Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Förskolan Pärlan Cecilia Ström
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 Förord... 4 Barn & Skolas mål... 4 Enhetens/verksamheternas värden alternativt verksamhetsidé... 4 2. UPPFÖLJNING AV CENTRALA INSATSER... 5 Förskolan... 5 Förskoleklassen... 5 Grundskolan... 5 Grundsärskolan... 5 Fritidshemmet... 5 3. UPPFÖLJNING AV SAMTLIGA FOKUSOMRÅDEN... 6 Förskolan... 6 Förskoleklassen... 6 Grundskolan... 6 Grundsärskolan... 6 Fritidshemmet... 6 4. UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ELEVHÄLSOARBETET... 7 Åtgärdsprogram... 7 Elevfrånvaro... 7 5. STATLIGA KRAV PÅ MÅLUPPFYLLELSE FÖRSKOLAN... 7 Normer och värden... 7 Utveckling och lärande... 7 Barns inflytande... 8 2
Uppföljning av arbetet i den årliga planen mot diskriminering och kränkningar...8 6. STATLIGA KRAV PÅ MÅLUPPFYLLELSE - FÖRSKOLEKLASS T.O.M ÅRSKURS 9...8 Måluppfyllelse förskoleklass... 8 Normer och värden... 8 Kunskaper... 8 Elevers delaktighet och inflytande...8 Uppföljning av arbetet i den årliga planen mot diskriminering och kränkningar... 8 Måluppfyllelse Grundskolan år 1-9... 9 Årskurs 3... 9 Årskurs 6... 11 Årskurs 7-9... 14 Uppföljning av arbetet i den årliga planen mot diskriminering och kränkningar... 18 7. KVALITET I FRITIDSHEMMEN... 19 Normer och värden... 19 Fritidshemmets uppdrag... 19 Elevers delaktighet och inflytande... 19 Uppföljning av arbetet i den årliga planen mot diskriminering och kränkningar...19 8. SAMMANFATTANDE ANALYS... 19 9. IDENTIFIKATION AV NYA UTVECKLINGSOMRÅDEN... 19 10. ORGANISATION... 19 3
1. Inledning Förord Från och med årsskiftet 2010, har hela kommunen en gemensam vision: Lidköping en välkomnande och hållbar kommun. Barn & Skola bidrar till kommunens vision genom att göra våra verksamheter välkomnande och hållbara. Resultatuppföljningen nedan ger information om enhetens verksamheter och deras måluppfyllelse. Det är Barnkonventionen, läroplanerna för grundskolan och förskolan, samt allmänna råd från staten som styr de olika verksamheternas innehåll. Rektor/förskolechef är ansvarig för enhetens resultatuppföljning som bland annat ska ge svar på frågorna: Hur väl svarar verksamheten upp mot de nationella målen? Hur arbetar vi med att utveckla verksamheten? Barn & Skolas resultatuppföljning fokuserar två delar: - Enhetens verksamhetsplan - Uppföljning gentemot de nationella målen Familjedaghemmen ingår inte i denna resultatuppföljning, utan gör en separat verksamhetsberättelse. Barn & Skolas mål Målet är att Alla elever når en fullständig grundskolekompetens och är behöriga till gymnasieskolan. Elever med olika former av funktionshinder når de individuellt ställda målen. 4
Enhetens/verksamheternas värden alternativt verksamhetsidé Vi vill lägga grunden till varje barns lärande med utgångspunkt i barnens nyfikenhet och lust, med hela kroppen och alla sinnen som redskap. Vi vill att barnen ska få möjlighet att känna sig hemma i kyrkan, bibelns berättelser och i kyrkans traditioner. Vi vill aktivt använda oss av närheten till naturen i vår pedagogiska verksamhet. 2. Uppföljning av centrala insatser Förskolan 1. Vad har ni fokuserat på? Naturvetenskap och teknik. Vi ville fortsätta arbetet utifrån de centrala utbildningarna vi gått tidigare läsår. Vi startade med en fortbildningsdag för hela arbetslaget på Baltazar i Skövde där vi fick inspiration till hur vi kunde arbeta med naturvetenskap och teknik med barnen. Vi har valt att fokusera på: Tema luft: Vi har haft tema luft som gemensamt tema på förskolan. 5
Bygghörnor: Vi har medvetet skapat inspirerande bygghörnor där barnen har fått möjlighet att utveckla sitt tekniska tänkande och sin förmåga att konstruera. 2. Vilket resultat har ni sett bevis på hos a)pedagoger b)barn? Tema Luft a) Vi har jobbat medvetet mot tydliga mål i våra temasamlingar och vi har varit noga med dokumentation och gått vidare i arbetet med den som grund. Vi pedagoger har genom dokumentationen sett vad som händer i barnens lärande och vad de fokuserat på. Vi har sedan arbetat vidare i temat utifrån barnens visade intresse, detta innebar att temat så småningom kom att handla om pirater. Luften fanns ändå kvar som grundtanke och barnen skapade sig ny kunskap genom att tillverka piratflaggor samt fundera över hur piratskeppen förflyttar sig med hjälp av vinden. Barnen tillverkade sedan egna skepp som de fick provsegla vid stranden. Vi pedagoger var inte rädda för att lämna temat luft i sin traditionella form och hängde med barnen i deras funderingar och utvecklade temat utifrån dem. b) I arbetet fokuserat på luft har vi gett barnen nya begrepp som bland annat luftmotstånd, propeller, segel och mast. Barnen har fått uppleva luft på olika sätt, med olika sinnen och kan se samband mellan luft och exempelvis båten som för sig på vattnet. 6
Bygghörnor a) Angående vårt arbete med bygghörnorna har vi kommit fram till att det är viktigt att tänka igenom var i rummet de placeras för att kunna ge bästa förusättningar för en fungerande bygglek. Det är också nödvändigt med en närvarande pedagog som kan utmana byggandet och barnens kreativitet. b) Byggleken i bygghörnorna har utvecklats och barnen verkar ha en tanke med sitt byggande. De relaterar ibland byggandet till händelser i deras liv som exempelvis Liseberg eller ett sjukhus. Både pojkar och flickor väljer att bygga i bygghörnonra. Vi har arbetat medvetet med att utveckla och göra dem mer inspirerade. 3. Resultatanalys När vi som pedagoger låter barnens tankar och idéer styra vart temat ska ta vägen blir det mer dynamiskt. Vi kunde se att de barn som annars snabbt tappar intresset nu ville vara med och tyckte det var roligt. När barnen blev mer delaktiga med sina tankar och funderingar blev de också mer engagerade, De tränade sig också i att bli bättre på att lyssna på varandra och de upptäckte att det finns fler lösningar på ett och samma problem. När vi arbetar på detta sättet behöver vi som pedagoger vara mer flexibla och inlyssnande. Detta kan vara svårt men vi upptäckte att det blev både roligt och mer utvecklande för oss när vi vågade gå ifrån den ursprungliga planeringen. 7
Vi behöver vidareutveckla bygghörnorna för att utmana barnen vidare. Inför hösten funderar vi på var i rummet vi ska ha dem och vad som ska finnas i dem. En tanke vi har är att låta barnen vara med mer och bestämma om hur bygghörnorna ska utformas. Detta för att få dem mer motiverade till att bygga men också för att låta dem bli mer delaktiga i sin vardag. 3. Uppföljning av samtliga fokusområden Förskolan 1. Vad har ni fokuserat på? Vi har fått med det fokusområden vi haft under året under Uppföljning av centrala insatser, Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande och Uppföljning av arbetet i den årliga planen mot diskriminering och kränkningar 2. Vilket resultat har ni sett bevis på hos a)pedagoger b)barn? 3. Resultatanalys 8
5. Statliga krav på måluppfyllelse Förskolan Normer och värden 1. Vad har ni fokuserat på? Vi vill arbeta med hållbar utveckling och vill visa på att var och en har ett ansvar för att förskolan är en plats där man kan trivas och utvecklas. Genom att lära barnen att vara rädd om de saker vi har på förskolan och att plocka undan efter sig visar vi barnen att vi tillsammans arbetar för en bättre miljö att vistas i. Att barnen ska ta ansvar för sin miljö, inomhus och utomhus, på förskolan. Vi pedagoger bygger upp tydliga och inspirerande miljöer där både barn och vuxna lätt kan se att var sak har sin plats. Tillsammans hjälps vi åt att plocka ihop efter lek, både ute och inne. 2. Vilket resultat har ni sett bevis på hos a)pedagoger b)barn? a) Hos oss pedagoger har vi sett vikten av att förbereda. Vi förbereder miljöerna och ser till att det är lätt att hitta var varje sak ska vara. Vi introducerar sedan barnen i miljöerna. När vi sett att ett rum inte fungerar som vi tänkt gör vi en analys över var problemet ligger och förändrar sen rummet. 9
b) Barnen vet var sakerna ska vara. När vi frågade barnen i en intervju hur en bra kompis ska vara svarade de flesta att hjälpa till att städa efter leken är något som de uppskattar hos en bra kompis. Detta blir lättare att leva upp till om man vet var sakerna ska vara när man städar. 3. Resultatanalys Vår analys är att när vi gjort bra genomtänkta miljöer, som vi sen har introducerat på ett bra sätt har vi sett att leken blivit mer kreativ och fantasifull. Det vi också sett är att vi har färre konflikter i leken. Barnen är mer rädda om sakerna och de hittar till sin plats när vi plockar i ordning. Eftersom det går lätt att städa blir det färre konflikter mellan barnen om vem som har städat mest och vem som ska städa, det går enklare. Det blir på detta sätt också lättare att vara en bra kompis utifrån barnens definition. Utveckling och lärande Se vad vi har skrivit under Centrala insatser. Barns inflytande 1. Vad har ni fokuserat på? Att vara inlyssnande på barnens åsikter, intressen och tankar. 2. Vilket resultat har ni sett bevis på hos a)pedagoger b)barn? 10
Resultatet visas tydligast i arbetet med temaarbete luft som jag berättade om tidigare. 3. Resultatanalys Se analysen under centrala insatser. Uppföljning av arbetet i den årliga planen mot diskriminering och kränkningar 1. Vad har ni fokuserat på? Vi har arbetat med att ingen ska känna sig diskriminerad eller kränkt. Metoden vi använt är framförallt lekgrupper eftersom vi såg att flera barn hade det svårt med lekens koder. 2. Vilket resultat har ni sett bevis på hos a)pedagoger b)barnen? a) Vi pedagoger har övat oss att arbeta med lekgrupper. Vi har sett vad som händer när vi är med och styr på ett lagom sätt och vi har lärt oss att hjälpa barnen att analysera vad som hände i leken efteråt. b) Barnens lek har utvecklats genom lekgrupperna. Barnen har lärt sig att i leken handlar det om att man har olika roller och man kan inte alltid får vara den som bestämmer. Barnen har blivit bättre på att låta flera barn vara med i leken. 3. Resultatanalys 11
Genom arbetet med lekgrupper har barnen fått möjlighet att lära sig lekens koder. När barnen kan kommunisera på ett bra sätt kränker de inte varandra lika ofta, varken genom ord eller handlingar. Vi upplever att kränknigar ofta beror på en bristande förmåga att kommunicera. För att förebygga risken för kränkningar kommer vi att fokusera mycket på att ge barnen ett språk och arbeta med den specialkompetensen framöver. 8. Sammanfattande analys I framförallt arbetet med temat har vi kunnat se att vi blivit bättre på att analysera våra dokumentationer och i dem fånga barnens intressen. När vi sen har utgått ifrån det som barnen visat intresse för har vårt arbete blivit mer lustfyllt och roligt för både barn och pedagoger. Barnens läroprocess har även blivit tydligare. Vi har under året sett vikten av hur vi arbetar med miljön, både ute och inne. Genom att vi har väl genomtänkta miljöer blir även den ett pedagogiskt verktyg. Vi som pedagoger är inte alltid så bra på att vara med i leken som vi kanske borde. Det märkte vi när vi hade lekgrupperna. Vi var ovana att leka. Resultatet när vi var med och lekte var att barnens lek förändrades. De vågade att prova roller som de i vanliga fall inte tog. En del barn som var vana att bestämma i leken fick inte göra det och en del barn som aldrig brukade bestämma i leken fick göra det. Då händer det saker i leken, i gruppen och med individen. Nya lekar uppstår, gruppens dynamik 12
förändras och man får lära sig att anpassa sig till någon annan, som individ får man ett annat utrymme i gruppen när man får en annan roll än den man brukar. 9. Identifikation av nya utvecklingsområden Vi har under året kommit fram till att vi vill arbeta mer med kommunikation. Kommunikationen är grunden i att kunna fungera i en grupp. När man kan kommunicera och göra sig förstådd, uttrycka önskemål och åsikter stärks självkänslan och självförtroendet. Vi vill fortsätta att arbeta med våra miljöer och låta dem vara dynamiska utifrån barnens intressen och behov. Vi kommer att utveckla vårat arbete med dokumentation och analysen av dem. I med det utvecklas också det systematiska kvalitetsarbetet. 10. Organisation Under hösten 2013 funderade jag som förskolechef mycket på vår organisation och vår budget. Jag såg vinsten av att vara 5 pedagoger istället för 4 som arbetade i barngruppen. Dels för dynamiken i arbetslaget men också ett par händer till som tog hand om barnen och möjligheten att dela upp gruppen ytterligare. Dels ville jag minska behovet av bidrag som vi varje år fick av vår huvudman, Sunnersbergs församling. Enda sättet att göra det var att öka barngruppen. Jag gjorde bedömningen att, om vi fick en personal till och omorganisera oss skulle detta gå. Vi skulle också får större kostnadstäckning på vår verksamhet. 13
Jag tog sedan beslutet att i januari ta in tre barn till i gruppen och att tillsätta en tjänst till på 50%. Min förväntning på detta var att få de vinster jag ville i arbetslaget och få en budget som gick ihop. Från januari 2014 delade vi gruppen större delen av dagen i två grupper. Den yngsta gruppen var 1-3 åringar och den äldsta 4-6 åringar. Denna delning hade vi från tiden efter frukost till strax innan mellanmålet på eftermiddagen. Vi hade två pedagoger kopplade till den äldre gruppen och tre pedagoger kopplade till den yngre gruppen större delen av dagen. Pedagogerna har anpassat lokalerna och verksamheten ännu mer till vilken ålder de arbetar med och vilket material som fungerar för den åldern. Resultatet av detta arbetet har varit över förväntan. Vi har sett att både de yngre och de äldre barnen har fått en bättre lek. De yngre barnen tappade ofta koncentrationen när de äldre barnen rörde sig i rummet och de blev avbrutna i sin lek. Nu ser vi att de kan sysselsätta sig längre stunder med en och samma sak. Atmosfären upplevs mycket lugnare och barnen känns mer harmoniska. De äldre barnens lek har också förändrats till det bättre De äldsta barnen har en aktivitetstavla där de får välja vad de ska göra. Barnen har samma aktivitet under en längre period och kommer på sätt in mer i sin aktivitet. Överlag har det blivit lugnare i gruppen eftersom det oftast inte är några barn som bara går omkring och inte gör något. Vill något barn bara sitta och ta det lugnt kan de välja att sitta i soffan och bara vara. Vikten av en bra organisation kan aldrig underskattas. 14