Parallellseminarium 4

Relevanta dokument
Parallellseminarium 3

Parallellseminarium

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Matematik och det nya medialandskapet

2:1. A4-systemet. 616 Talföljder på laborativt vis. Pesach Laksman lärarutbildare vid Malmö högskola. Potenser. 3 Biennal 2008

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Att se och förstå undervisning och lärande

Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik?

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Parallellseminarium 2

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Programmering i skolan!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Fristående matematikkurser vid LHS Alla är på grundnivå och har högskolepoäng enligt Bologna (5p motsvarar 7,5 HP)

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Välkomna till Toftaskolan

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal planering i matematik

Parallellsession Storheter och små barn

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Parallellsession Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen. 302 Matematik i Papua Nya Guinea

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Skolverkets arbete kring matematik

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

48 p G: 29 p VG: 38 p

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1

Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Learning study elevers lärande i fokus

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Program Matte/NO- biennetten 26 januari 2013

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Verktyg för Individanpassad SFI

Eva Mettävainio, lågstadielärare undervisar på Smedskolan (F-3) i Pajala.

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Vad är det som gör skillnad?

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

Ett år med satsningar på matematik

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

måndag, 2010 oktober 11

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Inlärning. perception. produktion

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Skolverkets arbete kring matematik

Matematiksatsningen

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Förskoleområde Trångsund 2016

Fredsborgskolans matematik och språkprofiler.

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Transkript:

Parallellseminarium 4 401 Matematik i förskolans närmiljö Fö, Föreläsning och workshop Lisbeth Ringdahl I den läroplan för förskolan som börjar gälla 2011-07-01 finns uttryck som: utforskande, nyfikenhet och lust fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Därtill finns tydliga mål i matematik som förskolan ska sträva efter att varje barn ska få möjlighet att utveckla. Jag har varit kursledare för flera kurser inom förskolelyftet med inriktning mot matematik och språk i förskolans närmiljö. Jag delar med mig av varför, vad och hur man kan arbeta enligt ovanstående kursplanecitat. Vi kommer även att göra en del aktiviteter tillsammans (fast inomhus). Lisbeth Ringdahl är lärarutbildare vid Malmö högskola 402 Synliggör matematiken i förskolan Fö, Föreläsning Margareta Forsbäck Förskolans läroplan framhåller att barn 1-5 år ska ges förutsättningar att utveckla en matematisk medvetenhet och tillägna sig grundläggande begrepp inom bl a matematik. I föreläsningen ges exempel på vad detta kan innebära inom matematikens olika områden och hur förskoleklassen sedan kan bygga vidare på dessa kunskaper. Margareta Forsbäck arbetar med matematikdidaktik vid lärarutbildningen vid Stockholms Universitet samt med fortbildning för förskolan.

403 Matematik med språket som bas F-5 Gt, Workshop Petra Adolfsson, Ysanne Bengtsson Enligt vår erfarenhet ökar elevernas matematiska förståelse när de arbetar praktiskt. Gruppövningar gör att eleverna kommunicerar och lyssnar på varandra. Detta ökar elevernas samarbetsförmåga, kreativitet och ansvarstagande. Eleverna måste få tala matematik och sätta ord på hur de tänker. Matematiska samtal är viktiga för att lyfta fram olika sätt att tänka och lösa uppgifter. Vi visar i vårt arbetsseminarium några laborativt och språkutvecklande matematikövningar som vi har arbetat med i våra klasser. Ni får även prova på några av övningarna. Petra Adolfsson och Ysanne Bengtsson är lärare på Rosengårdsskolan F-5 i Malmö. 404 Learning study medveten undervisning Gt, Föreläsning Anna Wernberg I detta pass presenteras Learning Study som en modell för deltagardrivet utvecklingsarbete direkt i klassrummet. En learning study har vissa karaktäristiska drag. Det är en upprepad process där lärare i samarbete med varandra planerar och genomför lektioner. Ambitionen är att förbättra undervisningen genom revidering baserad på analys av videoinspelning av lektioner tillsammans med för- och eftertest. Dessa drag kommer att tydliggöras och exemplifieras med hjälp av presentation av redan genomförda Learning studies. Även några principer i den bakomliggande teoretiska utgångspunkten, variationsteorin, presenteras. Anna Wernberg arbetar med lärarutbildningen vid Högskolan Borås och har i sin forskning genomfört Learning Studies i matematik. Hon disputerade i dec 09 med avhandlingen: Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna.

405 Multiplikation i år 2-3 (Del 2) Gt, Föreläsning Rolf Palmblad, Karl-Åke Kronqvist I denna föreläsning finns kopplingar till Lpo 94 (Ur Kursplan för Matematik) beträffande tal och talens beteckningar kunna beskriva mönster i enkla talföljder, och kunna dela upp helheter i olika delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Det förekommer att barn i år 3 har låsningar när det gäller multiplikation. De kan ha fått för sig att multiplikation är något som man bara ska kunna. Istället handlar om förståelse för begreppet. Med hjälp av laborativt arbetssätt (Anna Kruses lappar) kan barnen få begreppsförståelse i multiplikation. Detta är en av två sammanhängande föreläsningar kring multiplikation Rolf Palmblad, lågstadielärare. Medverkar till Nationella prov för år 3. Karl-Åke Kronqvist, lärarutbildare och lågstadielärare, författare. 406 Från lika långa sträckor till lika stora kvadratpar Gs/Gy, Workshop Pesach Laksman Hur många olika långa sträckor har vi på ett geobräde? Detta kommer att bli starten på en resa via pythagoreiska trianglar till kvadraternas värld. Resan kommer att ske i gränstrakterna mellan geometri och talteori. Pesach Laksman arbetar på Lärarutbildningen på Malmö högskola vid enheten NMS.

407 Matematik med mobiltelefoner Gs/Gy, Föreläsning Per Jönsson, Sverker Aasa Innovationer som bloggar, chatforum, digitala nätverk och mobiltelefoner gör att vi idag har ett nytt medie- och kommunikationslandskap. Detta ändrar förutsättningarna för undervisning och lärande i skolan och för att nå de nya eleverna, som är vana vid gradvis förändring av svårighetsgrad och omedelbar feedback, behöver vi anpassa både ämnesinnehåll och undervisningsformer. Vi berättar om flera projekt där mobiltelefoner används i undervisningen. Baserat på fri programvara skapar eleverna och läraren tillsammans applikationer som sträcker sig från mattetipspromenader till problemlösningsuppgifter där flygbilder och telefonens GPS-funktionen används. Per Jönsson och Sverker Aasa undervisar i matematik och teknik vid lärarutbildningen i Malmö. De har deltagit i projektet Mobile Learning Environments. 408 Symbolhanterande verktyg Gs/Gy, Föreläsning Per-Eskil Persson Varför det är viktigt att symbolhanterande verktyg som räknare och matematikprogram för datorer börjar användas i undervisningen? Vad vinner eleverna kunskapsmässigt på att få möjlighet att arbeta med dem och hur kan undervisningen utvecklas mot ett mer undersökande och självständigt arbetssätt? Vid föreläsningen visas i en rad exempel från grundskolans och gymnasiets matematik hur såväl räknare som några bra mjukvaror för datorer, från grafritande till tämligen avancerade program, kan utnyttjas. Exemplen ges som några olika tillämpningar inom matematikområdena algebra, funktionslära och analys. Slutligen diskuteras även de resurser man kan finna på Internet. Per-Eskil Persson är verksam vid Lärarutbildningen inom Malmö Högskola. Han har en mångårig erfarenhet som gymnasielärare och forskar även kring algebralärande

409 Strävorna ett arbetsredskap Alla, Arbetsseminarium Anders Wallby, Ulrica Dahlberg Strävorna, ncm.gu.se/stravorna, är en webbtjänst som finns på Nämnaren på nätet. Syftet med Strävorna är att tillhandahålla material som på exemplifierar och förtydligar kursplanens mål att sträva mot. Mål att sträva mot ger en vägledning för lärarens arbete och ett stöd för hur undervisningen kan genomföras arbetet ska leda till att eleverna utvecklar de olika kompetenserna som finns beskrivna. Deltagarna i passet ges en presentation av Strävorna, får prova en aktivitet från Strävorna samt möjlighet att arbeta med att producera en egen aktivitet. Anders Wallby har lång erfarenhet som mellanstadielärare och arbetar idag på NCM som redaktör och ansvarig för NCM:s webbplats. Ulrica Dahlberg är gymnasielärare och ansvarig för Nämnaren på nätet. Ulrica är även redaktör för Nämnaren. 410 Interkulturell matematik i skolan Alla, Föreläsning Ingrid Dash Föreläsningen baseras på min avhandling. Materialet som analyserades hämtades från två fältstudier. Intervjuer gjordes med nio elever vid två olika tillfällen i två skolklasser, en i södra Sverige och en i centralöstra Indien. Även lärarintervjuer och observationer av lektioner utfördes. Resultatet visar att de olika lärandemiljöerna spelar roll för hur eleverna inriktar sig till sitt lärande, om de känner sig delaktiga i sitt kunskapande. En annan aspekt av resultatet är tre olika förståelseformer som kunde beskrivas utifrån materialet. Här diskuterar jag hur matematisk förståelse kan definieras och exempel ges på hur undervisning kan organiseras med målet att eleverna ska förstå det matematiska innehållet. Ingrid Dash är grundskollärare i Ma/NO, inriktning de senare åren. Hon disputerade i pedagogik vid Lunds universitet den 30 januari 2009