Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning

Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet 2016-11-10 carin.roos@kau.se

Tidsplan för dagen 10.00 10.15 Fika 10.15 12.30 Föreläsning Forskningsläget: Vad forskas det om? 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.00 Diskussion 14.00 15.00 Föreläsning Forskningsläget: Vad skrivs det om? 15.00 15.30 Fika och diskussion 15.30 16.00 Sammanfattning och frågor Möjliga lärdomar - slutord

Källor 1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education ttp://www.jdsde.oxfordjournals.org 2 American Annals of the Deaf https://muse.jhu.edu/journal/213 3 Sign Language Studies https://muse.jhu.edu/journal/184 4 Deafness & Education International http://www.tandfonline.com/toc/ydei20/current 5 Tidskrift: Forskning om funktionshinder pågår (Uppsala universitet) (http://www.cff.uu.se/tidskrift_/) 6 Skolporten 7 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt artikelskrivande i olika databaser som universitetet prenumererar på

Förkortningar I denna powerpoint: DHH = Hela gruppen döva barn och barn med hörselnedsättng IF = Intellektuell funktionsnedsättning FFN = Flerfunktionsnedsättning CI = Cochlea implantat (kokleaimplantat) ToM = Theory of Mind

Forskningsläget Sammanfattning förra året Förskolan tar plats i forskningen Högläsning syns i senare läs- och skrivförmåga Högre ordningens tänkande redan i förskolan om text visar sig i bättre läs- o skrivutveckling senare Tidigt språkande > intersubjektivitet > språkutveckling > lärande. Viktig faktor föräldrars stöd och egna läsande Ny bok gavs ut av Mayer & Trezek om literacy development

Forskningsläget Sammanfattning förra året Föräldrars roll Poängteras tidig intervention och bristen på allsidig sådan

Forskningsläget Sammanfattning förra året Skolframgång ETT konstaterande räcker för att sammanfatta: Korrelationer mellan språklig förmåga, social kognition, kognitiv utveckling och skolframgång Fokus på HUR man organiserar skolan för individplacerade elever

Forskningsläget Sammanfattning förra året Generellt Visuellt orienterad didaktik Våra elever mår psykiskt dåligt och fungerar sämre socialt och hypotesen är språkbrist Intersektionalitet synligt i högre grad dubbla hinder Stor brist på forskning om flerfunktionsnedsättningar särskilt DHH+IF

Forskningsläget Sammanfattning förra året Läs- och skrivlärande Fördröjd läs och skrivutveckling: barn med CI, barn med lätt hörselnedsättning oftare än de med grav. Ortografier spelar ingen roll, däremot metakognitiva aktiviteter eg. språkande om.. Visuellt medvetna lärare har stor betydelse Matteuseffekten Nytt sätt att tänka behövs ex döv epistemologi

Forskningsläget nu då? 2015-2016

Pågående debatt Vad betyder begreppen? disability impairment normalitet avvikelse abnormitet (I Australien användes tolkar för mediainfo första gången 2011 vid katastrofinfo. om översvämningarna i Queensland) (Ferndale, Munro & Watson, 2016)

Spädbarnstiden För att stödja ordförrådets tidiga utveckling föreslår forskare visuellt orienterat stöd (gester,mimik,tecken, teckenspråk) (Lund, 2016) P g a språkliga brister hos barn med CI har forskare i USA sammanställt översikt med råd till läkare. De ger rådet att råda föräldrar att använda både eng. o ASL (Humphries, m.fl., 2016; Mellon, m.fl., 2015)

Spädbarnstiden Tidig intervention beskrivs följa ofta enbart one approach. Föräldrarna följer de råd de fått bara till viss del och skapar sedan sitt sätt att interagera med sitt barn (Ahmad & Brown, 2016)

Språkutveckling CODA-barn har en ålderstypisk utveckling av talspråkets ordförråd och av sin simultana bimodala utveckling - men uppvisar likartade talspråkliga svårigheter för prepositioner, produktion av verb och grammatisk korrekthet som barn från andra länder. (Hoffman & Chilla, 2015)

Förskolan Barn med hörselnedsättning i förskolan: fick träna ord. Ju rikare kommunikation (semantiskt tätare) desto bättre lärde barnen nya ord (Lund, m. fl., 2015) Samtal kring strukturer i texter vid högläsning har positiv effekt på lärande av ord och av morfosyntaktiska strukturer (Richels, m.fl., 2016) God psykosocial utveckling hänger ihop med tidig upptäckt och tidigt stöd till familjen inte grad av nedsättning eller ordförråd (Laugen m fl, 2016) Träning av fonologisk medvetenhet under förskoletiden har effekt (Gilliver m fl, 2016)

Förskolan En försening i utveckling av Theory of Mind konstateras igen. Studien visar samband mellan språklig förmåga och förmåga att resonera om andras tänkande targeted conversation about mental states significantly improves ToM performance. (Jones, Gutierrez & Ludlow, 2015)

Teknik och deltagande Flera studier lyfter problematik med möjlighet att delta i förskola och skola. Pedagogerna spelar stor roll och avgör vad eleverna kan få tillgång till (Lotta Coniavitis Gellerstedt & Sif Bjarnason, 2015; Holmström, Bagga-Gupta & Jonsson, 2015) Svårigheter att uppfatta tekniska läromedel+läraren+tolk. Detta signalerar bättre samarbete mellan tolk och lärare (Slettebakk Berge & Thomassen, 2016)

Språkval och deltagande Unga med CI i högre utbildning använder och behöver tal med stöd av tecken under undervisning med svårare innehåll, i buller och när informationsflödet är omfattande (Blom & Marschark, 2015) Transliterators som anv Cued Speech (jmf MHS-tolkar) analyserade. I medeltal 54% korrekt (Krause & Tessler, 2016) Cued speech: https://www.youtube.com/watch?v=plpw4h-zsmg Visual phonics: https://www.youtube.com/watch?v=de5nvclm4y8

Socioemotionella frågor Behov av arbetssätt och material, ex barnböcker, för att stödja ToM utveckling. Forskning saknas. (Beazley & Chilton, 2015) Empati och ToM är relaterade. Döva barn får sämre resultat på båda typer av test (Peterson, 2016) Stadier av intersubjektivitet sker i samma steg för hörande som för döva fast på visualitetens villkor (Roos, Cramér-Wolrath & Falkman, 2016) I en litteraturöversikt konstateras att förebilder spelar stor roll för döva unga och påverkar socialiseringsprocessen. Två viktiga faktorer: döva förebilder och samma kommunikationssätt (Cawthon, m.fl., 2016)

Föräldrar Föräldrar till barn med CI utvecklar två roller snarare än att vara föräldrar; lärande och lärare. De utvecklar ständig ångest i båda rollerna. Eftersom båda rollerna lägger ansvar på dem blir de också därmed ansvariga för sina barns framtida utveckling (Bruin & Ohna, 2015)

Flerfunktionsnedsättning (FFN) Nytt begrepp: DWD = Deaf with Disability (Paul, 2015; Guardino & Cannon, 2015) 40%-52% har FFN (Borders, m.fl. 2015) 8,8% av alla DHH har IF, 2,1% har AST, 1,2% har synnedsättning/blindhet. Svagt beforskat utom frågan om dövblindas interaktion. (Bruce & Borders, 2015) Brist på forskning, teori och råd till praktikern (Guardino & Cannon, 2015) och brist på förberedelse i speciallärarutb. (Guradino, 2015) Samarbete mellan experter saknas för DWD och speciallärare med DWD-kompetens finns inte. (Jackson, Ammerman & Trautwein, 2015)

Flerfunktionsnedsättning (FFN) Föräldrar säger att DHH med FFN har nytta av CI; majoriteten för livskvalité, minoritet för talspråk (Isarin, m.fl., 2015) Svårighet att avgöra om en elev har inlärningssvårigheter eller språklig brist. Vad är vad och vad orsakar vad? Ett bra sätt är att analysera en elevs matematiska förmåga och granska andra betyg än kärnämnen. (Caemmerer, Cawthon & Bond, 2016) Etiketten styr stödet. Ingen tar grundläggande hörselansvar (Borders, m.fl., 2015) Telepractice föreslås (Jackson, Ammerman & Trautwein, 2015)

Flerfunktionsnedsättning (FFN) Ekologisk modell förslås, personcentrerat med utgångspunkt i: 1. Microsystemet Personlig, social och fysisk miljö 2. Mesosystemet Relationer mellan individen och hem-skola, skolagrannskap, fritid-familj 3. Exosystemet Föräldrarnas arbete och yrkesrollers påverkan på individen 4. Macrosystemet politiska systemets, kulturens, ideologins påverkan på individen (Luft, 2015)

Läs- och skrivlärande Roos & Allard, 2016, länk: www.pinfo.se Huvudfynd: Två huvudspår 1. Interaktion som grund för lärande 2. Visuellt orienterad läs- och skrivpraktik

Läs- och skrivlärande Innan jag går in på detta: Forskningstendens, inom all läs- och skrivforskning: The social, interactive framework av Lipson & Wixson (2013): Interaktiv och social 1. Allmän kunskap 2. Metakunskap om läsande och skrivande 3. Attityd och motivation 4. Kontext; miljö, material, läroplan/kursplan, lärares kompetens

Läs- och skrivlärande Jag menar att det saknas 1. fokus på kvalité i interaktionen och 1. fokus på döv epistemologi och visuellt orienterad didaktik

Interaktionen som grund för lärande metakognitivt tänkande explicit instruktion scaffolding och mediering

Metakognitivt tänkande Högre ordningens tänkande att stimulera tänkande på en högre kognitiv nivå; kritiskt tänkande, problemlösning, förmåga att dra slutsatser göra jämförelser tänka om sitt eget tänkande

Explicit instruktion Pedagoger som pedagogiska ledare i klassrummet; pedagogen presenterar tydliga mål för varje aktivitet demonstrerar exempel på förväntade resultat skapar rika tillfällen för elevens aktivitet för att nå målen ger stöd för eleven ska kunna nå målen

Scaffolding & mediering Att kunna bygga stödstrukturer och få eleven att nå högre; pedagoger som förstår sina elever val av språkstrukturer val av material val av metod Som får eleven att prestera just över sin förmåga i alla ämnen

Visuellt baserad läs- och skrivpraktik tillgänglig kommunikation visuell support

Tillgänglig kommunikation Det språk och språkliga varianter pedagoger använder för att möta sina elever där INTERAKTIONEN står främst; möta variation av språkliga behov bilingualism, translanguaging pedagogen kan svenska, teckenspråk, TSS och TAKK fungerande social interaktion rik interaktion utifrån elevers behov och språkval

Tillgänglig kommunikation Translanguaging the process by which a human brain is capable of accessing two or more linguistic data bases in order to formulate a tapestry of words in various languages (all bound by the rules of English grammar) in the formation of a thought. (Garcia, 2015) Dvs att utveckla ett metakognitivt tänkande! Inte att förväxla med code-blending

Visuell support Att göra visuellt tillgängligt och att använda visuellt stöd; åskådliggöra i alla ämnen medvetet planera för visualisering och visuellt stöd stödja elevers visuella strategier använda pedagogiska visuella strategier

Läs- och skrivlärande Kausala samband mellan skicklighet i handalfabet och skicklighet i förmåga att läsa (Stone, m.fl., 2015) Handalfabet är lättare att avläsa i sekvenser än en bokstav åt gången. Orsak: bl a minnesfunktioner (Williams & Newman, 2016) God medvetenhet om teckenspråkets fonologi stödjer avkodning av skrivna ord (Holmer, Heimann & Rudner, 2016) Uppmärksamhet på läpparnas rörelser stödjer läs- och skrivutveckling både för DHH, CI och H (Kyle, Campbell & MacSweeney, 2016) Stavning av ord i fri egen text är god för barn med CI men lägre jämfört med hörande (Straley m fl, 2016)

Läs- och skrivlärande Barn och unga med CI använder sin teknik, har bättre ordförråd och läsförmåga än forskning tidigare visat gällande döva barn. Sämre förmåga att skriva än att läsa och lägre än hörande elever (Mayer, m.fl., 2016) Läsare (DHH, också med CI) använder Key word strategy (KWS). Hörande läsare använder Function word strategy (FWS). En förklaring till sämre läsförståelse (Dominguez, m fl, 2016) ex We are in.. danger, bar, market, cinema.

Talspråk Äldre forskning: Talspråksförståelse stöds av gester Ny forskning: Talspråksförståelse stöds av tecken som stöd men bara för de som lärt sig teckenspråk tidigt (Giezen & Emmorey, 2016)

Fundera på möjliga kausala samband och orsaksfaktorer! Individuellt placerade elever bäst Grupplacerade elever därefter Sämst specialskolelever Elever med lätt hörselnedsättning sämre än de med medelmåttig

Vi kom på tre saker: Om elever med lätt hörselnedsättning klarar sig sämre än de med medelmåttig hörselnedsättning då. 1. Är det förmodligen för att de får för lite stöd för att de pratar så bra! Lärare överskatta barnens förmåga! Och. 2. då gäller det kanske också barn med CI! 3. Det kausala sambandet mellan placering och förmåga/ prestation i skolan finns förmodligen inte! De som pratar bra placeras i oral skola och de som inte klarar det i teckenspråkig. Placeringen i sig behöver inte påverka! 4. Identitetsfråga inte vilja vara en person med hörapparat.

Talspråk I samma gamla spår!!!: Studie från Nederländerna. Efter 60 månader med CI testades 58 barn. Resultat: Individuellt placerade elever talar bäst Grupplacerade elever därefter Sämst specialskolelever De föreslår också att det kan vara så att barn med CI som inte utvecklar bra talspråk kan ha en språkstörning. (Langereis & Vermeulen, 2015)

Skolframgång Ordförråd = skolframgång (ordförråd oftast mätt med förmåga att identifiera och namnge bilder) visar oftast att barn med CI ligger i nivå med hörande barn. Lund (2016) gjorde en metanalys: Tar man med flera andra faktorer som ex socioekonomisk status (SES) och förmåga att använda sina ord visar detta snarare sämre ordförråd. (Lund, 2016) Barn med CI i lägre SES visar sämre förmåga att förstå och tolka talspråk. (Wu m.fl., 2015) Flera faktorer avgör om döva personer slutför högre utbildning. Endast en faktor slår igenom; Språklig förmåga, oavsett modalitet. (Dammeyer & Marschark, 2016)

Skolframgång Skolframgång för flerspråkiga barn med DHH Sju faktorer viktiga för skolframgång: 1. Resurser (personal och teknik) 2. Social förmåga 3. Meningsfulla fritidsaktiviteter med andra barn 4. Studievilja och studieförmåga 5. Självständighet 6. Ansvarstagande och motiverad för studier 7. Tydliga studiestrategier (Adekemi Ayantoye & Luckner, 2016)

Skolframgång Skolframgång för flerspråkiga barn med DHH Fem viktiga åtgärder för skolframgång: 1. Läs- och skrivkartläggning 2. Erbjud intensiv tidig läs- och skrivträning i mindre grupp 3. Erbjud omfattande och varierad ordförrådsträning 4. Utveckla vetenskapliga begrepp 5. Schemalägg elev-elev stödda lektioner (Cannon, Guardino & Gallimore, 2016)

Flerspråkiga elever Det går att överföra kunskap om andra flerspråkiga (med talade språk) En huvudtes är tillgångsbaserad inställning; stöd alla barnets resurser och alla dess språk. Dock: Forskning saknas! (Pizzo, 2016) Medvetenhet hos pedagoger för toddlers om sina egna fördomar, kunskap om flerspråkighet och info till föräldrar utifrån flera perspektiv är viktigt (Bowen, 2016)

Flerspråkiga elever Fallstudie av ett barn under hela skoltiden visade: Skolplacering utifrån elevens behov Satsa på tidig språkstimulering på alla språken Utvärdera för effektiv lär- och undervisningsstrategier Stärk L1 för support av L2 (Baker & Scott, 2016) Kartlägg Alla elevens språk, talade och tecknade Samla data om familjen, familjens språkande och familjens kultur (Pizzo & Chilvers, 2016) Använd kunskap som skapas i forskningen i speciallärarutbildn. (Cannon & Luckner, 2016; Pizzo & Chilvers, 2016)

Neuropsykologi Minnesfunktioner: När man lyssnar i bullrig miljö förstår man bättre när det som sägs i bakgrunden är på ett främmande språk (Ng, Rudner, Lunner & Rönnberg, 2015) Döva och hörande har lika god minnesfunktion för visuellt-spatiala stimuli men inte för andra typer av minnesfunktioner. Man kan inte förklara detta sista. (Marschark, Sarchet & Trani, 2016)

Generella frågor En ny rörelse är igång liknande det som skedde under 1980-90-talen; Deaf movement, Bilingual-bicultural från i behov av specialpedagogik» lingvistisk minoritet (Higgins & Lieberman, 2016) Ett-öringar har oftast i de flesta länder inte fått CI. I studier av de som fått visar de bättre språkutveckling och bättre riktningshörsel. (Arndt m.fl., 2015)

Generella frågor Tester är ett stort problem. De är standardiserade för hörande. En speciellt svår grupp är DHH med FFN. (Cawthon, 2015) Förslag och varningar: 1. Hur påverkar funktionsnedsättningen/nedsättningarna testet? 2. Hur påverkar språkval, tolkning testet? 3. Hur påverkas tolkningen av testresultatet av testarens kunskap om individens funktionsnedsättningar? 4. Basera instruktion till testet och till testsituationer generellt på kunskap om individens funktionsnedsättning.

Olika modeller i kommunal verksamhet I takt med placering i grundskola för hörande: Kommer studier om organisation av den pedagogiska verksamheten 1. Co-enrollment school (ex Madrid Spanien, Perez Martin m fl 2014) 2. Twinschool (ex Nederländerna, Hermans m fl 2014) 3. Mainstream inclusive classroom (ex Sverige, Holmström 2013) 4. Bilingual-bicultural school (ex Sverige och övriga Skandinavien som förebild)

Olika modeller i kommunal verksamhet Forskning flyttar fokus till Lärarens roll och attityd The deficit model är förhärskande (Yuknis, 2015) Lärarutbildningens brister Stödkursers låga betydelse (Yuknis, 2015)

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Licentiatavhandlingar 2015 och 2016 Berit Rönnåsen, Örebro universitet, 2015 Aspekter på lärande vid dövblindhet Möjligheter och begränsningar för personer med Alström syndrom. Synnedsättningen påtaglig och styr stödet. Hörselnedsättningen tenderar att glömmas bort. Du kan läsa sammanfattningar om den i tidskriften Forskning om funktionshinder pågår: Länk: http://www.cff.uu.se/digitalassets/ 118/118645_3fofp_nr_4_2015_www.pdf

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2015 och 2016 Cecilia Henricson, Linköpings universitet, 2015 Cognitive Capacities and Composite Cognitive skills with Usher syndrome type 1 and 2. De är som andra DHH MEN har ytterligare svårigheter oklart varför. Emil Holmer, Linköpings universitet, 2016 Signs for developing reading Sign language and reading development in deaf and hard-of-hearing children

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2015 och 2016 Pia Simper-Allen 2016 Cut and break -beskrivningar i svenskt teckenspråk: Barns och vuxnas avbildande verbkonstruktioner

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2015 och 2016, Nordiska: Siv Hilleshøy, Stavanger universitet, 2016 Et vanlig barn i en vanlig barnehage Vilkår for deltakelse i barnefelleskap for de yngste barna med cochleaimplantat i barnehagen Laura Kanto, University of Oulu, 2016 Two languages, two modalitites A special type of early bilingual language acqusition in hearing children of deaf parents

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning En systematisk litteraturstudie Carin Roos & Karin Allard Roos & Allard, 2016 (Kommer en lättare version med sammanfattande tolkning av forskningen) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Pedagogiskt arbete! FORSKNINGSRAPPORT Karlstad University Studies 2016:10

Barnombudsmannen, 2016

Lotta Coniavitis Gellerstedt & Sif Bjarnason, 2015

Åsa Alftberg, Elisabet Apelbo & Kristofer Hansson (Red.), 2016 Särskilt intressant för diskussion av begreppen Kritisk plats, the sensory turn, sound scape, hörande norm, audism och fonocentrism

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Kristensson, Steiner, Mesch & Mesch, Idrottsklubben Surd 2015

Friedner, 2015

Friedner & Kuster (Red.) 2015

Bergman Verhelst & Verhelst, 2016

Forskningsläget - Vad skrivs det om? Bergmann, 2015

Nästa föreläsningsdag? Kurs ang läs- skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning: Du som är intresserade att delta gå in på www.kurser.axaco.se och anmäl intresse!

Länkar vi talade om Hörselboken, som är en websida: www.horselboken.se Videofilm om tecken för barn, som stöd, som fullvärdigt språk: www.barnhorsel.se Fakta om hörselnedsättningar mm: https://horsellinjen.se SPSM:s DigiTecken om digitala teckenspråksprodukter och material https://digitecken.spsm.se/produkter/handernasvarld/ Forest Books Resources for Deafness and Deaf Issues (www.forestbooks.com)

Oklarheter? Hör GÄRNA av dig! För kontakt: carin.roos@kau.se