Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.



Relevanta dokument
Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Matprat i primärvården

Ämnesutbildning: Mat

Bakom våra råd om bra matvanor

Mat på vetenskaplig grund

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Ämnesutbildning: Mat

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Kostrekommendationer & evidens

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Riksmaten ungdom

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

Vad räknas till frukt och grönt?

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Aktuella kostrekommendationer för barn

Nationella matvaneundersökningar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Inspirationsfilm HFS matvanor

NÄRING OCH KOSTRÅD. Vad säger senaste forskningen om sambandet mellan mat och fysisk hälsa?

WHO = World Health Organization

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Eva Lena Andersson

"Healthy eating and diabetes,

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

Fett, Dieter och Myter

Att läsa på. matförpackningar...

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd

Diabetesutbildning del 2 Maten

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Vad påverkar vår hälsa?

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Rekommendationer från Hälsorådet

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Tio steg till goda matvanor

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Hur kan dietisten hjälpa till vid

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Fyller kosttillskott någon funktion?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Råd för en god hälsa

Bra livsmedelsval baserat på nordiska näringsrekommendationer


HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Transkript:

Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se

Sätta Livsmedelsverket på kartan Vad kan Livsmedelsverket hjälpa till med Nya Nordiska Näringsrekommendationer 7 dec 2011

Livsmedelsverket arbetar för Säker mat Redlig livsmedelshantering Bra matvanor

Livsmedelsverkets vision Alla känner matglädje och mår bra av maten. 7 dec 2011

Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt (Ref :World Cancer Research Fund) Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden (Ref: WHO) (http://www.who.int/nmh/publications/ncd_report_summary_en.pdf)

Vad gör Livsmedelsverket för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Stödja vården i samtal om mat Minska saltinnehållet i maten Arbetar inom EU för bra märkning Nyckelhålsmärkning

Uppdrag från Socialdepartementet 2012-2014 Regeringen ger Livsmedelsverket i uppdrag att stödja arbetet för bra matvanor inom hälsooch sjukvården. Livsmedelsverket ska praktiskt och konkret stötta läkare, sjuksköterskor, dietister med flera i det rådgivande arbetet för bra matvanor

Nya målgrupper för Livsmedelsverket Personal inom hälso-och sjukvård

MÅL-Stöd till vården Målet är att innehållet i de samtal om bra matvanor som hälsooch sjukvården genomför efter projektets genomförande ska vara evidensbaserat. Delmål: De verktygför rådgivning som projektet tillhandahåller ska vara kända och använda av personal och kända av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården. Personalen inom hälso-och sjukvården ska lätt kunna hitta verktyg samt faktaunderlag till innehållet i samtalet. Personalen inom hälso-och sjukvården ska känna att de får tillräckligt stöd i samtalen om bra matvanor för att känna motivation att genomföra dem.

Aktiviteter 2013-2014 Delta i referensgrupp för implementeringen av riktlinjerna. Delta i Socialstyrelsen arbete att ta fram webbutbildning till vårdpersonal om bra matvanor. Stötta yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, dietister, sjukgymnaster och arbetsterapeuter med deras initiativ i implementeringsarbetet inom området bra matvanor.

Aktiviteter 2013-2014 Verktyg: - Webbplats för vårdpersonal - Matvanekollen - Patientmaterial - Tallriksmodellen - Nyckelhålet - Fettskola - Faktamaterial fördjupning fett, kolhydrater, protein Samarbeta med dietistkåren Arrangera seminarier Delta i andras semiarier.

Nyckelhålsbroschyr på 11 språk

Webbutbildning om rådgivning bra matvanor Syfte Att stödja hälso-och sjukvården så att personalen ska kunna tillämpa rekommendationerna för hälsosamma matvanor i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 16

Webbutbildningens koncept Matvanor och deras betydelse för hälsa Rådgivning och samtal om hälsosamma matvanor Fallbeskrivningar Kunskapstester/övningar 17

Webbutbildningen som en del i en kompetensutvecklingsstrategi Ett exempel för lokal nivå Samtalsmetodikutbildning ca 2,5 dgr Webbutbildningen? Ämnesfördjupning 18

Medicinska Riksstämman 2012

Nya Nordiska Näringsrekommendationer NNR 2012 7 dec 2011

Uppdatering av NNR Nordiskt projekt finansierat av Nordiska Ministerrådet samarbete om näringsrekommendationer sedan 1960- talet, första NNR 1980 NNR 2012 antogs i Köpenhamn 3 oktober 2013 NNR antogs som svenska näringsrekommendationer i Stockholm 16 oktober 2013 2013-11-14 21

Inga nya SNR! NNR är antagna som svenska Svårare att ta till sig Omfattande och på engelska SNR-kost finns inte längre 2013-11-14 22

Varför nordiska Likheter i livsmedelsutbud matvanor sjukdomspanorama små länder, alltför få experter var för sig 2013-11-14 23

Fokus i uppdraget ny forskning som publicerats i vetenskaplig litteratur från 2004 och framåt protein, fett, fettsyror, kolhydrater, socker, kostfiber vissa vitaminer (vit D) och mineraler (kalcium, järn, jod) Hela kostmönster 2013-11-14 24

Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för de kostråd vi har idag. Fokus på helheten i kosten Dvs hälsosamma matvanor Viktigare med typ av fett och kolhydrater inte mängd. Utrymmet för enkelomättat fett ökas något. exempel olivolja, rapsolja och nötter Rekommenderat intag av vitamin D och selen ökas. 2013-11-14 25

Granskningsprocess Granskat av nordiska och/eller europeiska experter Alla texter har funnits på webben för öppen konsultation Presentationer och diskussioner vid den Nordiska Nutritionskonferensen på Island 2012 2013-11-14 26

Syftemed NNR 2012 En kostsomföljernnr avseratt: Tillgodosenäringsbehovet, dvs. täcka de fysiologiska behoven för kroppens normal funktioner och tillväxt och ge bra balans mellan olika näringsämnen Bidra till generellt god hälsa och minskad risk för kost-relaterade kroniska sjukdomar 2013-11-14 27

Användning av NNR 2012 på Livsmedelsverket värdering av näringsintag i en grupp, Riksmaten menyplanering för blandade åldersgrupper, Råd om maten i skolan underlag för generella kostråd till den allmänna befolkningen, De fem kostråden underlag för generella kostråd till grupper i den allmänna befolkningen, Råd om mat för gravida som grund vid revideringen av kriterier för nyckelhålsmärkningen som grund för beslut om berikningsnivåer 2013-11-14 28

Fettsyror Mättat fett < 10 E% Enkelomättat fett 10-20 E% Fleromättat fett 5-10 E%, åtminstone 1 E% som omega-3 fettsyror Transfett syror så lågt som möjligt 2013-11-14 29

Fettintag under 20 E% Svårt att få tillräckligt av fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror Fettintag under 25 E% Ökad risk för låg halt av HDL-cholesterol och hög halt av triglycerider i serum, och försämrad glukostolerans slutsats - inte bra med alltför lite fett 2013-11-14 30

Fett rekommenderat intervall Totalt fett 25-40 E% Vid menyplanering 32-33 E% 2013-11-14 31

Fettkvalité övertygande evidensstyrka: När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat fett från vegetabilier minskar serumnivåerna av LDLkolesterol och LDL/HDL-kvoten När mättat och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat fett minskar risken för hjärt-kärlsjukdom 2013-11-14 32

Kolhydraterrekommenderatintervall: 45-60 E% Fiber åtminstone 25-35 g/dag (merän3 g/mj) Tillsatt socker mindreän10 E% Kolhydrater 2013-11-14 33

Livsmedelsomärnaturligtrikapåkolhydrater i formav fibrerminskarriskenför Kolorectalcancer övertygande evidens Hjärt-kärlsjukdom trolig evidens Typ-2-diabetes trolig evidens Bröstcancer möjlig evidens 2013-11-14 34

Livsmedel som är naturligt rika på fibrer bidrar även med Mineraler Vitaminer Omättade fetter Andra bioaktiva ämnen 2013-11-14 35

Fett och fibrer Vid totalt fett 25-40 E%, och god balans mellan omättat och mättat fett, och rikligt intag av naturligt fiberrika vegetabilier, är det låg risk för hjärt-kärlsjukdom 2013-11-14 36

Rekommendation vuxna, fysisk aktivitet 1) Totalt 150 min/vecka måttlig fysisk aktivitet eller 75 min/vecka ansträngande fysisk aktivitet eller en lämplig kombination av dessa två. - åtminstone 10 minuter per tillfälle 2) Ytterliga positiva hälsoeffekter genom att dubbla tiden 3) Minska tiden med fullkomligt inaktivitet 2013-11-14 37

Rekommendation, barn, fysisk aktivitet 1) Totalt 60 min per dag fysik aktivitet med variation mellan måttlig och ansträngande - högre aktivitet kan ge ytterliga positiva hälsoeffekter 2) Fysisk aktivitet skall vara så varierande som möjligt hjärtat, blodcirkulationen, musklarna och benvävnaden 3) Minska tiden med fullkomligt inaktivitet 2013-11-14 38

(Food and Nutrition Research 2013) Epidemiologiska studier om matmönster Experimentella studier -hela koster 2013-11-14 39

Slutsatser från studier på hela kostmönster 75 min eller>150 min/v beroendepåintensitet minska stillasittande 2013-11-14 40

Livsmedelsverkets råd till alla

Nyckelhålet finns för att det ska vara lättare att hitta hälsosam mat

Nyckelhålet - mindre och nyttigare fett - mindre socker - mindre salt -mer fiber och fullkorn

Var hittar man NNR 2012? NNR webbplats på www.norden.org Länk till alla systematiska reviews i Food& Nutrition Research Publikationer: Bok och online (pdf), e-böcker 2013-11-14 44

Tack för uppmärksamheten! 2013-11-14 45