Sammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.

Relevanta dokument
EKG nr 21. Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. EKG 21

EKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?

EKG nr 31 Sammanfattning Kommentar

Användarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.

EKG introduktion -Vänster skänkelblock

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson

EKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund

ekg lathund Tolkningsmetod EKG skall alltid tolkas systematiskt och här nedan presenteras en tolkningsalgoritm. 1. Rytm 2.

Rapport vårens utskick 2016

Per Wollmer. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG

Klinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017

Hjärtats elektrofysiologi och EKG

Arytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors

Erik Svensson, 19 år. Del 1

EKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?

Elektrokardiografi (EKG)

Riktlinjer nov Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Översiktsföreläsning Arytmier

Myokardscint Att tolka ett svar. Jacob Odenstedt MD PhD Interventionell Kardiolog Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Totalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar

TDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015

Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall

MEQ-fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht16/vt Totalt 19 poäng

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7

Ventrikulära takyarytmier Ref (taky)

Synkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Karolinska Institutet Klinisk fysiologi. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Arbetsfysiologi. T. Gustafsson 1

EKG-diagnostik Guldkorn

Del 2_7 sidor_14 poäng

Behörighet Praktiska kunskaper Teoretiska kunskaper. 1. Lär sig hantera befintlig

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom

Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG.

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt RISK-perspektiv

Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning

Skills Tillfredställande Ej tillfredställande Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga 5 2 0

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Översiktsföreläsning Arytmier

Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU

SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction RCRT. Randomized, controlled, registry trial

Linus 8 år svimmar...

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Emma Sandgren och Johan Engdahl,

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Hb-värdet har legat lite lågt senaste månaderna och patienten väntar på gastroskopi som led i celiakiutredning.

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hjärt och kärl sjukdomar ur ett Trafikmedicinskt perspektiv. Göran Kennebäck Docent, Öl, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Vårens utskick Fall 1 och 2

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4. Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från:

Ventrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33

EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,

HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA?

Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson

VALIDERING AV TVÅ OLIKA UTVÄRDERINGSMETODER AV QT-MÄTNING UNDER ARBETE HENA BAHADDIN

Delexamination 1 MEQ

Utredning av ischemisk hjärtsjukdom. Tomas Schultz, Kardiologen Kungälv

Caroline Fransson, ST-läkare b Stefan Johansson, docent, överläkare; medicinsk redaktör, Läkartidningen

Examination. Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Örebro universitet/hv MC069A. Datum:

Kardiomyopati Equalis användar möte Anders Roijer Eko-lab, Lund Skånes universitetssjukhus Lund

Mätning av fokallängd hos okänd lins

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Utredningsfall. Equalis användarmöte 2015

Disposition Myokardit Perikardit, akut och kronisk Etiologi Diagnostik Behandling Tamponad och perikardiocentes Prognos Sammanfattning

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

KARDIOMYOPATIER. Liyew Desta Hjärtkliniken, DS

Förmaksflimmer. Copyright the33

Skrivning med svar Speciell patobiologi, Lund och Malmö Fredagen den 29 Maj 2009

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT poäng MEQ

EKG- LABORATION. 1 Umeå Universitet, Biologihuset, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Umeå Telefon

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Ländrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats:

Idrott och Hjärta Råd och Risker under ungdomsåren

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Hur hantera alla EKG? Erfarenheter från datoriserad lagring och tolkning av EKG i Västmanland

Transkript:

Sammanställning Fall 1 (preliminär version 16 16) Syfte Fallet är en -årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.

Med detta fall önskar expertgruppen belysa variabiliteten i manuellt uppmätta intervaller och amplituder vid EKG. Ett flertal EKG-diagnoser är definierade av intervall eller amplitud med skarpa gränser mellan ordinärt och patologiskt. Även mindre mätfel kan därför vara avgörande för diagnosen. Vid utskrift av EKG för tolkningen eller vid kopiering kan en omskalning ske, vilket påverkar mätresultatet om man använder linjal eller s.k. "EKG-linjal" i stället för att utgå från rutmönstret. I den mån man använder linjal måste man inleda med att kontrollmäta mot rutmönstret. Sammanfattning av resultaten och kommentarer Resultaten redovisas som frekvensdiagram med redovisade värden för de aktuella variablerna längs X-axeln. Kammarfrekvens I detta fall föreligger en viss sinusarytmi med en frekvensvariation på 43-3 slag per minut. De redovisade värdena 63 och däröver och 4 och därunder torde vara av typen lapsus. (Det är anmärkningsvärt att mätningen 2 slag/min inte föranledde någon kommentar av bedömaren.) Även i frekvensdiagrammen över övriga variabler förekommer udda värden som sannolikt är av lapsuskaraktär. Dessa kommenteras inte nedan. PQ-tid Expertgruppen 16 ms. Deltagarnas mätningar med det breda intervallet 14-18 ms får anses avspegla en otillfredsställande mätnoggrannhet. En rimlig förklaring kan vara att mätvärdena ligger på betryggande avstånd från normalvärdesgränserna och att man då ansett att det inte finns så stor anledning till precisionsmätning. QRS-duration Expertgruppen ms. Detta värde överensstämmer med deltagarnas klara typvärde. Spridningen 8-1 ms bedöms inte som anmärkningsvärd. Eftersom QRSdurationen ingår som komponent i Cornell-kriteriets fullständiga version är det vid användning av denna påkallat att mäta QRS-durationen med optimal noggrannhet. QT-tid Expertgruppen 48 ms. Deltagarna 4- ms. Den stora spridningen torde kunna förklaras med svårigheter att avgöra var T-vågen slutar. (Fördelningsdiagrammet antyder två toppar. Eventuellt beror det på att vissa deltagare har beräknat korrigerad QT-tid. Tyvärr framhölls inte i frågan att den avsåg uppmätt icke korrigerad QT-tid.) R-amplitud i avl Expertgruppen 2, mm. Deltagarna 2-4 mm, typvärde 3 mm. S-amplitud i V3 Expertgruppen 28 mm. Deltagarna 27-28 mm, typvärde 27 mm. R-amplitud i V+S-amplitud i V1 Expertgruppen 31 mm. Deltagarna 28-34 mm, typvärde 3. Hypertrofi. De förenklade Cornellkriterierna sätter gränsen för vänsterkammarhypertrofi vid R-amplitud i avl+s-amplitud i V3 > mm för kvinnor (som i detta fall) och >28 mm för män. Även om man utgår från deltagarnas lägre mätvärden (2 och 27 mm) uppfylls Cornellkriterierna för vänsterkammarhypertrofi. Sokolow-Lyonkriteriet är R-amplitud i V+S-amplitud i V1>38 mm; hypertrofikriteriet är alltså inte uppfyllt enligt mätningarna ovan. EKG-bilden uppfyller således ett av de vanligen använda amplitudkriterierna för vänsterkammarhypertrofi. Till detta kommer framträdande ST-T-förändringar av typisk form. EKG-diagnosen blir därför vänsterkammarhypertrofi. Förlängd aktiveringstid för vänsterkammaren (VAT) och vänsterställd elektrisk axel, som är vanliga fynd vid vänsterkammarhypertrofi, saknas i detta fall. Extra kommentar EKG-diagnostiken av vänsterkammarhypertrofi kan exemplifiera skillnaden mellan dator- och manuell tolkning av EKG. Datorn är överlägsen vad gäller uppmätning av amplituder och intervall och kan problemfritt hantera komplicerade kriterier inkluderande avancerade funktioner baserade på de uppmätta variablerna. De skillnader i sammanfattande bedömning man tämligen ofta ser vid manuell tolkning av ett redan datortolkat EKG, inte minst vad avser vänsterkammarhypertrofi, torde ha sin förklaring häri. De icke fullständiga Cornellkriterierna innefattar även en multiplikation med QRS-durationen, vilket gör dem ohanterliga vid manuell granskning på sjukhusgolvet.

B. Kammarfrekvens, intervall och amplituder: B1. Kammarfrekvens (S/M)... 18 16 14 12 8 6 4 2 2 4 4 46 47 48 49 2 3 4 63 69 7 78 B2. PQ-tid (ms)... 2,7,12 17 18 14 14 16 17 18 B3. QRS-duration (största) (ms)...

4 3 3 2,4,1 8 6 8 8 9 1 1 14 19 B4. QT-tid (ms)... 13 11 9 7 3 1-1,21,38 2 3 4 4 43 44 46 47 47 48 49 4 6 9 6 64 B R-amplitud i avl (mm)...

3 3 2,3 2 2, 3 4 7 B6 S-amplitud i V3 (mm)... 3 3 2 4,8 16 18 22 23 24 2 26 26, 27 27, 28 29 29, 3 32 36 1 B7 R-amplitud i V+S-amplitud i V1 (mm)...

2 4, 8 16 2 27 28 29 29, 3 31 32 33 34 36 39 4 42 46

Fall 1. Instruktion: Var god skriv ut EKG-kurvor och svara på frågorna. Kvinna år. A. EKG-diagnos:... EKG-diagnos Förändringar förenliga med ischemi/infarkt/hypertrof kardiomyopati/belastning, Sinusarytmi, Kommentar: Vi saknar tidigare EKG och anamnes/läkemedel, vänsterkammarbelastning, Sinusbradycardi med resp, arytmi, Mindre intraventr, retledningshinder, förlängd VAT, Höga QRS ampl och utbredda ST/T förändr mest sannolikt vänsterkammar hypertrofi, Patologiskt EKG, Sinusrytm, Höga QRS-amplituder, Uttalad T- negativisering V3-V6, Bifasisk T i V2, ST-sänkningar V4-V6, Vänsterkammarhypertrofi, kardiomyopati, Myokardit, icke-sthöjningsinfarkt, Hypertrof kardiomyopati Sinusbradykardi, frekvens /min, Normal PQ-tid, Hög QRS amplituder i brötsavledningar, T-vågsförändringar i V2-V6 som vid hypertrofi/belastning, Misstänkt vänsterkammarhypertrofi, Vänsterkammarhypertrofi troligen främst p g a dilatation, Vä, kammarhypertrofi med sekundära st-t förändringar, Sinusbradycardi 49 slag/min, VK-hypertrofi med måttliga sekundära ST-T förändringar, Sinusbradykardi,Vänsterkammarhypertrofi Sinusrytm,Höga QRS komplexer som vid septal hypertrofi, Måttliga ST förändringar över framväggen, Sinusbradykardi, Vänsterkammarhypertrofi m, ST-T förändringar SR, bradykardi, VK hypertrofi, Måttliga ST-T förändringar, DDx:Hypertensiv hjärtsjukdom, hypertrofisk kardiomyopati, Vänsterkammarhypertrofi? Vä-kammarbelastningt? rekom hjärteko Status post myocardaffection, typ ex,vis myocardit, efter NONSTEMI-infarkt, Septal hypertrofi? Kardiomyopati, ischemic hjärtsjukdom Vänsterkammarbelastning Vänsterkammarhypertrofi (t ex hypertrof kardiomyopati), ischemisk hjärtsjukdom, status post myokardit, Vänsterkammarhypertrofi, ischemi/post AMI Vänsterkammarhypertrofi/hypertoni Ischemi aktuell eller genomgången St post myokardit Mest sannolikt vänsterkammarhypertrofi, även ischemisk hjärtsjd är möjligt,

Vänsterkammarhypertrofi Ischemi över framväggen perimyokardit, framväggs infarkt Lång-QT-tid, utbredda ST-T-förändringar i bröstavledningar, vänsterkammarhypertrofi (enl Cornell-kriterier) Sinusrytm, frekvens ca 2 /min, Ökade QRS-amplituder, ST/Tförändringar ant och lat, Uppfyller EKG-kriterier för vänsterkammarhypertrofi (Cornell), LV-hypertrofi, hög amplitud, STT ändring, ökad VAS Vänsterkammarhypertrofi skulle kunna vara mest på dilatationsbasis Sinusbradykardi, ST-sänkningar och T-v gsnegativisering i laterala avledningar och även neg T-våg anteriort, LVH Kraftigt avvikande T-negativitet i V3-V6, som tecken på hypertrofi av vänster kammare, alt genomgången STEMI, Sinusbradykardi, tecken på Vänsterkammarhypertrofi, ischemi/ belastning kan ej uteslutas Sinusbradykardi, Negativa T-vågor i V3-V6 ger misstanke om pågående myokardprocess, Alternativt elektrolytrubbningar/läkemedelspåverkan, Vänsterkammarhypertrof/ischemisk hjärtsjukdom, Sinusrytm, VKH med sek ST-T-för, ischemisk hjärtsjkd kan bidra Sinusrytm, VK-hypertrofi med sekundära ST-T-förändringar, ischemisk hjärtsjukdom kan bidra, SR, normal-axel, ST-sänkningar + T-inversion V4-V6 samt avl och I; bifasisk T-våg i V2, 1- NSTEMI-ACS (Wellens syndrom), 2- +/- VKhypertrofi/overload subendokardiell ischemi anterolateral vägg, Vänsterkammarhypertrofi med belastning, eller pågående myocardprocess Status post myokardaffektion Normal sinusrytm,vänsterkammarhypertrofi med ST-Tförändringar, Sinusarytmi, Mindre intraventrikulärt ledningshinder, Höga amplituder och STT förändringar som sannolikt förklaras av vänsterkammarhypertofi men kan även ses vid myokardischemi, Sinusbradykardi, T-negativitet anterolateralt och ST-sänkningar lateralt, Höga amplituder i bröstavledningarna, Bild som kan stämma med VK-hypertrofi, Ischemi kan inte uteslutas utifrån ett vilo-ekg, Vänsterkammarbelastning Sinusbradykardi (på gränsen), Vänsterkammarbelastning/hypertrofi, Kan även vara ischemi, vi har inget tidigare EKG och vet inte i vilket samband EKG togs, Amplitudkrit för hypertrofi uppfylls V/V2, Sinusbradykardi, Hypertrof kardiomyopati (höga QRS-amplituder, inverterade T-vågor), Ischemi (inverterade T-vågor),

VKhypertrofi möjlig även om inte QRS ampl räcker, Lite ändrad elektrodplac, så räcker det, Belastning? Ischemi (subendokardiell)? Icke q-vågs infarkt? Myokardsjuka-kardiomyopati? Intracerbr katastrof? Tecken på myokardischemi, vänsterkammarhypertrofi och sekundära belastningstecken, kardiomyopati? Patologiskt Ospecifika ST-T-förändring Vänsterkammarhypertrofi,tecken på vänsterkammarbelastning Vänsterkammarhypertrofi, Apikal hypertrof kardiomyopati? Ospecifika ST-T negativiseringar anterolateralt, Förlängd QT-tid, Vänsterkammar hypertrofi, T-negativesering Hypertrofi, Sinusbradykardi Anterolateral infarkt eller ischemi, Sinusbradykardi med vänsterkammarhypertrofi, ST-Tförändringarna kan också bero på ischemi, Sinusbradykardi m sinusarytmi, Sannolik akut ischemi och sannolik vänsterkammarhypertrofi, Anamnes?! Sinusbradykardi med QRS-amplituder som vid vänsterkammarhypertrofi, ST-T-förändringar som är mest uttalade lateralt, Sinusbradykardi med vänsterkammarhypertrofi, Sinusbradykardi med vänsterkammarhypertrofi, ST-Tförändringarna kan även bero på ischemi, Misstänkt vänsterkammarhypertrofi Sannolik VK-hypertrofi sinus arytmi, Kammarfrekvensen varierar(2,,48 och 43), R- vågsprogression, Något lågsamrytm, Gränsfall bradykardi, negativa T-vågor mest i v3,v4 och V kan tyda på framväggsischemi Sinusarytmi,Anteriora ST-T förändringar med T-vågsnegativisering, Djupa S i V2 och höga R i V som vid vänsterkammarhypertrofi, Således misstanke om vänsterkammarhypertrofi med vänsterkammarbelastning Sinusrytm med sinusarytmi, Möjlig vänsterkammarhypertrofi, ST- T-sänkningar anterolateralt möjligen sekundärt till hypertrofi men annan genes kan finnas, Sinusrytm, frekvens 63/min,QRS-amplitud som vid vänsterkammarhypertrofi med uttalade ST-T-förändringar lateralt, Status post myokard-affektion (anterolateral infarkt eller myokardit) eller hypertrof kardiomyopati, Mindre sannolikt vänsterkammarhypertrofi med sekundära ST-T-förändringar, Vänsterkammarhypertrofi Ekg sinusbradycardi med VK hypertrofi och belastningstecken EKG-bild visar patologiska T-inversioner över framväggen som kan vara tecken på myokardischemi Förlängd QT-tid, ST-säkn i V3-V6, Tneg lat samt samt i V2-V6, Ischemi, Intraventrikulärt ledningshinder, Misstanke om vänsterkammarhypertrofi, Förlängd QTc,

Ischemi över framväggen normal sinusr,mindre intraventr, ledningsh, ST-sänk,T-neg, VKhypertrofi m, belastningstecken Något långsam sinusrytm, 3/min, Vänster kammarhypertrofi, På gränsen till lätt sinusbradykardi, lätt sinusarytmi, Utbredda ST- T-förändringar över vänster kammare som kan tala för iscgemisk hjärtsjd/belastning, Patologiskt EKG, Sinusbradycardi slag/min, Tecken på vänsterkammahypertrofi, med sekundära ST-T förändringar,, Sinusbradykardi ca 4slag/min, ST-T-förändringar, Uppfyller kriterier för LV-hypertrofi, Apikal hypertrof kardiomyopati? Post infarkt? Sinusbradykardi, Vänsterkammarhypertrofi med ST-T-förändringar Sinusbradykardi, Vänsterkammarhypertrofi med ST-Tförändringar, QTc-tid vid övre normalgränsen, Sinusrytm med vänsterkammarhypertrofibild med negativa T- vågor i V3-V6 och avflackade T-vågor i I, -avr, II, avf, Kan vara ischemibetingat eller hypertrof kardiomyopati Sinusrytm ST-T förändringar, HK-påverkan djupa S? VK-hypertrofi? Sinusrytm, Måttliga T-förändringar anterolateralt och lateralt, Sinusrytm, T-negativisering över framväggen som tecken på vänsterkammarbelastning, Flacka T-vågor i extremitetsavledningar, T-neg V2-V6, STsänknV3-V6, Ischemi?+Lång QT-tid Vä-kammarhypertrofi med tecken till belastning/ischemi, Vänsterkammarhypertrofi Vänsterkammarhypertrofi alternativt vänsterkammarischemi Vänsterkammarhypertrofi med sekundära ST- och måttliga T- förändringar anteriort, västerkammarhypertrofi/ bradykardi