Litteraturlista UQ1SPL ( )

Relevanta dokument
Litteraturlista UQ1SPL ( )

Litteraturlista UQ1SPL ( )

Litteraturlista UQ1SLL ( )

Litteraturlista UQ1SPL ( )

Litteraturlista UQ1SLY ( )

Obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur

Obligatorisk kurslitteratur

Obligatorisk kurslitteratur

Kursbeskrivning. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Specialpedagogiska institutionen

Litteraturlista UQ1SPP ( ) Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp

Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 15 hp. Ht-2013 / 50% / UQ11SP

Obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur

Kursplan för kurs på avancerad nivå

Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 7,5 hp 50% Delkurs 1 (mom 1a) Specialpedagogikens kunskapsområde och skolans samhällsuppdrag

Obligatorisk litteratur

Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp Ht-2013, 100% UQ1SPP Delkurs 1 och 2: Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp

Kursplan för kurs på avancerad nivå

Kursplan för kurs på avancerad nivå

Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 7,5 hp. Ht-2012 / 50% / UQ1SPL

Kursbeskrivning. Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30 hp Ht-2014, 100% UQ1SPP Delkurs 1 och 2: Specialpedagogik som tvärvetenskap 15 hp

Obligatorisk kurslitteratur

Det specialpedagogiska fältet

SPECIALPEDAGOGIK OCH KOMMUNIKATION I, 20 poäng Special Education, 20 Credit Points/30 ECTS

Obligatorisk kurslitteratur

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Kursplan. Ladokkod: 11SP20 Version: 1.2 Fastställd av: Institutionsstyrelsens kursplaneutskott Gäller från: VT 2011

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Litteraturlista UQ2LYR ( ) Speciallärarens yrkesspecifika kompetenser, specialisering mot språk, skriv- och läsutveckling, 30hp, AN

TIG085, IKT och specialpedagogik som stöd för lärande, 15 högskolepoäng

Litteraturlista för Specialpedagogik - kunskapsområde och forskningsfält, 948A01, 2019

Litteraturlista SPP100, Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv Special Needs Education in a Societal Context

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs

Specialpedagogik Special Education

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Kursbeskrivning Specialpedagogiska utmaningar ungdomar och vuxna UQ01KP (7,5 hp) HT 2012

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/ Beslutsdatum

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Schema för Specialpedagogisk grundkurs vecka 4 12, V 13

Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

K U R S P L A N. Specialpedagogik. Special education. Kurskod GU2102 Dnr 244/ Rev 26/ Rev 45/ Svenska.

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Specialpedagogiska institutionen

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6

SPP100, Specialpedagogik lärande i ett samhällsperspektiv, 15 högskolepoäng

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SPECIALPEDAGOGIK I EN SKOLA FÖR ALLA, 20 POÄNG

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Att vara lärare för särskolans elever Teaching Students with Mental Retardation

Obligatorisk litteratur

Kursen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om förskoleklassens, fritidshemmets och skolans uppdrag gällande stödinsatser.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle. 1. Fastställande. 2. Inplacering. 3. Förkunskapskrav. 4.

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Kursplan för kurs på grundnivå

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Pedagogik B, Inriktning specialpedagogik II, 30 högskolepoäng Education, Profiled Course Special Education II, Intermediate Course, 30 Credits

Kursplan 154/2001/51 138/ Arbetslivspedagogik och annan vuxenutbildning. Kursen är en fristående kurs

4SQ200 Specialpedagogik III, 30 högskolepoäng Special Education III, 30 credits

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK200. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

K U R S P L A N. Empirisk forskning och Teoribildning. Emperical research and theories. Svenska. Pedagogik. 15 högskolepoäng.

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden

IT-FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Ledarskap, förändringsarbete och utvärdering Leadership, Developmental Work and Evaluation

Lärandemål Kursen syftar till att studenterna. Innehåll. Kurskod : LSEB17 Ämnesnivå: B Utb.omr.: SA 80% LU 20% Ämnesgrupp: UV1 Fördjupning: G1F

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

Pedagogik med didaktisk inriktning B, 30 högskolepoäng Education and Teaching, Intermediate Course, 30 ECTS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

FN konventionen för personer med funktionshinder

UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Ämnesläraren som reflekterande praktiker The subject teacher as a reflective practitioner

Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem?

En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Det specialpedagogiska fältet II - - processer i praktiken The field of Education for Special Needs - Processes in Practice

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR II, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING II, 22.

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

Pedagogik C, Specialpedagogik, 30 högskolepoäng Education, Special Education, Advanced Course, 30 Credits

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Kursplan. Mål 1(7) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

Kursansvarig: Maria Calissendorff och Jonas von Reybekiel Trostek

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR II, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Transkript:

1 (6) Namn: Specialpedagogik som tvärvetenskap, 30hp AN Kurskod: UQ1SPL Institution: Specialpedagogiska institutionen Beslut: Denna litteraturlista är fastställd på delegation av institutionsstyrelsen 2013-06-17 och gäller fr.o.m. termin H13. Obligatorisk kurslitteratur Delkurs 1: Specialpedagogiken i skolans samhällsuppdrag, 1hp Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s. 9 28) Andreasson, I., Ekström, P., & Lundgren, M. (2009). Skolans praktik att styra mot idealet.. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s. 281 297) Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making schools effective for all: Rethinking the task. School Leaderschip & Management (32)(3), 197 213. Delkurs 2: Specialpedagogik som tvärvetenskap, 6,5hp Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Allan, J. (2010). The inclusive teacher educator: spaces for civic engagement. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education (31)(4), 411 422. Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla - några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. 172 s. Stockholms universitet Frescati (T-Universitetet) 08-16 20 00 (vxl) 106 91 STOCKHOLM Frescati Hagväg 10 (ledning, lärare, administration) www.specped.su.se Frescati Hagväg 9b (undervisningslokaler) info@specped.su.se

2 (6) Berhanu, G., & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder. I A. Ahlberg (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s.81 101) Carlsson, N. (2009). Läs- och skrivsvårigheter i det livslånga lärandet. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s. 231 250) Forsmark, S. (2009). Att lära matematik främjande och hindrande faktorer. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s. 213 230) Helldin, R. (2009). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I R. Helldin & B. Sahlin (red.) (2010), Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (s. 21 48) Hjörne, E. (2012). Det har skett en stor förändring hemma. Elevidentitet, föräldrars motstånd och ADHD i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati (21)(3), 91 106. Karlsson, Y. (2012). Barns aktörskap och identitetsarbete i särskild undervisningsgrupp. Utbildning & Demokrati (21)(3), 35 52. Sivertun, U. (2009). Stoppa utslagning av utsatta elevgrupper! I R. Helldin & B. Sahlin (red.) (2010), Etik i specialpedagogisk verksamhet: En fråga om perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (s. 139 154) Skidmore, D. (2004). Inclusion the dynamic of school development. Maidenhead: Open University Press, 1 42 (Elektronisk resurs) Smart, J., & Smart, D. (2006). Models of Disability: Implications for the Counselling Profession. Journal of Counselling & Development, (84)(1), 29-40. Dessutom tillkommer en avhandling som väljs i samråd med ansvarig lärare. Arbetsmaterial för delkurs 1 & 2: International classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2001).

3 (6) Geneva: WHO. FN:s Allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna. Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001. (50 s.). Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. Stockholm: Fritzes. (www.skolverket.se) Nationella styrdokument. Se Skolverket http://www.skolverket.se/lagar-och-regler SOU 2010:95. Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Fritzes. (Valda delar ca 150 s.). Delkurs 3: Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 7,5 hp Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. (1. uppl.) Malmö: Liber. (s. 7 53) Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur. 165 s Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber. ( s 13 61, 122 135 samt 178 197) Nind, M., Flewitt, R., & Pavler, J. (2011). Social constructions of Young Children in Special, Inclusive and Home Environments. Children & Society (25), 359 370 Rennick, M.J., & Harter, S. (1989). Impact of Social Comparisons on the Developing Self-Perceptions of Learning Disabled Persons. Journal of Educations Psychology (81)(4), 631 638. Sundmark, B. (red.) (2009). Educare: 2009:4 artiklar: [att infånga praxis - kvalitativa metoder i (special)pedagogisk forskning i Norden. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, 153s (1till 2 valfria studier ca 50 s) Trost, J., & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3.,[rev. och utök.] uppl.) Lund:

4 (6) Studentlitteratur. 168 s. Vetenskapsrådet: Codex: Regler och riktlinjer för forskning Dessutom tillkommer en avhandling som väljs i samråd med kursansvarig ca 100 s. Delkurs 4, Lärande och utveckling i pedagogiska lärmiljöer, 15 hp Almqvist, J., Kronlind, D., Quennerstedt, M., Öhman, J., Öhman, M., & Östman, L. (2008). Pragmatiska studier av meningsskapande. Utbildning & Demokrati (17)(3), 11-24. Andreasson, I., & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. (1. uppl.) Stockholm: Liber. (145 s) Arevik, S., & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkandet synligt: En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS förlag Serie: Didactica, 99-1254983-X ; 11. (251 s.) Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Kap. 1 + valbara delar, ca 60 s.) Cole, M., & Wertsch, J. V. (1996). Beyond the Individual-Social antimony in Discussion of Piaget and Vygotskij. Prometheus Research Group. (7 s.) Dysthe, O. (Red). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. (190 s) European Agency for Development in Special Needs Education (2007). Bedömningar som främjar inkludering. Riktlinjer och metoder. Odense: European Agency for Development in Special Needs Education. (73 s) Eriksson, I., Lindberg, V., & Österlind, E. (red.) (2010). Uppdrag undervisning: kunskap och lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Fylling, I., & Tveit Sandvin, J. (1999). The role of parents in special education: The notion of partnership revised. European Journal of Education, Vol.14, No.2, 144-

5 (6) 157. Helldin, R., & Sahlin, B. (Red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet: en fråga om perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (ca 150 s, valda delar) Kozulin, A. (2004). Vygotsky's theory in the classroom: Introduction, European Journal of Psychology of Education 19, s. 3-7. Lagerkvist, B., & Lindgren, C. (red.) (2012). Barn med funktionsnedsättning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (valda delar) Liberg, C. (2003). Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget. Utbildning och demokrati (12)(2), 13 29. Mouvitz, L. (2004). Bildning och matematik. Stockholm: Högskoleverket rapport 2004:29R (56 s) Selander, S. (red.) (2003). Kobran, nallen och majjen: tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (Valda delar ca 200s)(Elektronisk resurs) Skidmore, D., Perez-Parent, M., & Arnfield, S. (2003). Teacher-pupil dialogue in the guided reading session. Reading, Literacy and Language(7), 47 54. Öhman, J. (2008). Erfarenhet och meningsskapade. Utbildning & Demokrati (17)(3), 11-24. Arbetsmaterial International classification of Functioning, Disability and Health (ICF). (2001). Geneva: WHO. Paulsson, K., & Stenberg, L. (2009). Särskild, särskiljd eller avskiljd? Om skolsituationen för elever med rörelsehinder. http://www.ungarbu-are.se Paulsson, K., Magnusson, B., Stenberg, L., & Ghormi, K. (2010). Visst har jag rätt att.. En handbok om rättigheter i skolan för elever med funktionsnedsättning. http://www.ungarbu-are.se Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie nr 1/2001. (50 s.)

6 (6) Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. Stockholm: Fritzes. (www.skolverket.se) Skolverket (2012). Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Fritzes. (www.skolverket.se) Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. (www.skolverket.se) Stenhammar, A-M. (2010). Lyssna på mig! Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem: En systematisk kunskapsöversikt. Högskolan i Halmstad: Sektionen för hälsa och samhälle. Dessutom tillkommer en avhandling som väljs i samråd med kursansvarig ca 100 s samt urval av forskningsartiklar.