Nytt om språk och lärande Barn med dövhet

Transkript

1 Nytt om språk och lärande Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Professor i specialpedagogik Karlstads universitet Högskolan Kristianstad carin.roos@kau.se carin.roos@hkr.se

2 Dagens prat med fokus på barn Vilka områden beforskas mest? Vad handlar böckerna om som kommit ut ? Vad kan vi lära av detta?

3 Tidsplan för dagen Fika Föreläsning Forskningsläget: Vad forskas det om? Lunch Diskussion Föreläsning Forskningsläget: Vad skrivs det om? Fika och diskussion Sammanfattning och frågor Möjliga lärdomar - slutord

4 Källor 1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education ttp:// 2 American Annals of the Deaf 3 Sign Language Studies 4 Deafness & Education International 5 Tidskrift: Forskning om funktionshinder pågår (Uppsala universitet) ( 6 Skolporten 7 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt artikelskrivande i olika databaser som universitetet prenumererar på

5 Förkortningar I denna powerpoint: DHH = Hela gruppen döva barn och barn med hörselnedsättning IF = Intellektuell funktionsnedsättning FFN = Flerfunktionsnedsättning CI = Cochlea implantat (kokleaimplantat) CODA = Children of Deaf Adults L2 = Language 2 learners

6 Forskningsläget förra året Spädbarnstidens betydelse Visuellt orienterat stöd CODA har en talspråksutv som liknar L2 Tidig intervention One apporach Intersubjektivitet som hos hörande men på visualitetens villkor

7 Forskningsläget förra året Förskoletiden Tidiga samtal om text o annat arbete med läsoch skrivlärande har effekt; språk att göra det med avgör God psykosocial utveckling och tidigt stöd avgör INTE grad av nedsättning eller ordförråd Theory of Mind mental state talk har betydelse Theory of Mind behov av utveckla arbetssätt, böcker och material

8 Forskningsläget förra året Föräldrarollen Föräldrar till CI-bärare Lärande och lärare

9 Forskningsläget förra året Flerfunktionsnedsättning Nytt begrepp DWD Man uppmärksammar dessa barn mer i forskning och Påtalar brister Första diagnos avgör stödform och skolplacering

10 Forskningsläget förra året Skriv- och läslärande Interaktion som grund för lärande Visuellt orienterad läs- och skrivpraktik Translanguaging diskuteras i teckenspråkiga literacy sammanhang Studier om handalfabetets betydelse Teckenspråkets fonologi och talavläsning CI barn underpresterar Lätt hörselnedsättning underpresterar

11 Forskningsläget förra året Kausala samband Ställ dig frågan finns här ett samband eller ett kausalt samband

12 Forskningsläget förra året Tal och/eller tecken I relation till skolplacering Barn med CI bör få både tal- och teckenspråk

13 Forskningsläget förra året Teknik, språk och deltagande Tekniken av avgörande betydelse Tolkens samarbete med läraren har stor betydelse Ju svårare innehåll desto större behov av tolk i högre studier för CI-bärare

14 Forskningsläget förra året Flerspråkiga barn Studier kommer mer och mer Resultaten pekar mot samma framgångsfaktorer som för alla andra barn: stödinsatser, stöd i elevelev-interaktion, engagerade lärare, teknik och Ta reda på mer från familjen vad barnen kan och hur deras situation ser ut.

15 Forskningsläget förra året Neuropsykologiska studier minnesfunktioner

16 Forskningsläget förra året Skolorganisering CI driver på nya sätt att organisera skolorna

17 Forskningsläget nu då?

18 Föräldrar Föräldrar till barn med CI utvecklar två roller snarare än att vara föräldrar; lärande och lärare. De utvecklar ständig ångest i båda rollerna. Eftersom båda rollerna lägger ansvar på dem blir de också därmed ansvariga för sina barns framtida utveckling (Bruin & Ohna, 2015)

19 DWD Deaf With Disability En forskningsöversikt (Borders m.fl, 2017) visar få studier om DWD + ASD Likheter och olikheter mellan hörande med ASD och teckenspråkiga DHH + ASD Likheter echolalia Undvikande av pronomen Idiosynkratiskt språk Minimalt språklig output Svårighet att förstå andras perspektiv Språk används konkret och funktionellt Olikheter Pronomen omkastning (inte DHH) Spegelvänd handform Svårighet tyda ansiktsuttryck Svårighet tyda grammatiska ansiktsmarkörer

20 DWD + ASD Framgångsrika arbetssätt: TEACCH + 1. Teckenspråk 2. PECS 3. Gester 4. Talspråk 5. Träning avläsa ansiktsuttryck 6. Kroppsspråk 7. Pantomim 8. Bilder 9. Skriftspråk 10.Handalfabet

21 Cochlear implantat Hög variation av förmåga att uppfatta tal hos CI-bärare Goda talare med CI och sämre talare med CI använder olika delar av hjärnan för att förstå talspråk. Det kan förklara variation i talspråksutveckling. (Ortmann m.fl., 2017)

22 Språkutveckling Få studier om språkstörning hos teckenspråkiga, men de kommer nu, fler o fler Leonard-skalan (1998, SLI-diagnos) är en skala som utesluter Den är nu skapad för DHH (Quinto-Pozos m.fl., 2017)

23 Språkutveckling SLI-diagnos (Leonard-skalan) SLI-diagnos Faktorer hörande Språklig förmåga (SD 1,25 el lägre testad) Non-verbal IQ 85 el högre Ingen otitis Ingen neurologisk dysfunktion (diagnostiserad) Oral struktur - normal Oral motor funktion - normal Fysisk och social interaktion normal DHH-kriterier Teckenspråksdebut tidigt Språklig förmåga (SD 1,25 el lägre testad) Non-verbal IQ 85 el högre Ingen synskada Ingen neurologisk dysfunktion (diagnostiserad) Ansikte, arm, hand, fingrar normal struktur Grov- och finmotorik - normal Fysisk och social interaktion normal

24 Språkutveckling SLI-diagnoskriterierna nu testade (Quinto-Pozos m.fl., 2017) Resultat: Kriterierna kan användas för DHH populationen som en screening men Vi vet ännu för lite om det som är teckenspråksspecifikt.

25 Språkutveckling Region Skåne har gett ut en (forskningsöversikt) rapport: Konsekvenser av språklig deprivation hos vuxna teckenspråkiga döva leder till omfattande och delvis svårtolkade problem med kognition, exekutiva funktioner, kommunikation och psykosocialt samspel. [ ] svårt att skilja på konsekvenser av språklig deprivation, psykisk sjukdom och inlärningssvårigheter (s. 3) Språklig deprivation hos teckenspråkiga beskrivs och diskuteras i Hall m.fl. (2017).

26 Språkutveckling Konsekvenser av tidig språklig deprivation kan visa sig genom svårighet att förstå ordspråk. Det behöver däremot inte visa sig i semantisk och syntaktisk utveckling. (Choubsaz & Gheitury, 2017). Döva som utvecklar hemmagjort teckenspråk gör det med korrekt grammatisk struktur. Döva har lättare att förstå hemmagjort teckenspråk än t o m hörande familjemedlemmar. (Carrigan & Coppola, 2017)

27 Språkutveckling Barn mellan 4-5 års sociala förmåga och ordförråd testade i en norsk studie. Jämförelse mellan hörande-lätt hörselnedsättning-medel/grav hörselnedsättning. Resultat: De med lätt hörselnedsättning fick sämst resultat! Hypotes: Senare upptäckt > mindre tid med specialpedagogiskt stöd. (Laugen m.fl., 2017b)

28 Språkutveckling - Talspråkiga CI-bärare lär högfrekventa ord bättre och uttalar dem korrektare än lågfrekventa ord men inte i lika hög grad som hörande barn. För båda grupper planar kurvan ut för de allra mest frekventa orden funktionsorden, som visar sig vara svårare. (Faes, Gillis & Gillis, 2017)

29 Språkutveckling - Talspråkiga I våras: Humphries m.fl (2017) diskuterar följande påståenden som myter om hinder för talspråkslärande: 1. Det är svårt förföräldrar att lära sig teckenspråk 2. Tvåspråkighet ställer kognitiva krav, speciellt om det är bimodal tvåspråkighet och stör talspråkslärande 3. Teckenspråk saknar skriftspråk 4. Teckenspråk påverkar negativt vid läs- och skrivlärande 5. Teknik som CI kan avhjälpa dövhet 6. Teckenspråkets splittrande av familjer

30 Språkutveckling - Talspråkiga Debatt uppstod i somras: Geers m.fl., 2017 i Pediatrics nr 1 Early sign language exposure and cochlear implantation benefits Av CI-bärare utan teckenspråk utvecklade 70% av barnen talspråk ålderstypiskt. Av CI-bärare med teckenspråk utvecklade 39% ålderstypiskt. Länk till debatten: eds comments

31 Språkutveckling - Talspråkiga Hos döva: Stör visuella signaler auditiv känslighet vid senare CI? Dvs hypotesen att om hjärnan får utveckla förståelse visuellt så sker cross-modal utveckling när man sedan får auditiv input vilket hindrar en utveckling av auditiv förmåga. Experiment med döva katter visar att det är fel. (Land, m.fl., 2016)

32 Språkutveckling - Talspråkiga Ny färsk studie (oktober 2017) av Amraei, Amirsalari & Ajalloueyan: Matchade två grupper med 15 barn (3-8 år) i varje grupp A. Döva barn med CI i döva familjer B. Döva barn med CI i hörande familjer Mätte: samtalsförmåga, kunskap, kvantitativ samtalsförmåga, visuell-spatial tolkningsförmåga, arbetsminne, verbalt/tal IQ, icke-verbalt IQ, totalt IQ resultat Grupp A hade högre resultat på allt utom kunskap, där de låg lika. Speciell intressant är den högre talspråkliga förmågan.

33 Skriv- och läslärande Italienska teckenspråkiga 13-åringar korrigerar sina texter på samma sätt som sina jämnåriga L2 kamrater. De gör bara lite fler korrigeringar än L2 kamraterna. Kvalitetsmässigt liknar de varandra. (Teruggi & Gutierrez- Caceres, 2016)

34 Skriv- och läslärande Första observerade tecken 8 månader Första observerade handalfabet 13 månader Handalfabet andvänding: 1. Neutral fingerspelling C-A-R-I-N 2. Lexicalized fingerspelling #RIS, #ÖL 3. Abbrevations signs p-piller 4. Initialized signs Universitet 5. Signed-fingerspelled compounds batteric-e-l-l, vinä-g-e-r (Hile 2017) Handalfabetsproduktion aktiverar fonologiskt korttidsminne, särskilt hos döva goda läsare. Tyder på ett samband. (Sevcikova Sehyr m.fl., 2017)

35 Skriv- och läslärande Statistisk signifikans mellan Skolengelskkunskaper < > läsflyt < > som predicerar läsförståelse ASL kunskap predicerade starkast läsförståelse Forskarnas förslag: Tidig teckenspråksstart och mer avancerat akademiskt teckenspråk i skolans arbete (Scott & Hoffmeister, 2017)

36 Skriv- och läslärande För hela gruppen DHH oavsett grupptillhörighet: Verbalt ordförråd och förmåga att avläsa tal predicerar senare läsförmåga (Harris m.fl., 2017a) CI- och hörapparatbärare utvecklar sitt ordförråd över tid men ligger c:a 13 månader efter sina hörande kamrater. Mätningar för tio år sedan och nu visar att tekniken för både HA och CI har hjälpt barnen betydligt.(harris m.fl, 2017b)

37 Skriv- och läslärande E-böcker kan stimulera läsande i bokfattiga hem. E-böcker visade sig skapa samma interaktion som pappersböcker, utom att föräldrarna pekade mindre ofta på bilder och ord i texten. (Wauters & Dirks, 2017)

38 Skriv- och läslärande Barn som har/har haft otitis uppvisar svårigheter i läs- och skrivlärande som visar sig i fonologiska svårigheter. Hörande barn kan ha en bakgrund med mycket öroninflammationer men misstänks ha dyslexi el specifika läsoch skrivsvårigheter. (Carroll & Breadmore, 2017)

39 Socio-emotionell problematik Förklaringsmodeller för beteendeproblematik hos döva barn och vuxna. (Hall, m.fl., 2017) 1. Auditory deprivation hypothesis: Avsaknad av hörsel ger neurologiska och neurokognitiva effekter 2. Etiology hypothesis: Familjesituation, avsaknad av tidig naturlig interaktion ger språklig deprivation som i sin tur skapar beteendeproblematik Eftersom döva barn i döva familjer inte uppvisar språklig deprivation och inte beteendeproblematik antar man att 1 inte gäller utan snarare 2 för döva barn i hörande familjer.

40 Socio-emotionell problematik Testmaterial utvecklat av Squires m.fl för spädbarn 2-36 månader; Social-Emotional Assessment/Evaluation Measure (SEAM) Testat i Tyskland, god användbarhet Nedslående resultat många av barnen har socio-emotionella problem

41 Socio-emotionell problematik Tidigare studier visar: CI-bärare har svårigheter att förstå känslouttryck hos andra. Barn med lättare/medelmåttiga hörselnedsättningar skiljer sig däremot inte. Möjlig orsak till skillnad: Interaktionshypotesen (Laugen m.fl., 2017a).

42 Socio-emotionell problematik Döva barn (3-8 år) har svårigheter förstå ansiktsuttryck för känslor som rädsla, förvåning och äckel, men inte glädje, sorg och aggression. Lägre språklig förmåga = lägre resultat på ansiktsigenkänning för känslor Möjlig orsak: Interaktionshypotesen (Sidera m.fl., 2017) Mental state talk viktigt! (Dirks, m.fl., 2017)

43 Socio-emotionell problematik De tre hypoteserna om ToM, ansiktsigenkänning och förmåga att anpassa sig till andra: Enhancement hypothesis: Bättre visuell känslighet (döva i döva familjer), Kunna höra känslouttryck och mental state talk under spädbarnstiden Deficit hypothesis: missar samtal om känslor och utvecklar därmed inte kognitiva förmågor för att kunna förstå andra Conversational hypothesis: Färre tillfällen till samtal i sociala situationer där man automatiskt lär sig förstå andras känslor redan som spädbarn. Föräldrars mental state talk har betydelse.

44 Socio-emotionell problematik ToM gällande hörande barn Spädbarn som vid 10 månaders ålder följer interaktion med sin blick Producerar mer mental-state-talk vid 2,5 års ålder och Klarade ToM tester bättre. Orsak: Interaktionshypotesen (Brooks & Meltzoff, 2017)

45 Socio-emotionell problematik CI-bärare: Sämre uttal korrelerar med sämre psyko-emotionell utveckling De kausala sambanden är oklara: Är det bättre uttal så personen blir förstådd som ger bättre psyko-emotionell utveckling eller tvärtom? ELLER hänger de intimt samman? (Freeman m.fl., 2017)

46 Socio-emotionell problematik Stressprofilen för DHH jämfört med barn med språkstörning: 1. Samma stressupplevelse som andra barn 2. DHH: Större upplevd svårighet pga hantering av både sin vardagshörsel och stress 3. DHH barn söker oftare stöd hos vuxna (Eschenbeck m.fl., 2017) DHH ungdomar upplever stress i relation till: 1. Framtiden 2. Social relationer 3. Skolans/utbildningens krav (Zaidman-Zait & Dotan, 2017)

47 Socio-emotionell problematik College studenter, döva med och utan CI studerades. Resultat: Kausala samband mellan: Exekutiva funktioner social utveckling Social utveckling språklig förmåga Språklig förmåga > social mognad > goda exekutiva funktioner (förmåga att planera, hejda sina impulser, anpassa sig) (Marschark m.fl., 2017)

48 Socio-emotionell problematik Psykiskt sjuka vuxna med DHH: Ju gravare hörselnedsättning desto vanligare att man inte kunnat samtala med sina vårdnadshavare Vanligare med FFN innebär Större psykiska svårigheter Döva som inte är teckenspråkiga upplever större isolering och psykosomatiska besvär (Øhre m.fl., 2017)

49 Socio-emotionell problematik Grad av hörselnedsättning har marginell betydelse för välbefinnande som vuxen. CI eller inte likaså. Att hitta sin sociala identitet är däremot avgörande. Acceptansen i den grupp man valt att tillhöra avgör hur man upplever sig själv. (Chapman & Dammeyer, 2017) De största college jämlikhetskämparna finns i gruppen döv/teckenspråkig identitet, färre i CI-gruppen (Marschark m.fl., 2017)

50 Socio-emotionell problematik DHH ungdomar som söker hjälp för depression har oftare psykosomatiska symptom än hörande unga. Pedagoger ombeds vara uppmärksamma på ständig sjukdom hos unga. (Bozzay m.fl., 2017)

51 DHH med IF enkäter till lärare i USA. Syfte beskriva lärares utsagor om elever med både hörselnedsättning eller dövhet och intellektuell funktionsnedsättning Resultat: 1. Hörselnedsättningen underdiagnostiserad fokus på IF 2. Språkligt på lägre nivå, fattigare språklig miljö (Har inte hörapparat 50%, får inte TAKK/teckenspråk, färre timmar i grupp mer individuellt) 3. Hörselnesättningen>sämre språk>lärare uppfattar dem som svaga elever>sänker kraven (Erickson & Quick, 2017)

52 DHH med IF Studien gällde: Pedagoger som inte ingriper utan planerar för spontan lek i grupper där barn med hörselnedsättning + intellektuell funktionsnedsättning finns. Resultat: Rikare interaktion och social kompetens (Eilertsen, 2017)

53 Lärarrollen Enkät: 495 lärare för döva barn och barn med hörselnedsättning i USA Resultat: 1. Nöjda, gillar sitt jobb 2. men stressen ökar och 3. de blir äldre. 4. Grupperna mer heterogena. Svårt rekrytera unga lärare till yrket. (Luckner & Dom, 2017)

54 Skolsituationen för ensamplacerade barn Kvantitativ enkät: 290 kommunala skolor Kvalitativ enkät: 26 kommunala skolor Intervjuer: 9 hörselpedagoger Resultat: 1. Stor variation 2. 33% av kommunerna har tillgång till Hörselpedagog 3. Alla barnen har hörselteknik men den används inte alltid och mer brist på högstadiet (Holmström & Schönström, 2017)

55 Avhandlingar Borch Petersen, Eline, 2017, vid Linköpings universitet Neural and cognitive effects of hearing loss on speech processing Bruin, Marieke, 2017, vid University of Stavanger Parents' experiences on follow-up of children's language learning after cochlear implantation

56 Avhandlingar Cupitt, Rebekah, 2017, vid KTH Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Make difference: Deafness and video technology at work. Adams Lyngbäck, Liz, 2016, Stockholms universitet, Stockholm. Experiences, network and uncertainty: Parenting a child who uses a cochlear implant.