ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

Relevanta dokument
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

När patienten känner meningslöshet om hoppets

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Artikelöversikt Bilaga 1

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Akut och långvarig smärta (JA)

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Falls and dizziness in frail older people

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Samtal med den döende människan

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Falls and dizziness in frail older people

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

När mamma eller pappa dör

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Man måste vila emellanåt

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Mediyoga i palliativ vård

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Bilaga 1. Artikelmatris

Detta är Innehållsförteckningsrubrik, Times New Roman 19 pt (genereras automatiskt). Markera innehållsförteckningen

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Målet med EQ-LIFE är att ge dig ett lyckligare, friare och mer berikande liv. Du stärks positivt!

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Hantera besvärliga typer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Behandling av långvarig smärta

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Transkript:

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1

AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences of living with long-term musculoskeletal pain at home. (PhD Dissertation), University of Rhode Island, USA. http://digitalcommons.uri.edu/dissertations/aai3504137 Gillsjö, C., & Schwartz-Barcott, D. (2011). A concept analysis of home and its meaning in the lives of three older adults. International Journal of Older People Nursing, 6(1), 4-12. doi:10.1111/j.1748-3743.2010.00207.x Gillsjö, C., Schwartz-Barcott, D., & von Post, I. (2011). Home: The place the older adult can not imagine living without. BMC Geriatrics, 11(1), 1-10. Gillsjö, C., Schwartz-Barcott, D., Bergh, I., & Dahlgren, L. O. (2012). Older Adults Ways of Dealing With Daily Life While Living With Long-Term Musculoskeletal Pain at Home. Journal of Applied Gerontology, 31(5), 685-705. Gillsjö, C., Schwartz-Barcott, D., & Bergh, I. (2013). Learning to Endure Long-Term Musculoskeletal Pain in Daily Life at Home: A Qualitative Interview Study of the Older Adult s Experience. Journal of Gerontology and Geriatric Research, 2(136), 10. Bild 2

ÄLDRE OCH LÅNGVARIG SMÄRTA Upp till 70 % av äldre (65+) personer boende i sitt hem har långvarig smärta relaterat till muskler, leder och skelett. På SÄBO är upp till 80 % drabbade. Smärtan typ av smärta tenderar att öka med ökad ålder Stor påverkan på dagligt liv (fysiskt, psykiskt och socialt) Vanligast orsaken till att kontakt tas med primärvård Osteoartrit, vanligaste formen av artrit och är orsaken till 2/3 av ledsjukdomar hos äldre. Orsaken kan även vara okänd. Bild 3

ATT VARA ÄLDRE OCH LEVA MED LÅNGVARIG SMÄRTA Smärtan ofta oidentifierad och underbehandlad Smärta en naturlig del i åldrandet Vill inte klaga (stoicism) Språkbruk Påverkar det dagliga livet (fysiskt, psykiskt, socialt) Risk för Minskade aktiviteter Funktionsnedsättningar, fall Social isolering (ensamhet, känsla av förlust) Försämrad livskvalité relaterat till hälsa och välbefinnande Starkt samband mellan smärta och psykiskt illabefinnande Ex oro, rädsla och depression Bild 4

ERFARENHETER AV ATT LEVA MED LÅNGVARIG SMÄRTA STUDIE 1 Intervjuer med 19 äldre personer, 18 kvinnor och 1 man (66-88 år) i ordinärt hem Långvarig muskuloskeletal smärta Fenomenografi fokus på variation Frågeställning: Vilka olika sätt använda av äldre personer för att klara sitt dagliga liv med smärta i hemmet? 17-05-04 Bild 5

ATT LEVA MED LÅNGVARIG SMÄRTA Ignorera - Jag bryr mig inte om den, trots att den finns där, jag tänker inte på den. Kämpa Jag åker faktiskt i en hiss mellan helvete och himlen hela tiden jag har gjort detta i 50 år nu. Hela tiden frågar jag mig varför? Anpassa Jag har alltid smärta jag försöker lösa korsord man måste försöka att koppla av så mycket man kan för att inte känna så mycket av smärtan. Resignera Jag väntar bara på att få dö varför ska man leva när man inte har kraft att göra någonting det är förstört, jag har inget liv. Bild 6

ERFARENHETER AV ATT LEVA MED LÅNGVARIG SMÄRTA STUDIE 2 Intervjuer med 19 äldre personer, 18 kvinnor och 1 man (66-88 år) i ordinärt hem Innehållsanalys fokus på likheter Frågeställning: Vilka likheter finns i hur äldre uthärdar långvarig muskuloskeletal smärta i sitt dagliga liv i hemmet? Bild 7

ATT UTHÄRDA SIN SMÄRTA ATT LÄRA SIG LEVA MED SMÄRTA Det är ett stort lidande jag talade om det för läkaren, för två läkare att det är, det är så våldsamt smärtfyllt så jag tror inte att jag kan uthärda den, jag kan inte hantera det här. Jo, det kommer du att kunna göra sa den läkaren jag pratade med sist, för att du är så mentalt stark, du kommer att klara av att hantera detta. Ta smärtan som den kommer, en dag i taget det är nödvändigt att ha förmågan att uthärda.men ibland känns det outhärdligt.men det finns inget man kan göra åt det.man får ta det dag för dag. Bild 8

Forts. Balansera smärtan genom aktiviteter, tankar och känslor Naturligtvis kommer det tillfällen när du gör saker och det inte fungerar det är många tillfällen när man måste tänka om och göra något annat istället. Dialog med sig själv har det inte hjälpt mig nu under de här två åren så finns det ingen som kan göra något åt detta. Hon fortsätter: så jag får fortsätta att ha den här smärtan som jag har man lär sig, det är det enda ord jag kan säga, att man måste lära sig jag resonerar så att det är inget att göra åt det, det är så här det får bli. Bild 9

Forts. Försöka att vara till mindre börda för familj och andra tjata inte mamma för då kommer jag inte och besöker dig. Jag gör vad jag kan och min fru gör resten och det fungerar väldigt bra.jag är så rädd att det ska bli för mycket för henne.jag försöker att vara så neutral som möjligt och för att inte lägga börda på henne eftersom jag vet att hon har så mycket att göra och att det blir mödosamt, det har fungerat bra hittills. Att gripa tag i, glädjas åt och värdesätta stunder av välbehag Det lindrar lite, jag har alltid smärta helt klart men det ändrar sig definitivt när jag är bland människor. Jag känner den inte lika hårt. 17-05-04 Bild 10

SAMMANFATTNING - ATT LEVA MED LÅNGVARIG SMÄRTA Tvingas uthärda och lära sig leva med smärtan Avsaknad av vägledning och stöd var sin egen coach genom Trial and error Fokus på att upprätthålla och leva dagligt liv trots smärta och inte på smärtan i sig Dialogen med sig själva en viktig komponent Medvetet val att inte klaga, störa eller utgöra en börda låtsades att inte ha ont Bild 11

Forts. Fokus på vad som ger glädje, mening och styrka i livet. Mötet: Lyhördhet och språkbruk Den äldre har behov av hjälp och stöd som idag inte tillgodoses Avsaknad av vägledning i lärandet att uthärda och lära sig leva med smärta Resultatet ger en medvetenhet om vikten att stödja och vägleda den äldre över tid utifrån individens behov och livssammanhang. Bild 12

IMPLIKATION I PRAXIS Viktigt att anpassa vården utifrån i individens behov och helhetssituation i syfte att bevara och främja den äldres sätt att leva sitt liv i hemmet, främja hälsa och välbefinnande med intentionen att ge bästa möjliga vård med minsta möjliga intrång i individens livssammanhang. Bild 13

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Bild 14

KRAFT-GIVANDE SAMTAL Syftet är att stödja äldre personers lärande i att leva med långvarig smärta på ett sätt som främjar hälsa och välbefinnande samt ger inre styrka, kraft och mod att bemästra sin situation och styra sitt liv mot små och stora livsprojekt som ger glädje och mening i livet. Bild 15

17-05-04

KRAFT-GIVANDE SAMTAL K Konstatera den faktiska situationen R Reflektera över möjligheter och val A Ansvarstagande från man till jag F Få inre styrka och mod att bemästra sin situation och genomföra små och stora livsprojekt som ger glädje och mening i livet T Taktfull och utmanande hållning utifrån ett holistiskt perspektiv Bild 17

FORSKNINGSPROCESSEN Intervju, formulär Identifiera och tillfråga äldre Utbildning 2 heldagar Skövde Handledning en gång i månaden Genomförande av KRAFT-givande samtal Skattning av smärta och välbefinnande Reflektionsberättelser Utvärdering Intervju, formulär 1 heldag Skövde Inledande Genomförande Gillsjö, C. & Berglund, M. (2014). Reflective STRENGTH-Giving Dialogue Developed to Support Older Adults in Learning to Live with Long- Term Pain: A Method and a Study Design. Journal of Gerontology and Geriatric Research 3:5 Bild 18

Före: Äldre personers erfarenheter av att leva med smärta Ett stillsamt lidande Smärtan begränsar livet Att uthärda och distrahera smärtan Att inte bli tagen på allvar Rädsla för framtiden Balansera smärtan med mening och glädje i livet Efter: Äldre personers erfarenhet av KRAFT-samtal Förtroende och kontinuitet med betydelse för välbefinnande Att bli lyssnad till och få prata om det onda Mer kraft och energi genom förskjutet fokus Bilders betydelse för att minnas innehållet och känslan i samtalen Berglund, M., Nässén, K., Hedén, L., & Gillsjö, C. Older Adults Experiences of Reflective STRENGTH-Giving Dialogue. Journal of Gerontology and Geriatric Research, 2016, 5:3 Gillsjö, C., Nässén, K., & Berglund, M. (2016). Suffering in Silence: A Qualitative Study of Older Adults Experiences of Living with Long-Term Musculoskeletal Pain at Home submitted.

KRAFT-givande samtal vårdare Före: Pendling mellan maktlöshet och känsla av mening Känsla av maktlöshet Vilja att göra gott Förståelse och respekt Efter: Vårdares erfarenheter av KRAFT-givande samtal Ett nytt sätt att samtala Lär känna den äldre på djupet Möjliggör tidiga åtgärder mota Olle i grind Känsla av meningsfullhet Svårt att sitta på händerna Vårdarnas erfarenheter av handledning: En förutsättning för att orka genomföra samtalen Berglund, M., Nässén, K., & Gillsjö, C. (2015). Fluctuation between Powerlessness and Sense of Meaning - A Qualitative Study of Health Care Professionals Experiences of Providing Health Care to Older Adults with Long-Term Pain. BMC Geriatrics. 15:96

HUR GÅR VI VIDARE? Analyser pågår fortfarande efter KRAFT-studien Ny studie KRAFT start hösten 2017 äldre med långvariga hälsoproblem i hemvård fler mätpunkter vårdkonsumtion (ex läkemedel, larm och akuta besök) och fysisk aktivitet digitalt verktyg - egenkraft Länk till film: https://www.youtube.com/watch?v=7g-0wx38azi Länk till Sveriges Radio - Vetandets värld http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/463186? programid=412

EGENKRAFT Bild 22