Synliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor

Transkript

1 Synliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor Ingela Holmström Institutionen för lingvistik Sverige

2 Från segregerad till integrerad skolgång En lång tradition av segregerad skolgång för döva elever Sedan 1980-talet: tvåspråkig undervisning i dövskolorna 1990: första CI-operationen på ett dövt barn 2000-talet: ökande antal CI-operationer Föräldrar väljer i allt högre utsträckning integrerad skolgång för sina barn Avsaknad av kunskaper avseende vardagslivet för integrerade barn med CI

3 Antal elever 900 Elevantal i dövskolan Antal elever totalt Antal elever i Regionskolor Riksskolor utom Hällsbo

4 Bagga-Gupta & Holmström 2016

5 Tidigare svensk forskning på hörselskadade barn i integrerad skolform 1990-talet: Tvingstedt (1993); Heiling (1999); Bagga-Gupta (1999) 2000-talet: Brunnberg (2003); Holmström (2013); Holmström & Schönström (2016, submitted) HODA-projektet Bjarnason (2015); Coniavitis Gellerstedt and Bjarnason (2015) 5

6 HODA-rapporten (Coniavitis Gellerstedt och Bjarnason 2015) 85 elever i klasserna 4-9 i vanliga skolor i Stockholm Resultat: Ljudmiljön uppfyller inte samhällets minimumkrav Stora brister i hörteknikens tekniska funktioner (i endast 41 % av fallen fungerade hörtekniken under hela lektionen) Eleverna klagade ofta på ljudkvaliteten, men använde ändå hörtekniken i hög utsträckning. Stödet till lärare och elever har stor betydelse för möjligheterna till delaktighet och tillgänglighet. Hörselpedagoger viktiga, men saknas i många kommuner - endast 17 av eleverna hade stöd från kommunal hörselpedagog. 6

7 Projekt: Resurser för hörselskadade elever i kommunala grundskolor med särskilt fokus på kommunala hörselpedagoger Studie i två delar; kvantitativ och kvalitativ Enkätstudie med 26 hörselpedagoger Intervjuer med nio hörselpedagoger Holmström & Schönström, kommande 7

8 Resultat från enkäter och intervjuer Ingen har det övergripande ansvaret Hörselpedagogen: en viktig resurs som främst stöttar skolan och lärarna God tillgång till hörselteknologi, men detta garanterar inte att den används Svårigheterna ökar med stigande ålder 8

9 Resultat från enkäter och intervjuer Barnen har i stort sett ingen tillgång till svenskt teckenspråk över huvud taget. Orsakerna? föräldrar efterfrågar det inte pedagoger förstår inte nyttan av det eleverna har (ändå) ingen att använda teckenspråk tillsammans med teckenspråk är lite för drastiskt på något sätt Enighet om att barnen skulle ha nytta av att kunna teckenspråk i många situationer, men problemen och hindren är många. Användning av TAKK skulle vara bra för eleverna - de skulle få lite tecken som underlättar förståelsen. 9

10 CIT-projektet Avhandling: Learning by hearing? Technological framings for participation Arkivdata från tre svenska intresseorganisationers tidskrifter Interaktionsdata från två svenska klassrum Tidigare studier av vardagslivet för barn med CI är få till antalet 10

11 Empiriska data från två klassrum Etnografiskt tillvägagångssätt fallstudier 25 timmars videoinspelat material Två vanliga skolor/klasser Två flickor med bilaterala implantat (från 2-årsåldern) Kommunikation: primärt talad svenska, viss kunskap i svenskt teckenspråk Lärare utan tidigare kunskap

12 Stöd som erbjuds Hörselteknologier Akustikanpassade klassrum Resurspersoner som kan svenskt teckenspråk

13 En glimt från vardagslivet i skolan Många resurser främjar elevernas deltagande: Mikrofoner används Lärare/resurspersoner kontrollerar teknologin Lärarna använder olika strategier Resurspersonen stöttar emellanåt med svenskt teckenspråk MEN! Elever med CI: får en mer perifer position i klassrumsinteraktionen är i hög grad själva ansvariga för att hänga med i kommunikationen och undervisningen

14 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 1 Hörselteknologin krånglade ofta De vuxna ville skapa en lugn och tyst miljö för eleverna med CI genom att stänga av mikorofonerna De vuxna hade obegränsad makt över teknologierna

15 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 2 Oral kommunikation tenderade att privilegieras medan visuellt orienterad kommunikation marginaliserades

16 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 3 Resurserna var inte alltid självklara, särskilt inte resurspersonerma, vars roll framstod som oerhört vag

17 Resultat Återkommande fenomen i klassrummen 4 Parallella dialoger och stort eget ansvar för deltagande

18 Slutsatser På ytan: Allt fungerar bra manga saker är osynliga Döva och höselskadadade barns deltagande är i hög grad teknologiskt inramat, vilket gör dem ytterst sårbara när teknologierna inte fungerar eller inte används som det är tänkt Fortfarande återstår många frågor att undersöka närmare, t.ex. hur barn påverkas av att alltid vara lite annorlunda vad det medför för barnen att alltid vara tvungna att vara alerta och beredda på att säga ifrån och hjälpa sig själva

19 Tack!