Parallellseminarium

Transkript

1 Parallellseminarium Matematik i en sydkoreansk förskola F, föreläsning Föreläsningen handlar om ett besök på en förskola i Seoul Här visas hur förskollärare och barn arbetar med begreppen mätning, mönster och räkning. Genom en film visas hur förskollärare arbetar med barnen kring dessa begrepp. En jämförelse med svensk förskola och matematik jämförs. Tamsin Meany är professor i matematikdidaktik för de tidiga åren vid Malmö Högskola Anna Wernberg arbetar som lektor i matematik mot de tidigare åren vid Malmö Högskola. Hon håller även föreläsningar och handleder verksamma lärare i arbetet med Learning Study. 302 Matematiska begrepp i förskolan och i grundskolans tidigare år F,L, föreläsning Denna föreläsning vänder sig till lärare, som arbetar med barn mellan ca 10 månaders och 10 års ålder. Mycket ändrar sig hela tiden i till exempel matematikämnet. Det skrivs ofta nya läroplaner och kursplaner. Lärarutbildningen byter upplägg och didaktik lite då och då. Lärarnas anställningsformer förändras plötsligt. Politiker tror för ofta att de vet mer om skolarbete än det som lärarkåren kan. Men matematiska begrepp är pålitliga. De har varit de samma i tiotusentals år. Matematiska symboler och definitioner kan variera, men inte begreppen. Kilskriften hade sina talsymboler, egyptierna satte bara streck för tal under tio, grekerna använde vissa av sina bokstäver för talskrivning och romarna hade sina bokstäver för att hugga in årtal i marmor. De siffror vi använder nu infördes motvilligt i Sverige för bara cirka 400 år sedan. Och de passar inte i tekniska hjälpmedel. Men talen påverkas inte av sina symboler. De påverkas inte av klåfingrighet eller okunnighet. Med geometriska begrepp är det likadant. Annat är det med fysikämnet, där världsbilderna har avlöst varandra med jämna mellanrum: jorden var en gång platt som en pannkaka. Jag kommer att gå igenom några matematiska begrepp som förskolans läroplan och grundskolans kursplaner ålägger lärarna att undervisa om. Det är bra att ha dessa dokument med sig till föreläsningen. Jag har jobbat många år med grundutbildning, fortbildning, kurser och specialpedagogik för olika lärarkategorier. Lärare som får fördjupade kunskaper om matematiska begrepp får det lättare variera undervisningen. Rolf Palmblad, lågstadielärare. Medverkar till Nationella prov för år 3. Ersätter Karl-Åke Kronqvist, som fått förhinder

2 303 Schackmatte för framtidens skola F,L,M, föreläsning Sveriges Schackförbund arrangerar varje år världens största schacktävling för s kolungdomar, Schack4an tioåringar i klass 4 lär sig genom tävlingen att spela schack och deltar i själva tävlingen. Orsaken till det stora intresset från Sveriges skolor är att Schack4an är ett socialt projekt där ALLA barn bidrar till klassens framgång. Sveriges Schackförbund blir varje år kontaktade av skolor som deltagit i Schack4an och som har upptäckt hur bra schack är för barns utveckling. De ville kunna använda sig mer regelbundet av schack i sin undervisning. År 2009 startade ett försöksprojekt i Lund, Schack i skolan. Idén var att ta tillvara på det intresse som Schack4an föder genom att utveckla schack till ett modernt pedagogiskt verktyg. Konceptet bygger på att pedagoger utbildas i schackinstruktion, att de serveras med lämpligt instruktionsmaterial och coachning. Projektet har varit framgångsrikt. Säsongen 2011/12 har närmare 300 skolor startat med schackinstruktion och pedagoger har utbildats. Skolåret 2012/13 räknar Sveriges Schackförbund med att ytterligare 150 skolor kommer starta med schackundervisning. I de utvärderingar som gjorts av projektet menar 81 % av pedagogerna som undervisat i schack att de kan se positiva intellektuella effekter på barnen som haft schackinstruktion. 23 % menar sig se positiva effekter i alla ämnen, och 58 % specifikt i matematiken. Projektet Schack i skolan har fått god respons från matematiklärare på olika nivåer. Önskemål finns från denna grupp att tydligare visa hur schack kan användas i matematikundervisningen, vilka olika matematiska förmågor som tränas, samt hur schack kan användas inom ramen för läroplanen. Jesper Hall är riksinstruktör i Sveriges Schackförbund, har tagit fram ett första schackmattematerial, och arbetar med att utveckla ett instruktionskoncept för schack i matematiken. 304 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning L,M, föreläsning Att få delta i matematiska samtal, argumentera, resonera och lyssna till andras förklaringar när man arbetar med problemlösning är avgörande för att eleverna skall utveckla sitt matematiska tänkande. Hur kan lärare göra en bra bedömning i dessa situationer? För att kunna utforma bra bedömningssituationer måste man vara tydlig med vilka mål och vilket syfte bedömningen har. I vår föreläsning ger vi exempel på hur man kan arbeta med problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning. Margareta Bynke och Anna Gullberg är lärarutbildare i matematikdidaktik vid Malmö högskola

3 305 Mobiltelefonen, ett naturligt undervisningsverktyg H, föreläsning Innovationer som bloggar, chatfora, digitala nätverk och mobiltelefoner gör att vi idag har ett nytt medie- och kommunikationslandskap. Detta ändrar förutsättningarna för undervisning och lärande i skolan och de nya styrdokumenten for grund- och gymnasieskolan framhåller också vikten av att moderna teknik ar en naturlig ingrediens i undervisningens centrala innehåll. Vi berättar om flera projekt där mobiltelefoner används i undervisningen. Baserat på fri programvara skapar eleverna och läraren tillsammans problemlösningsuppgifter där bl.a. telefonens GPS-funktion används. Per Jönsson är professor i tillämpad matematik och ett av hans primära forskningsintressen ar användning av teknologi i matematikundervisningen. Sverker Aasa är universitetsadjunkt och arbetar i forskningsprojekt gällande didaktiska möjligheter med modern teknik inom undervisning. 306 Geometri med GeoGebra för år 7-9 H, workshop I denna Workshop kommer vi att arbeta med några exempel, lämpliga för årskurs 7 9, där man använder GeoGebra för att upptäcka och undersöka geometriska begrepp och samband. Vi kommer också att utföra några geometriska konstruktioner i GeoGebra och diskutera hur man kan visa konstruktionernas giltighet. Workshopen förläggs till datorsal, men du kan även arbeta på egen, bärbar dator. Barbro Söderberg är universitetsadjunkt i Matematik och lärande vid Malmö högskola. 307 Vad kan skolmatematiken lära av yrkeslivet? G,V, föreläsning Vetenskapsrådet har beviljat medel till ett internationellt forskningsprojekt Vuxnas matematik: Från arbetet till skolan. Syftet med projektet är att beskriva, analysera och förstå vuxnas informella matematikkompetens som används på arbetsplatser. Detta kommer vi att jämföra med den matematik som elever förväntas lära sig gymnasieskolans yrkesprogram, övriga ungdomsskolan och vuxenundervisningen. Man kan säga att i det här projektet så ges skolans matematik möjlighet att lära från vuxnas matematikinnehållande kompetenser i yrkeslivet. I föreläsningen kommer några resultat från arbetsplatsbesöken att diskuteras Lisa Björklund Boistrup arbetar i PRIM-gruppen på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Lisa har under flera år varit med i konstruktionen av nationella prov och diagnostiska material. Marie Jacobson har lång erfarenhet som lärare i matematik inom grund- och gymnasieskola. Nu arbetar hon med lärarutbildning och kompetensutveckling på Malmö högskola. Maria Johansson har mångårig erfarenhet av matematikundervisning i grundskola och gymnasium. Hon har också studerat sociologi och har ett särskilt intresse för yrkesprogrammen. Maria är forskarstuderande och deltar i projektets kvalitativa studie.

4 308 Mötet med CAS och DGS G,V, föreläsning Utvecklingen av undervisning på gymnasienivå där datoralgebrasystem (CAS) används regelmässigt har gått tämligen långsamt i Sverige. Den viktigaste orsaken är att det innebär en stor omvälvning både för lärare och elever att börja arbeta med sådana kraftfulla redskap i matematiken. Så vad händer i vanliga svenska klassrum när CAS och även ett dynamiskt geometrisystem (DGS) börjar användas? Erfarenheterna från två forskningsprojekt där dessa system konsekvent använts i gymnasiekurserna Ma A och Ma B diskuteras och några råd ges för hur man på bästa sätt möter dem som lärare och elev. Per-Eskil Persson är fil.dr. i matematik och lärande och är verksam vid Lärarutbildningen inom Malmö Högskola. Han har mångårig erfarenhet som gymnasielärare och bedriver forskning kring algebra och teknologiska verktyg i matematikundervisningen. 309 Öppna din dörr! A, föreläsning Varför stänger lärare ofta dörren till sitt klassrum och arbetar ensamma? Nio gymnasielärare i matematik har under en termin besökt några av varandras lektioner med syftet att utvecklas som lärare och starta ett öppet samarbete. Lektionsbesöken med efterföljande djupa pedagogiska diskussioner och reflektioner har bland annat handlat om elevaktivitet, arbetsklimat och hur nya matematikområden bäst förklaras. Utvecklingsprojektet har utan att kräva stora resurser gett möjlighet för en skräddarsydd kompetensutveckling och ett nytt synsätt på samarbete kring vad som händer i matematikklassrummet. Marie Sjöblom är projektledare i ett skolutvecklingsprojekt kring lektionsbesök och arbetar 20 % som gymnasielärare i matematik, 30 % med skolutveckling inom Malmö Stad och 50 % med en licentiatuppsats i matematikdidaktik kring elevkommunikation. 310 Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. A, föreläsning Är den svenska skolan till för alla? Får nyfikna och vetgiriga barn det stöd och den stimulans som de har rätt att förvänta sig eller är skolan till för de elever som är ordentliga och flitiga men inte krävande? I en ny avhandling från Linnéuniversitetet ligger fokus på barn och ungdomar som ofta förvånar och fascinerar sin omgivning elever med exceptionell fallenhet för matematik. De är sinsemellan olika, lika olika som alla andra individer i samhället, men de har ett gemensamt: intresse för matematik och att få syssla med matematiska aktiviteter. Föreläsningen beskriver vad som karaktäriserar dessa elever, deras olika sätt att uttrycka sina förmågor samt hur de bemöts i den svenska skolan. Eva Pettersson, verksam vid Blekinge Tekniska Högskola, disputerade i maj 2011 vid Linneuniversitetet med avhandlingen "Studiesituationen for elever med särskilda matematiska förmågor".

5 311 Bedömning för lärande en fallstudie i matematik H, G, föreläsning En systematisk användning av bedömning med det uttalade målet att öka elevers lärande - bedömning för lärande - hävdas av många forskare vara ett sätt att främja lärande och motivation. Detta mål kan uppnås genom att elever har förståelse för mål och kriterier och genom att involvera dem i bedömningsprocessen. Tidigare forskning har visat att var och en av flera "formativa verktyg", såsom bedömningsmatriser och feedback, har varit effektiva för lärande. Fem strategier för bedömning för lärande har beskrivits men lite är känt om effekterna av en kombination av sådana strategier i ett klassrum. I en studie genomförd med gymnasieelever har alla fem strategierna använts. Resultaten indikerar en förbättring i elevernas prestationer i problemlösning, till exempel när det gäller hur väl de kan tolka ett problem och använda lämpliga matematiska metoder för att lösa det. Eleverna visar också förbättringar i sina matematiska resonemang och i hur de presenterar en matematisk lösning. Resultaten indikerar dessutom en förändring i elevernas matematikrelaterade föreställningar, i riktning mor mer produktiva föreställningar som stödjer lärande i matematik. Andreia Balan, tjänstgör som verksamhetscontroller vid Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, och disputerade i december 2012 med avhandlingen Assessment for Learning- A case study in mathematics education. Tidigare arbetade Andreia under flera år som gymnasielärare i matematik och fysik.