Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar
är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta på sidan 5. Västerskolan har en vision om en skola där kommunikation och samspel är viktiga delar. Våra klassrum och fritidshem genomsyras av det lärande samtalet. På så sätt får eleverna komma med sina åsikter och tankar för att vidga sin förståelse inom olika områden. I samspelet respekterar vi varandra och drar nytta av våra likheter och olikheter i lärandet. Gemensamma temadagar främjar elevernas möjligheter till kommunikation och samspel över årskurserna.
Vi strävar också efter ett öppet förhållningssätt och en ömsesidig kommunikation mellan Västerskolan och hemmet. Pedagogerna kommunicerar tydliga mål och visar på alla elevers progression mot målen. Alla pedagoger arbetar för ökad måluppfyllelse genom kollegialt lärande där erfarenheter och kunskaper delas. Kompetenta pedagoger ger eleven ett tydligt sammanhang där dagen är hanterbar, begriplig och meningsfull. Vi bygger relationer med varje elev genom att visa intresse för individen och ge utrymme för varje elev att utveckla sina förmågor. Västerskolan är en mötesplats där varje elev blir sedd och tillhör en gemenskap här trivs jag, här utvecklas jag. Genom en god samverkan mellan personal på skolan arbetar vi för elevernas trygghet. Eleverna är delaktiga i planeringen av undervisningen i skolan och fritidshemmets verksamhet. Det ger dem förutsättningar att skapa den känsla av sammanhang de behöver för att träna eller utveckla ny förståelse. I all undervisning finns en röd tråd där skolan och fritidshemmets syften och mål möter omvärlden.
Västerskolans kunniga och engagerade pedagoger skapar förutsättningar för lustfyllt lärande. Med olika strategier och aktiviteter motiverar vi eleverna till lärande. Pedagogerna ger eleverna gemensam förförståelse där deras verklighet, tankar och intressen kommer fram. På så sätt kommer lärandet att fördjupas utifrån varje elevs förutsättningar. I undervisningen använder vi oss av autentiska mottagare för de arbeten eleverna gör. Alla pedagoger vill med sitt genuina intresse för varje elev skapa en grogrund för elever att våga ta plats i gruppen. På Västerskolan har vi en stark tilltro till att alla kan. Vi har höga förväntningar på att eleverna individuellt och tillsammans med andra kan nå längre i sitt lärande. Utifrån respektive verksamhet konkretiserar vi de mål som eleverna strävar mot och vilka förmågor de ska utveckla. Vi tror att alla kan nå lite längre. Alla pedagoger tror på att varje elev kan nå målen och vi vet att alla elever lyckas bättre när pedagogen tror på deras förmåga.
Lärande är något som pågår hela livet och varje elev utvecklas bäst när undervisningen ligger strax ovanför deras nuvarande kunskapsnivå. På Västerskolan utmanar pedagogerna alla elever så att kunskapsnivån höjs. Pedagoger och elever skapar en utmanande lärmiljö där eleverna utvecklas tillsammans. Genom att dela med sig av erfarenheter och kunskaper hjälper de varandra att dra slutsatser för ökat lärande. Pedagogerna utmanar varandra genom att diskutera undervisning, lärande och forskning där olika kompetenser bidrar till att utmana föreställningar och utveckla nytt lärande. Det jag kan göra tillsammans idag kan jag göra själv i morgon...
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en sammanställning Våra tankar kring bygger på lärandeteorierna sociokulturellt perspektiv, konstruktivism och variationsteorin som bygger på fenomenografi. Västerskolan har en vilja att skola och fritidshem ska präglas av att lärande sker enligt Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Vygotskij betonar att lärande präglas av den miljö man växt upp i och att lärande är sociokulturellt, han pekar också på språkets betydelse för lärandet. Det betyder att människor som t.ex. lever i en arktisk miljö har andra kunskaper och ett annat språk än de som lever i en tropisk miljö. En parallell som kan göras här är vårt förhållningssätt gentemot de nyanlända elever som kommer till skolan och har ett annat språk med sig och är präglade av en annan miljö. Det är genom att delta i ett sammanhang, vara i en kontext, som lärandet äger rum. Först befinner eleven sig i periferin och så småningom rör sig eleven från periferin mot centrum. Detta beskrivs som ett legitimt perifert deltagande. Fritidshemmen på skolan är ett exempel på en arena där ett sådant lärande äger rum. Ett uttryck, zone of proximal development, används för att förklara att varje människa som befinner sig i en lärande situation har en zon inom vilken utveckling skulle kunna vara möjlig bara man får rätt handledning. Västerskolans personal behöver också förhålla sig till konstruktivismen, Piagets teori om lärande, där varje elev konstruerar sin egen kunskap. Eleven försöker skapa förståelse av de sammanhang hon eller han ingår i. Tänkandet om vissa fenomen delas in i stadier inom ett specifikt ämneskunnande. Kompetens handlar om att ha insikt i att elevers tänkande utvecklas över tid. Enligt Piaget finns det fyra inlärningsfaser. Först ser eleverna världen ur sin egen synvinkel, därefter blir de skickligare på att använda symboler. Efterhand börjar eleverna tänka
logiskt på ett konkret sätt för att slutligen utveckla abstrakta resonemang. Elevens förståelse av ett begrepp beror på att han eller hon gjort mängder av erfarenheter i sitt liv, som i sin tur skapat en viss sorts helhetsbild. Lärandet är en aktiv process där den lärande människan själv konstruerar sin uppfattning. Den lärare som arbetar efter en konstruktivistisk teori bör förstå hur varje elev i klassen tänker. I förhållande till lärande och är det viktigt att se på vad ny forskning säger om lärande och här börjar vi förstå lite av hur Martons variationsteori kan prägla och utveckla lärandet i klassrummet. Variationsteorin härstammar från fenomenografin där uppfattningar som finns av vissa fenomen kartläggs. Att ta reda på hur människor tänker om något eller uppfattar något kallas inom den fenomenografiska forskningen för ett andra ordningens perspektiv. Första ordningen är när forskaren beskriver något utan att visa på eller problematisera den subjektiva sidan av fenomenet. En fenomenografisk studie där 30 elever intervjuas kan resultera i att fyra kvalitativt skilda kategorier av tänkande eller uppfattningar presenteras som resultat. En uppfattning är alltså inte individuell, den är kollektiv. Det betyder för lärarens del att det går att undervisa de 30 eleverna samtidigt, bara läraren tar upp och bemöter de fyra uppfattningar som finns i gruppen. Inom variationsteorin handlar det om att ta sin utgångspunkt i hur lärare undervisar. Det betyder att lärarens undervisning aktivt ska lyfta fram variationen av uppfattningar eller erfarenheter av de fenomen som undervisningen handlar om så att eleven blir varse de olika sätten att erfara fenomenet. Med teorin en känsla av KASAM ger Antonovskij oss förklaringar till hur vi kan förstå och stödja elevers sociala utveckling. En känsla av sammanhang kan skapas genom att vi gör elevernas vardag begriplig, hanterbar och meningsfull. Genom att ställa oss
några enkla frågor kan vi göra vardagen så mycket bättre för elever och utveckla ett salutogent* förhållningssätt. Vad är hälsa och glädje för oss på skola och fritidshem? Vilka kompetenser och förmågor finns hos våra elever, lärare och föräldrar? Vad gör mig glad och motiverad i skola och på fritidshem? Vad vill jag utveckla och lära mig mer om? Begripligt Förmåga att bedöma och kommunicera begripligt Hanterbart Resurser, verktyg, relationer, strategier, metoder etc. Meningsfullt Livsmål, arbetsmål, glädje, delmål etc. *Salutogent betyder att förhålla sig till det friska. Carol Dwecks teori om statiskt mindset och dynamiskt mindset visar tydligt hur påverkar människors inställning till lärande och deras förmåga till att prestera. Utgångspunkten i ett dynamiskt mindset är att återkoppling på elevernas ansträngningar leder till ett ökat lärande och att alla elever kan utveckla sina färdigheter samt eftersträva nya utmaningar. Ett statsikt mindset begränsar prestationerna men med ett dynamiskt mindset får
eleven ett tydligt fokus, en ordentlig ansträngning och en stor portion strategier. På så sätt får de en förmåga att mobilisera sina resurser för lärande. De och utvecklas och gör framsteg. Personer med ett statiskt mindset upplever misslyckande till en motgång, det betyder att du inte är smart eller begåvad för om du varit det hade du inte behövt anstränga dig. För personer med ett dynamiskt mindset är ansträngning det som gör dig smart eller begåvad. Carol Dweck visar att det går att byta mindset samt att alla kan träna sig att bli smartare. För att elever och personal att utvecklas förhåller vi oss till John Hattie och de aktiviter som har högst påverkansfaktor på lärandet. I boken Synligt lärande visar Hatte att de mest framgångsrika aktiviteterna/strategierna har en hög effekt på lärandet och undervisningen. I tabellen nedan visas de 12 mest framgångsrika strategierna. 1. Självskattning av betyg/elevens förväntningar 1,44 2. Piagets program 1,28 3. Respons på intervention* 1,07 4. Lärarens trovärdighet 0,90 5. Formativ bedömning 0,90 6. Videoanalys av undervisning 0,88 7. Klassrumsdiskussion 0,82 8. Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd 0,77 9. Lärarens tydlighet 0,75 10. Återkoppling 0,75 11. Ömsesidig undervisning 0,74 12. Relationen lärare elev 0,72 *Intervention att arbeta hälsofrämjande
sker på Västerskolan på olika nivåer. Elever elever, lärare elever, skolledning lärare. Enligt Dweck är förväntningar och förhållningssätt viktigt, eftersom lärare som tror att elevers prestationer kan ändras och som betonar ökade ansträngningar välkomnar mångfald och en tilltro till alla elevers delaktighet och lärande. Enligt Hattie ligger utmaningen i att lärare måste veta i vilken inlärningsfas det är bäst att placera eleven att lära sig på ytlig nivå och gå vidare till en djupare tolkning och vidareutveckling. Om elever ska redogöra med minimala ytliga kunskaper kan det leda till utarmat djuplärande.