Årsredovisning Kinda kommun 2011

Årsredovisning Kinda kommun 2011 Årsredovisning 2011 1

Innehållsförteckning Årsredovisning Kinda kommun 2011 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Kommunens organisation 4 Fem år i sammandrag 5 Omvärldsanalys 6 Miljö och hållbar utveckling 7 Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning 8 Ekonomisk översikt 10 Sammanställd redovisning 14 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Finansieringsanalys 18 Notförteckning 18 Driftredovisning i sammandrag 23 Investeringsredovisning i sammandrag 24 Personalekonomisk redovisning 24 Kommunstyrelsen 28 Flyktingverksamhet 33 Överförmyndarnämnden 34 Miljö-, bygg-, och räddningsnämnden 35 Kultur- och fritidsnämnden 39 Barn- och utbildningsnämnden 44 Socialnämnden 51 VA-verksamheten 59 Redovisningsprinciper 65 Begreppsförklaring 67 Revisionsberättelse år 2011 68 Fotografer: Carina Lundh, Albin Waldau-Wass, Ture Göransson, Joakim Månsson, Ann-Mari Brengdahl, Erkki Saikkonen, Thomas Adolfsén 2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2011 började med en ny spännande alliansmajoritet med centerpartiet, moderaterna, kristdemokraterna och nykomlingarna miljöpartiet. Vi har två nya partier som kommit in i kommunfullmäktige, Sverigedemokraterna och Socialisterna Välfärdspartiet, och ser en livligare debatt i kommunfullmäktige än vi haft på många år. En stark majoritet som utmanas av en aktiv opposition leder till utveckling för kommunen. Vi ser en positiv befolkningsutveckling under år 2011 och satsar på att det är en ihållande trend. För att vara en attraktiv boendekommun har vi medvetet gjort långsiktiga satsningar på expressbussar, en ombyggnad av Värgårdsskolan och utbyggnad av vatten och avlopp mot Linnäs och Udda. Kommunfullmäktige har även beslutat om en ny fördjupad översiktsplan för Rimforsa som är en förutsättning för utvecklingen av orten och Kinda. Nästa steg är en fördjupad översiktsplan för Kisa och där är arbetet redan igång med flera fokusgrupper för att fånga upp så många perspektiv och åsikter som möjligt. Under sommaren låg Björkforsbryggorna i vattnet så att de första båtarna kunde lägga till. Vi ser resultatet av ett samarbete mellan kommunen, båtklubben och frivilliga krafter som vi tror kommer att ge ett positivt resultat för bygden. I Björkfors har det även under året byggts ett nytt reningsverk. Vi kan med glädje konstatera att vårt arbete med Investors In People har gett resultat när hela kommunen nu är certifierad. Genom omcertifiering vartannat år tappar vi inte det goda arbetet utan fortsätter utvecklingen av att vara en attraktiv arbetsgivare och vara en arbetsplats där vi satsar på våra medarbetare och låter dem utvecklas. Vi fick ytterligare bevis på att vi gör ett gott arbete i kommunen och håller en hög kvalitet då vi blev nominerade till Sveriges kvalitetskommun 2011. Slutligen stod Kungsbacka som vinnare men vi fortsätter det goda arbetet inom området och är redan i full gång med spännande utvecklingsområden. Ett av våra starka områden, enligt Sveriges kommuner och landsting, är medborgardialog och under året har vi startat upp Kindaförslaget, en ny möjlighet för medborgare att komma med förslag på hur vi kan utveckla vår kommun. Det har redan kommit in flera intressanta och spännande förslag som utreds i nämnderna och som inom snar framtid kommer att vara verklighet. Kindaförslaget är en självklar del av vår nya uppdaterade hemsida som presenterades under 2011. Vi vill att den ska vara tydlig och enkel för våra medborgare, oavsett om de vill ha information, påverka eller komma i kontakt med kommunen. Den nya hemsidan, med den uppdaterade grafiska profilen, är också en del av den marknadsföringssatsning vi driver i kommunen. Under året har våra medarbetare fått möjligheten att lära sig mer om Kinda genom besök på företag, kommunala verksamheter och naturupplevelser. Genom detta tror vi att vi får goda ambassadörer för vår kommun som arbetsplats, besöksmål och hemkommun. Den 1 januari 2012 fick vi även en ny lag som innebär att vi inte längre ansvarar för kollektivtrafiken i kommunen. Den ansvarar numera Landstinget i Östergötland för. Detta finansieras via en skatteväxling som innebär att skattemedlen går till Landstinget i Östergötland istället. Under året har även arbetet med räddningstjänstens nya övningsfält påbörjats. Vi kan med glädje och stolthet se att Allhamra numera kan kalla sig Teknikcollege, vilket är ett resultat av idogt arbete och utveckling av skolan. Vår närvaro på sociala medier skapar debatt, vilket vi ser som positivt. Så länge debatten är öppen, ärlig och nyanserad ser vi den som utvecklande för vår verksamhet och får oss att prestera bättre. Framförallt ser vi det som ett bevis på att vi ska vara på de sociala medierna och att det där finns åhörare som vi kanske inte når på andra sätt. Året som gått har varit fullt av händelser och glädjeämnen, ovanstående är bara ett urval. Vi kan dock konstatera att vi är en kommun i utveckling, full med möjligheter att bli ännu bättre. Genom engagerad personal och medborgare som vill vara med och utveckla och påverka vår kommun är vår ambition att Kinda kommun ska fortsätta vara känt för bra kärnverksamhet och en kommun som ligger i framkant. Anders Ljung (c) Kommunstyrelsens ordförande 3

Kommunens organisation Årsredovisning Kinda kommun 2011 Kommunfullmäktige Kommunrevision Valnämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur-och fritidsnämnd Miljö-, bygg och räddnings-nämnd Överförmyndarnämnd Stiftelsen Kindahus 100 % tecknad av Kindahus Vökby bredband AB Delägt bolag 20 % Kommunalförbundet ITSAM Del i kommunförbund 20 % Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, kommunens riksdag. Här avgörs ärenden av principiell beskaffenhet och de av större vikt, t ex ärenden om budget, skatt samt nämndernas organisation och uppgifter. Fullmäktige väljer även ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige i Kinda kommun har 35 ledamöter och under mandatperioden 2011-2014 är mandatfördelningen följande: Socialdemokraterna 10 Kristdemokraterna 2 Centerpartiet 8 Vänsterpartiet 2 Moderaterna 6 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 3 Sverigedemokraterna 1 Socialisterna Välfärdspartiet 1 4

Fem år i sammandrag Årsredovisning Kinda kommun 2011 2011 2010 2009 2008 2007 Allmänt Invånare 31 december 9 799 9 762 9 811 9 885 9 947 Kommunal utdebitering, kr/skattekrona 21,15 21,15 21,15 21,15 21,15 Personal Personalkostnader, mkr* 319 307 304 314 283 Summa arbetstidsgrad (tillsv.anställda) 657 652 659 684 687 * Fr.o.m. 2008 inkl. pensionsförsäkring och löneskatt Resultat Nettokostn andel av skatteintäkter (inkl skatteutjämningsbidrag) 99% 98% 99% 100% 97% Resultat efter skatteintäkter och finansnetto, mkr 5,6 11,2 8,7 4,2 14,6 Driftredovisning Nettokostnad, mkr 449,9 436,3 420,3 418,7 389,9 Investeringar Nettoinvesteringar, mkr 29,7 14,9 24,7 34,5 18,8 Tillgångar och skulder Tillgångar, mkr 365,1 364,2 348,6 301,1 288,7 Per invånare, kr 37 261 37 306 35 531 30 460 29 024 Balanslikviditet 163% 161% 140% 146% 153% Skulder (inkl avsättningar), mkr 154,6 159,2 154,8 116,0 107,9 Per invånare, kr 15 772 16 311 15 782 11 735 10 847 Skuldsättningsgrad 42% 44% 44% 39% 37% Eget kapital, mkr 210,6 204,9 193,8 185,1 180,9 Eget kapital/invånare kr 21 488 20 995 19 749 18 725 18 186 Soliditet, % 58% 56% 56% 62% 63% 5

Omvärldsanalys Europas stora problem påverkar exportstatistik och industriproduktion men även inhemsk efterfrågan präglas av försiktighet. Den mycket svaga utvecklingen som spås 2012 är i huvudsak ett europeiskt fenomen. Övriga världen befinner sig också i lågkonjunktur, men långtifrån recession. Länder som Kina och Indien fortsätter växa med 7-8 %. Den amerikanska ekonomin har också gett vissa styrkebesked under slutet av 2011. Svensk ekonomi åker berg och dalbana. År 2010 växte BNP +5,6 %, under krisåret 2009 var minskningen 5,3 %. Prognosen för 2011 är +4,4 %. I slutet av året föll BNP och även sysselsättningen i form av arbetade timmar minskade. Sveriges kommuner och landsting, SKL tror en ökning av BNP med endast 1 % för 2012 och 2,5 % för 2013. SKL spår att styrräntan kommer att fortsätta sänkas något men att den i slutet av 2013 är ca 2,75 %. Det påverkar både korta och långa räntor. Två viktiga faktorer för kommunsektorn är arbetade timmar som först under början av 2013 kommer att börja stiga igen enligt SKL. Man tror också på en arbetslöshet som stiger något från 7,6 % 2011 till 8,0 2012 och 8,1 % 2013 för att 2016 landa på 6 %. Över en längre period finns ett tydligt samband mellan antalet arbetade timmar och det reala (pris- och lönerensade) skatteunderlaget. SKL spår reala ökningar för 2012 med 1,1 % och 1,4 % för 2013. SKLs prognos i februari 2012 spår att kommunsektorn 2012 kommer nå ett resultat på 1,3 % och trots något positivare signaler för 2013 så kommer man inte klara 2 % målet, tumregeln för god ekonomisk hushållning detta år. SKL signalerar att kommun- och landstingssektorn är i behov av besked exempelvis statsbidragsutvecklingen så tidigt som möjligt under våren för att bättre kunna planera 2013. För att klara 2 % målet krävs, som läget ser ut nu, annars minskad verksamhetsvolym och personalminskningar. För första gången på många år ökar kommunens befolkning! Ökningen var under 2011 37 personer och befolkningen uppgick vid årsskiftet till 9799 invånare. Under 2011 föddes 90 barn och under året avled 108 personer. Immigrationsnettot var -2 men den totala nettoinflyttningen blev ett överskott på 56 personer. Arbetslösheten inom kommunen håller sig på ungefär samma nivå som 2010. Totalt arbetslösa är ca 5,2 %. För företagen har det generellt sett bra ut men med viss avmattning under fjärde kvartalet. Framtiden Vi har jobbat hårt för att ha det ekonomiska läge som vi har idag. Efter åren med underskott 2003-2004 har vi kunnat amortera av våra lån och skapat årliga överskott i linje med god ekonomisk hushållning. Nu ser vi åter problem i verksamheterna, Socialnämndens budgetavvikelse 2010, - 3,2 mkr har försämrats och är 2011 8,7 mkr. Några snabba fix för att komma tillrätta med detta finns inte, men budgetdisciplin i samtliga nämnder är mycket viktig nu och framöver. Vi ser en mycket svag utveckling av skatter och bidrag de närmaste åren. En mycket ambitiös investeringsplan, som långt överstiger målen, kommer kräva upplåning för första gången på flera år och räntor kräver också sitt utrymme! Här är det mycket viktigt med nogsamma prioriteringar så att inte driftkostnaderna rusar iväg. Att klara 2013 utan verksamhetsneddragningar verkar svårt just nu. Vad gäller statsbidragen är osäkerheten stor. Den nya utjämningsmodellen som alla trodde det rådde politisk enighet om har plötsligt, som det verkar, lagts på is. Kommer några besked om ev. nya satsningar i vårpropositionen? Vi måste nog helt enkelt lita på att kommunen av egen kraft ska klara att långsiktigt skapa en god ekonomi. Under 2011 utfördes 714 årsarbeten. Det är 16 fler än året innan, 15 av dessa är inom barn- och utbildningsförvaltningen. Vi måste alltså vara observanta på att personalstocken åter ökar. Samtidigt står vi inför stora pensionsavgångar och vi måste kunna rekrytera kompetent personal framöver. Kinda deltar 6

tillsammans med bl.a. Linköpings universitet, Östsam och flera östgötakommuner i ett ESF-projekt kring kompetensförsörjning. Ett sätt att kunna bli attraktiv kan vara att jobba med mentorskap. Ett mål för kommunen är att öka antalet invånare från årsskiftets 9 799 till 10 500 år 2020. Under 2011 ökade vi 37 personer för att under 2012 års första månad minska ca 20 personer! Ålderskurvan för Östergötland och riket följs åt, både för män och för kvinnor, medan vi för Kindas del ser att invånarantalet i gruppen mellan 20-40 år är betydligt mindre än både Östergötland och riket och på motsvarande sätt har vi fler invånare i gruppen från 55 och uppåt. Viktiga faktorer att ta hänsyn till när det gäller både att planera dagens verksamhet och när vi ska attrahera nya medborgare. I kommunkoncernen har Vimmerby kommit med som ny medlem i kommunalförbundet ITsam. Stiftelsen Kindahus fortsätter arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar organisation och vad gäller VÖKBY Bredband AB har omstart skett med att ta fram ägardirektiv. Bredbandsatsningarna är viktiga för kommunen både vad gäller att attrahera nya invånare och för företagandet. En skatteväxling sker med 42 öre från och med 2012 med anledning av förändrad ansvarsfördelning för den regionala kollektivtrafiken i Östergötlands län. Det har beslutats att Landstinget i Östergötland ska utgöra regional kollektivtrafikmyndighet och överta kommunernas nuvarande kostnadsansvar för den regionala trafiken i länet. Miljö och hållbar utveckling År 2011 var ett händelserikt år för miljö och hållbar utveckling i Kinda. Det satsades på miljö och energi genom arbetet för Kinda som Milleniemåls kommun. Arbetet som Milleniemåls kommun innebär att kommunen ska visa på det arbete som utförs för att uppnå FN:s milleniemål. En avlopps- och energimässa anordnades med lyckat resultat. Det var fokus på produkter för solenergi och enskilda avlopp som var anpassat för privata hushåll. Under året har även Miljö-, bygg- och räddningsnämndens miljöstipendium delats ut till Kisa Scoutkår för ett 90-årigt arbete med uppfostran av barn, ungdomar och äldre i naturens lära. strävan att uppfylla de miljömål som är framtagna i länet och landet. En miljöredovisning tas fram varje år för att utvärdera hur miljömålen uppfylls. Ett sätt att redovisa alla dessa mätningar eller den statistik som finns är genom nyckeltal. Dessa gör det möjligt att se förändringar över tiden och i vissa fall jämföra sig med andra kommuner. En viktig del av miljöredovisningen är nyckeltalen som visar på reningsverkens fosforrening samt hushållens avfallshantering. Mängd hushållsavfall Kilo avfall/person 200,00 100,00 0,00 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Årtal Nyckeltalet visar den mängd hushållsavfall som förbränns varje år. Varje invånare i Kinda alstrade ca 183 kg hushållsavfall år 2011, en i stort sett oförändrad trend. Fosforrening Fosforrening %/tätort 100,0 95,0 90,0 85,0 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Årtal Kisa Rimforsa Detta nyckeltal visar avloppsreningsverkens rening av fosfor. Gällande gränsvärden för utsläpp av fosfor har inte överskridits under år 2011 och reningsverken har en hög reduktion av fosfor. Reningen påverkas dock av stora flödesvariationer. En fullständig miljöredovisning kommer senare under året att finnas på kommunens hemsida www. kinda.se. Där belyses främst miljömålen; begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft, ingen övergödning, god bebyggd miljö, giftfri miljö, levande skogar, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv samt levande sjöar och vattendrag. I Kinda kommun finns inga lokala miljömål men en 7

Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning För att säkerställa den framtida välfärden krävs en hållbar ekonomisk utveckling. Motsatt innebär en svag ekonomi begränsningar i möjligheten att utveckla den kommunala verksamheten. Vi måste betala för den verksamhet vi förbrukar, inte skjuta betalningsansvaret på framtiden. En kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet är viktig för en god ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. För att uppnå god ekonomisk hushållning arbetar kommunen med vision, värdegrund, strategiska områden och kommunövergripande mål. Uppföljning av våra mål och verksamheter behövs för att man vid behov ska kunna sätta in korrigerande åtgärder. Detta gäller i första hand uppföljning av verksamheterna och den kvalitet vi har i vårt vardagsarbete. Den ekonomiska uppföljningen som sker vid varje förvaltning under året kompletteras med månatliga uppföljningar i kommunens ledningsgrupp. Den ekonomiska uppföljningen har bidragit till bättre prognoser och gett möjligheter att kontinuerligt under året kunna rätta till eventuella brister i verksamheterna. Kommunen fortsätter med att effektivt förvalta sina likvida medel. Vi måste få till säkra och effektiva placeringar både på kort och på lång sikt. Vi ska hantera framtida ökade pensionsutbetalningar men också i det korta perspektivet sköta utbetalningar av löner och andra driftsutgifter och få till en bra kontroll över investeringsutgifterna. För att säkra en effektiv och kvalitativ verksamhet arbetar vi med intern kontroll. Utifrån reglementet i intern kontroll beslutar varje nämnd om en handlingsplan för internkontrollarbetet. I handlingsplanen framgår särskilt utvalda områden för året som ska följas upp. Uppföljning av handlingsplanen sker i respektive nämnd. Under 2011 har nämnderna arbetat med och följt upp särskilt utvalda kontrollområden. Ett exempel på internkontrollområde som varit under året är inköp och upphandling. Resultat visar att det finns brister. Vidtagna åtgärder har därför varit att vid vissa tillfällen ta direktkontakt med berörda samt utbildningsinsats inom området. Området kommer att kvarstå som internkontrollområde 2012. Som hjälpmedel att uppnå god ekonomisk hushållning använder kommunen sig av olika kvalitetsverktyg. IIP, Investors in People, handlar om medarbetarnas kompetens och hur den kommer till nytta i kommunen. Det gäller att se sin egen påverkan i arbetet och hur ens utveckling och kompetens påverkar kommunens utveckling. Vi använder oss även av SKL:s kommunkompass där kommunen utvärderas utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Vi gör även medborgar- och brukarundersökningar. Därutöver deltar vi i olika jämförelseprojekt. Mer information om vårt kvalitetsarbete finns på hemsidan www.kinda.se. 8

Mål och måluppfyllelse För att nå god ekonomisk hushållning arbetar Kinda kommun sedan flera år tillbaka med ekonomiska ramar och målstyrning av verksamheten. Denna process är under kontinuerlig utveckling. Målstyrningen bygger på att kommunfullmäktige fastställer övergripande mål, som sedan bryts ned av respektive nämnd i verksamhetsmål. De övergripande målen ger nämnderna en vägledning av de åtgärder, prioriteringar och handlande som behövs för att anpassa verksamheterna till de tilldelade budgetramarna. Utvärdering av verksamheterna är av stor vikt i målstyrningsarbetet. Strategiskt område KF mål 2011 Måluppfyllelse Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Behovet av transporter ska tillgodoses effektivt och funktionellt. Det kollektiva resandet ska gynna en hållbar utveckling. Kommunikation med data- telenät ska fungera säkert och tillförlitligt. Näringslivet i Kinda ska vara flexibelt och långsiktigt hållbart. Näringslivet och Kinda kommun ska arbeta gemensamt för att på bästa sätt vidareutveckla den privata företagsamheten. Genom lokal, nationell och internationell samverkan och dialog ska det skapas bra beslutsunderlag och goda möjligheter för Kindas utveckling. Medborgarna i Kinda ska ges möjlighet att uppnå en hög kunskapsnivå. Genom samverkan och livslångt lärande ska näringslivets och Kinda kommuns personal ha rätt kompetens för att utveckla Kinda. Fördjupad översiktsplan för ny sträckning riksväg 34 ska vara klar. Arbetet pågår. Fungerande pendling med tåg/buss såväl norr som söder ut väg 23/34 och järnvägen Stångådalsstråket. IT-infrastrukturplan antagen. Kindas rankning i svensk näringslivs mätning ska förbättras jämfört med föregående år. Ungdomsarbetslösheten ska halveras. Service från den kommunala förvaltningen till företagen ska vara rådgivande, snabb, samlad och kundanpassad. 2011 ska det finnas en plan för vad Kinda kommun erbjuder ungdomar mellan 16-24 år i form av stöd och aktiviteter. Utvecklad medborgardialog genom att frågor och svar finns tillgängliga på Kinda kommuns hemsida, Hela den kommunala förvaltningen är IIP-certifierad. Kommunen som organisation har en gemensam kompetensutvecklingsplan utifrån vision och mål. Bussar med expresstrafik i båda riktningarna har ökat. Restiden kommer att minska när hållplats byggs vid väg 34/23 i Rimforsa under 2012. Prioriteringslista gjord, dock inte fullständig plan. Kisas behov utreds. Kinda har klättrat från plats 125 till plats 120 från år 2010 till 2011. Ungdomsarbetslösheten har förbättrats dock inte halverats. Jämfört med årsskiftet 2010-15,5 %. Svårt att mäta och följa upp. Ingen direkt plan finns men åtgärder som ungdomens hus, communicare, tillväxt Östergötland, sommarjobb mm. E-petitioner har startat upp under 2011. Signerbara e-tjänster på hemsidan förväntas finnas under 2012. Alla medarbetare har egen kompetensutvecklingsplan, men vi har inte hunnit ta fram en för hela organisationen. Hållbar utveckling All planering och all verksamhet ska utgå från långsiktigt hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Kinda kommun står för trygghet, god social omsorg, delaktighet och likabehandling. Östergötlands Folkhälsopolitiska policy är känd och implementerad i all kommunal verksamhet. De i kommunen belägna mötesplatserna är välkända hos medborgarna. Inte hunnit prioriterat frågan. Finns på hemsidan, KindaNytt etc. 9

Marknadsföring Alla som är verksamma i kommunen är ambassadörer och ska bidra till att marknadsföra Kinda. Orterna i Kinda ska lyftas fram för sina specifika kvaliteter och vara lockande för boende, företagande och besökare. Kommun, närings- och föreningsliv samverkar för att marknadsföra Kinda. Kinda syns på prioriterade arenor. Basmaterial finns framtaget för att skapa goda ambassadörer i Kinda. En gemensam marknadsföringsstrategi förväntas blir klar under 2012. En samlad bild på vilka de prioriterade arenorna är tas fram 2012. Ambassadörsutbildning har genomförts under våren. Kultur Kindas rika kulturliv ska vara stimulerande och ges möjlighet att utvecklas. Kultur- och naturmiljöerna är tillgångar och ska förvaltas så att kvaliteterna består. Kulturen ska marknadsföras. Information, bokning och biljetter är lättillgängliga för alla via medborgarkontoret/biblioteken Kindas skolor har tagit del av regeringens särskilt avdelade medel för skapande skola. Bidrag för skapande skola har erhållits med 250 tkr. 1% av om- och nybyggnadskostnader i Kinda kommuns regi ska avsättas till konstnärlig utsmyckning. Horns förskola under 2011. = Uppfyllt (5) =Delvis uppfyllt (11) = Ej uppfyllt (2) Sammanställning av verksamhetens måluppfyllelse 2011: Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål KS 1 MBR 1 KFN 1 BUN 0 SN 2 KS 9 MBR 7 KFN 3 BUN 4 SN 15 KS 3 MBR 7 KFN 9 BUN 3 SN 17 För redovisning av mål och måluppfyllelse se respektive nämnds verksamhetsberättelse. Ekonomisk översikt Kommentarer och analys av årsbokslut 2011 Kommuner, landsting och kommunalförbund ska enligt den kommunala redovisningslagen, utöver årsbokslut, upprätta delårsrapport för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Kinda kommun har valt, att utöver de månatliga uppföljningarna, ha två gånger om året en mer utarbetad prognos om verksamheterna. En tertialrapport för perioden januari-april och en delårsbokslut för perioden januari-augusti. Samma redovisningsprinciper som för årsbokslut tillämpas för delårsrapport, vilket bland annat innebär att fordringar och skulder som uppgår till väsentliga belopp periodiseras. Detta innebär att kommunens ekonomi avstäms grundligt två gånger om året utöver årsbokslutet. Mellan dessa tillfällen gör respektive nämnd egna uppföljningar. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige får varje månad ekonomisk information som sammanställs av ekonomiavdelningen. 10

Denna information innehåller prognoser för drift- respektive investeringsbudgeten, likvida medel, kortfristiga fordringar och skulder, m.m. Därutöver finns en månatlig uppföljning av personalkostnadernas utveckling. Kinda har med dessa täta uppföljningar bra kontroll över sina ekonomiska transaktioner. Avstämning av balanskravet Enligt kommunallagen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att en sådan reglering inte ska genomföras för ett visst år. Kinda kommun åberopar inga synnerliga skäl. Avstämningen visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Avstämning av balanskrav (tkr) 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Årets resultat enl. RR 5 615 11 194 8 667 4 233 14 600 20 977 Realisationsvinter 0 0 0 0 0 0 Resultat 2004 enl. balanskrav -9 665 Resultat 2005 enl. balanskrav -3 420 Justerat resultat enl balanskrav 5 615 11 194 8 667 4 233 14 600 7 892 VA-verksamheten visar för 2011 ett underskott med 70 tkr (2010-462 tkr) som ingår i årets resultat ovan. Kommunen avser att återställa detta underskott inom 3 år. Nämndernas budgetutfall Driftbudgetavräkningen för 2011 visar ett underskott på ca 9,6 mkr. Avvikelse i förhållande till nettodriftbudget Nämnd avvikelse tkr avvikelse % Kommunstyrelsen -333-1 Kommunrevision 105 14 Överförmyndare -250-49 Miljö-, bygg och räddning 452 3 Kultur och fritid -761-5 Barn och utbildning -67 0 Socialnämnden -8 754-6 Kommunstyrelsen: - 333 tkr. Kommunstyrelsen skulle i överenskommelse med kultur- och fritidsförvaltningen lämna ett överskott med motsvarande belopp för skötselavtalen (där kostnaden belastat kultur- och fritidsförvaltningen) det vill säga 360 tkr. Sammantaget har kommunstyrelsen med hänsyn till överenskommelsen gjort ett överskridande med 693 tkr. En stor engångskostnad har varit entledigande av tjänst. En annan negativ budgetavvikelse är kostnaden för den politiska verksamheten inom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Överförmyndaren: -250 tkr. Verksamheten har krävt mer arbetsinsatser än vad som var budgeterat. Även inköp av verksamhetsanpassat datorprogram har påverkat utfallet. Miljö- bygg- och räddningsnämnden: 452 tkr. Hög intäktsnivå bl a genom att intäkter för inventering och prövning av avlopp ökat. Lägre kostnader förklaras av att räddningstjänsten haft ett mycket lugnt år. Antalet utryckningstimmar ligger därför mycket lägre än ett normalår. Dessutom har en tjänst på miljökontoret varit vakant under stor del av året. Kultur- och fritidsnämnden: -761 tkr. I underskottet ingår 360 tkr för skötselavtalen. Underskott exklusive skötselavtalen, -401 tkr. Underskottet beror delvis på ej balanserad budget inför budgetåret. Intäktskraven har inte heller varit fullt uppnåeliga. Det har vidtagits arbetsmiljöåtgärder i musikskolans lokaler i Folkets Hus och kostnader i förebyggande hälsoarbete. Det har varit storm- och återställandekostnader vid elljusspåren samt vandringsleden. Extra kostnader för isbanor med anledning av lång vintersäsong. Barn- och utbildningsnämnden: -67 tkr. De positiva avvikelserna, i förhållande till budget, finns framförallt inom den interkommunala ersättningen för våra gymnasieelever. Här har snittkostnaden per elever sjunkit, vilket kan bero på att fler elever har valt teoretiska program än yrkesprogram. De negativa avvikelserna kan vi se framförallt på stöd till barn/elever med särskilda behov men även på lokaler/inventarier. Främst kan vi se detta vad det gäller Värgårdsskolans omoch tillbyggnation beroende på att tillfälliga lokaler har tagits i anspråk under året. Socialnämnden: -8 754 tkr. Individ- och familjeomsorg hade ett underskott med 6314 tkr. Handikappomsorgen uppvisar ett underskott med 2659 tkr. Äldreomsorgen har ett överskott med 219 tkr. Förvaltningarna har krediterats med, totalt 1 173 tkr med anledning av att avgiften till AFA (avtalsförsäkringarna) under året sänktes till noll. För närmare kommentarer till nämndernas utfall och verksamhetsresultat se respektive nämnds redovisning i verksamhetsberättelsen. Finansiella mål För att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt finansiella mål. Av dessa mål är endast ett mål uppfyllt, likviditet. Balanskravet som infördes fr. o m år 2000 (KL 8 kap 5 ) innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. För att kommunen skall kunna uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning krävs dock ett resultat som väsentligt överstiger balanskravet. Kommunfullmäktige fastställer i samband med beslut om årsbudget och flerårsplan de finansiella målen. 11

Kommunens finansiella mål och utfall 2011 Mål Utfall Uppfyllelse Årets resultat (balanskravet) över 8 000 tkr 5 615 tkr Ej uppfyllt Verksamhetens nettokostnad/skatter och bidrag lägre än 98% 99,2% Ej uppfyllt Likviditet över 30 dagar 67 dgr Uppfyllt Soliditet över 60% 58% Ej uppfyllt Nettoinvesteringar lägre än 25 000 tkr 29 671 tkr Ej uppfyllt Årets resultat Kommunens budgeterade resultat var 3,8 mkr, inklusive den extra marknadsföringssatsningen, 0,4 mkr. Det är 4,2 mkr lägre än det finansiella målet 8 mkr. Kommunen lämnar ett positivt resultat på 5,6 mkr. Vi kan se att driftredovisningen visar avvikelse mot budget med 9,6 mkr. Se vidare avsnittet budgetutfall ovan. Årets resultat jfr med budget budget tkr utfall tkr avvikelse Årets resultat 3 775 5 615 1 840 varav Driftredovisningen 440 267 449 874-9 607 Finansförvaltningen 444 041 455 490 11 449 Finansförvaltningen visar en budgetavvikelse med + 11,5 mkr. Den kan härledas till; Pensioner/sociala avgifter +0,3 mkr, skatter +1,8 mkr, generella bidrag + 8 mkr varav fastighetsavgiften + 1,4 mkr, finansnetto + 1,1 mkr samt en reaförlust 0,7 m kr vid försäljning villa Björksund och affärstomt Rimforsa, nedskrivning av värde Hycklinge skola -0,3 mkr. Nedan följer en bild över resultatutvecklingen för de senaste fem åren. Mkr 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 Årets resultat 2007 2008 2009 2010 2011 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens största finansieringskälla är skatteintäkter och statsbidrag. För att följa utvecklingen (tillväxten) över tiden är det intressant att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till finansieringens utveckling. Enligt kommunens finansiella mål bör nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ligga lägre än 98 %. Resterande del ska finansiera räntenetto och nettoinvesteringar. Verksamhetens nettokostnader inkluderar avskrivningar och pensionsavsättning. Kommunens strävan är att klara kravet på god ekonomisk hushållning även på längre sikt. Därför har vi satt av till pensioner även under dåliga tider. Detta påverkar målet nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader motsvarar 99,2 % av skatteintäkter och statsbidrag för året, vilket medför att målet inte är uppfyllt. År 2007 tom 2010 har extra avsättning till pensioner skett vilket påverkar verksamhetens nettokostnad och därmed nyckeltalen för dessa år. År 2011 har ingen extra avsättning skett. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 2007 2008 2009 2010 2011 Likviditet Likviditeten visar kommunens kortsiktiga ekonomiska styrka. De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 87,2, vilket är en minskning från föregående årsskifte med 20,7 mkr. Minskningen förklaras bland annat med en hög investeringsnivå 2011 samt slutregleringen av skatterna avseende 2009 (11 mkr) som betalades i början av 2011. Ett av de finansiella målen är att kommunen skall ha en betalningsberedskap på minst 30 dagar. Kommunens betalningsberedskap vid årsskiftet uppgick till 67 dagar, en minskning med 20 dagar jämfört med föregående årsskifte. Betalningsberedskapen har beräknats genom att relatera de likvida medlen till verksamhetens nettokostnader och nettoinvesteringar. Kommunens målsättning är en betalningsberedskap på minst 30 dagar har uppfyllts. De likvida medlen som är 87,2 mkr ska ställas mot den avsättning till pensioner som kommunen gjort för att klara ökande pensionsutbetalningar. Vid årets utgång fanns 60 mkr placerade på fasträntekonton. Utöver de likvida medlen som finns på olika bankkonton har kommunen 15 mkr i värdepapper och 2 mkr som Förlagslån hos Kommuninvest. Tabellen nedan visar våra likvida medel i bankkonton, plusgiro och våra placeringar på fasträntekonton. 150,0 100,0 50,0 48,0 Likvida medel (mkr) 88,8 118,8 108,0 87,2-2007 2008 2009 2010 2011 12

Soliditet Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella styrka, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. När man studerar soliditeten är det framförallt nyckeltalets utvecklingstrend som är intressant att följa. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutveckling, tillgångarnas och låneskuldens förändring. Soliditeten för 2011 är 58 %. Soliditeten har varierat under de senaste åren. Vi kan se en liten uppgång jämfört med föregående år. Det har skett en fortsatt mindre nedgång jämfört med tidigare år på grund av att kommunen har prioriterat pensionsreserver i stället för resultat och eget kapital. I kommunens finansiella mål ska soliditeten öka eller vara oförändrad (60 %). Då soliditeten är 58 % har detta finansiella mål inte uppfyllts. Årsredovisning Kinda kommun 2011 Mkr 40 30 20 10 0 18,7 Nettoinvesteringar (mkr) 34,5 24,7 14,9 29,7 2007 2008 2009 2010 2011 Finansnetto Kommunen har under ett antal år haft ett positivt finansnetto, d v s de finansiella intäkterna har varit större än de finansiella kostnaderna. Relativt låga räntor men en relativt stor mängd likvida medel att placera och avsaknaden av lån gör att nettot är fortsatt positivt. Nedan följer en tabell över finansnettots utveckling. Finansnetto (mkr) 64% 62% 60% 58% 56% 54% 63% Soliditet utan ansvarsförbindelse 61% 56% 56% 52% 2007 2008 2009 2010 2011 58% Soliditeten inkl ansvarsförbindelsen är -8 % (-3 % för 2010). Om justering görs med gjorda avsättningar till pensioner, 50 mkr, är soliditeten inkl ansvarsförbindelsen 7 %. Investeringsredovisning Kommunens nettoinvesteringar har 2000-2008 ökat jämfört med 1990-talet, då de var relativt låga. Nettoinvesteringarna 2011 är 29,7, vilket är högre än 2010 års nivå på 14,9 mkr. Budgeterade investeringar för 2011 är 35 mkr samt överförda medel från 2010 på 10,6 mkr. Stora investeringar under året har varit påbörjan av ombyggnad Värgårdsskolan, 10,9 mkr, Björkfors reningsverk, 5,9 mkr och Värmeförsörjning i kommunala fastigheter, 3,6 mkr. Andra investeringar som har gjorts under året är utbyggnad av avlopp och vatten till Linnäsområdet i Rimforsa, 1,5 mkr och delar inom projekt aktivitetscenter Rimforsa, 1,1 mkr. Bredbandsinvesteringar har gjorts för totalt 0,6 mkr. Under året har Horns förskola färdigställts, total investering för objektet ca 3 mkr varav 1,2 mkr belastat 2011. De stora avvikelserna mot budgeterade investeringar beror bland annat på att projekten blivit uppskjutna till 2012 och framåt däribland Rimforsa vattenverk, 2 mkr. Budgeterade medel för Industri- och exploateringsområden har inte tagits i anspråk. Det fortsatta arbetet med fördjupad översiktplan fortsätter. Behovet av Industrimark i Rimforsa kvarstår. Målet är inte uppfyllt då investeringarna är högre än 25 mkr. För kommentarer till investeringar på nämndnivå hänvisas till nämndernas redovisning i verksamhetsberättelsen. Mkr 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 Låneskuld Kommunens låneskuld har sedan 1999 minskat från 58,9 mkr till 0,4 mkr. Det som kvarstår är den s.k. simhallsfonden där medel årligen utbetalas till simskoleverksamhet i kommunen efter beslut i Kulturoch fritidsnämnden. Därutöver redovisar kommunen under va-verksamheten anslutningsavgifterna för vatten och avlopp som skuld till abonnenterna. Detta enl. den nya lagen om allmänna vattentjänster som kom 2007. Skulden är fn. 3,9 mkr, vilket motsvaras av ett värde under anläggningstillgångar och skrivs av i den takt anläggningen skrivs av. Pensioner Under 2008 tecknade kommunen en försäkring som tryggar den förmånsbestämda ålderspensionen och därmed kommer en del av pensionerna att vara finansierade genom försäkring istället för att medel reserveras via balansräkningen. Eftersom kommunen försäkrar den förmånsbestämda delen så påverkades vi endast med 178 tkr av att SKL under året ändrade diskonteringsräntan för nuvärdes-beräkningen av pensionerna. Avsättningen till pensioner är 2011 4,3 mkr (2010 ca 2,2 mkr). I 2011 års utfall ingår pensionsavsättning förtroendevalda, 1,6 mkr. Som beredskap för ökade kostnader för framtida pensionsutbetalningar har kommunen under 2000-2006 avsatt 2 mkr per år. År 2007 avsattes 6 mkr och 2008-2010 10 mkr för pensionsreserver vilket motsvarar budget. Under 2011 har ingen extra avsättning skett. Totalt avsatt är nu 50 mkr, vilket kan avräknas från ansvarsförbindelsen. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas enligt gällande redovisningsprinciper som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Dessa förpliktelser uppgår till 239 mkr inklusive löneskatt, en ökning med ca 23 mkr från föregående år, 17 mkr av dessa kan hänföras 13

till den ändrade diskonteringsräntan. Pensionsskuld till förtroendevalda ingår under 2011 och 2010 i ansvarsförbindelsen. För 2009 fanns ingen motsvarande beräkning. Pension (tkr) 2011 2010 2009 Årsredovisning Kinda kommun 2011 Borgensåtagande Borgensförbindelser är alltid förknippade med ett risktagande och skall alltid ingås med största försiktighet. Kommunens totala borgensåtagande uppgick vid årsskiftet till 240,8 mkr att jämföra med 242,2 mkr vid utgången av 2010. Avsättning pensioner enl underlag KPA Avsättning pensioner 3 470 1 773 2 398 Avsättning löneskatt pensioner 841 430 582 Summa avsättning pensioner 4 311 2 203 2 980 Pensionsfond enl beslut KF 50 000 50 000 40 000 Ansvarsförbindelse pensioner Pensionsåtaganden 192 101 173 947 180 909 Löneskatt på pensionsåtaganden 46 604 42 200 43 889 Summa ansvarförbindelse 238 704 216 146 224 798 Summa pensioner (inkl. förtroendevalda) 293 015 268 350 267 778 Av åtagandet avser 235,4 mkr Stiftelsen Kindahus och 4,8 mkr Folkets Hus föreningen Kisa samt 0,5 mkr förlustansvar egna hem. Vad gäller Stiftelsen så finns ett Kommunfullmäktigebeslut på ett tak på 250 mkr. Beslut om att gå borgen för Folkets hus togs 1988 (5 mkr) så att huset i Kisa skulle kunna renoveras. Idag är åtagandet 4,8 mkr, vilket är oroväckande. Diskussion pågår mellan kommunen och Folkets hus styrelse om hur verksamheten kan tänkas se ut i framtiden. Kinda kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Idag är 267 kommuner medlemmar i Kommuninvest. Mellan samtliga dessa har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett ev. infriande av borgensansvaret. Kindas andel är 0,15 %. Sammanställd redovisning Kommunens bolag Inom Kinda kommun har verksamhet hittills bedrivits i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. Bolags- och stiftelseform kan i vissa lägen vara mera fördelaktig att använda än förvaltningsformen, men kan också ha nackdelar i form av begränsad insyn för kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten. En koncern består av en grupp juridiska enheter, med en överordnad och dominerande enhet och en eller flera underordnade och beroende enheter (bolag, stiftelser mm). För att koncernförhållande ska anses föreligga, ska den överordnade enheten (här kommunen) ha ett varaktigt bestämmande eller väsentligt inflytande över underordnad enhet. Underordnad enhet kan vara helägd eller samägd. En samägd enhet anses bara ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Enligt praxis förutsätts ett väsentligt inflytande vid röstandel av minst 20 %. Detta innebär att föreliggande redovisning förutom Kinda kommun omfattar Stiftelsen Kindahus, VÖKBY Bredband AB och fr. o.m. 2009 även Kommunalförbundet ITSAM. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 8 mkr, att jämföra med 12,1 för 2010. Stiftelsen Kindahus Grundfonden i Stiftelsen Kindahus är till 100 % tecknad av Kinda kommun. Grundfondskapitalet uppgår till 2,1 mkr. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att inom kommunen uppföra, förvalta och att försälja bostadshus med tillhörande affärslokaler och kollektiva anordningar. Verksamheten kan också omfatta uppförande av småhus för försäljning. Fastighetsbeståndet består av 51 fastigheter i Kisa, Rimforsa och Horn. De totala bruttohyrorna utgör 70 mkr och de kontrakterade hyresintäkterna på årsbasis 68 mkr. 14

Den ekonomiska uthyrningsgraden uppgick till 98 %. 2011 visar ett överskott på 1,8 mkr, jfr med 1 mkr för 2010. Årets utfall visar på ett högre resultat än de senaste åren tack vare förbättrad uthyrning. Under året har det var fokus på underhåll. Ett antal byggnader har genomgått renovering av avloppsstammar. En stor utgiftspost under året har varit Eu-anpassning av hissar. Det pågår ett utvecklingsarbete för att nå individuell hyressättning baserat på lägenhetens standard och nytta. Man arbetar även med att utveckla servicen med begränsade resurser. Vakanserna har minskat från 3 % till 1 % på bostadssidan. Stiftelsen Kindahus framtida verksamhet, finansiella ställning och resultat påverkas av ett antal riskfaktorer. Risker som har ett stort inflytande på resultatutveckling är variationerna i hyresintäkter, ränteförändringar och framtida kostnadsutveckling. Kommunens borgen i Kindahus lån är för nuvarande 235,4 mkr vilket innebär en ansenlig risk vid eventuella ytterligare problem i Kindahus fastighetsbestånd. Under 2011 har Kindahus arbetat vidare med sitt förändringsarbete för att trygga en långsiktigt hållbar ekonomi för företaget. VÖKBY Bredband AB Hösten 2003 förvärvade Kinda 20 % av aktierna i nystartade VÖKBY Bredband aktiebolag. Bolaget ägs av de fem kommunerna Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre. Verksamheten är inriktad på att sälja tjänster i det bredbandsnät som kommunerna etablerat inom ramen för det s.k. VÖKBY-projektet. VÖKBY Bredband säljer även tjänster utanför VÖKBY-området i närliggande stadsnät. Vid en extra bolagsstämma i VÖKBY Bredband AB december 2006 beslutades det om en nyemission om 4 mkr, 0,8 mkr är Kinda kommuns andel. Totalt är Kinda kommuns andel 2,4 mkr. VÖKBY Bredband har under 2011 fått nya kunder till största delen anslutna till nät i Vadstena, Växjö och i Åtvidaberg. Bolaget har under året fortsatt att sälja tjänster till de kommunala bostadsbolagen inom VÖKBY och även till Vetlanda och Sävsjö stadsnät. Under senhösten etablerade bolaget sig i Emmaboda kommun. VÖKBY Bredand har efter upphandling tilldelats ett avtal som innebär leverans av fiber- och kapacitetsförbindelser till bl.a. Landstinget i Östergötland. Bolaget visar ett positivt resultat fö 2011 på 0,5 mkr att jämföra med 2010 års resultat på 1,2 mkr. 2011 års omsättning uppgick till 15 mkr. Omsättningen är över det budgeterade men resultatet är under det budgeterade. Resultatet påverkas av att bolaget under hösten använt dubbla ekonomifunktioner och delvis dubbla kundtjänstfunktioner i och med överlämning av dessa funktioner från ITSAM till VÖKBY Bredband. Under större delen av 2011 har dessa funktioner köpts från ITSAM men kommer under 2012 hanteras av bolagets egen personal. I kommunens årsbokslut finns en fordran på VÖKBY Bredband AB för avtalade avgifter som kommunen ska ha enligt kommunikationsoperatörsavtalet. Enligt detta avtal ska kommunen få 120 kr per månad och ansluten kund. Årets fordran uppgår till 1,8 mkr (ackumulerad fordran 9,9 mkr). Kommunen redovisar varje år uppkommen fordran i balansräkningen, men eftersom denna fordran bedöms vara osäker skrivs, enligt försiktighetsprincipen, värdet ner med samma belopp. Ingen resultatpåverkan har därmed skett. Vårt krav på bolaget kvarstår tills Kommunfullmäktige fattar beslut om annat. En omstart i arbetet att utforma ägardirektiv har skett och en avrapportering av uppdraget ska ske i april 2012. Sammanhållande för detta arbete är Kinda och Vadstena kommuner tillsammans med VÖKBY Bredband AB och Kommunalförbundet ITSAM. Till hjälp har man experter på området från revisionsbyrån PWC. Kommunalförbundet ITSAM Kommunalförbundet bildades 2009 av Kinda, Åtvidaberg, Ödeshög, Ydre och Boxholms kommuner. Syftet var att ge medlemskommunerna en gemensam organisation istället för fem fristående IT-avdelningar. Detta ska bland annat ge förutsättningar för bättre resursutnyttjande. ITSAMs ekonomi 2009 byggde på att kommunerna bidrog med de belopp de hade i sina it-budgetar för 2008. Finansieringen ska successivt övergå från bidragsfinansierad till hyresfinansiering/köp av verksamhet. ITSAM visar ett positivt resultat för 2011 på 0,3 mkr att jämföra med 2010 då det var ett underskott på 24 tkr. 2011 års omsättning uppgick till 51,3 mkr. Några under året viktiga händelser för ITSAM är att en upphandling av lagerlösning inför byte av e-postsystem har gjorts, den stora PA-upphandlingen slutfördes och flytt till nya lokaler har skett samt IDHA, ett ärende och dokumenthanteringsprojekt, har påbörjats. Under året har Vimmerby kommun ansökt om medlemskap i kommunalförbundet. Arbetet med ett skriva ett nytt avtal pågår och där förbundet kommer att utökas med Vimmerby kommun. Det gäller att det skapas en långsiktigt hållbar ekonomi inom kommunalförbundet. Se vidare i resultat- balansräkning och finansieringsanalys som följer på nästa sida. 15

Resultaträkning Årsredovisning Kinda kommun 2011 Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter 1 168 050 152 296 144 350 102 389 92 380 89 559 Verksamhetens kostnader 2-586 454-565 043-543 886-541 587-522 675-506 727 Avskrivningar/nedskrivningar 3-24 013-24 084-23 143-13 530-13 440-12 687 Jämförelsestörande kostnader 2-1 761-2 998 0-1 761-2 998 0 Verksamhetens nettokostnader -444 178-439 829-422 679-454 489-446 733-429 856 Skatteintäkter 4 335 131 327 354 317 527 335 131 327 354 317 527 Generella statsbidrag o utjämn 5 122 862 129 655 118 643 122 862 129 655 118 643 Finansiella intäkter 6 2 538 1 326 2 798 2 322 1 158 2 563 Finansiella kostnader 7-7 931-6 130-6 963-210 -240-239 Resultat före extraord. poster 8 422 12 376 9 326 5 615 11 194 8 640 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 8 0 0 28 0 0 28 Aktuell skatt 3-3 -94 0 0 0 Uppskjuten skatt -379-224 0 0 0 0 Årets resultat 9 8 046 12 149 9 259 5 615 11 194 8 667 16

Balansräkning Årsredovisning Kinda kommun 2011 Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader mm 11 451 907 443 658 451 751 178 534 162 234 161 691 Maskiner o inventarier 12 36 046 38 549 40 725 30 605 34 049 35 284 Summa materiella tillgångar 487 953 482 207 492 476 209 139 196 283 196 975 Finansiella tillgångar 13 19 780 19 143 8 933 23 378 22 695 12 562 Summa finansiella tillgångar 19 780 19 143 8 933 23 378 22 695 12 562 Summa anläggningstillgångar 507 733 501 350 501 409 232 517 218 978 209 538 Omsättningstillgångar Förråd 1 566 1 632 1 633 440 456 461 Fordringar 14 44 729 36 920 18 811 44 986 36 752 19 787 Likvida medel 15 98 390 115 729 123 608 87 173 107 992 118 806 Summa omsättningstillgångar 144 686 154 280 144 051 132 599 145 200 139 054 Summa tillgångar 652 419 655 630 645 460 365 116 364 178 348 592 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående kapital 243 330 231 181 221 922 204 949 193 755 185 087 Årets resultat 8 046 12 149 9 259 5 615 11 194 8 667 Summa eget kapital 23 251 376 243 330 231 181 210 564 204 949 193 755 Avsättningar Avsättningar, pensioner 21 4 426 2 300 3 058 4 311 2 203 2 980 Pensionsfond för framtida utbetalningar 21 50 000 50 000 40 000 50 000 50 000 40 000 Övriga avsättningar 14 706 14 344 10 068 14 580 14 120 10 068 Summa avsättningar 16 69 132 66 644 53 126 68 891 66 323 53 048 Skulder Långfristiga skulder 17 225 263 236 704 242 166 4 324 2 986 2 580 Kortfristiga skulder 18 106 648 108 952 118 988 81 337 89 920 99 210 Summa skulder 331 911 345 656 361 154 85 661 92 906 101 790 Summa eget kapital o skulder 652 419 655 630 645 460 365 116 364 178 348 592 Ställda panter 22 94 965 95 123 94 965 Borgensåtaganden 19 5 438 5 718 5 880 240 832 242 199 237 255 Pensionsskuld före 1998 21 238 704 216 146 224 798 238 704 216 146 224 798 Op. leasingavtal, framtida avg. 20 28 924 22 584 14 802 28 924 22 584 14 802 Övriga förplikelser 22 159 158 147 17

Finansieringsanalys Koncernen Kommunen Indirekt metod Not Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Den löpande verksamheten Årets resultat 9 8 046 12 149 9 259 5 615 11 194 8 667 Justering för av- och nedskrivningar 3 24 013 23 580 22 545 13 530 13 440 12 687 Justering för gjorda avsättningar 2 569 13 277 10 647 2 569 13 275 10 646 Justering för ianspråktagna avsättningar 0 0 0 0 0 0 Justering för övr ej likvidpåverkande poster 10 3 701 1 811 997 3 284 2 131 669 Medel från verksamheten före 38 329 50 817 43 448 24 999 40 040 32 670 förändring av rörelsekapital Ökn (-) minskn (+) förråd och varulager 65 1-93 16 5-64 Ökn (-) minskn (+) kortfristiga fordringar -9 002-18 112-4 569-8 234-16 965-4 222 Ökn (+) minskn (-) kortfristiga skulder -5 225-10 250 31 399-8 583-9 290 27 454 Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 167 22 457 70 186 8 197 13 789 55 838 Investeringsverksamheten Inv. i immateriella anläggningstillg. 0-50 0 0 0 0 Försäljn. av immateriella anläggningstillg. 0 0 0 0 0 0 Inv. i materiella anläggningstillg. -33 087-16 649-44 682-29 671-14 878-25 646 Intäkter materiella anläggningstillg. 0 0 0 0 0 972 Försäljn. av materiella anläggningstillg. 10 0 1 753 2 077 0 0 Inv. i finansiella anläggningstillg. -731-10 162-1 954-683 -10 132-1 907 Försäljn. av finansiella anläggningstillg. 0 0 558 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -33 818-25 108-44 001-30 354-25 010-26 581 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 18 351 59 555 29 482 1 351 405 732 Amortering av skuld -26 039-64 783-24 292-14 1-19 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -7 688-5 228 5 190 1 337 406 713 Årets kassaflöde -17 340-7 879 31 375-20 819-10 815 29 970 Likvida medel vid årets början 115 729 123 608 92 233 107 992 118 806 88 836 Likvida medel vid årets slut 98 390 115 729 123 608 87 173 107 992 118 806 Notförteckning Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2010 2009 Not 1: Verksamhetens externa intäkter exkl skatter, generella statsbidrag, utjämningsbidrag och räntor. Försäljningsmedel 5 058 4 601 4 651 Taxor och avgifter 46 033 43 436 42 882 Hyror och arrenden 3 735 3 700 3 636 Bidrag (riktade statsbidrag, EU-bidrag mm) 45 877 38 231 34 124 Försäljning verksamhet o entreprenader 1 686 2 412 4 224 Försäljning anl.tillg, div periodisering 0 0 42 Summa verksamhetens intäkter 102 389 92 380 89 559 Not 2: Verksamhetens externa kostnader exkl skatter, räntor och avskrivningar. Personalkostnader -328 921-321 580-320 217 Inköp, bidrag och transfereringar -25 496-26 548-24 582 Köp av verksamhet, konsulter -111 491-105 455-97 194 Lokalkostn, övr verksamhetskostn -58 253-52 944-48 440 Resor, försäkringar, div kostnader -15 571-15 183-14 625 Reaförlust försäljn anl-tillg 0 0-414 Avsättning deponi -1 855-965 -1 255 Summa verksamhetens kostnader -541 587-522 675-506 727 Bidrag till statlig infrastruktur 0-1 950 0 Reaförlust försäljning fastigheter/utrangering -1 761-1 048 0 Summa jämförelsestörande kostnader -1 761-2 998 0 18

Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2010 2009 Not 3: Avskrivningar o nedsskrivningar av investeringar Avskr byggnad och tekniska anläggn. -8 213-8 314-8 033 Avskr maskiner och inventarier -5 019-5 126-4 654 Nedskrivning av anläggningstillgång -299 0 0 Summa avskrivningar och nedskrivningar -13 530-13 440-12 687 Not 4: Prel. skatteinbetalningar 326 600 322 622 329 140 Prel. slutavr. innevarande år 7 116 4 479-11 966 Slutavräkningsdiff. föregående år 1 414 254 354 Summa skatteintäkter 335 131 327 354 317 527 Not 5: Inkomstutjämning 87 054 85 245 95 344 Kostnadsutjämning 3 465 10 785 8 688 Kommunal fastighetsavgift 20 098 18 410 17 603 LSS utjämningsbidrag/avgift 2 226 3 117 1 842 Tillfälligt konjunkturstöd 0 9 578 0 Regleringsbidrag/avgift 10 018 2 520-4 834 Summa generella statsbidrag 122 862 129 655 118 643 Not 6: Räntor likvida medel 1 717 1 003 1 751 Räntor kravverksamhet 58 45 43 Övriga finansiella intäkter 548 110 769 Summa finansiella intäkter 2 322 1 158 2 563 Not 7: Räntor på lån -1-1 -42 Räntor på pensionsavsättning -57-63 -73 Övriga finansiella kostnader -152-176 -124 Summa finansiella kostnader -210-240 -239 Not 8: Återbokning skadestånd kv Stöveln 0 0 28 Summa extraordinära kostnader 0 0 28 Not 9: Årets resultat Avstämning av årets resultat jämfört med kommunallagens krav på balans i ekonomin Årets resultat enl resultaträkningen 5 615 11 194 8 667 Justerat resultat enl balanskrav 5 615 11 194 8 667 varav VA-verksamheten -70-462 19 Stiftelsen Kindahus 1 776 VÖKBY Breband AB 524 Kommunförbundet ITsam 344 Redovisat resultat enl resultaträkningen. Elimineringar är sedan gjorda utifrån ägarandel och för interna poster. Not 10: Justering ej likvidpåverkande poster Utrangering och försäljning av anläggningstillgångar 3 284 2 131 669 Summa fsg anl.tillgångar 3 284 2 131 669 Not 11: Markreserv 3 095 2 943 2 211 Verksamhetsfastigheter 94 499 94 366 94 416 Fastigheter för affärsverksamhet 36 573 36 244 37 091 Publika fastigheter 10 840 11 040 11 407 Fastigheter för annan verksamhet 11 622 13 795 14 670 Exploateringsfastigheter 1 471 1 471 1 471 Pågående nyanläggningar 20 435 2 374 426 Summa mark o byggnader 178 534 162 234 161 691 Not 12: Maskiner och inventarier 14 404 16 367 16 375 Bilar och andra transportmedel 2 488 3 397 4 286 Konst 36 37 3 Bredbandsnät (inkl stadsnät) 12 387 13 479 13 971 Förbättringsutgift annans fastighet 1 291 769 649 Summa inventarier/transportmedel 30 605 34 049 35 284 19

Bokslut Bokslut Bokslut 2011 2010 2009 Not 13: Aktier och andelar* 2 400 2 400 2 400 Kommuninvest, andelskapital* 609 609 559 Obligationer m.m 17 100 17 000 6 922 Simhallsfonden 409 423 421 Stiftelsen Kindahus, grundfondskap 2 107 2 107 2 107 Lån föreningar 593 0 0 Södra skogsägarna, insatskapital 160 157 154 Summa finansiella anl tillgångar 23 378 22 695 12 562 *Aktier och andelar i VÖKBY Bredband AB, Kinda kanal, Östgötatrafiken, Östgötaporten och Kommuninvest Not 14: Fakturafordringar 5 918 5 091 6 268 Fordringar hos staten 18 491 14 272 8 298 Fordringar hos koncernföretag (VÖKBY bredband AB) 9 184 8 105 6 318 Osäkra fordringar koncernföretag (VÖKBY bredband AB) -9 933-8 105-6 318 Övriga kortfristiga fordringar 335 316 545 Förutbet kostn/uppl intäkter 20 991 17 073 4 678 Summa kortfristiga fordringar 44 986 36 752 19 788 Not 15: Kassa 14 22 33 Postgiro 1 143 975 10 282 Bank 86 015 106 995 108 490 Summa likvida medel 87 173 107 992 118 806 Not 16: Avsättning pensioner: Avs pensioner exkl garantipension o visstidspension 1 895 1 655 1 874 Avs garantipens o visstidspens (antal visstid 1 pers) 321 118 524 Avs pensioner förtroendevalda 1 255 0 0 Avs löneskatt pensioner 537 430 582 Avs löneskatt pensioner förtroendevalda 304 0 0 Pensionsfond enl beslut KF 50 000 50 000 40 000 Adlerskogstippen (deponi) 11 488 9 633 8 668 Bidrag till statlig infrastruktur 1 400 1 950 0 Övriga avsättningar 1 692 2 537 1 400 Summa avsättningar 68 892 66 323 53 048 Not 17: Förvaltade medels kapital 409 423 421 Anslutningsavgifter VA 3 915 2 563 2 158 Summa långfristiga skulder 4 324 2 986 2 580 Not 18: Övriga kortfristiga skulder/avräkn konton 1 526 3 670 2 186 Leverantörsskulder 23 925 20 332 19 254 Skuld t staten, slutavräkn komm.skatt 0 11 713 14 019 Källskatt 4 844 4 472 4 398 Arbetsgivaravgifter 5 778 5 485 5 319 Upplupna semesterlöner/okomp övertid 16 119 15 624 16 114 Upplupna arb givaravg, semester- löneskuld/okomp övertid 6 199 6 025 6 214 Förutbetalda intäkter (inkl tillfälligt konjukturstöd) 3 031 2 118 12 703 Flyktingmottagn./ensamk. Flyktingbarn (Migrationsverket) 2 249 2 820 1 527 Upplupna kostnader 1 736 1 779 637 Valfrihet vård o omsorg 112 804 729 Matematikprojekt 1 451 0 0 Kvarskatt 0 626 2 276 Pensioner, individuell del 9 750 9 777 9 166 Upplupen särsk löneskatt individuell del och pensionsutbet 2 362 2 372 2 316 Anslutningsavg VA (expl omr) 2 255 2 304 2 353 Summa kortfristiga skulder 81 337 89 920 99 210 20