Datum 2016-08-08 Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Bergkvara skola 2016/2017 Postadress Telefon vxl Mobiltelefon E-post Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS 0486-33 100 Direkttelefon 0486-33 558 azadeh.hatami@torsas.se
Datum 2016-08-08 Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM LÅ 2016/2017 Upprättad vid arbetsplatsträff i juni 2016 utifrån skolans trivselenkät för elever, utvecklingssamtal med föräldrar och elevers). 1. MÅL Vi vill att alla i vårt område, såväl elever som vuxna, ska trivas och känna sig trygga. Alla människor är lika mycket värda. Därför arbetar vi för att främja jämställdhet mellan könen, för att motverka alla typer av diskriminering och kränkande behandling såsom t.ex. våld, trakasserier, mobbning och främlingsfientlighet. 2. DEFINITIONER ENLIGT LAGEN Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen 6:e kap. (2010:800) DISKRIMINERING Uttryck för normer, regler, struktur i samband med de sju diskrimineringsgrunderna. KRÄNKANDE BEHANDLING Kränkande beteende, utan att vara trakasseri, kränker ett barns/ elevs värdighet TRAKASSERIER Ett kränkande beteende i samband med de sju diskrimineringsgrunderna DO BEO 2
2.1 DISKRIMINERING (Diskrimineringslagen (2008:567)) Diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567) är att barn/elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet (t. ex. hudfärg), religion eller annan trosuppfattning (t.ex. att vara kristen) kön (pojke eller flicka) könsöverskridande uttryck eller identitet (t.ex. att någon genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön). funktionshinder (t.ex. varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar). sexuell läggning (t. ex. homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning). Ålder (t.ex. hur gammal någon har hunnit bli). Eftersom diskriminering innebär missgynnande, förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering: Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Ett exempel på direkt diskriminering kan vara om en elev nekas delta i någon arbetsuppgift, med hänvisning till könstillhörighet, t.ex.: Du som är pojke ska inte virka. Indirekt diskriminering: Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, om inte bestämmelsen, kriteriet eller tillvägagångssättet har ett berättigat syfte. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. 2.2 LIKABEHANDLING (Diskrimineringslagen (2008:567)) Likabehandling innebär att alla barn/elever behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär inte att alla barn/elever ska behandlas lika (se indirekt diskriminering). 2.3. TRAKASSERIER (Diskrimineringslagen (2008:567)) Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Exempelvis om man får höra nedsättande kommentarer utifrån sin bakgrund, som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 2.4. SEXUELLA TRAKASSERIER (Diskrimineringslagen (2008:567)) Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 3
2.5. KRÄNKANDE BEHANDLING (Skollagen (2010:800), 6:e kap.) Kränkande behandling, enligt Skollagen (2010:800), 6:e kap., är ett uppträdande som utan att vara trakasserier/diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen eller systematiskt återkommande. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten, men även t.ex. via telefon och Internet. Om kränkningar som begås på barnens och elevernas fritid även uppmärksammas i verksamheten har denna ansvar för att agera. Kränkningar kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för olika otillbörligheter som exempelvis hora eller bög), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning), text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms, chattsidor). Enligt brottsbalken: Olaga tvång, olaga hot, misshandel, hets mot folkgrupp m.m.. 4
FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Rektor ansvarar för verksamhetens förebyggande och främjande insatser. Individnivå: nyanställda tar del av vår likabehandlingsplan pojkar och flickor ges lika stort utrymme kontinuerlig utvärdering av elevernas sociala situation kurator, skolsköterska och elevhälsoteam finns att tillgå för den enskilda eleven skolsköterskan har elevhälsosamtal med år F och år 2 tillsammans med vårdnadshavare, samt enskilt med eleven i årskurs 4. Pojk- och flicksamtal i årskurs 6 med skolsköterskan. Pga. frånvaro av skolsköterska har inte detta efterföljts i år. skriftlig trivselenkät en gång per läsår eller oftare vid behov frågor ställs om trygghet och barnets trivsel till vårdnadshavare inför/på utvecklingssamtal utvecklingssamtal minst en gång per termin Gruppnivå: personal och elever arbetar gemensamt fram ordningsregler likabehandlingsplanen uppdateras varje år och vid behov observationer genomförs vid behov av specialpedagog/kurator gemensamma temadagar för hela skolan värderingsövningar läggs in på schemat för regelbundet arbete ca. 20 min/vecka. vi löser konflikter genom medling. rastvakter som observerar och ingriper dokumenterar och följer upp elevers frånvaro i Dexter vi ser allas olikheter och erfarenheter som tillgångar alla behandlas med respekt sträva efter att elevrådet blir alltmer delaktiga i likabehandlingsarbetet, en stående punkt på elevrådet bör vara elevernas arbetsmiljö. vid arbetslagsträffar uppdatering och genomgång av de åtgärder som satts in och resultatet av åtgärderna, som vid behov revideras samt återkoppling från EHT. klassläraren samtalar med sin klass och personalen på fritidshemmet med sin grupp om var, när och hur kränkande handlingar, trakasserier eller diskriminering förekommer. klassråd och elevråd(2-3 ggr per termin) kartläggning av skolans likabehandlingsarbete sker under ledning av rektor eller arbetslagsledare. gemensam genomgång och revidering av likabehandlingsplanen för all personal under ledning av arbetslagsledaren. Verksamhetsnivå: likabehandlingsplanen presenteras för vårdnadshavarna likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida och i adresskatalogen överlämning från år 6 till 7. Rektor från år 7-9, speciallärare, samt år 6 klasslärare genomför pedagogiska och sociala överlämningar. Överlämningar sker också från förskolan till förskoleklass samt vid lärarbyte under skoltiden. 5
4. LIKABEHANDLINGSARBETETS ÅRSLINJE Hösttermin AUGUSTI- SEPTEMBER Genomgång av Likabehandlingsplanen för personal, som i sin tur informerar eleverna Föräldramöte arbete med Likabehandlingsplanen NOVEMBER Genomförande av elevernas trivselenkät samt utarbeta ev åtgärder NOVEMBER Under oktober-november: Utvecklingssamtal med elev och föräldrar - trivselfrågor DECEMBER Vårtermin JANUARI FEBRUARI MARS Utvärdera ev åtgärder från höstens enkät. Resultatet från enkäten saknas. Därför har inga speciella åtgärder satts in utifrån enkätsvaren. APRIL Under mars-april: Utvecklingssamtal med elev och föräldrar - trivselfrågor MAJ Utvärdering av arbetet med föregående läsårs mål och formulering av nya mål 6
JUN ÅTGÄRDANDE ARBETE Den som uppger att han eller hon blivit kränkt, måste alltid tas på allvar! När det uppdagas att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt används följande rutiner: 5.1. RUTINER VID MISSTANKE OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING: Elev elev Akuta åtgärder Utredning Akuta situationer av trakasseri eller kränkande behandling mellan barn/elever, hanteras omedelbart av personal som upptäcker eller får närmast information om händelsen. Därefter kontaktas klassläraren om det är elev som har utsatt elev, rektor och/eller skyddsombud kontaktas om personal utsätter elev. Vårdnadshavarna/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt om det inträffade. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället för upplevd kränkning och oberoende om det finns uppsåt att kränka eller inte. Ansvarig lärare ansvarar för att en utredning görs, av honom/henne själv. Utredningen: Omfattar den utsatte och den som anser sig ha blivit utsatt. Belyser allsidigt vad som har inträffat. Analyserar orsakerna till detta. Analysen ska klargöra om det handlar om trakasseri eller kränkningar, enstaka händelser eller systematiskt beteende. Bör omfatta individ, grupp och verksamhetsnivå. Klassläraren ansvarar för att dokumentation sker. Vid behov rådgör ansvarig lärare med rektor och kurator. Åtgärder för att förhindra framtida händelser Åtgärder som sätts in för den utsatte och den som utövar kränkningen, ska grunda sig på aktuell utredning och analys. Åtgärderna bör leda till långsiktiga lösningar och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå. Vårdnadshavarna/ansvariga vuxna för eleven informeras om åtgärderna. Ansvarig lärare ansvarar för att åtgärderna dokumenteras, av honom/henne själv. Ansvarig lärare ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas av honom/henne själv. Om problemet kvarstår kallar rektor till elevvårdskonferens och ett åtgärdsprogram upprättas för en eller flera inblandade. Uppföljning/utvärdering planeras in. (OBS! Elevinformation hanteras enligt offentlighets- och sekretessbestämmelser.) I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till socialtjänst och/eller polis. Rektor gör ev. anmälan. 7
5.2 RUTINER VID MISSTANKE OM TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING: Elev elev Akuta åtgärder Akuta situationer av trakasseri eller kränkande behandling mellan barn/elever, hanteras omedelbart av personal som upptäcker eller får närmast information om händelsen. Därefter kontaktas klassläraren om det är elev som har utsatt elev, rektor och/eller skyddsombud kontaktas om personal utsätter elev. Vårdnadshavarna/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt om det inträffade. Utredning Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället för upplevd kränkning och oberoende om det finns uppsåt att kränka eller inte. Ansvarig lärare ansvarar för att en utredning görs, av honom/henne själv. Utredningen: Omfattar den utsatte och den som anser sig ha blivit utsatt. Belyser allsidigt vad som har inträffat. Analyserar orsakerna till detta. Analysen ska klargöra om det handlar om trakasseri eller kränkningar, enstaka händelser eller systematiskt beteende. Bör omfatta individ, grupp och verksamhetsnivå. Klassläraren ansvarar för att dokumentation sker. Vid behov rådgör ansvarig lärare med rektor och kurator. Åtgärder för att förhindra framtida händelser Åtgärder som sätts in för utsatt och den som utövar kränkningen, ska grunda sig på aktuell utredning och analys. Åtgärderna bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå. Vårdnadshavarna/ansvariga vuxna för eleven informeras om åtgärderna. Ansvarig lärare ansvarar för att åtgärderna dokumenteras, av honom/henne själv. Ansvarig lärare ansvarar för att ärendet följs upp och utvärderas av honom/henne själv. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till socialtjänst och/eller polis. Rektor gör ev. anmälan. Om problemet kvarstår kallar rektor till elevvårdskonferens och ett åtgärdsprogram upprättas för en eller flera inblandade. Uppföljning/utvärdering planeras in. (OBS! Elevinformation hanteras enligt offentlighets- och sekretessbestämmelser.) 8
5.3. RUTINER VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING Personalen har en skyldighet att informera rektor och/eller skyddsombud om det kommer till deras kännedom om eller har misstanke avseende att: En elev har missgynnats av personal genom sämre behandling än någon annan utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. (Direkt diskriminering) En elev har missgynnats (utifrån de sju diskrimineringsgrunderna) av personal genom tillämpning av en bestämmelse eller ett tillvägagångssätt som framstår som neutralt. (Indirekt diskriminering) Rektor har skyldighet att inleda utredning: Rektor har samtal med de inblandade (ev. i närvaro av facklig representant eller annan person som de inblandade önskar ha med under samtalet.) i syfte att få fram en allsidig bild. Elevens vårdnadshavare/ansvarig vuxen informeras snarast möjligt. Rektor analyserar på vilket sätt diskrimineringen har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna och på vilket sätt det aktuella missgynnandet är uttryck för bakomliggande normer, strukturer eller till synes neutrala bestämmelser eller tillvägagångssätt. Rektor beslutar om lämpliga åtgärder på individ och övergripande nivå, utifrån utredningens slutsatser. Samtliga inblandade skall ges möjlighet till samtal för stöd och bearbetning. Rektor skall, om kränkning är av den arten, anmäla till polis/arbetsmiljöverk och/eller försäkringskassa. Utredning och åtgärder skall dokumenteras av rektor. Rektor ansvarar för att uppföljning sker. Förbud mot repressalier: Förbudet gäller bestraffningar av en elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller diskriminering. 9
6. RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGAR VT 16 VID BERGKVARA SKOLA Aktuella kartläggningar vårtermin 2016 är skolans trivselenkät för elever, utvecklingssamtal med föräldrar. Utvärdering i maj 2016. 6.1 MÅL 2016/2017 Vi ska arbeta aktivt med värdegrundsorden. En temadag i sept. som lågstadiet ansvarar för. Uppföljning i november som mellanstadiet ansvarar för. Livskunskap inlagt på schemat vid samma tidpunkt för alla klasser from. Ht-15. Focus på språket. Rasterna. Första månaden på terminen är varje lärare ute på rasterna så ofta man kan. Vi ökar rastvakten under året till minst två personal varje rast. Planerade rastaktiviteter en förmiddagsrast i veckan. Mellanstadiet ansvarar. Upprätta tydligara regler och konsekvenser för rastspelen (fotboll, killerboll etc.) 6.2 HAR VI NÅTT MÅLEN FÖR 2016/17 OCH PÅ VILKET SÄTT? OM INTE, VARFÖR? Vi har inte haft livskunskap inlagt vid samma tidpunkt i alla klasser. Eftersom det var praktiskt svårt att genomföra. Vi har haft livskunskap vid olika tillfällen. Vi har inte upprättat tydliga regler och konsekvenser för rastspelen. Det har i år inte varit lika aktuellt som tidigare eftersom det har fungerat bättre på de olika planerna (fotboll och killerboll) samt att rastvakten har varit mer närvarande på fotbollsplanen. 6.3 MÅL 2016/2017 Livskunskap inlagt ca. 20 min./vecka. Periodvis styrda av Dilemma problem. En temadag i sept. med värdegrundsorden som utgångspunkt. Rasterna. Första månaden på terminen är, som förra året, alla lärare ute på rasterna. Vi har minst 2st rastvakter ute varje rast. Fokus på språket. Nolltolerans på svordomar och dåligt språkbruk.( detta rapporteras direkt till föräldrar)enl. blankett. AE varje vecka (1h). Dialog med busschaufförerna en gång i månaden om hur det fungerar med språk osv. på bussarna. Sista fredagen i månaden pratar arbetslagsledaren med chaufförerna. 10