Demenssjukdom och multisjuklighet vad vet vi idag?

Relevanta dokument
KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Hur kan man förebygga demens?

Fysisk aktivitet och hjärnan

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Läkemedelsanvändning hos äldre

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

Äldre och läkemedel LATHUND

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid


Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Framtida utmaningar för äldrevården?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan?

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Äldres läkemedelsbehandlingl

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik


En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Falls and dizziness in frail older people

Hembesök med fokus på helhetssyn och läkemedelsrelaterade frågor. Förslag på nytt lärandemoment på Kurs 6, Läkarprogrammet LiU

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Att se människan bakom demenssjukdomen

En demensvänlig akutvårdsavdelning så gjorde vi!

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Förvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Stillasittande & ohälsa

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Falls and dizziness in frail older people

Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp. Skrivtid Hjälpmedel: FASS 08/09/10. Max poäng: 55 poäng. Godkänt: 33 poäng (60 %)

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

> 30 SveDem-publikationer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Transkript:

Demenssjukdom och multisjuklighet vad vet vi idag? Anna Segernäs Kvitting Specialistläkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Ekholmen Doktorand allmänmedicin/kognitiv medicin Linköpings Universitet

2017-04-26 2 Multisjuklighet Funktionsnedsättning (disability) Försämrad livskvalitet Ökad sjukhusvård

2017-04-26 3 Vad kännetecknar den sköra äldre Förekomst av många olika sjukdomar och andra åldersrelaterade faktorer leder till ett tillstånd som kan definieras som en ny klinisk fenotyp Den sköra (fragile) äldre patienten Geriatric syndromes, are defined as multifactorial health conditions that occur when the accumulated effects of impairments in multiple systems render an older person vulnerable to situational challenges, and include pain, falls, incontinence, and delirium

2017-04-26 4 Typiska symtom hos sköra äldre Smärta Urininkontinens Fall Försämrad funktion Yrsel Viktnedgång Trycksår Förvirring

2017-04-26 5 Är patienter med demenssjukdom sjukare? Genomsnitt 2,5 kroniska sjukdomar Genomsnitt 5,1 läkemedel Hög andel 50% antikolinerg medicinering 20% har någon form av antipsykotisk medicinering Samma förekomst av multisjuklighet - med eller utan samtidig demenssjukdom Comorbidity profile of dementia patients in primary care: are they sicker? J Am Geriatr Soc. 2006 Jan;54(1):104-9

2017-04-26 6 Andra kroniska sjukdomar vid demens Samma förekomst av andra kroniska sjukdomar vs de som inte har samtidig demenssjukdom Antalet samtidiga kroniska sjukdomar ökar med stigande ålder Barnett K, Mercer SW, Norbury M et al. Epidemiology of multimorbidity and implications for health care, research, and medical education: a cross-sectional study. Lancet 2012;380:37-43.

2017-04-26 7 Är all multisjuklighet lika farlig? Starkast samband Parkinsons sjukdom Cerebrovaskulär sjukdom Perifer arteriell sjukdom Svagast samband Hypertension Diabetes Demenssjukdom Chronic diseases and geriatric syndromes: The different weight of comorbidity European Journal of Internal Medicine Volume 27, January 2016, Pages 62 67

Fungerande Närstående-stöd Hemtjänst Växelvård Sjukhem helhet Frisk, riskfaktorer Tidiga symtom Dagvård Gruppboende Förlust av funktionellt oberoende Tid Beteendesymtom Institutionalisering Död Prevention Utredning Årlig uppföljning Behandling, funktionsbedömning Vårdkontakter Diagnos Vårdplanering Palliation

2017-04-26 9 Patienter med demenssjukdom Kan inte fullt ut sörja för sina egna vårdkontakter (nedsatt autonomi) Behov proaktivt förhållningssätt Ofta ett belastat nätverk

2017-04-26 10 Personcentrerad vård Vården utgår från den unika personen och dennes rätt till hälsa. Vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande. Vården är sammanhållen. Vården möter alltid varje människa med värdighet, medkänsla och respekt

2017-04-26 11 Preventiva insatser och demenssjukdom...about one-third of AD cases worldwide might be attributable to... seven risk factors diabetes mellitus, midlife hypertension, midlife obesity, physical inactivity, depression, smoking, and low educational attainment Nature Reviews Neurology Alzheimer disease: To what extent can Alzheimer disease be prevented? Miia Kivipelto 1 & Francesca Mangialasche 2, Nature Reviews Neurology (2014) doi:10.1038/nrneurol.2014.170 Published online 23 September 2014

2017-04-26 12 Preventiva insatser och demenssjukdom Prevention and management of vascular and lifestyle-related risk factors (smoking, hypertension, obesity, diabetes mellitus and physical inactivity) Nature Reviews Neurology Alzheimer disease: To what extent can Alzheimer disease be prevented? Miia Kivipelto 1 & Francesca Mangialasche 2, Nature Reviews Neurology (2014) doi:10.1038/nrneurol.2014.170 Published online 23 September 2014

2017-04-26 13 Smärta Kan vara orsak till BPSD-symtom (agitation och depression) Möjligen undermedicinerad Samtidigt är förekomsten av opiodmedicinering hos personer med demenssjukdom hög Jensen-Dahm C, Gasse C, Astrup A et al. Frequent use of opioids in patients with dementia and nursing home residents: a study of the entire elderly population of Denmark. Alzheimers Dement 2015;11:691-9.

2017-04-26 14 Kronisk obstruktiv lungsjukdom COPD Vanligt förekommande Patienter söker ej själva, påtalar inte tydligt symtomen, är svårundersökta Underdiagnostiserad KRAM-faktorer positiva åtgärder även avseende demenssjukdom (kost, rökning, alkohol, motion)

2017-04-26 15 Kronisk obstruktiv lungsjukdom COPD Svårigheter med inhalationstekniken 95% (MMSE 10-24) på 3 instruktioner Spacer att rekommendera Försiktighet med antikolinerg (kolinesterashämmare) medicinering vid måttlig svår COPD Lokal antikolinerg inhalationsmedicinering har inte påvisats försämra kognitiva förmågan Stephenson A, Seitz DP, Fischer HD et al. Cholinesterase inhibitors and adverse pulmonary events in older people with chronic obstructive pulmonary disease and concomitant dementia: a population-based,cohort study. Drugs Aging 2012;29:213-23.

2017-04-26 16 Osteoporos Lägre frekvens av bisfosfonater hos patienter med AD Lägre kombinationsanvändning bisfosfonater + D-vitamin De som behandlas medicinerar lång tid Sväljningssvårigheter Instruktioner Ålder Utsättning/paus

2017-04-26 17 Förmaksflimmer Värdera CHA2DS2-VASc-score Demenssjukdom i sig är inte en absolut kontraindikation för antikoagulatiabehandling Sjukdomens svårighetsgrad och generell fallrisk Ugeskr Laeger. 2017 Mar 20;179(12). pii: V10160767. Pedersen H 1, Klinkby KS, Waldorff FB. [Treatment of chronic diseases in patients with dementia].

2017-04-26 18 Blödningsrisk och läkemedelsinteraktion Interaktion med läkemedel som ökar blödningsrisken är vanligare hos patienter som har AD än utan AD 30,9% respektive 35% Vanligast hos patienter med AD är kombinationen SSRI och Warfarin Rekommenderas skärpt uppmärksamhet! Vanligast i patientgruppen utan AD är NSAID och Warfarin Prevalence of Drug Combinations Increasing Bleeding Risk Among Warfarin Users With and Without Alzheimer's Disease. Drugs Aging. 2015 Nov;32(11):937-45. doi: 10.1007/s40266-015-0316-3.

2017-04-26 19 Arytmi och kolinesterashämmare Ta alltid EKG som del av utredningen av kognitiv svikt Särskild uppmärksamhet innan medicinstart AV block och bradykardi

2017-04-26 20 Antidepressiv medicinering och äldre Registerstudie har visat viss ökad dödlighet hos äldre vid behandling med Citalopram och Mirtazapin osäkerhet om koppling till förlängt QT-intervall Mindre tydligt ökad risk vid behandling med Sertralin Ann Pharmacother. 2016 Apr;50(4):253-61. doi: 10.1177/1060028015625284. Epub 2016 Jan 18. Antidepressant Medication Use and Its Association With Cardiovascular Disease and All-Cause Mortality in the Reasons for Geographic and Racial Differences in Stroke (REGARDS) Study. Hansen RA 1, Khodneva Y 2, Glasser SP 2, Qian J 3, Redmond N 2, Safford MM 2.

2017-04-26 21 Palliativ vård vid demenssjukdom Vårdplanering i lägre grad än vid cancerdiagnos Osäkerhet runt sjukdomens terminala skede Dålig kännedom hos anhöriga om diagnos Inget självklart brytpunktsskede Diskussionen initieras inte av patienten själv

2017-04-26 22 KOM IHÅG PERSONCENTRERAD VÅRD Risken för fall är ökad värdera BT beh fortlöpande COPD är underdiagnostiserat och undermedicinerad Vid förmaksflimmer värdera CHA2DS2-VASc-score Särskilt uppmärksamhet avseende smärtmedicinering och antidepressiv behandling Initiera vårdplanering tidigt Viktigt med sammanhållen vård och omsorgskedja

2017-04-26 23 Anna Segernäs Kvitting anna.kvitting@gmail.com Ugeskr Laeger. 2017 Mar 20;179(12). pii: V10160767.[Treatment of chronic diseases in patients with dementia]. Pedersen H 1, Klinkby KS, Waldorff FB.