Trauma och psykisk sjukdom

Relevanta dokument
Trauma och psykisk sjukdom

Trauma och psykisk sjukdom

PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut

PTSD och psykisk sjukdom Suzanne Gieser fil dr, leg psykoterapeut, handedare

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Post Traumatiskt StressSyndrom. Jäv. Disposition. Vad är det, i korthet och detalj Varianter Diagnostik Behandling Fallresonemang. regiongavleborg.

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Flyktingmedicinskt centrum

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Krisstöd vid allvarlig händelse

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Traumamedveten omsorg

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Hantera förlust, trauma och kris - individens och organisationens perspektiv

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Bemötande aspekter för nyanlända.

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Socialistiska Psykologers yttrande o ver utkastet till lagra dsremiss Begra nsningar av mo jligheten att fa uppeha llstillsta nd i Sverige

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Att (in)se innan det går för långt

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Modern krishantering:

Trauma och Prostitution

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Nyanlända och specialistpsykiatri

Ångestsyndrom-Anxiety

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Psykiatrin i praktiken

Praktisk stress och krishantering Peter Jonsson, säkerhets och krishanteringsexpert

En liten bok om. komplext. trauma

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 1

Diagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Materialet får inte kopieras utan korrekt hänvisning till källan. Om du önskar mer fördjupning samt referenser rekommenderas boken Krisstöd (Natur &

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Traumamedveten omsorg

Kris och Trauma hos barn och unga

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Vad menar vi med kris? Traumatiska kriser. Vad kan utlösa en kris? Den röda livstråden. Ställföreträdande traumatisering.

Transkript:

Trauma och psykisk sjukdom -vad ser vi, vad missar vi och varför? Mikaela Lindström Leg. psykolog

Traumatisering Vad är ett trauma? Trauma är grekiska och betyder sår eller skada vid traumatisering uppstår ett sår eller skada på psyket eller själen Trauma är alltså INTE en händelse, det är en EFFEKT eller en KONSEKVENS av en händelse! Potentiellt traumatiserande händelser De flesta som upplever potentiellt traumatiserande händelser utvecklar inte bestående posttraumatiska reaktioner, upp till 85% självläker (Se t ex Bonnano et al 2005)

Återhämtningsmönster enl. Bonanno (2005) Kronisk 10-30% Delayed 5-10%, Återhämtning 15-35%, Resilience 35-55%

Kris och akut stress Individens jämvikt störs inte längre möjligt att hantera situationen effektivt Tillfälligt och övergående Symtom, ofta förvirring (tanke, känsla, beteende) Oförmåga att hantera situationen, copingstrategier räcker eller fungerar inte Konsekvenser negativa och/eller positiva Målet med interventioner är återgång till tidigare funktionsnivå

Hot och stress Försvarssystemen är psykobiologiska reaktionsmönster som ska skydda oss från hot och värna vår överlevnad Aktivering av autonoma nervsystemet; hyperarousal (och hypoarousal) I en hotfull miljö är det funktionellt att vara vaksam och försvarsberedd I en relativt trygg miljö blir detta dysfunktionellt - symtom

Hur agerar vi när vi blir rädda och hotade? Modifierad efter Bjorn Aasen TRIGGER (hotfullt stimuli, något som gör en rädd) Social bemästring/ Rop på hjälp VIGILANS- FREEZE ORIENTERINGSRESPONS ÖKAD UPPMÄRKSAMHET Motstånd/ kamp UPPMÄRKSAMHET Flykt Underkastelse/ avstängdhet ADAPTIVT Kronisk underkastelse/värdelöshet: jag duger inte det är mitt fel Kronisk otrygghet/hypervigilans: jag är otrygg jag har inte kontroll Kronisk hjälplöshet/avstängdhet: jag är hjälplös jag kan inte göra något ICKE- ADAPTIVT

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Definitioner av traumatiserande händelser enligt ICD och DSM ICD-10: Reaktion på en traumatisk händelse eller situation (av kortare eller längre varaktighet) av exceptionellt hotande eller katastrofalt slag, som kan väntas medföra kraftig påverkan på praktiskt taget alla människor. Kriterium A enligt DSM 5: Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på ett eller flera av följande sätt: Själv utsatt Själv bevittnat när någon annan utsatts för sådana händelser Underrättats om att en sådan händelse drabbat nära familjemedlem eller vän Vid upprepade tillfällen eller under extrema omständigheter exponerats för motbjudande företeelser vi sådana händelser (t ex räddningspersonal först på plats)

PTSD ÅTERUPPLEVANDE: Minnesbilder, mardrömmar UNDVIKANDE: Tankar och känslor Platser och personer TANKAR OCH KÄNSLOTILLSTÅND: Rädsla, ilska, självbild, brist på intresse ÖKAD ANSPÄNNING: Irritation, koncentration, vaksamhet, sömn

Riskfaktorer FÖRE: Demografiska variabler: ålder, kön, utbildning, begåvning, social situation Personlighetsfaktorer, självbild Livssituation i övrigt, ackumulerad stress Tidigare traumaerfarenheter Tidigare psykiatrisk historia UNDER: Typ av händelse: våld olyckshändelse Grad av exponering Kontrollförlust Peritraumatisk dissociation Roll i händelsen hur man tolkar denna

Riskfaktorer EFTER: Brist på socialt stöd Skuldbeläggande Ytterligare annan stress

Diffrentialdiagnostik Krisreaktion Depression Anpassningsstörning Komplicerad sorg Ångestdiagnoser: Generaliserad ångest, paniksyndrom

Andra traumarelaterade diagnoser F62.0: Varaktig personlighetsförändring till följd av katastrofupplevelse Bestående personlighetsförändringar, med minst två års varaktighet, som uppstått efter katastrofal belastning. Stressen skall ha varit så uttalad att personlig vulnerabilitet inte kan komma i fråga som förklaring till personlighetsförändringen. Tillståndet karakteriseras av en fientlig eller misstrogen attityd mot omvärlden, en social tillbakadragenhet, känslor av tomhet eller hopplöshet, en kronisk känsla av att vara ständigt hotad samt en främlingskänsla. Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) kan föregå denna typ av personlighetsförändring.

Migration och flyktingskap Vanliga människor blir flyktingar för att de, direkt eller indirekt, tvingas lämna sina hem som ett resultat av politiska och/eller militära omständigheter. Flykting är ett socio-politiskt och juridiskt begrepp med psykologiska implikationer! (FN:s flyktingkonvention 1951) Psykisk ohälsa hos flyktingar och asylsökande Enligt nyare studier är 7-20% av flyktingar som kommer till Europa traumatiserade (Fazel 2005, Gerritsen 2006, Lamkaddem 2014). PTSD i svenska befolkningen i stort ca 5% (Frans et al 2005) Ökad förekomst av depression, ångest och sömnstörningar Vänder sig i lägre utsträckning till den psykiatriska vården, presenterar ofta somatiska symtom och har ofta mycket vårdkontakter inom somatisk vård. (Migration, psykisk ohälsa och trauma, Transkulturellt Centrum 2012; Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter: Ett kunskapsunderlag för primärvården, Socialstyrelsen 2015)

Migration och flyktingskap Finns inte bevis för antagandet att flyktingar oftare är komplext traumatiserade (jmf med övergrepp i barndomen) Multipla PET Komplex PTSD (Ter heide et al 2016) Medveten om potentiellt traumatiserande händelser och utföra en noggrann diagnostik och bedömning Många andra faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande (socioekonomiskt, psykosocialt osv), som kan komplicera traumarelaterade symtom Resurser och resilience/återhämtningsförmåga: personliga styrkor och socialt stöd

Migration som livskris Varje dag kommer nya problem, problem som man inte ens visste om. Man löser dem, sen kommer nya. Jag skulle precis börja universitetet, men då kom kriget och nu vet jag inte om jag kommer kunna studera igen Min utbildning är inte användbar i Sverige, jag skulle behöva börja om från början. Jag vet inte om jag orkar det. Allting är annorlunda här, man vet inte hur något fungerar. Jag har aldrig känt mig så dum. Jag lämnade inte bara mitt land och min familj, jag lämnade en del av mig där I hemlandet hade jag ett vanligt liv, allt jag behövde. Nu är jag ingen.

Bedömning Det är normalt att reagera på svåra händelser och upplevelser! Bedöm funktionsnivå snarare än hemskheten i det personen varit med om Undersök såret snarare än hammaren Symtom Vad saknas? (Affekt t ex) Resurser Brister Vad är syftet med diagnosen? ( behandling)

Psykisk ohälsa? Psykiatriskt existentiellt? Vanliga upplevelser: livsleda, oro, förtvivlan, sorg, desperation Koppling till livssituationen

Effekter av trauma (Papadoupolos, 2007) Negativa effekter Vanligt mänskligt lidande (Ordinary human suffering) Störande psykologiska reaktioner (Distressful psychological reactions) Psykiatriska tillstånd/sjukdomar (Psychiatric disorders) Neutrala effekter Rescilience Positiva effekter Adversity-Activated Development (AAD) Post-traumatic growth (PTG)

The trauma grid (Papadoupolos, 2007) Ett sätt att systematisera och uppmärksamma vidden av en individs erfarenheter och upplevelser

Använda traumakunskap för att skapa förutsättning för läkande och bearbetning PTSD är bara relevant i en trygg omgivning! Behovshierarki (Maslow) Känsla av sammanhang (Antonovsky)

Använda traumakunskap I en behandling: Säkerhet och trygghet måste vara första prioritet Återupprätta känsla av kontroll och självbestämmande Vad vill patienten?

It is indeed remarkable to see the dignity and resilience of the human spirit triumphing over the most appauling conditions of degredation, helplessness, humiliation, actual injury and loss Papadopoulos 2007

Referenser Bogic, M, Njoku, A & Priebe, S (2015) Long-term mental health of war-refugees: a systematic literature review. BMC International Health and Human Rights Schnyder et al (2016) Culture-sensitive psychotraumatology. European Journal of Psychotraumatology Ter Heide, J.J, Mooren, T & Kleber, R (2016) Complex PTSD and phased treament in refugees. European Journal of Psychotraumatology Papadopoulos, R.K (2007) Refugees, trauma and Adversity-Activated Developement. European Journal of Psychotherapy and Counselling Bonanno, G.A (2005) Resilience in the face of potential trauma. American Psychological Society Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter: Ett kunskapsunderlag för primärvården, Socialstyrelsen (2015) Frågor, övriga referenser osv? Maila gärna: mikaela.lindstrom@krisochtraumacentrum.se