Stockholm Välkommen till utismcenter för små barn abilitering & Hälsa Introduktionsutbildning för personal som jobbar med barn med autism i 5-6 års ålder Autism (DSM-5) Social kommunikation & interaktion Saknar ömsesidighet i sociala relationer Få gester och bristande mimik, avvikande ögonkontakt Svårt att etablera och behålla relationer Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteenden, intressen och aktiviteter Repetitiva ljud, motorik rörelser och lek Fastnar i rutiner och ritualer, motstånd till förändring Fixerade, begränsade intressen Under och överkänslighet mot sinnesintryck Diagnos inom autismspektrum (ASD) Social kommunikation och interaktion Begränsade repetitiva mönster i intressen och beteenden. Svårighetsgrad Stödbehov Omfattande stödbehov Mycket omfattande stödbehov Första Steget 1
Orsaker till autism Varierande grundorsaker, förmodligen ett komplext samspel mellan genetik och miljöfaktorer Den avvikelse i hjärnan som orsakar autism kan uppstå före, under eller efter födelsen Överskott och underskott Beteenden man gör för mycket av och/eller i fel sammanhang Beteenden man gör för lite av eller saknar underskott överskott Bikupa: 2-3 minuter Överskott: Underskott: Stockholm Första Steget 2
Autism - svårigheter och möjligheter Av Gunilla Gerland, Göran Hartman och Solveig Larsson Diskussion Diskutera filmen kort med bordsgrannen PAUS: 30 minuter Första Steget 3
Annorlunda sätt att ta in information Lukt Stockholm Syn Ljud Smak Beröring Annorlunda sätt att bearbeta information Svårt att förstå andras perspektiv Svårt att dela en upplevelse Fokus på detaljer Behöver mycket repetition innan beteenden automatiseras Svårt att generalisera det man har lärt sig Stockholm Vanliga tilläggsproblem hos barn med ASD Sömnsvårigheter Bli torr dag och nattid, komma ihåg att gå på toa Svårigheter med mat och ätande Problem med minnet Orosproblematik och rädslor Första Steget 4
Stockholm Kravundvikande - orsaker Ojämn begåvningsprofil Svårt för omgivningen att anpassa kravnivå och förväntningar Barnen misslyckas ofta Barnen lär sig undvika krav och därmed misslyckanden Hantera kravundvikande Anpassade krav Barnets stund Färdigheter Anpassade krav Var uppmärksam på de krav du ställer. Välj dina strider. Tänk på barnets dagsform Undvik att ställa krav som är svåra för dig att genomdriva Sänk kraven snabbt när det gått snett och begär i stället något barnet kan Motivera barnet med först-sedanprincipen Säg exakt det barnet ska göra så att det blir lätt att förstå Första Steget 5
Stockholm Barnets stund En stund av full uppmärksamhet Inga förväntningar och krav på barnet Leder till positiv samvaro Grund för att få till samarbete Stockholm Barnets stund 1. 5-20 minuter/gång 2. Inga andra barn. 3. Förbered barnet innan eller så hakar du på barnet i någon lämplig aktivitet. 4. Koppla av! Observera vad barnet gör. 5. Beskriv högt. 6. Ställ inga frågor eller uppmaningar 7. Beröm barnet och ge positiva kommentarer. 8. Ignorera om barnet beter sig illa. Stockholm Film: Barnets Stund Första Steget 6
Hur vi lär oss nya saker Vi har alla olika förutsättningar i vårt lärande; på vilket sätt vi lär oss och hur snabbt vi lär oss. Människor lär sig saker i samma ordningsföljd Den omgivande miljön är avgörande för vilka inlärningssituationer vi får tillgång till. Autism och inlärning Barn med ASD behöver anpassade inlärningsmiljöer för att utvecklas optimalt: Tydlighet Mycket repetition Lagom mycket hjälp för att lyckas Successiv avveckling av hjälp Tydliga signaler för rätt beteende Något som höjer deras motivation Lära sig att lära - samarbetsallians Jag gör som läraren säger för: Läraren är tydlig med vad jag ska göra Det är aldrig för svårt Jag får den hjälp jag behöver för att lyckas Jag får lön för mödan Uppskattning från läraren!!! Första Steget 7
Generalisering av färdigheter Nya färdigheter behöver generaliseras I olika miljöer/situationer Med olika personer Med olika material Problembeteenden Analys och förståelse Problembeteenden Skadar sig själv eller andra Förstör saker/egendom Leder till att barnet går miste om viktiga inlärnings- och utvecklingstillfällen Utestänger barnet från att delta i olika miljöer och sammanhang Första Steget 8
Inlärning i vardagen Situation Beteende Konsekvens BARNET Godissugen i affären Nej Skriker Kastar sig på golvet Får godis FÖRÄLDERN Barnet Skriker Ger godis Barnet lugnar sig Vad fyller beteendet för funktion? Det flesta problembeteenden don t make sense när man först möter dem Beteendet fyller alltid någon funktion för barnet För att kunna åstadkomma en förändring i beteendet bör vi ta reda på beteendets funktion för barnet Funktionell analys BARNETS EGNA FÖRUTSÄTTNINGARA OCH TIDIGARE ERFARENHETER Svårt att sysselsätta sig själv. Begränsat tal SITUATION Är i sandlådan. Ett annat barn sitter bredvid Vuxen står en bit bort BETEENDE Slår det andra barnet med en spade KONSEKVENS Vuxne går dit och säger till och börjar göra sandkakor med båda barnen Analys av beteendets funktion: Barnet får leka med vuxen. Får uppmärksamhet. Första Steget 9
Olika funktioner Att få något (ätbart, föremål eller aktivitet). Att få uppmärksamhet. Att slippa ifrån krav. Självstimulering Reaktiva strategier Vad gör man? Krisintervention: lågaffektivt bemötande, avledning Hantera situationen I det akuta läget utan att förstärka problembeteendet. Proaktiva strategier, långsiktig förändring Proaktiva åtgärder Åtgärder som innebär förändringar i barnets miljö som gör att barnet lättare förstår vad som förväntas av honom/henne Träning av nya färdigheter Förändringar i omgivningens bemötande av barnet. Omgivningen behöver lära sig att förstärka bra beteenden och att inte förstärka dåliga beteenden Första Steget 10
LUNCH Några förslag: Wayne s coffee: smörgåsar, sallader, pajer etc. Rosenlundsgatan: Arena: Lunchbuffé Grekisk kolgrill Subway Sushi Ringvägen: Vinaki (Sushi) Thai/Wok m.fl. Stockholm Lek och samspel Lek vid autism Social kommunikation och interaktion Lek Begränsade repetitiva mönster i intressen och beteenden. Första Steget 11
Varför träna lek? Lek är ett inlärt beteende som kan tränas precis som andra färdigheter. Leken har stor betydelse för den sociala och kommunikativa utvecklingen Att kunna leka är en viktig färdighet i relation till jämnåriga och för att få kompisar Barn behöver kunna sysselsätta sig själva vissa stunder Lekutveckling Utforskande lek Samspelslek Rörelselek Konstruktionslek Fantasi- och låtsaslek Enkla regellekar Svårare regellekar Rollekar Vad är samspel? Samspel Förutsättning: olika typer av situationer som barnet uppskattar. Skapa situationer där förväntan, ögonkontakt och initiativ till social interaktion naturligt förstärks, t.ex. busa, jaga, kittla, sånger, hissa, titt-ut m.m. Första Steget 12
Film: Samspel Vilka lekar ska man välja? Åldersadekvat - Utvecklingsnivå Lekar i barnets omgivning Barnets intressen Att tänka på vid lekinlärning 1. Identifiera lekens olika delar 2. Träna en del åt gången 3. Upprepa många gånger 4. Visa barnet vad som förväntas, minska stödet successivt 5. Förstärk önskade beteende kontinuerligt 6. Börja med en vuxen, bjud sedan in en kompis 7. Öka antal kompisar successivt Första Steget 13
Sociala färdigheter i lek Kunna välja vem man vill leka med och fråga Stanna kvar i leken Berätta vad man gör Svara på kommentarer på olika sätt Turtagning Vara flexibel kunna byta lek Kunna avsluta en lek Kunna få ett nej, vad göra då? Ha lekkontakter utanför förskola Lotto 1. Börja med en bricka och ha ett eller två kort nedåtvända på bordet. Vuxen säger: Kalles tur och hjälpe rhonom att vända upp ett kort och lägga det på brickan. Han skall alltid vänta på att vuxen säger: Kalles tur. 2. När detta fungerar bra introducerar vi ett kort som inte passar på brickan. Så fort vuxen sett att Kalle noterat kortet hjälper man honom att vända ner kortet igen (vid behov). 3. OBS! Just när kortet läggs tillbaka ger man barnet beröm/förstärkare. 4. Nästa moment är att införa en bricka till, som är den vuxnes. Fortfarande bara barnets tur och han skall lägga tillbaka korten även om de passar på den vuxnes bricka. 5. Turtagning. Vuxen säger sitt namn tex Ulrikas tur och tar själv upp ett kort. Börja med ett kort som inte passar och lägg tillbaka det ganska demonstrativt. Därefter är det Kalles tur. Kurragömma 1. Nu ska vi leka kurragömma. När barnet har uppfattat det lägger man till Göm dig och hjälper honom i början att gömma sig exempelvis bakom en dörr. Hitta honom direkt i början, öka väntetiden successivt. Säg hittad! 2. När barnet kan gömma sig, utöka tiden innan du hittar honom. Gå runt och säg var är?, Barnet tränar på att vara tyst och gömd. En annan vuxen kan gömma sig tillsammans för att hjälpa barnet att stanna kvar och vara tyst. Förstärk tystnad och stillhet. 3. När det fungerar kan man gömma sig på olika ställen men nära varandra. 4. När barnet kan gömma sig själv och vänta tyst tills han blir upphittad är det dags att köra ombytta roller. 5. Låt något av de andra barnen gömma sig och hjälp sedan barnet att ropa färdig och att leta. Ta riktigt lätta gömställen i början, gärna som innan. 6. Försvåra successivt 7. Att räkna till 10 eller mer kan bli nästa steg. 8. Utöka väntetid när barnet gömmer sig. 9. Generalisera genom att leka på olika platser; hemma, på skolan, utomhus etc. Första Steget 14
Film: Lekträning med Nellie PAUS: 30 minuter Vad är kommunikation? Ett utbyte av information mellan minst två personer Inte bara talat språk Kommunikation utvecklas i samspel med omgivningen Första Steget 15
Vad behövs för att kommunicera? 1. En kommunikationspartner Med vem? 2. Ett kommunikationssätt Hur? 3. En anledning till kommunikation Varför kommunicera? 4. Förståelse för andras kommunikation/språk/tal Olika kommunikationssätt (Hur?) Skrik, gråt Kroppsspråk, gester, mimik Föremål Tecken Bilder Tal Skrift Funktionell kommunikation Individens förmåga att kommunicera i vardagen Bygger på grundläggande kommunikativa behov och funktioner Viktigt inför träning: Vad är funktionellt för barnet att kommunicera? Första Steget 16
Olika anledningar till kommunikation (Varför?) Begära Protestera Kommentera Sociala fraser Berätta, beskriva Ställa frågor Svara på frågor Vanligt vid autism Grundläggande svårigheter i social kommunikation: Integrera ickeverbal och verbal kommunikation Ha ögonkontakt Ta initiativ Använda gester Ha ömsesidighet i samtal Andra exempel på språk- och kommunikationssvårigheter Svårighet att förstå abstrakta ord Tolkar språket konkret Missförstår frågor Svårigheter med att se sammanhang och ta andras perspektiv Svårt hålla igång ett samtal Omedelbart och/eller fördröjt ekotal Första Steget 17
Hur kan jag utveckla barnets språk och kommunikation? Bestäm ett målbeteende Skapa anledningar att använda målbeteendet Inom synhåll, utom räckhåll Små portioner Avbryt rolig aktivitet Vänta på barnets signal Vid behov: hjälp barnet att säga/göra målbeteendet Förstärk när barnet säger/gör eller försöker - ge omedelbart positiv förstärkning!!! Hur kan jag anpassa mitt beteende till barnets? Var på barnets nivå - i ögonhöjd, ansikte mot ansikte Fånga barnets uppmärksamhet innan du ger instruktion Prata i korta meningar rensa i talflödet! Sänk taltempot, använd pauser, betona viktiga ord Stockholm Hur kan jag anpassa mitt beteende till barnets? Prata om här och nu, sätt ord på vad barnet gör Ställ inte för många frågor och ställ inte en fråga om du ger en uppmaning, ex ska du tvätta händerna nu? när barnet måste tvätta händerna Förtydliga det talade språket: använd gester, kroppsspråk, bilder eller föremål Första Steget 18
Film: Kommunikation Barn med flera språk Eftersläpning i språken är normalt Flera språk ger aldrig språkstörning, utan är en styrka och tillgång! Språkutveckling sker i samspel med andra. Kodväxling, byta mellan språken, är normalt. Rekommendationer: Vuxna kan tala båda språken men bör använda fullständiga satser. Blanda ej språkens grammatik. Uppmuntra hemspråket Förtydliga gärna ord på båda språken. S B K Förebyggande och tydliggörande Visuellt tydliggörande - att vara steget före! Första Steget 19
Visuellt tydliggörande Bygger på barnets starka förmåga Ger bättre förutsättningar för barnet att förstå, delta och samarbeta Varför? Visuellt stöd Förstå vad som förväntas Förbereda, ge en förutsägbarhet i vad som ska hända Bli mer självständig Öka förmåga till flexibilitet Förståelse för tid Frågor vi vill ha svar på VAD? NÄR? SEDAN? Första Steget 20
Anpassningar och hjälpmedel i miljön Organisation av rummet Enskilda bilder Aktivitetsordning Dagsschema Valtavla: Visualisera alternativ val Tidshjälpmedel (timglas, äggklocka) Seriesamtal Bilder på nätet www.picsearch.com www.google.se bilder www.procordiafood.com www.freephoto.com www.amazon.com www.dotolearn.com www.teckenhatten.com www.ica.se www.bildstod.se www.papunet.net bildverktyg www.pictoselector.eu www.habiliteringen.se-stockk Tack för idag! Habilitering & Hälsa Första Steget 21