R A P P O R T 2002:13 Skadr rsakade av elektriska hushållsapparater Data ur EHLASS 1998 Av Kpjamma Bkärmstg Karin Hedlung Ulf Björnstig Olycksanalysgruppen, Nrrlands Universitetssjukhus Umeå 2000
Förrd Knsumentverket har bekstat en sammanställning ch analys av de skadr sm inträffar där elektriska hushållsapparater är inblandade. Studien är utförd av Olycksanalysgruppen vid Nrrlands Universitetssjukhuset i Umeå ch baseras på de skadr sm rapprterats till det svenska EHLASSprjektet under 1998. Bakgrund till EHLASS-prjektet: För att få infrmatin från den öppna vården, ch för att få mer detaljerade skadedata driver Scialstyrelsen ch Knsumentverket, i samråd med Statens Flkhälsinstitut, sedan ett antal år ett utvecklingsprjekt i samarbete med ett urval av sjukhus ch sjukvårdshuvudmän. Prjektet har sin grund i ett EU-initiativ, EHLASS (Eurpean Hme and Leisure Accident Surveillance System), med inriktning på hem- ch fritidsskadr ch med syfte att ge underlag för ett effektivare knsumentsäkerhetsarbete, både på natinell ch på internatinell nivå. Initiativet skall dels ses mt bakgrund av att lycksfallsskadr är ett av Eurpas stra flkhälsprblem, dels mt bakgrund av ett fritt flöde av prdukter ch tjänster inm gemenskapen, där prducenterna själva svarar för att prdukterna eller tjänsterna uppfyller säkerhetskraven. Under periden 1999-2003 har EHLASS integrerats i EU:s åtgärdsprgram för att förebygga persnskadr. Det svenska EHLASS-prjektet startade 1995 med datainsamling från fyra sjukhus sm alla hade en pågående skaderegistrering, anpassningsbar till eurpeiska krav. Sjukhusen valdes med hänsyn till att skademönster ch därmed patientsammansättning han skilja sig åt i nrr ch söder, mellan stad ch landsbygd samt i fråga m lika sjukhustyper. Sedan 1997 deltar Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus (sjukhuset i Hudiksvall ch jurcentralen i Ljusdal,) Skarabrgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping ch Mariestad) ch berörda landsting. Arbete pågår för att få möjligheter att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på så sätt säkerställa ett ur alla aspekter natinellt representativt urval. Skadr rsakade av elektriska hushållsapparater är ett relativt utfrskat mråde vad gäller redvisning i skriftlig frm. Däremt känner många av ss igen de lika typer av brännskadr ch skärsår sm dessa apparater ger upphv till från våra egna erfarenheter. Vi hppas att denna rapprt ska kunna ge vägledning för utfrmning av säkrare prdukter. Särskilt då en fjärdedel av de skadade var barn under 10 år finns det anledning att försöka göra köket till en säkrare plats att både leka ch hjälpa till med hushållsarbetet i. Ltten Strindberg Prjektledare Knsumentverket
Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 7 Inledning 8 Material ch metd 9 Resultat 10 Ålders- ch könsfördelning 10 Skademekanism 11 Skadr ch vård 11 Spis 12 Dammsugare 12 Matberedare, mixer, hushållsassistent 12 Tvätt- ch diskmaskin 13 Symaskin 13 Kyl/frys 13 Kaffebryggare/vattenkkare 13 Mikrvågsugn 14 Övriga prdukter 14 Umeå materialet enkätmaterialet 15 Diskussin 16 Enkätmaterialet 18 Referenser 19 Bilaga 1 Bilaga 2
Sammanfattning Under 1998 skadades 195 persner, 112 (57 %) kvinnr ch 83 (43 %) män vid direkt eller indirekt kntakt med någn elektrisk hushållsprdukt. Hälften av de skadade var under 30 år ch en fjärdedel var under ti år. De flesta skadefall, två tredjedelar, inträffade i kök. Den vanligaste skadeprdukten var elektrisk spis/ugn (64; 33 %) ch de flesta sm skadade sig i anslutning till spis/ugn ådrg sig brännskadr. Dammsugare var inblandade i 14 prcent av skadehändelserna. Ofta hade den skadade snubblat på själva dammsugaren eller på dammsugarsladden. Dessa skadehändelser låg bakm 30 prcent av vårdtiden i sluten vård. Persner sm skadat sig i samband med handhavande av matberedare, mixer eller hushållsassistent hade fta skurit sig på de vassa knivarna. De skadr där elektriska hushållsprdukter direkt eller indirekt varit inblandade var i de flesta fall lindriga. Vanligast var att man skadade en övre extremitet. Sex prcent av de skadade krävde dck sluten vård på sjukhus. 7
Inledning Skadr sm inträffat där elektriska hushållsprdukter varit direkt eller indirekt inblandade är sparsamt dkumenterade i den medicinska referenslitteraturen. Det finns enstaka fall beskrivna där kntakt med elektriska hushållsprdukter rsakat svåra skadr. Från USA har rapprterats att ett barn delvis skalperats när det fått ned håret i en hushållsassistent, (Walsh-Kelly 1987). Från Sverige har rapprterats att ett barn mkmmit vid kntakt med en felaktigt installerad spis (Bylund & Erikssn 1998). Vid Nrrlands universitetssjukhus i Umeå finns sedan femtn år en löpande skaderegistrering sm mfattar samtliga skadefall sm behandlats på sjukhuset. Tillsammans med sjukvården i Hudiksvall ch Skarabrg i Västra Götalandsreginen ingår Nrrlands Universitetssjukhus i ett EU-prjekt m samrdnad skaderegistrering inm mrådet hem- ch fritidslyckr. Hösten 1999 fick Olycksanalysgruppen vid Nrrlands universitetssjukhus i uppdrag av Knsumentverket att utföra en studie av de skadehändelser där elektriska hushållsprdukter varit direkt eller indirekt inblandade, utgående från ett samlat material från samtliga av dessa sjukvårdsmråden. Avsikten med denna studie har varit att kartlägga de skadefall sm direkt eller indirekt rsakats av elektriska hushållsprdukter eller dess innehåll samt vilka knsekvenserna blivit. 8
Material ch metd Föreliggande rapprt baseras på data från den skaderegistrering sm bedrivs inm det eurpeiska samarbetsprjektet (EHLASS * ) för att kartlägga hem- ch fritidsskadr. Data har insamlats inm tre skilda reginer i Sverige, i Umeå, Hudiksvall ch Skarabrg. Från Umeå ingår de persner sm sökt läkarvård vid Nrrlands universitetssjukhus, dit även distriktsläkarjuren är förlagd under jurtid, (kl. 17-08). Från skaderegistreringen i Hudiksvall ingår skadade sm sökt läkarvård på Hudiksvalls sjukhus, dit även distriktsläkarjuren är förlagd under jurtid, (kl. 17-08) samt de skadefall sm uppsökt Ljusdals vårdcentral. Uppgifter från Skarabrg utgörs av skadefall sm sökt läkarvård vid sjukhusen i Skövde, Lidköping, Mariestad ch Falköping med sina jurcentraler samt alla 30 vårdcentraler ch 30 flktandvårdsmttagningar i det tidigare Skarabrgs län, exklusive Hab ch Mullsjö kmmuner. Under 1998 behandlades 195 skadefall inm de nämnda instanserna där elektriska hushållsprdukter angavs vara direkt eller indirekt inblandade. Persner sm skadat sig ch sökt vård får fylla i en skadejurnal med frågr m när, var ch hur skadan inträffat. Dessa uppgifter har sedan kmpletterats med medicinska jurnalanteckningar. Umeåmaterialet har kmpletterats med utskick av enkät ch, i förekmmande fall, en påminnelse. Se Bilaga 1. Med elektrisk hushållsprdukt avses i denna undersökning prdukter inblandade i skadehändelser där någn av skade-, lycks- eller annan prdukt kdats med kder mellan E0100- E0399 enligt EHLASS-prduktkdlistan. (Se Bilaga 2). Med skadeprdukt menas den prdukt sm rsakat skadan. Med lycksprdukt menas den prdukt sm utlöst lyckan/skadehändelsen. Med annan prdukt menas ytterligare prdukt sm inverkat på skadeförlppet. Med kntusinsskada menas blödning under hud eller i muskulatur utan öppet sår, (dvs. ett blåmärke ) ch med fraktur menas brtt av benstruktur. * Eurpean Hme and Leisure Accident Surveillance System 9
Resultat Ålders- ch könsfördelning Ttalt skadades 195 persner vid direkt eller indirekt kntakt med elektriska hushållsprdukter eller dess innehåll. Drygt hälften (112; 57 %) var kvinnr ch 83 (43 %) var män. Drygt var fjärde var i åldersgruppen 0-9 år (55; 28 %). Se Figur 1. Figur 1. Ålders- ch könsfördelning på de skadade 35 30 25 20 15 10 5 Antal Kvinnr Män 0 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 Ålder (år) I bstad skadades 174 (89 %) persner. Drygt två tredjedelar (132; 68 %) skadades i kök. Se Figur 2. Inte mindre än 47 (85 %) av alla skadade barn under 10 års ålder hade skadats i kök. Figur 2. Könsfördelning ch fördelning av skadeplats Kök Annat/känt bstadsrum Bstadsrum Badrum Infart, parkering Trappa Annan plats Kvinnr Män 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Antal 10
Skademekanism Knappt en tredjedel (63; 32 %) hade bränt sig på het vätska/ånga (direkt från kaffebryggare/ tekkare) eller bränt sig på hett föremål. Bland de 55 barnen i åldersgruppen 0-9 år hade 37 (67 %) persner bränt sig, ftast på en spisplatta (n=25) eller ugnslucka (n=4). Skadr ch vård Ttalt ådrg sig de 195 persnerna 210 skadr, det vill säga 1,1 skada/persn. Nästan två tredjedelar hade skadat en övre extremitet (132; 63 %). Sår/kntusinsskadr (n=59) ch brännskadr (n=56) var de vanligaste skadrna. Se Figur 3. Elva persner (6 %) blev inlagda på sjukhus i ttalt 43 dagar, dvs. ett genmsnitt på 4 dagar/persn. Hs de inlagda patienterna förekm kntusinsskadr i höft, ländrygg ch bäcken, brännskada hand, hjärnskakning ch fraktur armbåge. Samtliga skadade sm vårdades >5 dagar var över 70 år. Figur 3. Fördelning av skadetyp ch skadelkalisatin. I två fall var skadelkalisatin eller skadetyp känd Brännskada 3 3 (1%) 28 (13%) Kntusin/sår 19 Hjärnskakning 4 Brännskada 2 Fraktur 1 Annat 2 Kntusin/sår 7 Brännskada 3 Fraktur 3 Sen-/muskelsk. 2 Annat 3 18 (9%) 132 (63%) Kntusin/sår 59 Brännskada 56 Fraktur 7 Skada av el-ström 3 Sen-/muskelsk. 2 Stukning 1 Amputatin 1 Annat 3 27 (13%) Kntusin/sår 12 Brännskada 7 Fraktur 5 Stukning 2 Annat 1 11
Spis Ttalt skadades 64 (33 %) persner vid kntakt med spis/ugn. Fördelningen mellan kvinnr ch män var jämn, (32 respektive 32 skadade). Tretti av de skadade var under 10 år, 25 av dessa hade bränt sig på spisplatta, fyra på ugnslucka ch en hade ramlat mt spis. Ttalt 45 (70 %) persner hade bränt sig på varm spisplatta eller ugnslucka. Tlv persner föll ch slg sig mt spis, två persner fick en elektrisk stöt. Den ena skulle rätta till en gammal spis, hade strömmen på ch fick en rdentlig stöt ch var eventuellt ckså samtidigt i kntakt med diskbänken. Den andra kkade sylt ch skulle, samtidigt sm hn höll i sleven av metall, trka av diskbänken ch fick då en stöt. Två persner hade skurit sig på spis/plåt, en persn hade andats in rök efter brand på spis, en hade lyft spisen ch sedan tappat ner den på ften ch en persn hade fått någt i ögat vid rengöring av spis. De 64 skadade persnerna ådrg sig sammanlagt 71 skadr. Sex persner blev inlagda på sjukhus i ttalt 22 dagar. De flesta hade ådragit sig brännskada på en övre extremitet (50; 70 %). Övriga skadr var jämt fördelade över hela krppen. De 29 barn med brännskadr sm var under 10 års ålder ådrg sig tillsammans 31 brännskadr. Dammsugare Tjugåtta (14 %) persner hade skadat sig av/på dammsugare. Majriteten av de skadade var kvinnr (20 kvinnr ch 8 män). Nästan hälften (13; 46 %) av de skadade var >60 år. Den vanligaste skademekanismen var att man snavat på dammsugarsladden/slangen eller själva dammsugaren, (12 respektive 8 skadade). Sex persner hade skadats av dammsugaren när de fått den över sig, exempelvis när dammsugaren ställdes undan. En persn hade fått skräp i ögat vid dammsugning ch ett barn ådrg sig ett sår i ögnbrynet när dammsugarslangens munstycke träffade hnm under lek. Ttalt ådrg sig de 28 skadade 30 skadr. Två persner blev inlagda i ttalt 13 vårddagar, båda persnerna var över 80 år. (Den ena hade snubblat över en dammsugarsladd ch ådragit sig en fraktur i armbågen, den andra hade ramlat baklänges, slagit ryggen i dammsugaren ch ådragit sig kntusinsskadr i ländrygg ch höft). Oftast skadades en nedre extremitet (12; 40 %) ch det var lika vanligt med fraktur (4; 13 %) sm sår/kntusinsskadr (4;13 %). Lika många frakturer sm sår/kntusinsskadr (4;13 % vardera) drabbade de övre extremiteterna. Matberedare, mixer, hushållsassistent Knappt en tindel (19; 10 %) hade skadat sig vid hantering av matberedare, mixer eller hushållsassistent. Dubbelt så många kvinnr (13) sm män (6) skadade sig på dessa prdukter. De flesta (16; 84 %) hade skurit sig på prduktens kniv ch av dessa hade ti persner skadats när de kmmit i kntakt med kniven, sm ibland var stillastående, ibland i rörelse, i matberedaren, mixern eller hushållsassistenten. Sex persner hade skadats vid hantering av den lösa kniven vid diskning/uppackning. Två persner hade fastnat/klämt sig i en hushållsassistent ch en persn hade fått hett vatten stänkt över sig, eftersm mixern inte höll tätt. De 19 skadade persnerna ådrg sig 19 skadr. Ingen persn blev inlagd i sluten vård. Vanligast var att man ådrg sig sår/kntusinsskadr (15; 79 %) på en övre extremitet, ftast ett finger (n=14). En persn ådrg sig en partiell amputatin av fingertppen när hn fastnade mt kniven i matberedaren. 12
Tvätt- ch diskmaskin Ttalt skadades 18 (9 %) persner vid kntakt med tvätt- eller diskmaskin. Dubbelt så många män (12) sm kvinnr (6) skadade sig. Sex persner hade skadat sig när de ramlat mt tvätt- eller diskmaskinen ch fem persner hade skurit sig på en vass kant på maskinen i samband med städning eller flyttning av maskinen. Ytterligare fem persner hade skadat sig när de plckat ur diskmaskinen, till exempel skurit sig på kniv. En persn klämde sig när han bar tvättmaskinen ch en annan persn föll när han höll på att kppla in tvättmaskinen. De 18 persner sm skadat sig vid kntakt med tvätt- eller diskmaskin hade ådragit sig 19 skadr. Ingen av de skadade blev inlagd. Oftast skadades en övre extremitet, (9 skadr, alla sår/kntusin) eller av huvudet (7 skadr, 6 sår/kntusin ch 1 hjärnskakning). Symaskin Sextn (8 %) persner hade skadats vid kntakt med symaskin. De flesta var kvinnr, (12 kvinnr ch 4 män). Bland männen var alla i åldrarna 10-13 år ch de hade alla skadats i sklan. Nästan alla (15) hade sytt sig i fingret, förutm en persn sm skar sig i fingret då hn skulle byta en symaskinslampa sm då gick sönder. Åtta persner hade skadat sig under skltid. De 16 persnerna ådrg sig 16 skadr, alla utgjrdes av sår/kntusinsskadr i finger. Ingen blev inlagd på sjukhus. Kyl/frys Ttalt skadades 15 (8 %) persner vid kntakt med kyl/frys. Nästa lika många kvinnr (7) sm män (8) skadades. Knappt hälften (7; 47 %) av de skadade var över 70 år. Det vanligaste var att man hade fallit mt kyl/frys (6 skadade), följt av att ha skurit sig på en vass kant på kyl/frys (4). Två persner hade klämt sig vid lyft av kyl/frys, en persn hade fastnat i kylskåpshandtaget med fingret, en persn hade fått frysbxlcket i huvudet ch en persn misstänkte att han inandats fren sm eventuellt läckt ut i rummet. De 15 skadade persnerna hade ådragit sig 16 skadr. En 83-årig kvinna vårdades inneliggande i sex dagar på grund av en höftfraktur efter att hennes rullstl rullat iväg ch hn ramlat mt kylskåpet. De vanligaste skadrna var sår/kntusin på övre extremitet (6; 38 %) ch på huvud (4; 25 %). Kaffebryggare/vattenkkare Elva (6 %) persner hade skadat sig vid kntakt med kaffebryggare/vattenkkare, sju var män ch fyra var kvinnr. Av dessa var fyra persner under 10 år. De flesta hade fått varmt kaffe/vatten över sig (6; 55 %) när de vält kaffebryggaren/vattenkkaren. En persn hade fått ånga på fingrarna, en hade blåst i mätröret till kaffebryggaren ch fått varmt kaffe i strupen, en annan hade skurit sig på kaffebryggare sm gått sönder ch en hade bränt sig på själva bryggaren (perkulatr). I ett fall var den exakta skademekanismen känd. 13
De elva skadade ådrg sig 14 skadr ch en persn blev inlagd i ett vårddygn. Vanligast var att man ådrg sig brännskadr, ftast på en nedre (5 skadr) eller övre extremitet (3 skadr) eller på bålen (3 skadr). Mikrvågsugn Ttalt sex (3 %) persner hade skadat sig vid kntakt med mikrvågsugn, fyra kvinnr ch två män. Tre persner hade bränt sig på uppvärmt vatten i kpp sm de tg ur mikrvågsugn, två persner hade skadat sig i samband med lyft av mikrvågsugn ch ett barn skadades när mikrvågsugnen föll ned på barnet i samband med lek. De sex persnerna ådrg sig sju skadr. Tre brännskadr på bålen, en brännskada på pannan, två sår/kntusin på övre extremitet ch i ett fall sår/kntusin på nedre extremitet. Övriga prdukter Artn (9 %) persner hade skadat sig på övriga prdukter, fjrtn kvinnr ch fyra män. Strykjärn; Köksfläkt; Brödrst; Elvisp; Mangel; Fritös; Centrifug; tre skadade, två kvinnr ch en man. Samtliga hade bränt sig på hand. Ingen blev inlagd. tre skadade, två kvinnr ch en man. En hade skurit sig ch fått sår på ett finger, en hade snavat över någnting på glvet, ramlat mt en köksfläkt ch fått en fraktur på en tand, en hade fått en elektrisk stöt av fläkten. Ingen blev inlagd. två skadade, båda kvinnr. Den ena tg emt en brödrst sm ramlade ut ur ett skåp ch fick vid uppfångande sår på tummen. Den andra hade ramlat ch slagit huvudet i en brödrsten ch ådragit sig ett sår i skallen. Ingen blev inlagd. två skadade, båda kvinnr. En hade satt fingret mt vispen när den var igång ch fått kntusinsskada på fingret, den andra hade andats in brandrök när elvispen började brinna. Den sistnämnda blev inlagd i ett vårddygn. två skadade, båda kvinnr. En hade ramlat mt mangel ch ådragit sig sår i skallen, den andra ådrg sig sen/muskelskada på skuldran ch kntusin på ften när hn ramlade från fönsterbänken ch slg i mangeln. Ingen blev inlagd. en kvinna hade skadat sig vid flytt av en fritösen. Hn fick het lja över fötterna sm resulterade i en brännskada. Patienten blev inte inlagd. en man fick in fingret i en centrifug innan den stannat ch ådrg sig ett sår på fingret. Patienten blev inte inlagd. Skärmaskin; en kvinna hade skadat sig i samband med användning av skärmaskin ch ådrg sig sår på fingret. Patienten blev inte inlagd. Skurmaskin; en man skulle lyfta in en skurmaskin i en bil ch klämde handen mellan skurmaskinen ch bilen, vilket resulterade i en fingerfraktur. Patienten blev inte inlagd. Trkfläkt; Elgrill; en kvinna sm fick någt i ögat från fläkt i trkrum när hn hängde upp tvätt. Patienten blev inte inlagd. en kvinna hade ramlat över en elgrill på glvet ch ådragit sig kntusin på skalle. Patienten blev inte inlagd. 14
Umeå materialet enkätmaterialet Umeåmaterialet bestd av 54 persner sm skadat sig vid direkt eller indirekt kntakt med elektriska hushållsprdukter. De 54 persnerna fick en enkät med frågr m prdukt, skyddsutrustning, sjukskrivning ch kvarstående besvär, (se bilaga 1). Efter påminnelse hade 39 (72 %) svarsenkäter inkmmit. Av dessa hade två persner skickat in enkäten besvarad. Av de 37 (69 %) persner sm fyllt i enkäten hade 2 (5 %) persner angett att de skadat sig på annan prdukt än vad sm är redvisat i övriga rapprten. Den ene var epileptiker ch hade vid ett flertal tillfällen, i samband med epileptiska anfall, skadat sig på lika elektriska hushållsprdukter. I Umeåmaterialet blev fem persner inlagda i sluten vård, alla fem hade svarat på enkäten. Av dessa fem hade två persner fallit ch slagit huvudet i en spis, en fått en elektrisk stöt från en spis, en hade andats in rök i samband med brand i en elvisp ch en persn hade blåst ner i kaffebryggarens mätningsrör ch fått hett vatten i strupen. Åtta (22 %) persner uppgav att de blev sjukskrivna efter skadehändelsen. Fem persner var sjukskrivna 1-7 dagar, två persner 8-14 dagar ch en persn 15-21 dagar. Sex (16 %) persner uppgav att de hade kvarstående besvär efter skadehändelsen ch av dessa hade fem (14 %) persner besvär sm kan leda till viss invaliditetsersättning. De fem persnerna angav följande besvär: kylakänsligt finger efter att ha skurit sig vid kntakt med mixer försämrad känsel på fingertppen efter kntakt med mixer stadig ftled efter att ha snubblat på dammsugare dålig känsel ch kylakänslig fingertpp efter att ha skurit sig på spis/platta vid flytt förmåga att räta ut två fingrar p g a brännskada efter att ha bränt fingrarna i en brödrst Den sjätte persnen kände r vid brandlukt efter att ha smnat ifrån kastrull sm fattat eld på spisen. 15
Diskussin Föreliggande studie har visat att skadr direkt eller indirekt rsakade av elektriska hushållsprdukter fta är lindriga. Dck har sex prcent av de skadade behövt sluten vård på sjukhus. Den vanligaste skadeprdukten var elektriska spisar ch de flesta sm skadat sig i anslutning till spis hade ådragit sig brännskadr. Jämförbara studier är sällsynta, möjligen berende på att elektriska hushållsapparater inte utgör någt större prblem ur skadehänseende. Vi har inte kunnat finna någn annan studie sm specifikt behandlar skadr direkt eller indirekt rsakade av elektriska hushållprdukter. Hälften av de skadade var under 30 år ch en fjärdedel var under 10 år. I kök inträffade de flesta skadefallen, knappt tvåtredjedelar skadades direkt eller indirekt av en elektrisk hushållsprdukt i denna miljö. De flesta (85 %) skadade barn under 10 års ålder hade skadat sig i köksmiljö. Att mindre barn är speciellt utsatta för skadr sm inträffat i kök har ckså visats av Lindblad et al (1990) ch Björnstig & Björnstig (1997). Vanligast var att man skadade en övre extremitet ch det är rätt naturligt med tanke på att man ftast använder händerna när man utför diverse hushållssysslr. Skadrna var fta lindriga, såsm sår/kntusinsskadr, dck förekm brännskadr i strt antal. Dessa skadr kan låta banala, men de försvårar det dagliga livet, åtminstne temprärt. Att sex prcent av de skadade blev inlagda visar att vissa av skadrna var av allvarligare karaktär, såsm vissa frakturskadr ch hjärnskakning. Knappt hälften av de skadade sm var yngre än 10 år brände en övre extremitet på het spisplatta. Hällskydd ingår sm standard i många mderna spisar ch finns att köpa sm tillbehör till de flesta spismdeller sm förekmmer på marknaden, (Kanje & Reis 2000). Dessa bör skydda små barn sm lätt sträcker upp en hand mt en varm spisplatta. Hällskyddet förhindrar även lyckr där barn drar ned en kastrull från spisen ch bränner sig på det varma innehållet. I EHLASS-materialet saknas dck uppgifter m huruvida spisarna varit utrustade med någn typ av hällskydd eller ej. Två persner i undersökningen hade fått elektriska stötar av spis, varav en blev inlagd, men vi saknar närmare uppgifter m strömexpneringen. Vi har heller ingen uppgift m huruvida någn teknisk undersökning av spisarna genmförts efter skadehändelserna. Det finns dkumenterade fall där spisens ytterhölje blivit strömförande ch människr mkmmit, (Bylund & Erikssn 1998). Det är viktigt att pängtera att fasta installatiner ch reparatiner av prdukter sm kan bli strömförande vid felaktig inkppling alltid skall utföras av fackman. Skadehändelser där dammsugare var inblandade rsakade i de flesta fall skadr på de nedre extremiteterna ch nästan en tredjedel av slutenvårdstiden. De flesta persnerna, ftast äldre, hade snubblat på dammsugaren eller dammsugarslangen. En centraldammsugare skulle få brt själva dammsugaren från glvet, men tyvärr så får man istället en ännu längre dammsugarslang sm man kan snubbla på. De persner sm skadats vid användande av matberedare, mixers eller hushållsassistenter råkade i de flesta fall ut för sårskadr på fingrarna rsakade av den vassa kniven. En vass kniv är en nödvändighet ch det är svårt att se hur dessa skadehändelser helt skall kunna undvikas. På många mdeller av matberedare, mixers ch hushållsassistenter är det möjligt att öppna lcket på bunken när apparaten är igång. Denna funktin får betraktas sm mycket viktig ch bör finnas på alla mdeller. Det är ckså viktigt att lcket håller tätt, speciellt m vätskan i bunken är varm. 16
Det förekm att persner skadat sig på vass kant på tvätt- eller diskmaskin när de ramlat mt maskinen. Det är acceptabelt att det finns så vassa kanter ch hörn att man riskerar att ådra sig öppna sår när man tvingas flytta maskinen vid till exempel städning eller reparatin Detta gäller även på undersidan ch baksidan av maskinen. Det har även förekmmit att man skadat sig på utstickande ch vassa delar på insatsen i diskmaskinen. Man brde kunna runda av inredningen i diskmaskinen, så att man undviker vassa piggar sm sticker upp, exempelvis där man ställer tallrikarna. Femtn (8 %) persner hade skadat sig när de sydde sig i fingret på symaskin, ungefär hälften av dessa skadefall inträffade under skltid. Samtliga persner ådrg sig lindriga fingerskadr. Kanske ett litet höj- ch sänkbart skydd runt själva nålen skulle göra det svårare att slinta in med fingret under nålen. 17
Enkätmaterialet Utifrån enkätmaterialet kan man knstatera att i några prcent av skadefallen kan prduktkden vara behäftad med viss säkerhet. Detta kan ber på klart angivna skadeprdukter vid första besöket eller vid intervjutillfället ett år senare. Vid enkätundersökning någt år efter skadehändelsen kan minnesfaktrer (recall bias) spela in, speciellt för persner sm skadat sig fta. Andra rsaker kan vara att persnen skadat sig på mer än en prdukt. Sex persner angav att de hade kvarstående besvär efter skadan. Av dessa hade fem besvär av sådan karaktär att det skulle kunna leda till viss invaliditetsersättning. (Medicinsk invaliditet sjukdmar 1997). Detta visar att även skadr sm ur akutvårdssynpunkt är att betrakta sm lindriga kan leda till kvarstående besvär. 18
Referenser Björnstig U, Björnstig J. Skadefall hs barn yngre än fyra år. Analys av icke-dödliga skadehändelser. Rapprt nr 67. Olycksanalysgruppen. Nrrlands universitetssjukhus, Umeå 1997. Bylund P-O, Erikssn A. Dödsfall rsakade av elektricitet i Sverige 1975-1992. Rapprt nr 80. Olycksanalysgruppen. Nrrlands universitetssjukhus, Umeå 1998. Kanje J, Reis P. Test spisar. Råd & Rön 1/2000. Knsumentverket. Stckhlm. 2000. Lindblad BE, Terkelsen CJ, Lindblad LN. Prduct-related childhd accidents. A survey f 1590 cases. Scand J Sc Med 1990:18;269-71. Medicinsk invaliditet sjukdmar. Sveriges Försäkringsförbund, Stckhlm. 1997. Grafiska Punkten, Växjö Walsh-Kelly C. Electric mixer-inflicted scalp injury: A case reprt and review f CPSC data. Pediatric Emergency Care 1987:3;166-7. 19
Dm-s~adades: Kn Man K vinna [:J [:J Aldersgrupp: 0-9 ar 10-19 ar 20-29 ar 30-39 ar 40-49 ar 50-59 ar 60- ar Vilken typ av prdukt skadade Du Dig pa: Spis/-platta O Dammsugare Matberedare O Symaskin Kaffebryggare O Tviittmaskin Strykjiirn O Kylskap Mangel O Annat O O O O OVad Om mjligt ange mirke ch ungefirlig alder pa prdukten (ex. matberedare Philips-97):, Fanns det nagt typ av skyddsutrustning pa prdukten? la Nej O O Anviindes detlden? la Nej Vetej O Bur intriiffade skadan? (Beskrivsa utfrligt sm mjligt)
Blev nu sjukskriven? Ja Nej Om ja, bur 18nge? 1-7 dagar O 8-14 dagar LJ 15-21 dagar O mer an 21 dagar O frtfarande sjukskriven O Har Du frtfarande besvir rsakade av skadan? la Nej Om ja, pa vilket satt? Behandlas Du frtfarande av likare? la Nej I:J I:J Har Du frslag pa frbittringar av prdukten eller sikerhetsutrusning:
'B.' ~Q 2 E Harda vitvarr EO1 E0100 E0101 E 0102 E0103 E 0104 E 0105 E 0106 E 0107 E0108 E 0109 E0110 E 0111 E0112 E0113 E0114 E0115 E 0188 E0199 Harda vitvarr, fast installerade elektriska hushallsapparater Kksspis Ugn i spis Grillelement ch kkplatta i spis Spisskydd Spis, annan del av Mikrvagsugn Miniugn Eigrill separat (ej fast istall. elgrill E 0211 ) Kksflakt Kylskap Frys Diskmaskin Tvattmaskin Centrifug Trktumlare Mangel, elektrisk Elektrisk hushallsapparat. annan spec fast installatin Elektrisk hushallsapparat, spec fast installatin
E 02 E 0200 E0201 E 0202 E 0203 E 0204 E 0205 E 0206 E 0207 E 0208 E 0209 E0210 E0211 E 0212 E 0213 E 0214 E0215 E 0216 E 0217 E 0218 E 0288 E 0299 Elektriska hushallsapparater, ej fast installerade Hushallsapparat fr bearbetning, mrring (Fdprcessr) Kttkvarn Blandare/mrrare Mixer Kaffekvarn, elektrisk Kaffebryggare EJ-kastrull, el-kittej, vattenkkare Aggkkare Dppvarmare Skarmaskin fr brd ch palagg BrdrstIT aster Brdsgrill (fast instajjerad E 0107) Varmeplatta, flyttbar Smrgasjarn, tastjarn, vaffeljarn Hushallskniv, ejektrisk Knservppnare, elektrisk Strykjarn Symaskin, elektrisk Stickmaskin, ejektrisk Elektrisk hushallsapparat, Elektrisk hushallsapparat, annan spec ej fast instaljatin spec ej fast installatin Rengringsapparater E 03 E 0300 E 0301 E 0302 E 0303 E 0304 E 0388 E 0399 Rengringsapparater Dammsugare Handdammsugare Mattbrstare Glvrengringsmaskin Bnapparat Rengringsapparat annan spec Rengringsapparat, spec