Arbetet med att stoppa kvinnlig könsstympning i Tanzania
|
|
- Isak Emil Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 På den här skolan utanför Arusha i Tanzania stöttar Svenska Kyrkan undervisning om kvinnlig könsstympning och dess effekter. Att få pojkarna att förstå vad ingreppet innebär är en viktig del av arbetet. Arbetet med att stoppa kvinnlig könsstympning i Tanzania Inledning Under hösten 2017 tillbringade jag totalt nästan tre veckor som SIDA-stipendiat i Tanzania för att undersöka hur arbetet med att stoppa könsstympning går i landet. Det var en lärorik och omvälvande period på flera sätt. Jag lärde mig mycket om könsstympning generellt, varför det fortfarande förekommer i Tanzania och hur ett sådant här journalistiskt arbete ska läggas upp ute på fältet. Jag har rest runt i stora delar av landet, intervjuat bland annat personal på svenska ambassaden, svenska kyrkans representanter i landet, en masajhövding, flera omskurna kvinnor/flickor samt tanzanianer som arbetar för att stoppa denna hemska tradition. 1
2 Bakgrund Könsrelaterade utvecklingsfrågor intresserar mig mycket, och hur det än vänds och vrids på dem så handlar det ofta till sist om kvinnors sexualitet, att denna på något sätt ska kontrolleras. Ett av de yttersta sätten för att kontrollera denna är könsstympning. Alla olika former går i stort sett ut på att kvinnan inte ska kunna njuta av sex vilket i sin tur ska hindra henne från att vara otrogen. Hon ska finnas där för sin make när han har sexuell lust. Den grövsta formen - när slidöppningen till stor del sys ihop för att sedan klippas upp inför bröllopsnatten syftar till att säkerställa att kvinnan är oskuld fram till bröllopet. Könsstympning kan också leda till bland annat problem med urinering, smärtor vid samlag och komplikationer vid förlossningar. Det är inte heller ovanligt med att trauman orsakas och att sjukdomar sprids på grund av dålig hygien i samband med själva ingreppet. Det förekommer också att flickor förblöder i samband med att de könsstympas. En annan bidragande orsak till mitt intresse för kvinnlig könsstympning är att det numera finns allt fler könsstympade kvinnor i Sverige. Jag ville ta reda på hur den mångtusenåriga tradition från andra delar av världen påverkar svensk kvinnovård i dag men också hur beredskapen är på svenska skolor. Har till exempel sexualundervisningen ändrats? Rapport Min första plan var att åka till Tanzania under en sammanhängande period 2-3 veckor i augusti 2017, men då jag med kort varsel fick möjlighet att åka som volontär i ett SIDA-finansierat projekt i Kigali, Rwanda, under hösten gjorde jag om mina planer. Jag delade upp resan till Tanzania i två olika resor i samband med min vistelse i Kigali. Den första gjorde jag i mitten av november, den andra i slutet av december. Båda vistelserna var 10 dagar långa, inkluderat resdagarna. Innan min första resa läste jag på så mycket jag kunde om könsstympning i Afrika. Hur det går till, varför det görs, vilka som gör det och vilka som arbetar för att stoppa 2
3 det. Jag fastnade framförallt för det arbete som Svenska kyrkan har gjort under flera års tid för att stoppa könsstympning. Detta var ny information för mig, och jag tänkte att det skulle vara en rak historia med svensk anknytning som skulle hålla för publicering hemma i Sverige. Jag läste också på svensk forskning och det som svensk media har publicerat om könsstympning för att få kunskap om hur det arbetas i Sverige med detta. Jag bestämde mig för att rikta in mig på att samla bakgrundsinformation under min första resa och sedan göra fältarbetet under min andra resa. Jag bokade därför in intervjuer med personal på svenska ambassaden, representant för kyrkornas organisationer i Tanzania samt två så kallade fixare, alltså personer som skulle kunna hjälpa mig runt ute på fältet, tolka och bidra med lokala kontakter, inför min första resa. Denna första resa stannade jag enbart i Dar el Salam och den breddade min kunskap ytterligare. Jag valde också vilken fixare jag ville ha hjälp av under min andra resa. Bakgrundsintervjuerna gav mig bland annat kunskaper om hur ambassaden arbetar med bistånd, hur lagstiftningen i Tanzania motverkar arbetet med att stoppa könsstympning och vad som faktiskt har hänt inom området de senaste åren. Min andra resa var således ute på fältet och tog mycket tid att planera tillsammans med min fixare. Jag började i Arusha där jag tillbringade två dagar tillsammans med svenska kyrkans representant i östra Afrika. Kyrkan gör ett imponerade, systematisk arbete by för by i det stora landet, och har gjort så i flera år. Därefter hade jag en mellandag innan jag åkte ut till en liten by ungefär tre timmars bilresa från Arusha, och nu hade min fixare slutit upp. Vi besökte en skola som Svenska kyrkan samarbetar med när det gäller stoppande av könsstympning. Jag träffade en grupp frivilligarbetare, skolpersonal och elever. Här byggdes min kunskap på, bland annat om hur mycket de arbetar med att få pojkar/unga män att kämpa mot könsstympning samt att 7 av 10 flickor som börjar gå på skolan inte ens vet om att de är könsstympade då detta gjordes när de var spädbarn. Det är först när de får se en bild på ett normalt kvinnligt könsorgan som de förstår vad de har varit med om. 3
4 Något annat som fångade mitt intresse var de så kallade safety house som finns och som Svenska kyrkan också arbetar med. Dit kan flickor ta sig när/om de förstår att det är dags för dem att bli könsstympade. Sedan får de bo där, får skydd och hjälp med försörjning och utbildning då de flesta som flyr från könsstympning också blir förskjutna av sina familjer. Vilket hemskt val - bryta med sin familj eller bli könsstympad. Högsäsongen för dessa safety house är jämna år, i november och december. Det är då som många stammar, bland annat masajstammen, utför könsstympning på de lite äldre flickorna. Den här unga kvinnan har drabbats av ett dubbelt trauma - först när hon könsstympades som liten och sedan när hennes man försköt henne på grund av att hon var könsstympad några dagar efter bröllopet. Hon fick också svåra smärtor och blödningar i samband med hon hade sex med sin man, smärtorna var kvar i flera månader. Dagen efter fick jag träffa en ung kvinna som har drabbats av ett dubbelt trauma. Hon könsstympades som liten och sedan försköt hennes man henne några dagar efter bröllopet på grund av att hon var könsstympad. Hennes föräldrar utsatte henne för könsstympning för att det skulle gå att få henne gift, men hennes man var upplyst och inte intresserad av att ha en könsstympad kvinna. Kvinnan fick också svåra smärtor 4
5 och blödningar i samband med hon hade sex med sin man, smärtorna var kvar i flera månader. Hennes föräldrar har nio barn och den här kvinnan är den äldsta dottern. Efter att ha fått utbildning via Svenska kyrkans projekt har de bestämt sig för att inte låta könsstympa de andra döttrarna. En stark historia med tydlig koppling till hur Sverige gör mycket för att stoppa könsstympning. Och extra intressant hur den här unga kvinnan hamnade i kläm mellan den gamla traditionen och ett mer modernt Tanzania. Masajhövdingen Molleli Okaro har bott i Berlin, på Zanzibar och i Mozambique. Hans syn på kvinnlig könsstympning är annorlunda än många andra masajhövdingars. Resan fortsatte sedan söderut till Kilosa. Resan tog en hel dag och dagen efter förberedde jag mig för mitt möte med en masajhövding, Molleli Okaro, i regionen. 5
6 Masajstammen är en av de stammar där traditionen med kvinnlig könsstympning är som starkast. Även detta var ett starkt möte. Det visade sig att hövdingen var en modern, berest masajhövding och han såg det som sitt kall att stoppa kvinnlig könsstympning. Han var hövding i en by med invånare och förklarade ingående om traditionen om könsstympning, hur det är att ha sex med en könsstympad kvinna och så vidare. Min sista intervju denna andra resan var med en äldre kvinna i Molleli Okaros by. Detta var ett möte med mycket hemlighetsmakeri som gjordes på annan plats än byn då kvinnor inte får prata om sex med någon som är yngre än dem själva. Hon var också tvungen att rena sig själv genom att inhandla och sova i helt nya och använda lakan efter att ha pratat om detta med mig. Denna intervju fick mig att inse hur långt det är kvar innan könsstympningen kan stoppas, trots alla krafter som verkar mot det. Den här äldre kvinnan var stolt över att vara könsstympad och kunde inte tänka sig något annat än att låta könsstympa både sina döttrar och barnbarn. Hennes uppfattning - som hon var uppfostrad till - var att kvinnor inte ska njuta av sex eller ta initiativ till sex, men de ska alltid vara redo för sex om deras man vill ha det. Att få henne att tänka utanför den boxen var omöjligt, vilka argument och vilka frågor jag än ställde. Molleli Okaro bekräftade sedan att han uppskattar att minst 90 procent av de boende i hans by vill att könsstympning ska fortsätta. Slutsats De här båda resorna och mina förberedelser innan dem har varit oerhört lärorika. Jag har lärt mig massor om både Tanzania, kvinnlig könsstympning, hur svenska ambassaden och svenska kyrkan arbetar med utvecklingsfrågor i allmänhet och könsstympning i synnerhet. Jag har fått stor förståelse för arbetsgången i utvecklingsarbete, hur ett lands lagstiftning kan påverka detta och hur man som journalist lägger upp och arbetar med sådana här saker för att komma riktigt nära människor som drabbas. 6
7 Under min research innan jag bestämde mig för vilka intervjuer jag ville göra gav mig också kontakt med forskare och utvecklingsarbetar i andra östafrikanska länder. Dessa kontakter har jag kvar och de mejlar mig information, ny forskning, vilka lagändringar som är på gång och liknande gällande hela Afrika söder om Sahara. Mitt intresse för utvecklingsarbete, Tanzania - eller snarare östra Afrika - och kvinnlig könsstympning har blivit ännu större. Svaret på alla frågor som SIDA vill ha svar på i den här rapporten är ett rungande JA - utom när det gäller de två sista frågorna. Tanken var från början att min arbetsplats, Sveriges Radio P4 Kalmar, skulle publicera inslag om detta. Men av olika anledningar blir det inte så. Jag frågat en redaktion i taget om de är intresserade. Även detta arbete tar tid, då jag vill vänta in svar från en redaktion innan jag går vidare till nästa. Det är också anledningen till att jag har dröjt in i det sista med att skriva den här rapporten. Det hade varit roligt att berätta att en publicering var planerad. Att ingen har nappat har gjort mig lite besviken - jag tycker att jag har ett bra material, tydliga historier och bra bilder. Dessutom är ju ämnet aktuellt - bland annat för regeringens satsning på att stoppa könsstympning och ett rättsfall i Blekinge där en pappa blev dömd för att ha planerat att låta könsstympad sina döttrar. Men alla redaktioner håller i sina pengar stenhårt. Jag har dock verkligen inte gett upp det här med publicering. Mitt material är starkt, relevant och aktuellt men samtidigt tidlöst. Jag är säker på att jag kommer att lyckas så småningom och då kommer jag att kontakta er och berätta detta. Om inte annat är mitt intresse för denna fråga så stor att jag med stor säkerhet kommer att komma tillbaka till den och göra artiklar/reportage i något annat sammanhang - och då kan jag säkert få användning av detta material. Borgholm 27 februari 2018 Annelie Frank 7
Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.
1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport skola Alla barn har rätt att gå i skolan. Det står inskrivet i barnkonventionen. För många barn
Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
TEMARAPPORT FLICKAFADDER
TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.
FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-09 Diarienummer N131-0080/15 Utvecklingsavdelningen Siv Andersson Telefon 031-365 11 02 E-post: siv.andersson@angered.goteborg.se Yttrande avseende motion av Mats Mattsson
Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.
LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN
SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN 1. Berätta att ni nu ska prata om slidkransen och att ni ska börja med att titta på en film med information om det. Berätta att det förekommer teckningar
En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder
En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren
KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.
KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS
Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013
Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd
BARNHEMMET I MUANG MAI
BARNHEMMET I MUANG MAI torsdag 17 mars - lördag 26 mars De här tio dagarna har bestått av mycket besök av folk som vill hjälpa till på ett eller annat sätt. De har även bestått av besvikelser på svenska
Pressguide - mötet med pressen
Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.
vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor
vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.
En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!
En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte
Mål: Instruktion: Att tänka på:
Ungas rätt att bestämma över sin kropp och sexualitet blir inte alltid respekterad av omgivningen. Unga kan bli kränkta, utsatta eller begränsade av både närstående, familj, bekanta och obekanta. Det är
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Min resa till Tanzania
Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag
lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina
Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många
Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest
Gå emot dina rädslor Jag bestämde mig tidigt för att inte låta mina rädslor stoppa mig. Eftersom det är så mycket jag är rädd och orolig för så är jag medveten om att rädslorna kan växa om jag inte utsätter
Låt eleverna skriva en bokrecension av boken. De ska svara på följande frågor:
FRANCE RIDLEY IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Nelson Mandela och hans liv. Mandela kämpade för de svartas rättigheter i ydafrika. I ydafrika fick svarta människor inte gå i
Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden
Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden
Skolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Nu ska vi åka till Sverige
Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli
4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest
Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i
Stöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att känna kärlek till sig själv. Hur känner du? Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?
Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige
Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige WHO Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de
Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett
Våga prata om sexuella övergrepp
Våga prata om sexuella övergrepp - skolan kan göra skillnad Presentation av en ny handledning Bengt Söderström, leg psykolog Stiftelsen Allmänna Barnhuset Våga prata om sexuella övergrepp 1. Varför prata
Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?
Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En
RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER
Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Därför ska vi synas i medierna 4 Ta initiativ till mediakontakter 5 Vad är en nyhet? 6 När journalister besöker Uppsala universitet 8 Journalistens arbetsvillkor 9 Att tänka
Kina Nanchang. Återrapport 2/2017. Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT 2/2017 KINA NANCHANG
Kina Nanchang Återrapport 2/2017 Foto: SOS Arkiv Foto: SOS Arkiv Tack för att ni ger barn och unga i Nanchang en bättre framtid! De allra första barnbyarna i Kina öppnade 1987, i städerna Tianjin och Yantai
1. Hitta en annan lösning
1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och
Här vågar flickorna berätta
Var med och hjälp Du är med och hjälper! För varje såld M-magasin går en krona till Unicef och Etiopiens barn. 2012 blev det 1 043 000 kronor hittills sammanlagt cirka 4 miljoner kronor. Alla reportage
idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad
Hösten 2014 idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad 300-350 professionella. Hittills 11 st. 2-dagarskurser. Deltagare: Elevhälsa, lärare, socionomer,
Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck
BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.
av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni
Fria idag! Det blir underbart
Fria idag! Det blir underbart FRIA IDAG DET BLIR UNDERBART När en annan man stjäl din fru finns det ingen bättre hämnd än att låta honom behålla henne. - Sacha Guitry Det är fantastiskt att gifta sig när
Materialets syfte 00 INTRODUKTION
Okej? Lärarmaterial Materialets syfte Det här materialet är till för dig som är lärare och vill använda Okej?-filmerna i din undervisning. Det är också till för dig som på något sätt är ledare och vill
ALLMÄN KURS SKOLA Linnamottagningens webbutbildning
ALLMÄN KURS SKOLA Linnamottagningens webbutbildning I detta häfte finner du information om utbildningens struktur, intervjuer med andra som genomgått fördjupningskursen, samt en steg-för-steg-guide till
Flicka. Foto: UN Photo/Martine Perret
Bild 1 Flicka Foto: UN Photo/Martine Perret FN-förbundets projekt Flicka stöttar FN:s befolkningsfond UNFPA:s arbete i Etiopien. Kvinnor och barn är i många länder en särskilt utsatt grupp. Flickor blir
Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg
Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om
Barn och skärmtid inledning!
BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner
Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.
Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!
Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent
GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen
Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett
Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra
Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.
Centralafrikanska republiken, Bouar
Centralafrikanska republiken, Bouar Återrapport 1/2018 Foto: SOS Arkiv Francis har kämpat hårt för att ge sina barn ett bättre liv. Foto: SOS Arkiv Tack för ert stöd till barn och familjer i Bouar Det
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9 Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat
Att hjälpa patienter bättre förstå traumaminnens natur och ge en rational för imaginär exponering Metaforer
Att hjälpa patienter bättre förstå traumaminnens natur och ge en rational för imaginär exponering Metaforer Överfull byrålåda Traumaminnen skiljer sig från våra vanliga minnen. Vanliga minnen har vi vanligtvis
Fattas informationskampanj. Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen
Fattas informationskampanj Throw Back Thursday (#tbt) med fokus på sexualbrottslagstiftningen Den svenska sexualbrottslagstiftningen genom tiderna Historiskt sett har våldtäkt inte betraktats som ett
...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen
...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,
Syfte främjande och förebyggande insatser
Syfte främjande och förebyggande insatser Att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Att öka och stärka barn och ungas resurser empowerment Målgruppsanpassat innehåll: Barn och unga som lever i gränslandet
En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.
1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar
mellan barn och föräldrar
mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Gävle 2016 09 30 Kalle 9 år, barnexpert i projektet Ohälsa När viktiga tankar och känslor inte sägs
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar
Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt
http://www.gp.se/nyheter/g%c3%b6teborg/g%c3%b6teborgare-skaleda-svenska-fn-f%c3%b6rbundet-fram%c3%a5t-1.6623475 GP juni -18 Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt Alexander HultmanTEBORG När
SOLHEMSSKOLAN. Solhemsskolans arbete mot kränkningar och mobbning - Trygghetsgruppen
Solhemsskolans arbete mot kränkningar och mobbning - Trygghetsgruppen En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter - flickor som pojkar
Hej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén
Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam
FILMER OM KROPP, HÄLSA & SEXUALITET PÅ 14 OLIKA SPRÅK!
FILMER OM KROPP, HÄLSA & SEXUALITET PÅ 14 OLIKA SPRÅK! Alla har rätt till kunskap om sin kropp och sin sexualitet Filmerna är cirka fyra minuter långa och handlar om: Abort Förlossning Graviditet Kvinnans
barnhemmet i muang mai torsdag 22 januari - söndag 12 april, 2015
barnhemmet i muang mai torsdag 22 januari - söndag 12 april, 2015 Det är skollov och väldigt tyst här på barnhemmet. Några av våra barn är hemma och hälsar på i sina hembyar och sju av våra pojkar har
Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-16 LS-LED14-445-5 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
för jämställdhet elevmaterial
för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...
Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution
Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade
Allt effektstinnare - Honda civic 2015
1 Allt effektstinnare - Honda civic 2015 2 Vill du stödja forskningen kring demens och Alzheimers sjukdom? Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras anhöriga. Sms:a demens200 till 72901 3 Utan
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig
Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp
Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus
PENGARNA NÅR FRAM. Både Pingst Jönköping och Erikshjälpen bidrar också till akuta humanitära insatser i samband med katastrofer.
PENGARNA NÅR FRAM En stor del av överskottet från denna butik används i olika biståndsprojekt runt om i vår värld. Erikshjälpen och Pingst Jönköping arbetar tillsammans, men också var för sig och tillsammans
runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.
STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi
:46:16. Josefine Bäckman: Alla är snälla och sociala men jag börjar tveka på om det var rätt beslut att åka hit.
Total 72 Messages 2013-02-19 Josefine Bäckman: Jag längtar hem. 17:26:08 Längtar hem till vad? 17:44:37 Du börjar inse svårigheterna i att orka med verkligheten...? 17:45:33 17:45:46 Josefine Bäckman:
Jojo 5B Ht-15. Draken
1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka
Malawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola
MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala
Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom
LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET
LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att
Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under
4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Författare: Helena Karlsson
Läsnyckel Lea, vilse! Författare: Helena Karlsson Lea, vilse! är en ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Den riktar sig till dig som vill ha en spännande berättelse, skriven med ett tydligt språk,
Självmord - barn och ungdom. Temalista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås
Självmord - barn och ungdom Temalista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås 2 FACKLITTERATUR Vlaa Boström, Annelie Lämna mig inte: våga välja livet, mitt älskade barn. 2012,
kortversion Tuböleskolan
kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen