Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län Ärendenummer: TRV 2017/30977 Kortversion
Därför görs en åtgärdsvalsstudie ABC-stråket mellan Uppsala och Stockholm är en betydelsefull tillväxtmotor i Sverige. Resandet är stort och stråket fungerar som en länk mot Dalarna och norra Sverige. Kopplingen till Arlanda ger nationell och internationell tillgänglighet. Infrastrukturen längs stråket Ostkustbanan, Arlandabanan och E4 bidrar i hög grad till att integrera och utveckla Uppsala- och huvudstadsregionen och att stärka dess globala konkurrenskraft. I de regionala och nationella planerna för transportsystemet finns stråket med som en namngiven brist. Det är bakgrunden till att denna åtgärdsvalsstudie har genomförts. Detta är en kortversion av rapporten Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län. Hela rapporten finns tillgänglig på www.trafikverket.se Foto: Astrid Michielsen och Thaddäus Tiedje Sid 2 (8)
Vad ska vi uppnå? Det övergripande målet för åtgärderna är att öka tillgängligheten till, genom och inom ABC-stråket samt binda samman de olika delmarknaderna för arbete, utbildning, bostäder och kultur. Detta gör det möjligt att dra nytta av tillväxtpotentialen i stråket för både näringsliv och nya bostäder, och stärka regionens globala konkurrenskraft. Den ökade tillgängligheten ska åstadkommas på ett samhällsekonomiskt effektivt, klimatsmart och långsiktigt hållbart sätt. Det övergripande målet har konkretiserats i fyra funktionsmål: Attraktiv kollektivtrafik som binder samman regionen Effektivt kapacitetsutnyttjande i spår- och vägtrafik på Ostkustbanan och E4 för olika typer av transporter och resor Förbättra förutsättningar för bostadsbyggande och näringsliv i kollektivtrafiknära lägen Ökad andel hållbart resande En process som bygger på samverkan Studien påbörjades sommaren 2015 och avslutades januari 2017. Arbetet har drivits av Trafikverket Region Öst. Deltagande parter har varit Trafikverket Region Öst och Stockholm, regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm och Uppsala län, länsstyrelsen i Uppsala Län, Regionförbundet Uppsala, Uppsala kommun, Knivsta kommun, Sigtuna kommun samt Swedavia och Arlandabanan Infrastructure AB. Referensgrupp har varit beredningsgruppen till ABC-samarbetets styrgrupp 1. Metodiken innebär en strukturerad dialogprocess i fyra faser; initiera, förstå situationen, pröva tänkbara lösningar samt forma inriktning och rekommendera åtgärder. Dialog och samråd har akett löpande med parterna i studien, samt med ABC-samarbetet. Vid workshop om tänkbara lösningar har även representanter från Handelskammaren Stockholm och Sverigeförhandlingen deltagit. 1 ABC-samarbetet innefattar de båda nodstäderna Uppsala och Stockholm, kommunerna längs stråket, Länsstyrelsen Stockholm, Swedavia, Regionförbundet Uppsala län, Landstinget i Uppsala län och Stockholms läns landsting. Sid 3 (8)
Avgränsning Geografiskt är studien avgränsad till Ostkustbanan mellan Skavstaby och Uppsala C, Arlandabanan mellan Arlanda och Myrbacken samt E4 och dess anslutningar mellan trafikplats Rosersberg och Uppsala södra. I studien behandlas alla trafikslag, dock med en naturlig tyngdpunkt på tågtrafik på Ostkustbanan och trafik på E4 eftersom det utgör den geografiska avgränsningen. Åtgärdsvalsstudien har en tidshorisont för studerade åtgärder på år 2030 men utblick görs mot år 2050. Illustration av den geografiska avgränsningen. Märsta station och Knivsta station ingår inte (separata åtgärdsvalsstudier), liksom Arlandabanan mellan Skavstaby och Arlanda nedre (planläggningsprocess för två nya spår har inletts där). Källa: Åtgärdsvalsstudie ABCstråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län. Bild: UL Sid 4 (8)
Brister i stråket I takt med att regionen växer ökar behovet av personkapacitet i transportsystemet. För att kunna hantera resandeökningarna på ett hållbart sätt är en inriktning att kollektivtrafiken, och framförallt tågtrafiken, ska ta en större del av resandet. Det finns uttalade ambitioner att öka tågtrafiken i stråket, liksom i hela Mälardalen. Foto: Thaddäus Tiedje Samarbetet En bättre sits har under hösten 2016 tagit fram en storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen, Östergötland och Gotland med en inriktning för den storregionala kollektivtrafiken. För ABC-stråket är ambitionen att öka tågtrafiken från dagens cirka 8 tåg i maxtimmen till cirka 12-13 tåg år 2030. En sådan utökning av tågtrafikens ställer krav på trimmad och utbyggd infrastruktur. Med befintlig infrastruktur är det svårt att utöka tågtrafiken, och systemet har bristande robusthet vid trafikstörningar. Idag utnyttjas inte tågtrafiken optimalt sett till resenärskapacitet, vilket bottnar i prissättning, tågtyper och utformning av trafikupplägg. Ytterligare en brist uppstår i relation till Uppsalas och Knivstas planering för nya stationer längs Ostkustbanan, vilka ställer krav på utbyggd spårkapacitet. För Arlanda ses behov att även utveckla kollektivtrafiken i väst-östlig riktning, dels den långväga men även de mer lokala kopplingarna inom den regionala kärnan Märsta-Arlanda. Längs E4 kan på sikt nya anslutningar behövas för nya bebyggelseområden i stråket. Möjligheten att cykla och göra kombinationsresor med kollektivtrafik behöver också utvecklas. Foto: Thaddäus Tiedje Sid 5 (8)
Rekommenderade åtgärder I åtgärdsvalsstudien har ett stort antal åtgärder diskuterats, värderats och prioriterats. Fyrstegsprincipen har varit vägledande för arbetet. För att gå i riktning mot målen krävs kombinationer av olika åtgärder och åtgärdstyper. Åtgärder krävs på såväl kort som lång sikt. En samlad hantering av åtgärderna är nödvändig. Detta gäller inte minst behovet av personkapacitet i tågsystemet där till exempel nya fordon, förändringar i prissättning/taxa och trafikupplägg har stor effekt på hur många resenärer som systemet klarar av. Genom denna typ av åtgärder kan behovet av kostsamma investeringar i infrastruktur skjutas längre fram i tid. Eftersom många aktörer har intresse i utvecklingen av ABC-stråket är samverkan ett nyckelord. Fyrstegsprincipen 1. Tänk om - Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera - Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om - Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt - Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Alla de åtgärder som rekommenderas att gå vidare med framgår i tabellen nedan. Tre av åtgärderna är kursiverade då dessa är nya och behöver hitta former för hur de ska hanteras och tas vidare. Dessa beskrivs utförligare nedan. Åtgärdsområde Åtgärd Steg i 4- stegsprincipen Bebyggelse- och stationsutveckling Tågtrafikering på befintlig infrastruktur Nya spår Uppsala- Knivsta/Myrbacken Utvecklad busstrafik och tvärförbindelser med kollektivtrafik till och från Arlanda Utveckling av nya stationslägen 1 Parkering för cykel och bil vid stationer 2 Optimering av trafikupplägg 2 Tåg och fordon 2 Trimningsåtgärder och ombyggnad 2-3 Utveckla processen för tilldelning av tåglägen 2 4-spår Uppsala-Knivsta/Myrbacken 4 Förbättra tillgängligheten inom den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta Stärkt koppling mellan Arlanda och Nordostsektorn 4 Koppling Arlanda-Märsta/Sigtuna och västerut 4 Busstrafik på E4 2 2-3 Kollektivtrafik Alsike 2-3 Prissättning och taxesystem Samordnad och utvecklad taxa 2 Utvärdering av kollektivtrafikförsörjning av Arlanda Åtgärder på E4 Trimningspaket 3 Nya anslutningar till E4 4 Cykelstråk Utveckla cykelstråk 3 2 Sid 6 (8)
Utvärdering av kollektivtrafikförsörjning av Arlanda (innan år 2020) På kort sikt föreslås en utredning som utvärderar kollektivtrafikförsörjningen av Arlanda för att analysera hur trafiken och prissättningen kan ske på ett sätt som bättre stödjer målen om attraktiv kollektivtrafik och effektivt kapacitetsutnyttjande. Bild: Swedavia Visionsbild för hur Arlanda och koppling till Märsta kan utvecklas till 2050. Trimningsåtgärder och ombyggnad järnväg (år 2020-2025) Trimningsåtgärder är begränsade ombyggnadsåtgärder som syftar till att ge ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Positiva effekter handlar om kapacitet, punktlighet och robusthet att kunna hantera oförutsedda händelser. Platser där trimningsåtgärder och ombyggnad kan vara aktuellt är exempelvis på Uppsala C, Arlanda C och Rosersberg. 4-spår Uppsala Knivsta/Myrbacken (år 2025-2030) På sikt bedöms det även finnas behov av utbyggnad av spårkapaciteten på sträckan Uppsala C-Myrbacken/Knivsta för att möjliggöra ökningen av resenärer och den trafikeringsinriktning som manifesteras i systemanalysen En bättre sits. Den samlade effektbedömning (SEB) som gjorts för utbyggnad av 4-spår visar på samhällsekonomiskt positivt resultat. I analysen antas en kraftig ökning av utbudet och nya stationsuppehåll i Bergsbrunna och Alsike. Investeringskostnaden är bedömd till 6,7 Mdkr. Åtgärden bidrar positivt till de transportpolitiska målen framförallt genom en förbättring av tillgängligheten och ökad personkapacitet. Negativa effekter uppstår i form av intrång och påverkan på landskapet. Förutsättningarna för nya stationer behöver dock klargöras avseende nyttor och kostnader. Foto: Thaddäus Tiedje Sid 7 (8)
Nästa steg Eftersom många aktörer har intresse i utvecklingen av ABC-stråket är samverkan ett nyckelord. En samlad hantering kräver nära samverkan mellan framförallt Trafikverket och kollektivtrafikmyndigheterna, men även kommunerna och infrastrukturägare som Arlandabanan Infrastructure. För de rekommenderade åtgärderna behöver aktörerna ta ett gemensamt ansvar för fortsatt utredning, planering och genomförande. Foto: Shutterstock Mer information Läs mer i rapporten Åtgärdsvalsstudie ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län. Hela rapporten finns tillgänglig på www.trafikverket.se Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1. Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00. www.trafikverket.se Sid 8 (8)