Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Relevanta dokument
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Skolplan Med blick för lärande

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Bedömningsunderlag - Lärare

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Enkät till skolledare

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Antagen av kommunfullmäktige

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Utbildningspolitisk strategi

Lönekriterier för lärare


2.1 Normer och värden

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Analys av Dialogmöte

3. Nyanserad och framåtriktad respons

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Scouternas gemensamma program

Skolplan för Tierps kommun

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

10 olika sätt att genomföra IUP-processen

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Dialogmötet i Bosvedjeskolan 25 januari 2012

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Bedömning. Hur pratar vi bedömning? Anita Attestål

Teamplan Ugglums skola F /2012

Fritidshemsnätverk 24/11-16

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

Kursplanen i engelska

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Motivation för matematik

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

@rystads #framtidenslaromedel. Michael Rystad. Kvalitet och utveckling

Hur är läget på din skola?

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet F i Luleå hösten 2013

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Skolenkäten hösten 2018

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolor Sturefors

Enkätresultat för pedagogisk personal i Luleå gymnasieskola, skolenhet G i Luleå hösten 2013

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

APL-plats: Period: 2014, vecka Specialpedagogik 2, 100 poäng

Enkätresultat för pedagogisk personal i Rudbeckianska gymn SA SP i Västerås hösten 2013

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Höredaskolans arbetsplan Läsåret 2013/14

Vi har inte satt ord på det

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Skolenkäten våren 2015

Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete

Transkript:

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet och har olika data som stödjer min uppfattning. b. Jag är övertygad om att så är fallet, men har få data som stödjer min uppfattning. c. Jag vet inte om så är fallet. d. Jag är ganska övertygad om så är inte fallet, men jag har få data som stödjer min uppfattning. e. Jag är övertygad om att så inte är fallet och har olika data som stödjer min uppfattning. 1.Lärarna planerar undervisningen genom att reflektera över vilka sammanhang och aktiviteter som kommer att öka elevernas engagemang och motivation. 2. I de flesta klassrum finns engagerade och motiverade elever. 3. När elevens engagemang skiljer sig från vad lärarna förväntat sig, analyserar lärarna arbetet, diskuterar orsaker och vad behöver förbättras. 4.Lärarna arbetar ofta med att analysera undervisningen och de hjälper varandra att utveckla undervisningen utifrån elevernas intressen. 5.Det finns dokumenterade bedömningar som visar på elevens kunskapsutveckling. 6.Föräldrar, lärare och politiker är trygga i att de har en rättvis bild av elevernas kunskapsnivå.

7. I allmänhet är föräldrarna nöjda med hur barnen/ungdomarna utvecklas och trygga i att de lär sig vad de behöver. 8.Skolan som tar emot elever från din skola är nöjd med dina elevernas kunskapsnivå och hur de utvecklats som individer (social utveckling). 9.Elever som har gått på din skola och har flyttat till andra skolor tycker att de har fått en bra utbildning och har uppfattningen att din skola har god kvalité. 10.De flesta lärare kan uttrycka vad eleverna förväntas kunna, förstå och prestera. 11.Lärarna har en gemensam syn på vad eleverna förväntas kunna, förstå och prestera. 12.Den bild och uppfattning lärarna har av uppdraget och vad eleverna skall lära sig överensstämmer i allmänhet med rektors. 13.Lärarna arbetar aktivt med att bli mer likvärdiga i sin bedömning. 14.Lärarna reflekterar och diskuterar frågor som bedömer vi det vi ska bedöma och är min bedömning och metod tillförlitlig och pålitlig? 15.Lärarna reflekterar och analyserar tillsammans regelbundet sin undervisning. 16. Lärare lär lärare är en naturlig del av skolutvecklingen och ditt ledarskap. 17.Lärarna reflekterar över sitt eget lärare och hur de bidrar till kollegors lärande.

18.Lärarna utvecklar nya samarbetsformer och utbyter regelbundet erfarenheter med varandra. 19.Lärarna bidrar till att utmana varandra genom att ifrågasätta och ompröva vad man gör och varför. 20.Lärarna använder sig av sina olikheter och tar tillvara på varandras olika kompetenser. 21.Skolans gemensamma mål och vision är levande bland elever och personal. 22.I personalens pedagogiska samtal diskuteras vilken kunskap som är hållbar och värd att ha i vårt samhälle. Ett brett och djupt lärande framför ytliga kunskaper. 23.Ditt ledarskap är spritt, dvs det både bär upp och är beroende av andras ledarskap. 24.Ditt ledarskap lär av det förflutna och av mångfald, står emot yttre tryck, väntar tålmodigt på resultat och bränner inte ut människor. 25.Du tar hand om din personal genom att få dem att ta hand om sig själva. 26.Du använder dig av din personal och dina rektorskollegor för att reflektera och analysera skolutveckling och ditt ledarskap. 27.Du är medveten om att förändringar i skolan är lätta att föreslå, besvärliga att genomdriva och enormt svåra att hålla vid liv och reflekterar därför kontinuerligt över dina relationer och ditt ledarskap.

28.Lärarna är noggranna med att ta hänsyn till elevernas intressen när de utvecklar arbetsmoment och uppgifter. 29.Lärarna är medvetna om att en del elever upplever innehållet ointressant och försöker därför utveckla aktiviteter och uppgifter för att motivera eleverna. 30.Kursplaner och läroplan är tillgängliga och stödjer elevernas förståelse kring vilka kunskaper de förväntas utveckla. 31.Lärarna tar hänsyn till elevernas olika sätt att lära. 32.När eleverna tilldelas böcker/läroböcker att läsa, försäkrar sig lärarna om att eleven har kunskaper och färdigheter som krävs. 33.När elever får uppgifter som kräver datakunskaper (eller annan teknologi) försäkrar sig lärarna om att eleverna har nödvändiga kunskaper. 34.Lärarna anstränger sig för att erbjuda eleverna problem där de får använda vad de har lärt sig. 35.Nästan alla lärare försöker uppmuntra eleverna att utveckla ett ämnesövergripande och holistiskt perspektiv, t ex att inse att det de lär sig i historia kan ha relevans för vad de lär sig i matematik, språk eller andra ämnen. 36.Eleverna ser en tydlig koppling mellan vad de gör och uppsatta mål. 37.Eleverna är vanligtvis delaktiga i bedömningsprocessen och kan t ex bedöma sin egen och kamraters prestationer.

38.I allmänhet förstår eleverna de kriterier som ligger till grund för bedömning av prestationer, processer, produkter, projekt osv. 39.De flesta elever upplever kriterierna som används vid bedömningen av deras arbete och utveckling som relevanta, meningsfulla och viktiga. 40.Eleverna uppmuntras att kontinuerligt bedöma sin egen process och sina egna arbeten. 41.Lärarna håller kontinuerligt bedömningssamtal med elever individuellt eller i grupp där kvaliteter i utveckling och elevarbeten diskuteras. 42.För de flesta lärare är det främsta syftet med bedömningen att bidra till elevernas utveckling och inte i första hand för att checka av målen eller betygsättning. 43.De flesta lärare är mer intresserade av kvalitén i undervisningen och lärandet än att hinna med ett antal moment på ett antal timmar. 44.Utvärderingar av undervisningen görs av elever och lärare kontinuerligt. 45. Skolan är trygg och säker. 46.Elever och lärare känner sig trygga. 47.All personal och elever möter varandra med respekt. 48.När elever samarbetar så bemöter de varandra respektfullt, vänligt och stödjande.

49.När elever misslyckas nå målen trots ansträngningar så ser elever och lärare detta som en naturlig del i lärprocessen. 50.Lärare och andra vuxna diagnostiserar och stödjer elever som inte uppnår målen. 51.Elever och föräldrar får kontinuerlig feedback kring utveckling och lärande och inte bara när det t ex är dags för betyg. 52.Elever, individuellt och i grupp, ges flera möjligheter att visa andra utåt vad de gör i klassen och i skolan. 53.Elevuppgifterna är ofta konstruerade så att krävs att eleverna samarbetar. 54. Eleverna får regelbundet uppgifter som ger möjlighet till interaktion med föräldrar och andra vuxna utanför skolan. 55.Eleverna har tillräcklig kunskap om grupprocesser för att kunna analysera och utvärdera gruppens arbete, i vilken de själva deltar. 56.IT används för att bygga samarbetande nätverk mellan elever och vuxna.