2
Förord Analysen utförs som ett projekt i Stadsomvandlingen. Arbetet har pågått under andra halvåret 2012 och avslutas i december. Data och underlag har arbetats fram i samspråk med Samhällsbyggnadsförvaltningen, Kommunkontoret och Stadsomvandlingen på Kiruna kommun. Kiruna den 20 december 2012 Anders Lundgren Kommunstrateg Magdalena Wäppling Trafikingenjör 3
Utgångsläge och avgränsningar Analysen är avgränsad till Kiruna centralort. Sprickutbredningen beskrivs av prognoslinjer för miljövillkor daterade 2012-10-15 (Kartbilaga 1). I rapporten används prognoslinjer för år 2018, 2023 och 2033. Dessa prognoser antas innebära att vägar som liggen innanför en prognoslinje inte kan trafikeras. Den trafikmätning som gjorts 2012 är utförd med samma mätpunkter som mätningen som utfördes 2007. Begreppsförklaring ÅDT Års dygns trafik Ett medelvärde för antal fordon som passerar en mätpunk per dygn. GC används som förkortning till gång- och cykel. Exempel: GC-väg eller GC-stråk Väg vägar där motordrivna fordon får framföras TrV Förkortning av Trafikverket Jvg Förkortning av järnväg 4
Innehåll 1. Inledning... 8 2. Viktiga målpunkter... 9 2.1. Exempel på målpunkter och när de påverkas av sprickutbredning eller flytt.... 10 3. Trafikmätningar... 11 3.1. Trafiknätsanalys 2007... 11 3.2. Trafikmätning 2012... 12 4. Sprickutbredningens påverkan 2018... 12 4.1. Järnväg... 12 4.2. Gruvvägen... 14 4.3. Väg 870 Nikkaluoktavägen... 15 4.4. E10 Nordkalottvägen/Lombololeden... 16 4.5. Ny väg E10... 19 4.6. Hjalmar Lundbohmsvägen... 22 4.7. Adolf Hedinsvägen... 23 4.8. Föreningsgatan... 25 4.9. Hermelinsgatan/Skyttegatan/Jägaregatan... 25 5. Sprickutbredningspåverkan efter 2018... 26 6. Slutsats... 28 6.1. Fortsatt arbete... 28 Referenser Kartbilaga 1...29...30 5
Kartbilaga 2... 31 Kartbilaga 3..35 Kartbilaga 4. 36 Kartbilaga 5..37 Bilaga 6.....38 Figurförteckning Figur 1. Figur 2. Figur 3. Figur 4. Figur 5. Figur 6. Figur 7. Figur 8. Figur 9. Figur 10. Figur 11. Figur 12. Figur 13. Figur 14. Figur 15. Figur 16. Trafikmätning 2007, Kiruna kommun. 11 Förslag till placering av permanent stationslösning (Trafikverkets samrådshandling Förstudie Ny järnvägsstation i Kiurna) 13 Utrednings alternativ för tillfällig järnvägsstation (Trafikverkets Åtgärdsvalsstudie Tillfällig stationslösning i Kiruna).13 LKAB:s förslag till nya infartsmöjligheter (Trafikverkets samrådshandling Arbetsplan E10).14 Del av väg 870 som Kiruna kommun tar över för att säkerställa framkomlighet till Räddningstjänst, stallet och Tekniska Verken..15 Beskrivning av Nordkalottvägen och Lombololeden.16 Lombololeden som avvecklats fram till 2018.17 Nordkalottvägen Befintliga in-/utfarter mot Kiruna och beskrivning av eventuellt kommande in-/utfarter samt placering av tillfällig järnvägsstation.. 18 Anslutningar till väg E10 (Trafikverkets Samrådshandling Arbetsplan E10).. 19 Passager för friluftslivet över/under väg E10 (Trafikverkets Samrådshandling Arbetplan E10) 20 Beskrivning av gatustruktur i Skjutbaneområdet samt det Gröna stråket 21 Del av Hjalmar Lundbohmsvägen som påverkas av sprickutbredningen till 2018.22 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Adolf Hedinsvägen (källa: Google Earth 2012)..23 Beskrivning av passager och korsningspunkter efter Adolf Hedinsvägen 24 Framkomlighet med befintligt vägnät 2023.26 Framkomlighet med befintligt vägnät 2033 26 6
7
1. Inledning Trafikanalysen utförs för att undersöka hur sprickutbredningen orsakad av gruvbrytning kommer att påverka framkomlighet och tillgänglighet i Kiruna centralort. Trafikanalysen lägger fokus på hur sammanlänkad befintlig stad är med det nya centrum som planeras. Det görs för att skapa förutsättningar för en bra avveckling och en bra fortsatt utveckling. Med hjälp av kartor som visar sprickutbredningen görs en bedömning av när områden kommer att behöva avvecklas. Det finns vissa målpunkter så som stadshus, Folkets hus, gallerior, badhus osv. som man kan utgå i från för att uppskatta behov av transportbehov. Vissa av dem ligger närmare i tiden för påverkan medan andra ligger betydligt längre bort i tid. En arkitekttävling för centrumstruktur pågår och beräknas vara avslutad i februari 2013. Den kommer att ge förslag på hur nya stadskärnan ska se ut och var målpunkterna kan vara placerade i framtiden. Trafikflödet kommer att styras av var målpunkter och funktioner kommer att finnas i framtiden samt vilka av de befintliga gatorna och vägarna som kommer att användas och hur det länkas ihop med ett nytt vägnät. 8
2. Viktiga målpunkter I Kiruna kommun bor ca 23 000 personer, ungefär 18 000 av dessa är bosatta i tätorten Kiruna. Tittar man på antal fordon per person mellan 19 100 år kan man tydligt se att Kiruna ligger över riksgenomsnittet. Kiruna ligger på 71,4 % - d.v.s. cirka 0,7 fordon per person. Norrbotten ligger på 67,6 % och riksgenomsnittet på 59,2 % (SCB 2011-12-31). Med detta som bakgrund kan man dra slutsatsen att personbilsägandet är högre i Kiruna jämfört med andra kommuner i landet och det ger förutsättning för ett högre bilanvändande. I alla samhällen finns det viktiga målpunkter. Det kan vara allt från bostäder och affärer till biografer, banker och parker mm. Dessa målpunkter är dit människor söker sig. I Kiruna kommun finns det en stadskärna som drar till sig många besökare. Till denna stadskärna finns ett vägnät för personbilar och gång- och cykelvägar (GC-vägar) som leder till målpunkterna. Kollektivtrafik finns i form av Lokaltrafik och Länstrafik. Lokaltrafiken har idag 3 linjer som trafikerar bostadsområdena Tuolluvaara, Luossavaara och Lombolo in till stormarknaden och centrum. Länstrafiken knyter ihop flertalet byar utanför tätorten med Kiruna centralort. Användandet av kollektivtrafik har ökat markant sedan Projekt Kirunakortet, med kostnadsfria resor, startade i augusti 2011. För att skapa sig en bild av hur trafikflödena förändras i samband med sprickutbredningen måste det utredas vilka målpunkter som är viktiga och var de är placerade. 9
2.1. Exempel på målpunkter och när de påverkas av sprickutbredning eller flytt. Bostäder 2012 och fram till 2033 Bibliotek 2013 målsättning är att flytta till nya lokaler vid årsskiftet under 2013 med ny placering i gamla centrum Järnvägsstation 2013 ersätts av tillfällig lösning fram till dess att nytt resecentrum står färdigt 2017 Stadshus 2016 nytt statshus ska stå färdigt och invigas i nytt centrum Brandstation 2016 Väg anslutning via Nikkaluoktavägen (väg 870) försvinner 2018. Hjalmar Lundboms Gården 2016-2018 Folkets hus Bio Turistbyrå 2018-2020 Busstation 2018 när Hjalmar Lundbohmsvägen stängs nås inte busstationen via dagens infart Kontor 2018-2020 Centrumverksamhet 2018 2020 När kommer centrumverksamheten att flytta till nytt centrum? Ska man vänta - affärer banker restauranger mm. till dess att näringsidkare själva väljer att flytta verksamheterna? Hotell 2018-2020 Polis 2020 Sporthall efter 2023 Kyrka, Församlingshem mm efter 2023 Sjukhus vårdcentraler efter 2023 Badhus efter 2023 nuvarande badhus öppnas efter nyrenovering 2012-12-01 Sporthall efter 2023 Hjalmar Lundbohms gymnasiet 2023 i samband med att centrum flyttas kommer gymnasieskolans placering bli perifer 10
3. Trafikmätningar Trafikmätningar utförs för att man bland annat ska kunna se hur stora trafikmängder, hur höga hastigheter eller vilken fordonstyp som är mest förekommande på en väg eller gata. Ibland utförs mätningar för att man vill göra bedömningen om en trafiksäkerhetshöjande åtgärd är nödvändig eller som nu för att skapa sig en bild av hur stora trafikmängder som måste flyttas till andra vägar. 2007 genomfördes en trafiknätsanalys i Kiruna där ingick även trafikmätningar. Med utgångspunkt från mätningarna 2007 har det genomförts liknande mätningar 2012 (se Bilaga 5). 3.1. Trafiknätsanalys 2007 Analys utfördes enligt principen i handboken Lugna gatan utgiven av Svenska kommunförbundet 1998. Den gjordes med medvetenhet om deformationszoner på grund av gruvdriften. Tydliga funktionsindelningar beskrevs, samt hastigheter och kapacitetsanspråk. Redovisning av det då befintliga gångoch cykelnätet Kvalitetsbedömningar gjordes av trafiksäkerhet/trygghet/ framkomlighet. Trafikmätningar med räkning av fordon med hjälp av Kiruna kommun och Vägverket Region Norr, se figur 1. 11
Förändringar att ta hänsyn till: Scenario 2025 redovisades med utgångspunkt att ett nytt centrum placerades i Luossavaara och ökade trafikmängder i den riktningen. Man måste nu beakta att inom några år kommer viktiga vägar och trafikstråk att försvinna. 3.2. Trafikmätning 2012 Trafikmätningar med räkning av fordon har utförts med hjälp av Tekniska Verken i Kiruna AB och Vectura under 2012. Här har samma mätpunkter använts som i trafiknätsanalysen från 2007. Det har tillkommit några nya mätpunkter för att få en mer utförlig beskrivning av trafikflöden i centrum samt på mindre gatustruktur. Kartbilaga 5 och Bilaga 6 beskriver utförda mätningar. Mätningen kan ge svar på antal fordon som passerar per dygn, vilken typ av fordon som passerat - om det är personbil eller tung trafik i form av lastbil/buss. Mätningen kan också ge data om medelhastigheter vid mätpunkt. 4. Sprickutbredningens påverkan 2018 Sprickutbredningen sker med en viss hastighet. Prognoserna visar när ett visst område påverkas. Vissa delar av Kiruna påverkas ganska snart medan andra ligger mycket långt fram i tiden. Det är viktigt att planeringen av åtgärder sker med god framförhållning. 4.1. Järnväg Ny järnväg invigdes i augusti 2012. Efter invigningen går alla tåg inklusive persontågen runt Kirunavaara och in mot Kiruna järnvägsstation norr ifrån i en säcklösning. När nuvarande järnvägsstationen inte kan användas, sommaren 2013, kommer en tillfällig stationslösning att anläggas och användas fram tills dess att den permanenta stationen är färdigställd, se figur 2. Trafikverket utreder dels tillfällig stationslösning och dels placering av ny permanent lösning. I dag finns två förslag till tillfälligt stationsläge Fiskodlingen och Spår 11, se figur 3. Utredning av tillfällig lösning beräknas vara klar i slutet av 2012. Ny placering av stationär placering och järnvägsplan beräknas vara klar 2016. Ny järnväg kan vara klar 2017/2018. 12
13
4.2. Gruvvägen Gruvvägen används idag som personbilsinfart till LKAB och ansluter från Hjalmar Lundbohmsvägen. Gruvvägen kommer att stängas under sommaren/hösten 2013 på grund av påverkan av sprickutbredningen. En ny fungerande in-/utfart utreds av LKAB i samråd med Trafikverket och Kiruna kommun. Trafikflödet från denna väg mättes under 2012 till 9500 ÅDT (års dygns trafik). Man kan se en tydlig ökning av trafik sedan 2007 års trafiknätsanalys. En stor del av trafiken som uppmätts är arbetsrelaterade fordon. Detta särskiljs inte i mätningen. Den nya infarten kommer att byggas norr om nuvarande infart och ansluta till nuvarande väg E10. Under en övergångsperiod leds trafiken tillbaka mot Kiruna via gamla E10. I samband med att nya väg E10 tas i bruk kommer trafiken att ledas till E10:an via in-/utfart norr om Karhuniemi (figur 4). RISK Stora trafikflöden kommer att passera bostäder i Lokstallsområdet. Detta kan komma att påverka bostadsmiljön i området negativt. Om trafik leds via infarter till Signalvägen, Banmästarevägen och Dübentgatan finns risk för att man får höga trafikflöden där. Det innebär sannolikt flaskhalsar och störningar på stora delar av befintlig bebyggelse och infrastruktur i närområdet. 14
4.3. Väg 870 Nikkaluoktavägen I och med att vägen tidigt påverkas av sprickutbredningen har fokus lagts på att denna väg ska byggas före ny dragning av väg E10. Planen är att vägen ska vara klar under andra kvartalet av 2015 Väg 870 används som infart till bland annat Räddningstjänsten, ridstallet och Tekniska verken. Efter att nya sträckan av väg 870 färdigställts kommer Trafikverket att stänga och avveckla den gamla delen (se Kartbilaga 4). Kiruna kommun har föreslagits ta över den vägdel som sträcker sig från korsningen Värmeverksvägen/väg 870 till cirkulationsplatsen på Silfwerbrandsvägen/Lombololeden (E10). Vägdelen kommer att brukas fram till dess att ny väglösning är klar ut mot Lombololeden. Denna del kan användas som längst fram till 2018. 15
RISK Om ny väganslutning inte är färdigställd i tid kan inte Räddningstjänsten, stallet och Tekniska verken ta sig till och från sina verksamheter. Utredning och verkställande av ny anslutningsväg till Värmeverksvägens måste genomföras innan 2018. 4.4. E10 Nordkalottvägen/Lombololeden Trafikverket beräknar att nya dragningen av väg E10 kommer att vara klar under fjärde kvartalet 2015 eller första kvartalet 2016. I samband med att nya sträckningen tas i bruk kommer Kiruna kommun överta de delar av gamla väg E10 som kommunen kan nyttja som kommunala gator under en övergångsperiod (Kartbilaga 4) För att göra en enkel beskrivning av gamla väg E10 så kan den delas i två delar i Kiruna centralort. Lombololeden som startar vid Tuolluvaara cirkulationsplats och slutar vid Stationsvägen och Nordkalottvägen som tar vid på samma plats och går vidare norrut. 16
Lombololeden: Sträckan från rondellen Silfwerbrandsvägen/Lombololeden (E10) till och med utfarten Stationsvägen kommer att avvecklas efter att ny väg E10 tagits i bruk (2015/2016). Utifrån Prognos 2018 kommer sträckan som längst användas fram till 2018. Sträckan har inga in-/utfarter som påverkas, se figur 7. RISK Trafikverket och Kiruna kommun har diskuterat scenariot att gamla väg E10 måste avvecklas innan nya sträckningen tas i bruk. Man talar då om etapplösningar. Det vill säga trafiken leds då in på Hjalmar Lundbohmsvägen (2016 2018) och Adolf Hedinsvägen (2018 2023) som är de två tänkbara alternativ som finns. Nordkalottvägen: På sträckan efter Stationsvägen och förbi nuvarande bebyggelse i Luossavaara finns två infarter på östra sida om vägen. Det är Signalvägen och Banmästarevägen. Det finns även markerat en tänkt infart på adresskartan in mot Dübengatan. 17
LKAB skissar på att ansluta sin nya infart till gamla väg E10 under sommaren 2013. Planerad anslutning ligger vid det som kallas Fiskodlingen. LKAB fortsätter arbetet med att hitta en permanent anslutande väg till E10:an med anslutningspunkt norr om Karhuniemi. Nytt planerat bostadsområde (LKAB) är planerat mellan gamla väg E10 och den nya sträckningen. I I ritningarna visas två anslutningar ner mot gamla väg E10. RISK Så länge som gamla väg E10 är i bruk uppstår inget problem med de in-/utfarter som finns efter sträckan. Men efter avveckling av gamla väg E10, 2016 2018, kan stora trafikmängder söka sig in i bostadsområdena öster om dagens E10 Trafikmätningen från 2007 visade på 6500 ÅDT från LKAB:s infart. År 2012 visar mätningarna en ökning till 9 500 ÅDT (se Bilaga 6) Lägger man till den befintliga trafikmängden i området med 18
Dübengatans 2000 ÅDT, Porfyrvägens 1800 ÅDT och Adolf Hedinsvägens 2800 kan trafikmängderna i anslutande bostadsområden komma att hamna på 10 000-13 000 ÅDT. Utredningar måste göras för att bedöma om anslutningar från Nordkalottvägen upp mot bebyggelse är lämpliga, eller om dessa ska stängas för att hindra oönskad genomfartstrafik. Dessa utredningar bör utföras innan gamla ny E10 sträckning tas i bruk 2016. 4.5. Ny väg E10 Kiruna kommun ser det som nödvändigt att ha fyra anslutningar till väg E10. Dessa är Karhuniemi/Lokstallsvägen, Hjalmar Lundbohmsvägen (in mot Luossavaara), Kurravaaravägen och Tuolluvaara cirkulationsplats. Dessa in-/utfarter och deras utformning kommer att utredas av Trafikverket. I Luossavaara kommer anslutningar till skidbacken och övriga friluftsanläggningar i området att utföras genom en in- /utfart till väg E10 Norr. Denna in- /utfart kommer även att användas för att nå en ny rastplats planerad av Trafikverket. Den idag befintliga snötippen får en ny anslutning från Hjalmar Lundbohmsvägen, planskild från väg E10 enligt Trafikverkets förslag. Dessa anslutningar finns beskrivna i Trafikverkets utredning. I Luossavaara måste det finnas minst en passage som säkerställer GC-trafikanternas framkomst och tillgänglighet till skidanläggningen. 19
För att väg E10 inte ska bli en barriär kommer ett antal passager för oskyddade trafikanter att byggas i anslutning till den nya dragningen. Dessa ska täcka behovet för GC-vägar, skoter, hundspann och skidspår. I Trafikverkets utredning finns det tydligt beskrivet var skoter, hundspann och skidspår ska få bra och säkra passager över/under väg E10. Hur dessa ska användas och samnyttjas för de olika aktiviteterna finns inte besvarat idag (december 2012). Trafikverket har satt ihop en arbetsgrupp där föreningar, Fritid- och kulturförvaltningen (Kiruna kommun) och Trafikverket diskuterar frågan. I anslutning till det nya Kiruna centrum kommer det finnas behov av flera GC-passager över nya väg E10. Kommunen planerar för ett rekreations-/friluftsområde med sportanläggningar öster om väg E10, dessutom ligger bostadsområdet i Tuolluvaara på samma sida och detta gör att det finns krav på god tillgänglighet. Idag finns en GC-väg som säkerställer tillgängligheten för oskyddade trafikanter till Tuolluvaara. (Se Kartbilaga 2) 20
Planprogrammet, som idag benämns Skjutbaneområdet, kommer att ligga mellan nya Kiruna centrum och Jägareområdet. Det utgör då länken till det befintliga Kiruna. Här undersöks möjligheten för att ha tre vägar som kommer att ligga parallellt med väg E10. Dessa kommer att tillgodose tillgänglighet/framkomlighet till bostadsområden och nya centrum. I anslutning till dessa tre vägar måste GC-stråk planeras för att länka ihop staden. I planprogrammet har diskuterats två anslutande GC-passager mot Jägareområdet. Dessa bör sammanlänkas med t ex trottoarer inom området och nya centrum. I nya centrum har även gröna stråket diskuterats. Detta sträcker sig från stormarknadsområdet genom industriområdet över Malmvägen och genom nya centrum där efter förbi ny väg E10. Detta stråk kan användas som ett möjligt huvudstråk för GCtrafikanter, se figur 11. utöver detta behövs ytterligare två passager för att GC-trafikanternas framkomlighet och tillgänglighet säkerställs. En GCpassage i anslutning till rekreations-/friluftsområdet och en passage i rak anslutning till Tuolluvaara bostadsområde. Det är viktigt är att de nya GC-stråken kopplar ihop med de gamla på ett naturligt sätt (se kartbilaga 2). 21
4.6. Hjalmar Lundbohmsvägen Hjalmar Lundbohmsvägen kommer att påverkas 2018 enligt prognosen. Vägsträckan från korsningen Ingenjörsgatan till korsningen Gruvvägen måste avvecklas innan 2018 (se figur 12). På sträckan finns inga andra anslutande vägar, se bild 12. Idag används Hjalmar Lundbohmsvägen som huvudsaklig trafikled in mot målpunkter i befintliga stadskärnan. 2007 uppmättes trafikmängder på 11 000 ÅDT. Trafikmängden har idag ökat med 2-14% beroende på delsträcka (Bilaga 6). På grund av att LKAB flyttar sin infart försvinner en del trafik från detta område. Trafikmängderna kommer därför att bli betydligt lägre i samband med avvecklingen. Utgår man från att större delen av LKAB:s trafik har målpunkter utanför gamla centrumkärnan, och därför väljer att ansluta till nya väg E10 i norr, kan trafikmängderna ligga på 6000-8000 ÅDT. Har andra viktiga målpunkter, som till exempel centrumverksamhet(restauranger och butiker) flyttat kan trafikmängderna hamna betydligt lägre. 22
RISK De flesta viktiga målpunkterna i gamla stadskärnan kommer att finnas kvar, fram till 2018 2020, efter att Hjalmar Lundbohmsvägen delvis avvecklats (figur 12). Detta i samverkan med att trafik från LKAB:s nya infart söker sig in via infarter från gammal väg E10 kan leda till att trafikmängderna kan komma att ligga på 13000-14000 ÅDT efter andra mindre lämpade vägar, se figur 8. Oavsett storleken på trafikflödena måste den ledas via andra vägar. Närmast lämpliga vägar är Adolf Hedinsvägen och Föreningsgatan ut mot Gruvvägen, Kyrkogatan vidare koppling till Adolf Hedinsvägen vid cirkulationsplats Adolf Hedins/Jägaregatan. 4.7. Adolf Hedinsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder är utförda på vägen. Avsmalningen mellan Sporthallen och Östermalmskolan (Adolf Hedinsvägen 58) utfördes 1998 och mellan Östermalmskolan och Statoil-norra 2000-2001. Åtgärderna utanför sporthallen med refuger, farthinder m.m. byggdes 2005-2006( se figur 13). 23
Det finns tre korsningar med trafikljus, Adolf Hedin/Föreningsgatan, Adolf Hedin/Gruvvägen samt Adolf Hedin/Malmvägen. Utöver det finns även en cirkulationsplats Adolf Hedin/Jägaregatan samt 17 stycken GC-passager på en sträck om 1.8 kilometer (se figur 14). Adolf Hedinsvägen har även en lång backe upp från Malmvägen. 6,65 % lutning är beräknat mellan Skyttegatan och Lina Hjortgatan/Kiruna Söderbergsgatan. Detta kan leda till trafikstörningar speciellt vintertid eftersom halkan medför risk för fastkörning. RISK Utgår man ifrån att all trafik från Hjalmar Lundbohmsvägen ska ledas denna väg kan trafikmängderna vara allt från 13 000 26 000 ÅDT. Vidare utredning måste göras för att bedöma vilka åtgärder som krävs för att klara trafikmängderna. Utredningen och utförd åtgärd bör genomföras innan 2018 då framkomligheten påverkats på Hjalmar Lundbohmsvägen. 24
4.8. Föreningsgatan Vägen är idag till 90 % enkelriktad. Den södra delen mellan Bergmästaregatan och Gruvvägen har dubbelriktad trafik. Det finns flera anslutande vägar där korsningar inte tar hänsyn till stora mängder trafik. Det utfördes ingen trafikmätning på vägen 2007 men 2012 uppmättes 3000 ÅDT. Större delen av centrumhandeln ligger i direkt anslutning till denna väg, handel bedrivs på båda sidor om vägen och därför behövs GC-passager på flertalet platser. RISK Ska Föreningsgatan klara av större trafikmängder än idag måste gatan göras dubbelriktad. GC-passager och vägkorsningar måste anpassas för dubbelriktad trafik. Om inte detta görs finns stora risker för flaskhalsar och otrygg miljö för oskyddade trafikanter. När viktiga målpunkter flyttats till nya centrum kan behovet av återanpassning till mindre trafikmängder uppkomma. Vidare utredning måste göras för att bedöma vilka åtgärder som krävs. Utredningen och eventuell anpassning bör vara genomförd innan 2018 då framkomligheten påverkats på Hjalmar Lundbohmsvägen. 4.9. Hermelinsgatan/Skyttegatan/Jägaregatan Storleksmässigt finns det flera alternativa vägar att leda in trafik på för att avlasta Adolf Hedinsvägen, alternativa stamleder. En sådan åtgärd kräver stora anpassningar med tanke på att gatorna går rakt igenom bostadsområden. Man måste beakta säkerhet, trafikmiljö och boendemiljö. Anslutning till rondell Adolf Hedin/Jägaregatan kan krävas eller ny anslutning till Malmvägen eller Kurravaaravägen. En utredning bör genomföras för att fastställa bästa möjliga lösning till ny stamled fram till år 2018, ny stamled måste var utredd och genomförd på längre sikt då Adolf Hedinsvägen inte längre finns tillgänglig (se figur 16). 25
5. Sprickutbredningspåverkan efter 2018 Dagens nuvarande centrumverksamhet har avvecklats fram till år 2023. Anledningen är att de flesta byggnader som utgör målpunkter i dag kommer att vara påverkade av miljövillkoren som beskrivs i Kartbilaga 1. Det innebär att trafikflödena förändrats. Större delen av trafiken i den gamla centrumkärnan söker sig till och från bostäder. Viss trafik kan även komma sig av genomfartstrafik via anslutningen till väg E10, Hjalmar Lundbohmsvägen. De vägar som finns kvar i bostadsområdena bör anpassas till att vara stamleder och kvartersgator. Om man inte utvecklat ett nytt huvudstråk (en stamled) är Adolf Hedinsvägen den enda stora trafikled där större trafikmängder kan samlas till och från Luossavaara-området. Alternativa vägar kan utvecklas/byggas men det kräver anpassning i omkringliggande bebyggelse. Med tanke på hållbarhet och god tillgänglighet bör planering av nya alternativa vägar ligga utanför prognoslinje 2033 (se figur 15-16). Figur 15. Framkomlighet med befintligt vägnät 2023. Figur 16. Framkomlighet med befintligt vägnät 2033. 26
Det är viktigt att man genom utformning styr trafiken för att skapa bra trafikmiljöer anpassade till omgivningen och de människor som rör sig i områdena. Om man granskar prognoslinje 2033 och vad som hänt med infrastrukturen i Kiruna så ser man att kopplingen mellan Luossavaara och ett nytt centrum i öster helt försvunnit (se figur 16). Adolf Hedinsvägen är inte längre farbar och tillgängligheten till bostadsområden i den nordöstra delen av Kiruna är inte tillgodosedd utan åtgärder. Detta talar för att man bör ligga i framkant vid planeringen och skapa en bra stamled som länkar ihop centralorten Kiruna i framtiden. RISK Om väg E10 blir den enda länken mellan de bostadsområden som ligger i de nordöstliga delarna av Kiruna centralort så är bristen på framkomlighet och tillgänglighet till stadsdelen mycket stor. Det kan leda till oönskad genomfartstrafik på kvartersgator och andra mindre lämpade vägar. Utredning som nämns i kapitel 4.9 kan ge svar på hur detta kan undvikas. 27
6. Slutsats Analysen av sprickutbredningens påverkan av vägnätet i Kiruna centralort har alstrat många frågeställningar som inte besvarats i detta arbete. Arbetet har klargjort vad som kan komma att ske i framtiden om inte avgörande åtgärder utförs med god framförhållning. För att skapa hållbara trafiklösningar och på så sätt även generera god framkomlighet, tillgänglighet och trygghet bör trafikplaneringen och vidare utredningar ske med utgångsläget hur staden ser ut i framtiden. I analysen belyses de stora förändringarna som sker under den kommande 20-årsperioden. Den längsta tidshorisonten beskrivs med hjälp av Miljövillkoret för 2033 (se Kartbilaga 1). 6.1. Fortsatt arbete Målpunkter vilka är de viktiga målpunkterna, när flyttas målpunkterna och var ska de placeras? Utredning och verkställande av ny anslutningsväg till Värmeverksvägens (anslutningsväg till Räddningstjänsten, stallet och Tekniska Verken) måste genomföras innan 2018. Utredningar måste göras för att bedöma hur väganslutningar från Nordkalottvägen till Signalvägen och Banmästaregatan och Dübengatan påverkar befintlig bebyggelse. Dessa utredningar och åtgärder bör utföras innan sträckning av väg E10 tas i bruk 2016. Fasställa hur bebyggelse efter Lokstallsvägen kommer att påverkas av de nya trafikflödena i samband med att ny dragning av väg E10 tas i bruk, hänsyn måste tas till LKAB:s nya infart. Åtgärder måste planeras och genomföras innan 2016. När och i vilken takt måste gamla väg E10 avvecklas utredning klar innan 2016. Utreda vilka åtgärder som krävs på Hjalmar Lundbohmsvägen och Adolf Hedinsvägen Föreningsgatan ska vägen anpassas för att större trafikmängder. Utreda alternativ stamled som kan avlasta och slutligen ersätta Adolf Hedinsvägen (2018) Detaljplan "Skjutbanan Fastställa Kurravaara-vägens framtida utformning (2016) Trafikflödessimulering - x antal områden 28
Referenser Bengt Johansson Kiruna kommunpartner AB Lars Johansson Tekniska verken i Kiruna AB Torbjörn Hågstrand Tekniska verken i Kiruna AB Roger Andersson Tekniska verken i Kiruna AB Solveig Heikki Samhällbyggnadsförvaltningen, Kiruna kommun Mona Mattsson Kauppi GIS-samordnare Samhällbyggnadsförvaltningen, Kiruna kommun Charlotta Jannok Beställarombud Kommunkontoret, Kiruna kommun Hans Forsberg Vectura 29
Kartbilaga 1. Adresskarta med Miljövillkor daterade oktober 2012 30
Kartbilaga 2 - Gång- och cykelseparering (Kiruna kommun 2012) 31
32
33
34
Kartbilaga 3. Beskrivning av Arkitekttävlingsområdet (Arkitekttävlingsprogram, Kiruna kommun 2012) 35
Kartbilaga 4. Beskrivning av statliga allmänna vägar som föreslagits övergå till kommunalt vägnät eller avvecklas. 36
Kartbilaga 5. Trafikmätningspunkter 2007 och 2012 (Kiruna kommun) 37
Bilaga 6. Sammanställning av trafikmätningar utförda 2007 och 2012. 38
39
40