Hållbar logistik Ambassadörsträff Lidköping, 7 augusti 2009

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Hållbar logistik Ambassadörsträff Lidköping, 7 augusti 2009 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Svenska lastbilars inrikes godstransporter Rita in kurvan för godsmängd i ton! 250 Transportarbete, tonkm 200 ex 1975=100 Inde 150 100 50 0 Data från SCB 1

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Svenska lastbilars inrikes godstransporter 250 200 Index 1975=100 150 100 Transportarbete, tonkm Godsmängd, ton 50 0 Data från SCB/SIKA Faktiska tal 2007: 353 miljoner ton 36 miljarder tonkm Genomsnittligt transportavstånd för svenska lastbilar 120 100 80 km 60 40 20 Data: SCB/SIKA 0 2

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Procent 55,0 50,00 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Värdeaddering i svensk industri 100% /45% = 2.2 företag i kedjan 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 1987 1986 1985 1984 1983 1982 1981 1980 1979 1978 1977 1976 1975 1974 1973 1972 1971 1970 1969 1968 1967 1966 1965 Definition : Egenförädling (%) = Förädling/Omsättning, Källor:Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar, IVA 2005 och Lumsden 100% /20% = 5.0 företag i kedja Lätta och tunga lastbilar/dragbilar Rita in kurvan för lastbilar under 2 ton! 250 Totalt 200 Index 1985=100 150 100 50 0 Data från SCB/SIKA 3

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Lätta och tunga lastbilar/dragbilar 600 500 Index 1985=100 400 300 200 100 0 Totalt Därav 0 2 ton Faktiska antal 2007: 380 000 över 2 ton 125 000 under 2 ton Data från SCB/SIKA Transportarbete med svenska lastbilar per maximilastvikt Källa: SIKA Statistik 2008:13, s. 11 4

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Lastbilar/dragbilar i yrkesmässig respektive firmabilstrafik Rita in kurvan för firmabilstrafik! 250 Antal lastbilar i yrkesmässig trafik 200 ndex 1975=100 I 150 100 50 0 /SIKA Data från SCB Lastbilar/dragbilar i yrkesmässig respektive firmabilstrafik 400 350 300 Index 1975=100 250 200 150 100 Lastbilar i yrkesmässig trafik Lastbilar i firmabilstrafik 50 0 Källa: SCB/SIKA Faktiska antal 2007: 59 000 i yrkesmässig trafik 445 000 i firmabilstrafik men yrkesmässiga trafiken står för 93% av transportarbetet 5

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Inrikes godstransporter med svenska lastbilar i yrkesmässig trafik Ange andel i % av transporterade ton för: pallastat gods: % blandad last, inkl. styckegods: % Schenkers terminalbehandlade styckegods som andel av Schenkers totala vägtransporter: % 74/353=21% Källa: SIKA Statistik 2008:13, s. 45 34/353=10% 6

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 15/36=42% 8/36=22% 1/2,5=40% Källa: SIKA Statistik 2008:13, s. 45 0,5/2,5=20% Sveriges handel med varor januari-juli 2008 Fyll i siffror för Kina och USA! Källa: SCB Mdr SEK Förändring % Placering Ryssland Export 18 +2,5 12 Import 27 +60 8 Kina Export Import Europa Export 543 +10 1-4, 5-11 Import 547 +12 1-7, 9-11 USA Export Import 7

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Sveriges handel med varor januari-juli 2008 Mdr SEK Förändring % Placering Källa: SCB Ryssland Export 18 +2,5 12 Import 27 +60 8 Kina Export 15 +19 14 Import 20 +4 12 Europa USA Export 543 +10 1-4, 5-11 Import 547 +12 1-7, 9-11 Export 47-11 5 Import 19 +4 13 Överskattade segment Långväga transporter Genomsnittliga transportavståndet för inrikestrafik med lastbilar ökar, från 45 km 1975 till 103 km 2007 Men bara 8% av inrikestransporterna över 30 mil! Att godstransporter är en helt utkontrakterad tjänst Nästan åtta gånger fler lastbilar i firmabilstrafik än i yrkesmässig trafik och de ökar snabbare Huvuddelen av transportarbetet görs dock i yrkesmässig trafik Pallastat gods Ca 20% av de flyttade tonnen, 40 % av transportarbetet 56% av lastbilarna är byggda för annat än pallat gods! Styckegodssegmentet Räknat i transporterade ton, ca 1% av svenska lastbilstransporter, dock mer räknat i tonkm och betydligt mer räknat i antal försändelser och ekonomisk betydelse Transoceana transporter Europa står för 75% av exporten och 85% av importen Färje- och RoRo-trafik betyder mer än containertransporter! De stora transportköparna StoraEnso, IKEA och Volvo står bara för en delmängd av transportefterfrågan Exportindustrin Glöm inte importen! De stora transportörernas villkor Schenker, DHL och Green Cargo har tiotusentals konkurrenter! Transportsektorn är mångfacetterad! Det räcker inte att höra med Schenker, DHL, GreenCargo, IKEA, Volvo och Stora Enso! 8

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Logistiska trender, senaste 10 åren Starkt ökande transportarbete Längre transportavstånd t tå Större transportföretag Större fordon och farkoster Mer samlastning Mer intermodalitet Hårdare styrda logistiksystem Efterfrågan f på mer avancerade logistiktjänster mindre miljöstörande transporter men vad händer nu? Svenska lastbilars inrikes godstransporter 250 Transportarbete, tonkm 200 ex 1975=100 Inde 150 100 50 0 Data från SCB 9

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2007) CO 2 -utsläppens fördelning, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2007) 10

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Personbilar Ca 11 Mton Kvar på nivån 1990 Minskar till 2020 Lastbilar 5,75 Mton Ökat 43% från 1990 Ökar ca 25% till 2020 Data från Vägverket Godstransporter är inhomogena Geografi rutt mellan kontinenter, inom Europa, inrikes, lokalt Gods generell eller speciell lösning partistorlek lastbärare Transporttid sjöfarten varierar fart på annat sätt än andra trafikslag åkerier har dragit ner på farten när dieseln varit dyr! kanske största effekten på miljöbelastning Överordnad transportkedja Kräver olika åtgärder! 11

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Formel för att strukturera frågan Miljöbelastning = BNP transportarbete trafikarbete miljöbelastning * * * BNP transportarbete trafikarbete transportintensitet trafikintensitet utsläppsintensitet/ teknikfaktor Med antagandet att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder att minska miljöbelastningen fokusera de andra segmenten! Transportintensitet Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad? Dåliga exempel Skotska räkor som skalas i Thailand och transporteras tillbaks för att säljas Goda exempel Bauxit till isländska aluminiumverk Spanska tomater till Sverige på vintern Vad är nyttigt transportarbete? Vad är och räcker korrekt prissättning? Man kör inte lastbil för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader! 12

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Logistikerns ideal Trafikintensitet Mer direkta transporter Var terminalhanteras godset? Hela laster och balanser Minimera tomkörning Högre lastfaktor i fordon och farkoster Högre godsdensitet Bättre tidläggning vänta på returtransport? Bättre information och kommunikation mellan transportköpare och transportör ger tid för transportplanering och effektiva lösningar! Transportköparna måste vara med! 13

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Anpassa transportkapaciteten Vänta med avgång tills fordon och farkoster är fulla Görs i viss mån av Vägverksfärjor Tappade intäkter Avskräcker kunder p g a oberäknelig ankomst och kostnader för väntande gods och fordon Driva systemet under förväntade efterfrågan Containerrederierna försöker Äventyrar stordriftsfördelarna Avskräcker kunder p g a väntetider Fast frekvens/tidtabell men variera storlek på fordon och farkoster Görs i viss mån genom att flytta fartyg inom Europa mellan säsonger och förstås av järnvägen som kan variera antal vagnar Låg rörlig kostnad för att köra med stora fartyg eller tomma vagnar Tillämpa prisincitament - Yield management Förutsätter Segmentering eller åtminstone separation mellan kunder Priskänsliga kunder Tvåvägskommunikation Segmentering av service Näst bästa terminal/rutt Längre tidsfönster för leverans Stand-by-försändelser 14

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Förr stod ECO för Economy Utsläppsintensitet Skifta trafikslag Svårt se nytt nätverksbärande trafikslag Endast fjärrtrafik på kort och medellång sikt Bättre tekniska komponenter Infrastruktur Fordon Lastbärare Energibärare Hur skall incitamentsstrukturen se ut? 15

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Projektet Hållbar logistik - En storsatsning med våra mått! Koldioxidreduktion med bibehållen konkurrenskraft! Fem till sex doktorander Fem fokusområden med olika aktörsperspektiv Tre-fyra forskningsmiljöer Finansiering totalt ca 20 Mkr Vinnova (ungefär hälften) Logistik och Transport Stiftelsen LTS och Volvo Logistics Schenker Stora Enso Västra Götalandsregionen Trafikkontoret i Göteborgs Stad Högskolorna Olika perspektiv/problemägare (5) Produktleverantör / transportköpare (4) (5) Speditör/ Transportförmedlare (5) (2) Kund / transportköpare (4) (5) Transportör (3) Biodrivmedel Ramvillkor (1) 16

Hållbar logistik - Ambassadörsträff, Lidköping, 7 augusti 2009 Våra sex fokusområden FO1: Miljörelaterade ramvillkor Magnus Blinge, Chalmers, Logistik Vendela Santén FO2: Effektiva transport- och logistiklösningar Kent Lumsden, Chalmers, Logistik 3PL perspektiv Fredrik Börjesson, industridoktorand Schenker FO3: Operativ transporteffektivitet, Handelshögskolan, Logistik Niklas Arvidsson FO 4: Transportköparens kravbild Mats Johansson, Chalmers, Logistik Sara Hansson FO 5: Förändrade arbetssätt och aktörsroller Kajsa Hulthén, Chalmers, Industriell Marknadsföring ökad hållbarhet genom samverkan Igor Insanic FO6: Biobränslen Martin Bernin Kent Lumsden, Chalmers, Logistik 17