Kvalitativ design Carita Håkansson

Relevanta dokument
Kvalitativ design Carita Håkansson

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

VAD ÄR KVALITATIV METOD?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Metodologier Forskningsdesign

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Kvalitativa metoder I

Forsknings och utvecklingsprocessen

Kvalitativa metoder II

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativa metoder II. 4.

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

OM001G Individuell skriftlig tentamen

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design

Perspektiv på kunskap

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

KVALITATIV METOD. Innehåll

Kvalitativ forskning introduktion

Forskningsprocessens olika faser

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete

KURSMATERIAL Datainsamlingsmetoder. Kvalitativt orienterade metoder. Gunilla Eklund. Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Att designa en vetenskaplig studie

Kvalitativa metoder Kritisk granskning av forskning. Målet med denna föreläsning. Disposition. Vad är kvalitativ metod?

KVALITATIVA INTERVJUER

Bilaga 1. Artikelmatris

Fältstudier. Rósa Guðjónsdóttir

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Att försöka fånga människors erfarenheter och den mening de intervjuade ger åt den erfarenheten.

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi

Datainsamling Hur gör man, och varför?

LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM

Fallstudier. ü Ett teoretiskt ramverk kan vägleda i datainsamligen och analysen

Bilaga 11. Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod

Kunskapsprojektering

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

Kvalitet i LSS Version 1.0

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Etnografiska observationer! Observationer i olika miljöer! Forskningsmetodik! MKVC VT10!

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Introduktion av fältstudieuppgift och metaanalys

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Kvantitativa metoder och datainsamling

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

för att komma fram till resultat och slutsatser

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Att intervjua och observera

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Individuellt PM3 Metod del I

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Skrivningsdag: Torsdag 5 december 2013 kl. 14:00-18:00. Tentan kan ge maximalt 76 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 61 poäng

KVALITET & ETIK. kvalitetskriterier och e=ska frågor i empiriska studier av fenomens kvaliteter , kl C201.

Medieanalys 3. Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Föreläsning 9

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Observationsmetoder. IT-universitetet MariAnne Karlsson

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Kvalitativa metoder. Amy Rankin

Kvalitativa metoder II

Betygsgränser: Tentan kan ge maximalt 77 poäng, godkänd 46 poäng, väl godkänd 62 poäng

Observation som metod för att identifiera användarkrav. Olika observationsmetoder

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex :33:45Z danbos

Observation som metod att identifiera användarkrav

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

KVANTITATIV FORSKNING

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Transkript:

Kvalitativ design Carita Håkansson

Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design

Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå

Exempel 1. Hur uppfattar läkare och patienter beröring i primärvårdskonsultationer? (social interaktion grounded theory) 2. Hur upplever patienter med arbetsrelaterade hudsjukdomar sin sjukdom? (mening - fenomenologi) Vad karakteriserar..?

Kvalitativ design Fenomenologi Fenomenografi Grounded theory Livshistoria/narrative Aktionsforskning Critical incident Etnografi Innehållsanalys

Vetenskapsteoretisk bas för kvalitativ forskning Mänskliga erfarenheter är komplexa (holistiska) & kan inte förstås genom att analysera delar Människor befinner sig i sociala sammanhang mening Multipla verkligheter existerar verkligheten är subjektiv Den som har erfarenhet har mest kunskap

Vad studeras? Empiri undersökningar av verkligheten och därav gjorda erfarenheter, snarare än på i förväg uppställda teorier o Dokument o Mänskligt handlande/samvaro, i naturliga sammanhang o Människors livsvärld upplevelser, uppfattningar

Urvalsmetoder icke-slumpmässigt urval Lämplighetsurval o Tillgängliga individer tillfrågas o Exklusions- och inklusionskriterier Exempel: Intervjua alla i väntrummet Målinriktat urval (strategiskt urval) o Styrt urval av informanter på basis av klart definierade kriterier som t ex diagnos, utbildningsnivå, viss yrkesgrupp o Representativa typiska för gruppen Exempel: Typiska tetraplegipatienter som väljs ut av klinisk personal Nätverksurval (snöbollsurval) o Informanter ger tips på fler individer Exempel: Kvinnliga drogmissbrukare med AIDS

Hur samla in data? Dagböcker, essäer, journaler m m Observationer Fokusgrupper Intervjuer

Exempel Semistrukturerade intervjuer o Exempel 1 15 läkare och 11 patienter intervjuades

Olika typer av intervjuer Strukturerade intervjuer bygger på ett frågeschema, där i princip alla frågor ska besvaras. Strukturerade intervjuer motsvarar i princip skriftliga enkätundersökningar Semistrukturerade intervjuer bygger på att man ställer likartade frågor i olika intervjuer. De är mer flexibla än helt strukturerade intervjuer. Intervjuaren har möjlighet att styra diskussionen med sina specifika frågor (intervjuguide) Ostrukturerade intervjuer bygger på fri konversation, där man upptäcker frågor och svar genom fria samtal

Frågor Vad vill Du veta något om syftet och ev frågeställningar styr vilka frågor Du ska ställa En övergripande inledande fråga Korta och enkla frågor Uppföljningsfrågor Undvik ledande frågor & ja/nej frågor

Kvalitetskriterier för intervju Korta, öppna intervjufrågor & långa svar Spontana, rika, specifika & relevanta svar Tolkning under intervjun Verifiera tolkningarna under intervjun

Analys/bearbetning Transkribering Helhetsbild genomläsning Systematisk analys utifrån vald analysmetod Taxonomisering Textkonstruktion

Taxonomisering Teman Huvudkategorier Kategorier Subkategorier Dimensioner

Exempel 1 Interviews were audioptaped and transcribed Initial transcript analysis was undertaken indepedently of the authiors Transcripts were coded Codes we grouped into categories (categories were agreed through discussion) Themes emerged

Exempel 2 Deductive content analyses categories determined prior to the analyses Inductive content analyses new categories emerging during the data analysis

Tema/kategorier/subkategorier o spegla syftet med studien o vara uttömmande o vara ömsesidigt uteslutande Kategorinamnen ska uttrycka innebörd

Analysens syfte Skapa ordning och finna mönster som kan syntetiseras, tolkas och kommuniceras

Textkonstruktion en beskrivande text som är lättillgänglig och läsvärd samt som utgör en version av det undersökta fenomenet Gärna figur/tabell som ger helhetsbild Citat

Resultat 1 Communication (verbal and non-verbal) in ongoing doctor-patient relationships Communication using touch Limits to the use of touch

Resultat 2 Symptoms and label of skin conditions Causes of skin conditions o Exagenous causes o Endogenous causes Consequences of skin conditions o Physical consequences o Psychological consequences o Economic consequences o Social consequences

Resultat 2 forts Controllability of skin conditions o Working conditions o Skin protection measures o Dermatological assessment and treatment o Accepting the disease o Information seeking Personal accountability

Kvalitativ design Förförståelse Ger underlag för hypotes eller teori Kan inte generaliseras

Trovärdighet Triangulering Mättnad Granskning utförd av kollegor Deltagarkontroller Reflekterande självgranskning Audit trail spår av det egna resonerandet

Kvalitet i kvalitativa studier Innebördsrikedom det unika beskrivs fylligt Struktur överskådlighet & reduktion av komplexitet Resultatet - ett nytt sätt att se på verkligheten Empirisk förankring överensstämmelse mellan verklighet och tolkning

Konsistens hur tolkningen av delarna hänger ihop med helheten Externt värde hur man lyckats förmedla den praktiska nyttan med resultatet

Kvantitativ kontra kvalitativ Närhet till det levande (subjekt) Avstånd till det levande (objekt) Jag-du relation Jag-det relation Fokus på sammanhang Fokus på åtskilda variabler och strukturer

Beskrivning och förståelse Beskrivning och förklaring Deltagare/aktör (inifrånperspektiv) Påverkar genom deltagande Variation Åskådare, iakttagare (utifrånperspektiv) Variationen kan manipuleras fram Jämförelser/ skillnader

TACK! Carita.hakansson@med.lu.se