Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1
Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv semantik Mer om kategorisering av begrepp Metaforer, metonymier och föreställningsscheman Perspektiv på polysemi inom kognitiv semantik 2
LEXIKAL SEMANTIK 3
Lexikal semantik Traditionell/strukturalistisk semantik Två huvudsakliga mål: att representera betydelsen hos varje ord i ett språk att visa hur betydelserna hos ord i ett språk relaterar till varandra 4
Lexikala relationer Lexikal mångtydighet ett ord många betydelser: Homonymi Ord som låter eller stavas lika, men som inte är besläktade med varandra (t.ex. fil) Två undergrupper: Homofoni (ord som låter lika), t.ex. verk - värk Homografi (ord som stavas lika), t.ex. kör - kör Polysemi Ord som låter lika där betydelsen är besläktad (t.ex. genom att en betydelse utvidgats; t.ex. lätt) 5
Lexikala relationer Lexikal mångtydighet homonymi eller polysemi? ben damm fatta Polysemi Homonymi Polysemi 6
Lexikala relationer Synonymi Ord med samma eller liknande betydelse Fullständig synonymi är mycket ovanlig Källor till synonymi: olika dialekter, lånord, eufemismer Några exempel (från Bolander 2012, s.41): dö, avlida, gå bort, gå hädan, gå ur tiden, kila runt hörnet, logga ut Olika ord i olika sammanhang beroende på exempelvis register (t.ex. stilnivå), attityder etc. 7
Lexikala relationer Motsatser Binära motsatser, t.ex. sova vara vaken Motsatsförhållanden där begreppen är tydligt avgränsade Om det ena stämmer, stämmer inte det andra. Gradmotsatser, t.ex. hög - låg Motsatsförhållanden där begreppen ligger i olika kanter av en skala Även övriga delar på skalan kan gälla Begreppen är ofta relativa och ändrar betydelse beroende på kontext Reverser (omvändbara motsatser), t.ex. lämna - hämta Beskriver rörelse i motsatta riktningar Genom extension innefattas också andra typer av processer som kan gå i motsatta riktningar. Konverser, t.ex. köpa - sälja Beskriver samma fenomen från olika perspektiv. Är grundläggande för att kunna parafrasera. Ko-hyponymer (taxonomic sisters) 8
Lexikala relationer Motsatser Binära motsatser, gradmotsatser, reverser eller konverser? över fylla levande varm under tömma död kall Konverser Reverser Binära mots. Gradmotsatser 9
Lexikala relationer djur mollusk ryggradsdjur Begreppshierarkier Exempel anpassat från Dahllöf 1999, s.64 (mycket förenklad hierarki) orm däggdjur gnagare primat människa apa chimpans markatta 10
Lexikala relationer Relationer inom en begreppshierarki Hyponymi ett ord på en lägre nivån i hierarkin innehåller betydelsen från ordet på den högre nivån, men är mer specificerat (t.ex. är både däggdjur och markatta hyponymer till djur) Hyperonym den mer generella termen Ko-hyponymer (taxonomiska systrar) relaterar till varandra horisontellt, på samma nivå i hierarkin; betydelserna är inkompatibla, och därför betraktas de ibland som motsatser. 11
Lexikala relationer Meronymi En annan typ av hierarkiskt förhållande baserat på förhållandet del helhet. Skjorta Hål Knapp Xxx Xxx T.ex. Skjortor har knappar knappar har hål (Men: därmed inte sagt att skjortor har hål!) (Fler exempel på lexikala relationer finns i Saeed 2009, s.71-74) 12
KOGNITIV SEMANTIK 13
Kognitiv semantik Funktionell semantik (snarare än formell) Språklig kunskap separeras inte från tänkande eller kognition Betydelse separeras inte från form i grammatisk analys Språklig kunskap separeras inte från omvärldskunskap Bildligt språk separeras inte från bokstavligt Synkronisk lingvistisk separeras inte från diakronisk Betydelse baseras på konventionaliserade konceptuella strukturer, vilka i sin tur baseras på vår erfarenhet av att finnas i världen. 14
Kategorisering av begrepp Basnivån i en begreppshierarki (Vogel 2011, s.34-35) - Den mest grundläggande nivån - Ofta korta ord - Nya ord kan förflyttas till basnivån och anpassas då ofta - Kognitivt ekonomiska begrepp - Gestaltegenskaper Exempel anpassat från Vogel 2011, s.33 (mycket förenklad hierarki) 15
Kategorisering av begrepp Prototyper (jmf. Föreläsning 1) Vad är den centrala prototypen? - En abstraktion (en serie särdrag)? - Ett typiskt exempel? - En kombination mellan omvärldskunskap (representerad i t.ex. frames) och någon slags ordboksdefinition? Familjelikhet (Wittgenstein 1963, jmf. Rosch) Ett sätt att förklara hur så pass olika begrepp kan rymmas inom en och samma kategori, t.ex. games) 16
Metafor & Metonymi Metafor: Mappning mellan måldomän och källdomän: (MÅLDOMÄN) ÄR (KÄLLDOMÄN) Konceptuell metafor: Metafor i det begreppsliga systemet. Baseras ofta på föreställningsscheman: Basala begreppsliga strukturer som skapar en länk mellan kroppslig erfarenhet och språk (t.ex. UPP-NER). (Exempel från Vogel 2011, s.62-63): GLAD ÄR UPP Realiseras som, t.ex.: Humöret är på topp, Jag känner mig uppåt, Jag svävar på moln LEDSEN ÄR NER Realiseras som, t.ex.: Jag känner mig nere, Stämningen sjunker Konceptuell metonymi: Mappning inom samma domän T.ex. DEL FÖR HELHET, BEHÅLLARE FÖR INNEHÅLL 17
Polysemi Polysemi uppkommer när centrala föreställningsscheman utvidgas med hjälp av metaforisk extension. Prepositioner och polysemi Topological concepts are needed in order to account for how prepositions can be used to characterize an infinity of visual scenes. Brugman & Lakoff (1988:479) (Jmf. Saeed 2009, s. 372) Spatiala modeller som visar på förhållandet mellan trajektor (figur) och landmärke (bakgrund), både i grundbetydelse och i överförd betydelse. 18
Polysemi (Exempel från Lindstromberg (1996)) The pen is on the book. Figur/trajektor Bakgrund/landmärke That building rests on a poor foundation. That argument rests on a poor foundation. She wrote an article on holidays in France. I did it on purpose. (Se Saeed 2009, s.371-375 för mer komplexa exempel) 19
Källor Saeed, J. (2009) Semantics. Oxford: Blackwell. Bolander, M. (2012) Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Dahlström, M. (1999) Språklig betydelse. En introduktion till semantik och pragmatik. Lund: Studentlitteratur. Lindstromberg, S. (1996). Prepositions. Meaning and Method. ELT Journal. 50, 3. Vogel, A. (2011). Språket kroppen och tankarna. Lund: Studentlitteratur. 20