euro. Regeringen föreslår att kommunerna kompenseras för de ändrade skattegrunderna genom att statsandelen för kommunal basservice höjs med cirka 12 miljoner euro. Därmed har ändringarna ingen inverkan på kommunernas inkomster som helhet. Ändringar i grunderna för samfundsskatten och samfundsskatteandelen Samfundsskatten till kommunerna påverkas av företagens resultatutveckling och kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter fortsätter att gälla 2013 2015. Att döma av finansministeriets samfundsskatteprognos, som ingår i basservicebudgeten, blir kommunernas samfundsskatteutfall 1,28 miljarder euro år 2013, vilket är cirka 3 procent mer än år 2012. Regeringen har för år 2013 föreslagit många förändringar som har samband med grunderna för samfundsskatten. En del av förändringarna har redan genomförts och en del är ännu under beredning. Vissa förändringar är avsedda att vara permanenta medan andra är avsedda som ekonomiska stimulansåtgärder. Förändringarna påverkar ändå inte kommunernas samfundsskatteintäkter, eftersom kommunerna kompenseras genom en större andel av samfundsskatten. Förändringar i skattegrunderna som minskar samfundsskattens avkastning är höjda avskrivningar på produktiva investeringar och skattelättnader för forskning och utveckling, vilka genomförs som temporära åtgärder (2013-2015). Förändringar som ökar intäkterna från samfundsskatten är en begränsning av samfundens rätt till avdrag för ränteutgifter och en sänkning av den skattefria kilometerersättningen. Sänkningen av den skattefria kilometerersättningen har uppskattats minska de ersättningar som företagen betalar och därigenom öka intäkterna av samfundsskatten med 6 miljoner euro år 2013 och med 10 miljoner euro år 2014. Dessutom kan intäkterna från samfundsskatten påverkas av det eventuella tilläggsavdrag för utbildnings-

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 12 utgifter som anknyter till ramavtalet. I skrivande stund är det osäkert om avdraget införs och hur det påverkar samfundsskatten. Alla parter har nämligen inte godkänt den modell som föreslagits tidigare. Om tilläggsavdraget införs minskar intäkterna av samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten ökar då i motsvarande grad. Kommunernas samfundsskatteandel påverkas dessutom av den rundsradioskatt för företag som införs år 2013. Rundradioskatten betalas och redovisas i sin helhet till staten i samband med samfundsskatten och minskar därigenom kommunernas samfundsskatteandel. Kommunerna och samkommunerna omfattas inte av rundradioskatten. Ändringen har beaktats vid beräkningen av de lagstadgade samfundsskatteandelarna enligt skatteredovisningslagen per 31.8.2012. Kommunernas andel av samfundsskatten år 2013 har med beaktande av effekterna av de ändrade skattegrunderna uppskattats till 29,4 procent. I uppskattningen har också tilläggsavdraget för utbildningsutgifter tagits med, trots att det är osäkert om avdraget kommer att införas. Ändringar i fastighetsbeskattningen Vid vårens ramförhandlingar och höstens budgetmangling behandlades vissa förslag till ändringar i fastighetsbeskattningen år 2013. Efter vårens ramförhandlingar skulle en höjning av de nedre gränserna för fastighetsskattesatserna utredas. Största delen av åtgärderna i anknytning till detta frångicks dock i samband med budgetmanglingen. Höjningen gäller bara skattesatsen för obebyggda byggplatser i vissa kommuner enligt 12 b i fastighetsskattelagen och den kommer eventuellt att utvidgas till att gälla obebyggda byggplatser som gränsar till en byggplats som samma ägare använder för stadigvarande boende. Något slutligt beslut om förhöjningen, dess belopp och den eventuella utvidgningen av tillämpningsområdet har ännu inte fattats. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå skulle förändringen gälla endast de nyländska kommuner som namnges i det nämnda lagrummet.

13 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR KYRKSLÄTTS KOMMUNS VERKSAMHETSMILJÖ BEFOLKNINGSPROGNOS Kommunfullmäktige godkände Kyrkslätts servicenätsutredning 2025 vid sitt sammanträde 20.6.2011. I samband med servicenätsutredningen utarbetades Kyrkslätts kommuns befolkningsprognos fram till år 2025 (för åren 2010, 2015, 2020 och 2025). Enligt befolkningsprognosen utvecklas Kyrkslätts befolkningsmängd enligt åldersgrupp på följande sätt: 2010 2015 2020 2025 0-6 4 060 4 358 4 833 4 931 7-15 4 970 5 371 6 231 6 500 16-64 23 905 24 937 28 101 29 594 65-74 2 640 3 516 4 053 4 252 75-84 1 090 1 443 1 932 2 769 85-335 395 557 776 Totalt 37 000 40 020 45 707 48 822 Enligt delområde utvecklas befolkningsmängden som följer: 2010 2015 2020 2025 Norra Kyrkslätt 8 350 8 700 9 000 9 300 Mellersta Kyrkslätt 15 550 16 300 18 000 18 900 Östra Kyrkslätt 8 900 10 000 13 100 14 600 Södra Kyrkslätt 4 200 5 000 5 600 6 000 Totalt 37 000 40 000 45 700 48 800 Kommunfullmäktige behandlade och godkände vid sitt sammanträde 29.8.2011 ett balanseringsprogram för Kyrkslätts kommuns ekonomi för åren 2012 2016. I samband med balanseringsprogrammet uppskattades att befolkningsmängden utvecklas under programåren enligt följande: 2012 2013 2014 2015 2016 befolkningsmängd 31.12 37 979 38 639 39 314 40 020 40 740 förändr.,% 1,5 1,7 1,7 1,8 1,8 Kyrkslätts kommuns befolkningsmängd enligt åldersgrupp har under 2009 2011 utvecklats som följer: 31.12. 2009 2010 förändr. %-andel 2011 förändr. %-andel 0-6 4 075 4 083 8 11,1 4 014-69 10,8 7-15 4 887 4 942 55 13,4 5 014 72 13,5 16-64 23 839 23 943 104 64,8 23 882-61 64,2 65-74 2 372 2 558 186 6,9 2 804 246 7,5 75-84 1 047 1 099 52 3,0 1 160 61 3,1 85-289 317 28 0,9 318 1 0,9 Totalt 36 509 36 942 433 100,0 37 192 250 100,0 Förändr., % 1,2 0,7

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 14 Under 2012 har befolkningsökningen fortfarande varit ganska måttlig. Kommunens befolkningsmängd var 30.9.2012 enligt förhandsuppgift av befolkningsregistercentralen 37 512 personer. Befolkningsökningen var 0,83 % dvs. 309 personer. År 2011 var befolkningstillväxten under samma tidsperiod 247 personer (0,67 %). Kommunens befolkningsökning under 2012 uppgår antagligen till ungefär en procent. SYSSELSÄTTNING Arbetslöshetsgraden i Kyrkslätts kommun var 5,9 % i slutet av augusti 2012. Året innan var graden 5,7 %. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 9,1 % och på Nylands NTM-centrals område 6,9 %. Arbetslöshetsgrad 2006-2012 (situation 30.8.) 6,1 9,2 6,9 5,1 7,9 5,7 4,7 7,2 5,0 6,7 9,9 7,2 6,3 9,6 7,6 5,7 8,7 6,7 5,9 9,1 6,9 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kyrkslätt Nyland Hela Landet

15 ALLMÄNNA MOTIVERINGAR BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014 2015 VERKSAMHETSMÅL De med avseende på fullmäktige bindande verksamhetsmålen presenteras i budgetens allmänna motiveringar under rubriken "Bindande mål för år 2013 och i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen under rubriken Bindande verksamhetsmål. De bindande målen kan i nämndernas/direktionernas dispositionsplaner vid behov ytterligare delas upp i delmål som styr verksamheten. EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER Bokslutsprognos för år 2012 I den preliminära årsprognosen som uppgjorts på grundval av situationen i slutet av september har organens verksamhetsinkomster på kommunnivå beräknats realiseras i enlighet med budgeten. Verksamhetskostnadernas utfall har beräknats utgående från det kumulativa utfallet i slutet av september, tilläggsbudgetförslagen och sektorernas beräkningar. Det beräknade inflödet av skatteinkomster har justerats på grundval av Kommunförbundets preliminära uppgifter som publicerades i oktober och för närvarande ser det ut som att man nästan uppnår skatteinkomstmålet i budgeten och att inflödet av skatteinkomster skulle vara 160,3 miljoner euro (160,5 miljoner euro i budgeten). Långfristiga lån amorteras enligt budgeten och ett nytt lån på 12,5 milj. euro lyfts enligt budgeten. Nettoupplåningen är 4,1 miljoner euro. Årsbidraget i årsprognosen är 5,2 milj. euro och räkenskapsperiodens resultat -8,8 milj. euro. Resultatet enligt prognosen skulle försvaga överskottet i balansräkningen. DRIFTSEKONOMIDELEN Verksamhetsinkomsterna och -utgifterna i budgeten 2012 innehåller de budgetändringar som fullmäktige godkänt t.o.m. 30.11.2012. I budgeten 2013 beräknas verksamhetsinkomsterna uppgå till 51,7 miljoner euro. Tillväxten är 6,9 % jämfört med den ändrade budgeten 2012 och 9,7 % jämfört med bokslutet 2011. Verksamhetsutgifterna uppgår till 236,7 miljoner euro. Tillväxten är 4,8 % jämfört med den ändrade budgeten 2012 och 9,4 % jämfört med bokslutet 2011. Personalutgifterna ökar jämfört med den ändrade budgeten med 2,3 % och jämfört med bokslutet 2011 med 7,6 %. Budgeten innehåller en nettoökning på 42 ½ befattningar. Nettoökningen inom bildningsväsendet är 22 befattningar, inom vård- och omsorgsväsendet 17 ½, inom koncernförvaltningen en (1) och inom samhällstekniska väsendet två (2). I personalutgifterna har man förberett sig på förhöjningar enligt tjänste- och arbetskollektivavtalen. Köpet av tjänster ökar jämfört med den ändrade budgeten med 6,2 % och jämfört med bokslutet 2011 med 9,9 %.

ALLMÄNNA MOTIVERINGAR 16 Drifthushållning enligt konton (1 000 euro) Förändr. % Förändr. % BS 2011 BU 2012 BU 2013 2011-12 2012-13 Försäljningsinkomster 18 514 18 016 19 276-2,7 7,0 Avgiftsinkomster 10 347 10 796 11 413 4,3 5,7 Understöd och bidrag 4 326 3 980 4 842-8,0 21,7 Hyror 12 717 14 748 15 743 16,0 6,7 Övriga verksamhetsinkomster 1 180 808 398-31,5-50,8 Verksamhetsinkomster totalt 47 084 48 348 51 672 2,7 6,9 Personalutgifter -90 404-95 100-97 268 5,2 2,3 Köp av tjänster -84 108-86 989-92 403 3,4 6,2 Material, förnödenheter, varor -11 942-10 898-11 441-8,7 5,0 Bidrag -16 721-16 508-17 980-1,3 8,9 Hyror -12 314-15 332-17 050 24,5 11,2 Övriga verksamhetsutgifter -865-1 071-547 23,9-48,9 Verksamhetsutgifter totalt -216 354-225 899-236 689 4,4 4,8 Verksamhetsbidrag -169 270-177 551-185 017 4,9 4,2 INVESTERINGSDELEN I budgeten 2013 uppgår investeringsutgifterna till 21,7 milj. euro och de till dem anknutna finansieringsandelarna till 0,7 milj. euro. Nettoutgifterna för investeringarna är 21,0 milj. euro. Investeringarnas totalvolym hålls under budgetåret 2013 inom ramen för balanseringsprogrammet, men inte längre under ekonomiplaneåren 2014 2015. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Skattefinansiering (skatteinkomster och statsandelar) När ekonomirapporten för oktober upprättats har den totala skatteinkomsten år 2012 på grundval av Kommunförbundets prognos för skatteinkomster beräknats uppgå till 159,5 milj. euro. Den beräknade totala skatteinkomsten är ca 1,0 milj. euro mindre än i budgeten och 0,3 milj. euro större än den totala skatteinkomsten år 2011. I skatteinkomstberäkningarna för 2013 2015 har man beträffande budgetåret 2013 använt den nuvarande inkomstskattesatsen, dvs. 19,00 %. Beträffande planåren 2014 2015 grundar sig skatteinkomsterna på den med 0,5 procentenheter höjda inkomstskattesatsen 19,5. Beträffande budgetåret 2013 grundar sig inkomsterna från fastighetsskatten på att den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen från och med 1.1.2013 är 0,80 (2012: 0,67), fastighetsskatteprocentsatsen för stadigvarande bostäder 0,32 (2012: 0,32) och för andra bostäder 0,92 (2012: 0,92). De beräknade skatteinkomsterna grundar sig på Finlands Kommunförbunds prognos för skatteinkomster, i vilken man har gjort de justeringar som förutsätts av den väntade befolkningsökningen och tillväxtprognoserna för förvärvsinkomster. Efter att skatteinkomstutjämningen avdragits uppgår statsandelen för basservice år 2013 enligt förhandsinformation till 23,3 miljoner euro. Den preliminära skatteinkomstutjämningen för år 2013 har beräknats med hjälp av de beräknade skatteuppgifterna för år 2011.