UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg KansliUFL@ufl.gu.se www.ufl.gu.se Layout: Fredrik Svensson, UFL:s kansli april 2010 1
1. Mål och bakgrund 1.1 Mål Informations- och kommunikationsteknik (IKT) skall genomsyra lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (GU) och utgöra en uttalad nyckelkompetens som förstärker studenternas förmåga att undervisa och skapa goda lärandemiljöer samt skapar möjligheter för ett livslångt lärande inom området. Därigenom förstärks även studentens anställningsbarhet efter avslutad utbildning. För utpräglade professionsutbildningar utgör anställningsbarhet ett centralt kvalitetsbegrepp. Detta innebär att kunskapsmeritering från akademisk utbildning skapar grundläggande förutsättningar för högkvalitativa kompetenser som är attraktiva och långsiktigt konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. IKT-kompetens är just en sådan kompetens. IKT skall vara ett övergripande profil- och styrkeområde för lärarutbildningen vid GU. Lärarutbildningen vid GU skall vara en kreativ, lärande gemenskap med avseende på IKT, där studenter och lärarutbildare tillsammans skapar nya och intressanta möjligheter att vidareutveckla och stimulera undervisning och lärprocesser. Efter genomförd utbildning skall studenterna ha en verifierat hög kompetens inom området som medför att de står väl rustade att använda IKT som ett redskap för lärande och kommunikation i lärarprofessionen. Studenternas kunskaper skall på ett tydligt sätt kunna svara mot arbetsmarknadens och samhällets krav på IKT-kompetens. 1.2. Bakgrund IT, informationsteknik, är ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation och det vanligaste namnet för det genomdatoriserade samhället. Beteckningen IKT, informations- och kommunikationsteknik, betonar den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. För blivande lärare är den kommunikativa aspekten vanligtvis viktigare än själva datatekniken när det gäller att skapa goda och kreativa miljöer för lärande. I Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningarna i Sverige 2 konstaterades att IKT är ett generellt eftersatt område. Vid GU finns en inriktning (Lärande, kommunikation och IT) som fokuserar på området, men denna omfattar endast ett fåtal studenter av varje årskull. 1 Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 2009-05-27 2 HSV:s rapportserie 2005:17 R 2
Emellertid, i betänkandet om ny lärarutbildning 3 poängteras att IKT inte bör inskränkas till specifika inriktningar eller vissa kurser utan att: - man inom samtliga lärarutbildningar undersöker hur IT på lämpligaste sätt kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver. Även i UFL:s egen strategiska plan betonas att IKT är ett strategiskt viktigt område för lärarutbildningen och en tydlig avsikt framförs att genom exempelvis utvecklingsmedel och kompetensutveckling för lärarutbildare signifikant stärka detta kunskapsområde. Förstärkningen syftar till att utveckla en lärande gemenskap och därigenom ytterligare förbättra den allmänna IKT-kompetensen hos såväl studenter som lärarutbildare. IKT-området utvecklas och nya pedagogiska verktyg introduceras kontinuerligt. Ett välgrundat förhållningssätt till denna utveckling och en djup förståelse för IKT-användning skapar en trygghet i processen av förnyelse. Att studenten och läraren själv söker kunskap och utforskar möjligheter utifrån sin generella förståelse om IKT-användning och lärande är väsentligt. Beredskapen hos studenter och lärarutbildare att möta existerande och framtida IKT-utmaningar skall därför stärkas, snarare än att färdiga lösningar som snabbt blir inaktuella appliceras. En av lärarutbildningens viktigaste uppgifter blir därmed att stimulera och skapa utrymme för en akademisk miljö där olika metoder inom IKT utprovas och utvärderas genom nyfikenhet. Insatser för kompetensutveckling är därför förmodligen mest effektiva när behovet av viss kunskap/kompetens uppstår, snarare än i generella kurspaket för IKT-användning. Ett sådant ställningstagande motsäger inte en allmän och komplementerande uppmuntran till lärande personal om ett aktivt deltagande i utbildning inom ramen för GU:s kompetensutvecklingsprogram. Emellertid, det finns ett omfattande behov av lättillgänglig och kompetent support, i många avseenden specifikt för lärarutbildare och studenter inom lärarprogrammet. Fokus för en satsning inom IKT-området är undervisning och långsiktigt lärande, inte tekniken i sig. Studentens reflektion bör utgå från innehållet i de olika kurserna/utbildningarna och till dessa hörande lärandemål. En tydlig koppling till den verksamhetsförlagda utbildningen är angelägen så att de olika IKT-momenten blir en naturlig del av studenternas framtida yrkesutövning. Till denna policy hör en handlingsplan som preciserar vilka områden som är prioriterade, vilka åtgärder som bör ske, samt på vilken nivå ansvar för genomförande ligger. Handlingsplanen omfattar samma tidsperiod som policyn. 3 En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109 3
1.3 IKT-kompetenta lärare En grundläggande förutsättning för att bli en IKT-kompetent lärare är att man besitter en digital kompetens, vilket är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för att fungera i ett modernt kunskapssamhälle 4 : Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens: Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (epost, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen. Efter genomgången lärarutbildning skall studenten utöver digital kompetens även vara väl förtrogen med den specifika kompetens inom IKT som berikar lärarprofessionen, exempelvis för att: ta till sig och utnyttja ny teknologi i syfte att därigenom förbättra både undervisningsskicklighet och förmåga att organisera goda lärmiljöer. reflektera över användningen av IKT utifrån sociala och etiska aspekter. 4 Europaparlementet (2006/962/EG) 4
De specifika kunskaper och färdigheter som krävs varierar beroende på inriktning inom utbildningen. I snäv mening fokuseras på användning och reflektion kring användning av IKT som ett redskap för lärande i undervisningen. Ur ett vidgat perspektiv inkluderas reflektion kring användning av IKT i förskola/skola och vikten av att den egna arbetsplatsen är en kreativ, lärande gemenskap 5. På metanivån omfattas även användningen av IKT i samhället och hur detta påverkar barnen/eleverna/läraren. Se figur 1 nedan. IKT-kompetens för en nyutbildad lärare innefattar alltså viljan och förmågan att ta till sig den nya teknologins möjligheter för att utveckla undervisningen, samt en beredskap att hantera de sociala och etiska konsekvenser IKT-användning medför för individen och gruppen i skola och samhälle. 2. Synliggörande och ökat användande av IKT i lärarutbildningen Samtidigt som utvecklingen av IKT bör vara verksamhetsdriven är det av stor vikt att resultat från pågående och avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt sammanfattas, synliggörs och sprids till andra i lärarutbildningen. För en långsiktig och hållbar utveckling inom området måste den verksamhet och de projekt som genomförs vidareutvecklas och implementeras i utbildningen i betydligt större omfattning än hittills. Vidare bör en tydligare koppling göras mellan lärarutbildningen och aktuell forskning inom IKT och lärande. Lika väl som det är strategiskt viktigt att forskningsanknyta grundutbildningen är det viktigt att till större del utbildningsanknyta forskningen på GU inom IKT och lärande till lärarutbildningen. 5 Hargreaves, A. (2004) Läraren i kunskapssamhället i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur. 5
Genom att lyfta fram praktiknära forskning inom området kan man ge både lärarutbildare och studenter en bättre grund för pedagogisk och didaktisk reflektion 6 och tydligt peka på de nya möjligheter som IKT medför. Därmed skapas möjligheter till kvalitetssäkring och förutsättningar för att studenternas IKT-användande under utbildningen ligger i framkant av samhällsutvecklingen och aktivt utmanar den kompetens som krävs i ett modernt kunskapssamhälle. Möjliga arenor till synliggörande av IKT i lärarutbildningen inkluderar öppna föreläsningar, seminarier, aktuella rapporter, samt genom att utnyttja möjlighet till dialog genom lärplattformen GUL 7. Den senare virtuella miljön är ett exempel på hur man kan stärka lärarutbildarnas IKT-empowerment genom utbyte av erfarenheter och erbjudande av stöd i form av lättillgänglig support. Det skall allokeras riktade utvecklingsmedel för ett ökat användande av IKT inom lärarutbildningen. Genom ett deltagande i pedagogiskt utvecklingsarbete som involverar IKT så utvecklas lärarutbildares egen technological pedagogical content knowledge. En riktad satsning på kompetensutveckling för lärarutbildare skall fokusera på lärarutbildarnas förmåga att hantera digitala redskap i undervisningen. Det inbegriper dock mer än enbart tekniska färdigheter och att utnyttja teknikens möjligheter för ett ökat lärande. Ofta är även frågor kring etik, juridik, arbetstid, social kompetens och media literacy viktiga. Lärarutbildares mål skall vara att inför studenterna själva fungera som föredömen och modeller för ett framgångsrikt lärande inom området: teachers are themselves master learners and knowledge producers who are constantly engaged in educational experimentation and innovation to produce new knowledge about learning and teaching practice. 8 6 Se till exempel den brittiska myndigheten BECTA:s litteraturgenomgång The impact of ICT in schools a landscape review red Condie & Munro, jan 2007. 7 GUL är GU:s nya centrala lärplattform. 8 http://unesdoc.unesco.org/images/0015/001562/156207e.pdf 6