Samverkan över olika skolformer och skolår i ett matematikdidaktiskt lärandeperspektiv

Transkript

1 Lärakademin i område Klågerup, Svedala kommun: Samverkan över olika skolformer och skolår i ett matematikdidaktiskt lärandeperspektiv Annika Palmgren (förskolelärare) och Pesach Laksman (lärare skolår 7 9) påbörjade ett samarbete hösten Det samarbetet gav mersmak, och Annika Palmgren startade en Lärakademi i matematik i område Klågerup i Svedala kommun. Arbetet skulle ske utifrån ett röda tråden perspektiv. Skolledare, lärare, forskare, lärarutbildare och föräldrar tillsammans skulle utveckla matematikundervisningen utifrån aktuell forskning kring matematikdidaktik. Här berättar Annika om hur arbetet med Lärakademin började, vart de står idag och hur de tänker inför framtiden. Under år 2000 påbörjade jag som förskolelärare, ett samarbete med Pesach Laksman som är ämneslärare i matematik och kemi i skolår 7 9. Vi ville se hur en samverkan mellan olika skolformer och skolår kunde utveckla matematiken. Barn i förskola och elever i skolår 7 9 besökte varandra i sina olika lärmiljöer där de arbetade tillsammans i matematik. Pesach kom också regelbundet till förskolan för att ge mig kunskap om matematikämnet och pedagogisk handledning. Han arbetade också ibland direkt med barnen i förskolan, och lyfte fram den informella matematiken i deras lek och aktivitet, exempelvis vid lek med Play-Doh lera, med musik och rytmik, samt i konst och skapande. I förskolans experimentarium undersöktes småkryp som klassificerades och ritades av. Barnen i förskolan fick hela tiden möta olika matematiska begrepp i sitt utforskande. Eleverna i skolår 7 9 utvecklade sitt ledarskap i klassrummet, när exempelvis förskolans barn diskuterade sina erfarenheter och kunskaper i geometriska former med hjälp av arbetsmaterial som logiska block och former inom- och utomhus. Eleverna i de senare skolåren beräknade tal i bråkform och omförvandlade recept. De förskolebarn som var intresserade fick sen vara med i diskussionen med tal i bråkform, och baka tårtor efter de nya recepten. Elever i skolår 9 och förskolebarn utforskar tillsammans geometriska former. Min förskollärarkompetens kunde stödja Pesachs elever som upplevde matematiken svår och obegriplig. Detta genomfördes genom att jag hade lärande-samtal med eleverna om matematik ur ett livs- och kunskaps perspektiv. Stimulerade av vår gemensamma samverkan mellan olika skolformer och skolår i matematik ansökte jag om att få bedriva skolutveckling nationellt, i en form av en Lärakademi, där Skolverket/Myndigheten för skolutveckling och Lärarförbundet ingick som uppdragsgivare. Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december

2 Röda tråden År 2003 fick jag så förmånen och förtroendet att starta en Lärakademi i matematik i område Klågerup, utifrån ett röda tråden perspektiv. Där skulle skolledare, lärare, forskare, lärarutbildare och föräldrar tillsammans utifrån sina olika kompetenser utveckla och förbättra matematiken utifrån aktuell forskning i matematikdidaktik. Område Klågerup innefattas av Mumindalens förskola med sina sex förskoleavdelningar; 3 yngre barns- (1 3 år) och 3 äldre barns- (4 5år) avdelningar, samt en tillhörande familjedaghemsgrupp. Till område Klågerup hör också en F 9 grundskola; Klågerupskolan. Under den första delen av år 2003 bestod Lärakademins ledamöter av Eva Lindfors och Anette Barr (förskollärare), Lena Christén och Anders Stenström (grundskollärare), Pesach Laksman (universitetsadjunkt i matematik), Birgitta Lansheim (doktorand i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik), Christina Johansson (rektor) och jag själv, Annika Palmgren (Lärakademiföreståndare/Projektledare). Under åren har sedan lärakademin utökats med flera grundskollärare, gymnasielärare, fritidspedagoger och lärarutbildare samt doktorander och forskare. Ulla Öberg och Pesach Laksman arbetar för att stödja och inspirera lärare med ett lärakativt arbetssätt genom att stödja en utveckling där läroboken inte styr undervisningen. Språk och kommunikation, problemlösning och laborativa arbetsmaterial är här redskap för att lära och utforska matematik där frågorna hur, vad och varför är centrala. Elever i skolår 9 utvecklar sitt ledarskap och ställer problemlösande frågor till förskolebarnen, som tränar antalsbegrepp och lär sig skatta antal. Under 2003 var målet att inventera den aktuella skolkulturen i Klågerup och se vilka kompetenser i matematik som ledamöter i Lärakademin och övrig pedagogisk personal hade i det aktuella läget. Utifrån denna inventering startades en kompetenshöjning bland oss alla som deltog. Till detta tog vi hjälp av universitetsadjunkt i matematik, Karl-Åke Kronqvist från lärarutbildningen på Malmö Högskola. Han förde pedagogiska diskussioner utifrån det läraraktiva arbetsättet inom matematikdidaktiken. Vi diskuterade också hur vi kunde samverka i ett 1 16 årsperspektiv. Från högskolan i Kristianstads lärarutbildning deltar Ingemar Holgersson, Olle Eskilsson och Sune Jonasson, som under år 2005 kommer att arbeta fram en forskargrupp tillsammans med bl.a. Lunds Tekniska Högskola och Malmö Högskola. De skall undersöka hur lärare och elever lär och forskar tillsammans i matematik utifrån ett didaktiskt pedagogiskt förhållningssätt. Under 2005 kommer Gerd Brandell och Jonas Månsson, forskare i matematik vid Lunds tekniksa högskola att inleda ett samarbete med lärare i de senare skolåren i grundskolan samt gymnasium. Med det hoppas man få fler flickor/kvinnor och pojkar/män intresserade av att söka utbildningar inom området teknik, matematik och naturvetenskap. Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december

3 Lärakademins arbetssätt och mål I Lärakademin har den pedagogiska diskussionen en central och betydande roll i förbättringsarbetet. Egna och gemensamma studier av pedagogisk litteratur och forskningsfrågor diskuteras. Där skall ledamöterna få utveckla en gemensam kunskapssyn på matematikämnet, men också få inspiration att söka ny kunskap inom matematikområdet. Lärarutbildare och forskare stödjer diskussionen och lyfter fram aktuell teori och forskning som anknyter till det redovisade arbetet. Min roll som lärakademiföreståndare är att ha huvudansvaret för ledamöterna som ingår i Lärakademin samt dokumentera skolutvecklingsprocessen. Jag skall också söka kontakter med det omgivande samhället; statliga och kommunala myndigheter samt olika organisationer inom skola och samhälle. Mina uppdragsgivare Myndigheten för skolutveckling och Lärarförbundet inom det nationella skolutvecklingsprojektet de 44 Lärakademierna har bekostat min lön med 20% under åren Område Klågerup har under projektets gång också anslagit med egna ekonomiska medel för att bedriva skolutveckling i matematik utifrån Lärakademin som skolutvecklingsmodell. Lärakademins ledamöter har möte en gång per månad i tre timmar för att tillsammans diskutera, lära och utveckla matematik med ett läraraktivt arbetssätt. Vi träffas som hel grupp vid mötestillfällena, men vid behov och beroende på vilka problemställningar som behandlas delar vi upp oss i mindre grupper. En gång per termin har Lärakademin en heldagskonferens för egen kompetensutveckling. De mål som vi i Lärakademin har ställt upp utgår från vad målen och strävansmålen säger i våra styrdokument. Vi skall utveckla samverkan över olika skolformer och skolår i ett matematiskt lärande-perspektiv genom att bl a utveckla en handlingsplan för övergångarna mellan olika skolformer och skolår. utveckla elevers matematiska tänkande med elevaktivt arbetssätt. utveckla läraren att vara handledare och reflekterande praktiker verka för att föräldrar ska få ett medinflytande och kunskap i sina barns lärande och forskande i matematik skapa nätverk lokalt, nationellt och internationellt för skolutveckling i matematik. via modern teknik förmedla skolutveckling i matematik. För att uppnå målen arbetar vi bl.a. utifrån dessa matematikdidaktiska principer : Från: räkna så här det traditionella läroböcker färdiga procedurer slutna uppgifter läraransvar förmedlande resultat Till: undersöka och förstå lyssna, fråga, diskutera fler källor lösa problem öppna uppgifter elevansvar undersökande process Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december

4 Föräldramedverkan I ett förbättringsarbete i förskola och skola är det av vikt att även föräldrar får inflytande i hur, vad och varför en skolutveckling sker. Föräldrars inställning är av stor betydelse för elevers lärande i matematik, och om de ger en positiv attityd och stöd till lärandet och forskningen i matematik till sina barn, kan en förbättring och skolutveckling ske. Föräldrar får tillexempel information om, och exempel på hur lärandet och forskandet i matematik sker idag utifrån aktuell forskning. De får också veta hur olika arbetssätt och arbetsformer fungerar på mattetimmarna, och information om kursplaner och styrdokument i matematik och hur dessa tolkas. Det är också viktigt att som förälder få diskutera vad matematik är, och vilken matematik som behövs idag och imorgon. Denna dialog sker bl.a. vid föräldramöte och utvecklingssamtal. För att skapa goda förutsättningar för skolutveckling krävs också stöd hos skolledning. I Lärakademin Klågerup har skolledning en självklar ledamotsplats. Lärakademin får på så sätt en starkare genomslagskraft och tyngd, samt också förståelse och kvalité i lärares och elevers kunskaps- och yrkesutveckling. Skolutvecklingsfrågor Utöver läsning av matematiklitteratur och matematikdidaktik, arbetar vi också med skolutveckling utefter Ulf Blossing, Karlstad Universitet doktorsavhandling, Praktiserad skolförbättring. Där beskriver Blossing bl a att en skolas förbättringsarbete sker i ett antal faser, och måste få ta tid ungefär fem år tar det innan man kan se verkan och resultat av ett förbättringsarbete. När man arbetar med skolutveckling gäller därför att ha långsiktig planering, tålamod och se skolutveckling utifrån ett processinriktat arbetssätt. Reflektioner Här är några ledamöters reflektioner av sitt deltagande i Lärakademin: Grundskollärare i skolår 4 5: Efter att varit med i Lärakademin, har jag förändrat min egen syn på matematikämnet och elevers tänkande. Inlärningsmetoder måste varieras och förändras, och jag ställer oftare frågor i mitt möte med elever nu: Vad beror det på att vissa barn har svårt att förstå t.ex. begrepp och räknesätt? Vilket konkret pedagogiskt material skall jag använda till just denna elev? Hur tänker du? Grundskollärare skolår 6 9: Jag har blivit bättre på att reflektera över min läraroll och har närmat mig ett arbetssätt som erbjuder fler lärstilar och olika moment. Sammanfattningsvis vill jag nog säga att min undervisning är mer varierad. Fortfarande finns den traditionella matematikundervisningen (som jag inte vill släppa, utan som jag fortfarande tror på) men praktiska, reflekterande kommunikativa bitar har utökats. En insikt om att göra matematiken lockande för eleverna (för bättre resultat) har alltid funnits, men är mer påtaglig nu. Rektor och huvudansvarig för skolutveckling för förskola och grundskola: Min kunskap har ökat om hur skolutveckling och hur projekt bedrivs. Metoder för att följa upp processer har ökat hos mig som skolledare, där förarbetet och förutsättningar är viktiga moment för Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december

5 att få en hållbar skolutveckling med kvalité och förankring. Allmänt har tankar kring lust- och lärandekompetens i matematik och naturvetenskap fått en mer problembaserad utformning. Förskollärare i förskola 1 5 år: Min egen utveckling i synen på lärandet i matematik i vardagen har ökat i mitt uppdrag som förskollärare och ledamot i Lärakademin. Att som förskollärare i min vardag kunna arbeta pedagogiskt varierat bidrar till att man ser mening och glädje i sin yrkesprofession. Samt att få bidra till det livslånga lärandet genom att göra förskolebarn redan i förskolan nyfikna, känna glädje och prova för att lära och utforska matematik. Genom att vara delaktig som ledamot har jag så pass mycket kunskap och erfarenhet att jag idag kan inspirera och delge till andra kolleger om mitt egna lärande i matematik. Förskolebarn arbetar med egentillverkade antalscirklar och problemlösning samt ett gemensamt lärande i antalsuppfattning och storlek. Grundskollärare i skolår 3: I nuläget tittar och tänker jag på kunskapsmålen i matematik. Jag talar matematik, där jag tränar elever att diskutera problem och olika lösningar. Talar matematik med hela gruppen lyfter fram olika sätt att tänka. Det är svårare men roligare nu som lärare. Den främsta vinsten med vårt arbete i lärakademin är nog att vi fått en gemensam medvetenhet och kunskap i matematik. Detta ha gjort att allt flera i lärakademin tar del av varandras kunskaper och pedagogiska erfarenheter. Många har fått ett större intresse för vad aktuell forskning inom matematik säger, och skolutveckling som kunskapsområde har blivit mer tydligt för ledamöterna i Lärakademin. Annika Palmgren, Lärakademiföreståndare/projektledare. Tfn: ; ; ; E-post: annika.palmgren@svedala.se Läs mer om Lärakademin i Klågerup, eller andra lärakademier: Klågerupskolans hemsida: sök sedan på kompetensutveckling och sen Lärakademier. Litteratur och länkar som vi i Lärakademin i Klågerup haft nytta av: Räkna med barn, Kronqvist & Malmer, 1993, Ekelunds förlag AB, Solna. Matematik på väg i förskola och skola, Kronqvist, K-Å. (12/2003). Baskunnande i matematik, Myndigheten för skolutveckling, Lusten att lära med fokus på matematik, Skolverket, Familjematematik hemmet och skolan i samverkan, NCM. Skolkultur- nyckeln till skolans utveckling, Berg, G, Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december

6 Praktiserad skolförbättring, Blossing, U, (2000:3), Karlstad Universitet. Mot en utvidgad lärarroll, Groth, E. (2002;2), Högskolan Dalarna. Problembaserad skolutveckling och den lärande organisationen, Scherp, H-Å, Karlstad universitet. Aktionslärande Forskande partnerskap i skolan, Tiller, T, Fördjupningstext till projektet På tal om matte, december