130 kv-ledning mellan Korsselbränna och Dabbsjö i Strömsund och Dorotea kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag 130 kv-ledning mellan Korsselbränna och Dabbsjö i Strömsund och Dorotea kommun December 2015 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se Rapporten har upprättats av Tobias Karmstig För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/21

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Lagstiftning 6 1.3 Genomförande av samråd 6 2 Befintlig ledning 6 2.1 Lokalisering 6 2.2 Tekniskt utförande 7 3 Studerade alternativ 8 3.1 Alternativutredning 8 3.1.1 Alternativ 1 9 3.1.2 Alternativ 2 10 3.1.3 Alternativ 3 11 3.1.4 Nollalternativ 12 4 Beskrivning av berörda intressen 12 4.1 Landskapsbild och markanvändning 12 4.2 Bebyggelse, planer och infrastruktur 12 4.3 Naturmiljö 13 4.4 Kulturmiljö 15 4.5 Friluftsliv 16 4.6 Rennäring 17 4.6.1 Vilhelmina södra 17 4.6.2 Voernese 18 4.6.3 Ohredahke 18 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 19 sid 3/21

5 Miljöpåverkan 20 5.1.1 Alternativ 1 20 5.1.2 Alternativ 2 20 5.1.3 Alternativ 3 21 5.1.4 Nollalternativet 21 6 Miljökonsekvensbeskrivning 21 sid 4/21

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (hädanefter benämnt E.ON Elnät) äger och driver en 130 kvledning mellan Korsselbränna och Dabbsjö, med avgrening till Bergvattnet. Ledningens södra delar återfinns i Strömsunds kommun, Jämtlands län, emedan dess norra delar återfinns i Dorotea kommun, Västerbottens län. Den befinliga ledningens sträckning framgår av figur 1. Ledningen togs i drift 1969 och kom i E.ON Elnäts ägo 2009. E.ON Elnät är innehavare av områdeskoncession i och kring det aktuella området. Då nätkoncessionen för aktuell linje, dvs. tillståndet för ledningen, har löpt ut har E.ON Elnät initierat arbetet med att ta fram en ny koncessionsansökan så att denna kan prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Föreliggande samrådsunderlag är tänkt att användas som underlag för samråd med berörda parter, vilket i sig är en del i processen med att ta fram en fullständig koncessionsansökan. Figur 1. Översiktskarta befintlig ledning sid 5/21

1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kraven på en MKB, samt i övrigt även vad gäller samrådsförfarandet, sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Ei. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. I detta fall gäller prövningen en befintlig ledning, men då nätkoncessionen har löpt ut kommer koncessionsansökan utformas såsom att det gäller en ny verksamhet. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Från 6 kap. miljöbalken framgår att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd ska samråda med myndigheter och särskilt berörda. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Efter avslutat samråd kommer E.ON Elnät sammanställa en samrådsredogörelse, vilken även den kommer ingå som en del i koncessionsansökan. 2 Befintlig ledning 2.1 Lokalisering Den befintliga ledningen är en 130 kv-luftledning. Ledningen har en total längd om ca 32 km och löper mellan Korsselbränna i söder och Dabbsjö i norr, med en avgrening till Bergvattnet i väster. I Dabbsjö och Bergvattnet återfinns anslutningspunkter vid av Statkraft ägda vattenkraftverk. I Korsselbränna ansluter ledningen till det av Svenska Kraftnät (SvK) ägda överliggande elnätet via befintlig 130/220 kv-transformatorstation. Den nuvarande ledningsstäckningen följer befintlig topografi och befintliga vattendrag samt till viss del befintlig infrastruktur i form av vägar i området. Sträckningen tangerar även ett flertal större och mindre sjöar och ett antal bäckar, diken och vattendrag korsas. Ett begränsat antal bostäder och/eller fritidshus berörs av den nuvarande ledningssträckningen. Dessa återfinns främst i anslutning till den befintliga sid 6/21

transformatorstationen i Korsselbränna och längs den nordöstra stranden av sjön Korsselet, samt på den norra sidan av sjön Norrsjön. 2.2 Tekniskt utförande Den befintliga ledningens stolpar är av typen kreosotimpregnerade träportalstolpar med en höjd av ca 14 20 m. Längs ledningen finns en röjd skogsgata med en bredd om ca 35 m, beroende på befintlig topografi, vegetation mm. Därutöver finns ett sidoområde där skog inte tillåts växa upp till en höjd som innebär en risk för att falla över ledningen. Det totala området av skogsgata och sidoområde benämns ledningsgata. I figur 2 och 3 nedan redovisas schematiska bilder över stolputförande samt skogs- och ledningsgata. Figur 2. Schematisk bild av stolpe i träportalutförande Figur 3. Schematisk bild skogsgata och ledningsgata sid 7/21

3 Studerade alternativ 3.1 Alternativutredning En alternativutredning har genomförts i syfte att kartlägga olika alternativa lokaliseringar och tekniska utföranden för den aktuella ledningen. Som en del av detta identifierades initialt ett utredningsområde, se figur 4. Avgränsningarna för utredningsområdet har fastställts utifrån kända motstående intressen, begränsningar i landskapet i form av sjöaroch vattendrag samt topografi, avstånd till anslutningspunkterna mm. Figur 4. Utredningsområde för studerade alternativ Inom utredningsområdet har därefter olika alternativa lokaliseringar samt tekniska utformningar av ledningen studerats närmare. Nedan redovisas de identifierade alternativ som bedömts som realistiska. Även ett nollalternativ redovisas. sid 8/21

3.1.1 Alternativ 1 Alternativ 1 innebär i grunden att befintlig ledning bibehålls i sin nuvarande lokalisering och i sitt nuvarande tekniska utförande. Inga betydande förändringar avseende vare sig ledningens sträckning eller dess utförande kommer att ske. Vissa mindre anpassningar och justeringar av sträckning och/eller teknisk utformning kan dock komma att ske, om så krävs för att säkerställa funktion och/eller miljöhänsyn. Sådana anpassningar och justeringar kommer i så fall ske inom vad som i figur 5 nedan kallas för justeringsområde (100 m på båda sidor längs befintlig ledning). Den bibehållna ledningen enligt alternativ 1 kommer fortsatt kunna nyttjas för att trygga elförsörjningen i det aktuella området. För att kunna realisera detta alternativ krävs att nätkoncession erhålls för den aktuella ledningen. Figur 5. Befintlig 130 kv-ledning, inkl. justeringsområde sid 9/21

3.1.2 Alternativ 2 I alternativ 2 har ett stråk för en möjlig alternativ sträckning identifierats för luftledningen, se figur 6. Stråkets bredd är 1000 m. Stråket löper initialt i en båge åt nordost för att sedan, via en passage mellan sjöarna Norrsjön och Sörsjön, ansluta till anslutningspunkten i Bergvattnet. Från Bergvattnet löper det alternativa stråket i en båge åt nordväst in mot anslutningspunkten i Dabbsjö. Det alternativa stråkets totala längd är ca 30 km. Det alternativa stråket sammanfaller i mindre grad med befintlig väg än den befintliga ledningen. Då befintlig väg till stor del följer de större sjöarna och vattendragen så berör det alternativa stråket även dessa i mindre grad än befintlig ledning. I viss mån gäller detta även bebyggelse, då huvuddelen av bebyggelsen återfinns i anslutning till de större sjöarna och vattendragen och/eller i anslutning till befintlig väg. Om detta alternativa ledningsstråk väljs så kommer en helt ny ledning att behöva projekteras, anläggas och tas i drift. En ny skogs- och ledningsgata i enlighet med vad som tidigare beskrivits kommer att behöva iordningsställas och underhållas. Alternativ 2 förutsätter att befintlig luftledning tas ur drift, raseras och bortforslas när den nya ledningen tagits i drift. Den nuvarande skogs- och ledningsgatan kommer att tillåtas växa igen. Figur 6. Alternativt stråk för luftledning sid 10/21

3.1.3 Alternativ 3 Alternativ 3 består i att ledningen förläggs som kabel i marken. Ett möjligt kabelstråk har identifierats, se figur 7. Kabelstråket, vilket är 100 m brett, har en total längd om 34 km. Den föreslagna kabelsträckningen enligt detta alternativ följer till största delen befintlig väg. Då befintlig bebyggelse inom utredningsområdet återfinns i anslutning till befintlig väg, så kommer flertalet bostäder att beröras av ledningen. En markkabel förläggs normalt på ca 1 m djup, i ett schakt som är ca 1 m brett i markytan. Kabeln läggs på en bädd av sand och grus som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kabeln läggs ett lager sand som skydd. Därefter läggs de uppschaktade massorna tillbaka och markytan återställs. Överskottsmassor transporteras bort. För nedläggning av kabeln krävs ett arbetsområde på ca 10 meter som kommer att avverkas för att möjliggöra nedläggningen av kabeln. Därefter kommer en skogsgata om ca 4 m som ska vara fri från träd att bibehållas för att underlätta framtida underhåll. För det fall underliggande berg återfinns på ett djup som är mindre än 1 m kan sprängning krävas för att skapa kabelschaktet. Alternativ 3 förutsätter att befintlig luftledning tas ur drift, raseras och bortforslas när markkabeln tagits i drift. Nuvarande skogs- och ledningsgata kommer att tillåtas växa igen. Figur 7. Alternativt stråk för markkabel sid 11/21

3.1.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den befintliga ledningen skall tas ur drift, raseras och bortforslas. Den befintliga skogs- och ledningsgatan tillåts växa igen. För att trygga elförsörjningen i området så hade en ny ledning behövt etableras i nuvarande eller annan sträckning som i sin tur skulle ta nya områden i anspråk. 4 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt beskrivs översiktligt de intresseområden som återfinns i eller i anslutning till utredningsområdet och som därmed kan komma att beröras av den planerade verksamheten. Information om intresseområdena har inhämtats från berörda länsstyrelser, kommuner, övriga myndigheter såsom Sametinget, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Artdatabanken SLU mfl. 4.1 Landskapsbild och markanvändning Landskapet inom utredningsområdet är i huvudsak skogsbeklätt och relativt kuperat. Höjden över havet varierar mellan ca 350 m vid lågpunkterna och ca 700 m på höjdpunkterna. I området återfinns ett flertal sjöar och vattendrag samt även många mindre bäckar, diken, våtmarker, mossar etc. Den dominerande markanvändningen i området utgörs av skogsbruk. 4.2 Bebyggelse, planer och infrastruktur Befintlig bebyggelse inom utredningsområdet återfinns främst i anslutning till den befintliga transformatorstationen i Korsselbränna och längs den nordöstra stranden av sjön Korsselet, samt på den norra sidan av Norrsjön. Totalt återfinns ett åttiotal bostäder och/eller fritidsbostäder inom utredningsområdet. Utredningsområdet berör inte någon detaljplan eller några områdesbestämmelser. Utredningsområdet berörs översiktligt vad gäller intresseområden, arealla näringar mm. i Strömsund kommuns översiktplan från 2014, samt Dorotea kommuns översiktsplan från 1990. Infrastrukturen i området utgörs idag av ett begränsat antal små och medelstora vägar, befintlig luftledning samt ytterligare en kraftledning på lägre spänningsnivå. Just öster om transformatorstationen i korsselbränna löper i nordöst-sydvästlig riktning en av SvK ägd kraftledning. sid 12/21

4.3 Naturmiljö Inom utredningsområdet återfinns ett flertal utpekade intresseområden avseende naturmiljö, vilket framgår av beskrivningen nedan samt figur 8. Med början cirka 0,5 km väster om anslutningspunkten i Dabbsjö återfinns ett större område, benämnt Frostvikenfjällen, vilket är utpekat som riksintresse för naturvård. Det vidsträckta området innefattar allt från sjöar och vattendrag till skog, ängsmarker och fjällhed. En del i riksintresseområdet är även utpekat som naturreservat. Denna del, som är benämnd Saxvattnet, är även utpekad som Natura 2000-område med avseende på habitatdirektivet. Cirka 0,7 km öster om anslutningspunkten i Dabbsjö återfinns ytterligare ett naturreservat, benämnt Oxfjället. Oxfjället, som också är utpekat som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet, är ett lågfjällsområde med branta sluttningar. På sjön Korsselets västra sida, återfinns ett naturreservat benämnt Hyktaberget, som präglas av en urskogsartad granskog och berg. I utredningsområdets sydöstra del, på länsgränsen mellan Jämtland och Västerbotten, återfinns ett mindre riksintresseområde för naturvård, benämnt Tåsjö-Saxån. Inom utredningsområdet finns i övrigt även ett mindre antal nyckelbiotoper i form av barrnaturskog och bäckskog, sumpskogsområden samt våtmarksområden. Det finns även åtta noteringar om hotade arter, bl.a. i sjön Norrsjön samt vattendraget Saxån i östra delen av projektområdet. I nuläget är det oklart vilka arter som avses samt huruvida dessa är aktuella eller inte. En utsökning i Artdatabanken SLU påvisar att det inom utredningsområdet finns ett antal ovaliderade observationer av arter som är upptagna som sårbara (VU) på rödlistan. Dessa arter redovisas i tabell 1. Därutöver finns det inom utredningsområdet ett större antal ovaliderade observationer av arter som är upptagna som nära hotade (NT) på rödlistan. Utanför utredningsområdet återfinns ytterligare intresseområden avseende naturmiljö, men då dessa inte bedöms påverkas av den planerade verksamheten så beskrivs dessa inte närmare i detta underlag. sid 13/21

Figur 8. Naturintresseområden i och omkring utredningsområdet sid 14/21

Artgrupp Artnamn Rödlistekategori Valideringsstatus Kärlväxter Topplåsbräken VU Ovaliderad <10 Kärlväxter Jämtlandsmaskros VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Norsk näverlav VU Ovaliderad >10 Lavar/svampar Doftticka VU Ovaliderad >10 Lavar/svampar Rynkskinn VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Ostticka VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Blackticka VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Lappticka VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Blåtryffel VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Brödtaggsvamp VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Ullsticksporing VU Ovaliderad <10 Lavar/svampar Liten aspgelélav VU Ovaliderad <10 Fåglar Gråtrut VU Ovaliderad <10 Fåglar Hussvala VU Ovaliderad <10 Fåglar Lappmes VU Ovaliderad <10 Ryggradsslösa djur Svart plattbagge VU Ovaliderad <10 Tabell 1. Observationer av rödlistade arter (VU) inom utredningsområdet Förekomst (antal observationer) 4.4 Kulturmiljö Inom utredningsområdet finns två kända fasta fornlämningar, se figur 9 och tabell 2. Fornlämningens beteckning Frostviken 129:1 Frostviken 130:1 Beskrivning Blästbrukslämning Fångstgrop Tabell 2. Berörda fasta fornlämningar inom utredningsområdet sid 15/21

Figur 9. Fasta fornlämningar inom utredningsområdet 4.5 Friluftsliv Cirka 4 km väster om anslutningspunkten i Dabbsjö återfinns ett vidsträckt område som är utpekat som riksintresseområde för kust, turism och friluftsliv (4.2 kap. miljöbalken). se figur 10. Sjöar och vattendrag i området är har ett strandskydd om 100 meter, vilket syftar till att trygga allmänhetens friluftsliv samt i övrigt bevara goda livsvillkor för djur och växter. sid 16/21

Figur 10. Riksintresseområde kust, turism och friluftsliv 4.6 Rennäring Den aktuella ledningen ligger i gränstrakterna mellan Vilhelmina södra, Voernese och Ohredahke samebyar. Gränserna mellan samebyarna är inte helt fastslagna och överlappar i viss mån. Nedan beskrivs översiktligt hur samebyarna och rennäringens intressen berörs av utredningsområdet och den planerade verksamheten däri. Rennäringens intresseområden framgår även av figur 11 och 12 nedan. 4.6.1 Vilhelmina södra Utredningsområdet berör samebyns så kallade åretruntland och till viss del även trivselland, vilket utgör områden av vikt för rennäringen. Cirka 12 km norr om ledningens norra anslutningspunkt i Dabbsjö återfinns huvudkalvninglandet. På ett avstånd av ca 5 km löper en flyttled av riksintresse öster om utredningsområdet. Det finns även ett större uppsamlingsområde samt ett rastbetesområde av riksintresse i utredningsområdets sydöstra delar vilket delvis innefattas av samebyn. sid 17/21

4.6.2 Voernese Utredningsområdet berör samebyns så kallade vinterland. Just sydost om transformatorstationen i Korsselbränna, återfinns ett rastbetesområde av riksintresse för rennäringen. Ledningens södra delar berör även ett större uppsamlingsområde som återfinns öster om sjön Korsselet. Ca 2 km norr om anslutningspunkten i Dabbsjö löper även en flyttled av riksintresse, vilken delvis återfinns inom samebyns område. Sjön Korsselet utgör en svår passage vid förflyttning av renarna. 4.6.3 Ohredahke Utredningsområdet berör samebyns åretruntland. Den norra anslutningspunkten i Dabbsjö angränsar till det så kallade trivsellandet. Inom trivsellandet, på ett avstånd av cirka 8 km från ledningen, återfinns kalvningslandet. Detta sammanfaller med ett kärnområde av riksintresse för rennäringen. Ytterligare ett sådant kärnområde av riksintresse återfinns i anslutning till Bergvattnet, dvs. utredningsområdets västra del. En flyttled av riksintresse löper öster om utredningsområdet, på ett avstånd av ca 5 km. Sjön Korsselet utgör en svår passage vid förflyttning av renarna. Figur 11. Riksintresseområden för rennäringen sid 18/21

Figur 12. Strategiska områden för rennäringen 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektromagnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskning avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som sid 19/21

kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. I den MKB som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. 5 Miljöpåverkan I detta skede är det svårt att göra en detaljerad konsekvensbedömning eftersom varken lokalisering eller tekniskt utförande för ledningen är fastställt. Utifrån vad som framkommer från föreliggande samråd kan justeringar avseende ledningens lokalisering, tekniskt utförande mm. komma att ske. I den MKB som kommer tas fram som en del i koncessionsansökan kommer dock ledningens miljöpåverkan analyseras och beskrivas i detalj. Nedan redovisas översiktligt den miljöpvåerkan som respektive alternativ ändå kan förutses kunna ge upphov till. 5.1.1 Alternativ 1 Alternativ 1 bedöms ge upphov till mycket begränsad miljöpåverkan, då inga betydande förändringar av vare sig ledningens lokalisering eller dess tekniska utförande är aktuella. Kraftledningen etablerades redan 1969 och kan idag ses som en naturlig del i den befintliga landskapsbilden, boendemiljön etc. Det föreligger så vitt känt ingen uppenbar intressekonflikt emellan den befintliga ledningen och andra idag kända intressen och näringar i och omkring utredningsområdet. 5.1.2 Alternativ 2 Alternativ 2 innefattar att nuvarande ledning kommer tas ur drift och raseras, samt att en ny luftledning ska etableras. Såväl rasering som nyetablering kommer innebära tämligen stor påverkan på den fysiska miljön, naturmiljön och landskapsbilden, även om utpekade intresseområden kommer att kunna undvikas. Alternativ 2 kommer även påverka rennäringens intressen, då det alternativa ledningsstråket bl.a. berör ett utpekat rastbetesområde samt ett uppsamlingsområde. Avseende boendemiljön bedöms alternativ 2 ge upphov till begränsad påverkan, då det alternativa ledningsstråket ligger längre ifrån befintlig bebyggelse än vad som är fallet idag. sid 20/21

5.1.3 Alternativ 3 Alternativ 3 innefattar att nuvarande ledning kommer tas ur drift och raseras, samt att en ny ledning kommer etableras i form av en markkabel. Såväl rasering som nedläggning av kabel kommer innebära viss påverkan på naturmiljön och landskapsbilden, även om utpekade intresseområden kommer att kunna undvikas. I jämförelse med en ny luftledning kommer den ianspråkstagna markytan längs ledningen att bli mindre. Markkabeln är tänkt att följa befintlig väg och vid byggnation kan därför viss trafikstörning förekomma. Vid jämförelse mellan de olika alternativen kommer även kostnaderna att beaktas och dessa är för en markkabel normalt sett betydligt högre än för en luftledning. 5.1.4 Nollalternativet Nollalternativet innebär att nuvarande ledning måste tas ur drift och raseras. Detta kommer ge upphov till stor påverkan på den fysiska miljön, naturmiljön etc. För att även fortsättningsvis säkerställa elförsörjningen i det aktuella området kommer en ny ledning att behöva etableras. Beroende på vilken lokalisering och vilket tekniskt utförande som nyttjas för detta, så kan nyetableringen i olika grad förväntas ge upphov till påverkan på kända intressen och näringar i det aktuella området. 6 Miljökonsekvensbeskrivning Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning och samråd 4. Alternativ 5. Beskrivning av verksamheten 6. Beskrivning av berörda intressen 7. Bedömning av konsekvenser 8. Samlad bedömning 9. Referenser sid 21/21