Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdeshandlingar 2010-04-19
Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare 2010-04-08 Emelie Cederqvist 08 590 977 08 Dnr: Emelie.Cederqvist@upplandsvasby.se BUN/2010:4 Informations- och frågestund Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden a) Information om det handikappolitiska programmet Föredragande: Maria Fälth och Hjördis Eldh, ca 20 min. b) Information om lokalersättningsarbetet Föredragande: Agneta Sjöberg c) Uppdrag från kommunstyrelsen d) Chefen för kundvalskontoret informerar Föredragande: Eva Dahlgren - Kort information inför skolinspektionens besök. e) Revisionsrapport nr 6 2009 (BUN/2010:40) Skriftligt 1
Tjänsteutlåtande Registrator 2010-03-24 Titti Lindersson 08-590 972 27 Dnr: Fax 08-590 733 40 BUN/2010:5 Titti.lindersson@upplandsvasby.se Barn- och utbildningsnämnden Meddelanden Ärendebeskrivning Fullständiga meddelanden finns vid sammanträdet i särskild meddelandepärm. a) Genomgripande miljöledningssystem för Upplands Väsby kommun Kommunstyrelsens beslut den 1 februari 2010 7 - att godkänna kommunledningskontorets redovisning av miljöledningssystemet - att besluta att miljöledningssystemet är infört och gäller för hela den kommunala verksamheten - att Upplands Väsby kommuns betydande miljöaspekter ska kommuniceras externt - att anta miljöledningsprogram med klimatstrategi för år 2010-03-24 b) Svar på motion om ekologisk mat Kommunfullmäktiges beslut den 15 februari 2010 7 - Att kommunen ska, genom Väsby välfärd, begära en offert från nuvarande matproducent Fazer Amica för att ta reda på vad det kostar att inom befintligt avtal öka andelen ekologiska varor. - Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram ett kommungemensamt styrdokument som beskriver målen för kvaliteten på maten som tillagas och serveras i förskolor, skolor och äldreomsorg, d.v.s. ett måltidspolitiskt program. Måltiden handlar även om servering, miljön där man äter, måltidsordningen d.v.s. hur fördelning av måltiderna under dygnet skall se ut m.m. Styrdokumentet skall innehålla konkreta strategier för hur målen nås. Målen skall vara uppföljningsbara och begreppet ekologisk mat skall definieras. Dokumentet skall vara underlag inför kommande upphandling av mat till de av kommunen, Väsby välfärd, drivna verksamheterna. - Styrdokumentet ska ligga till grund för förfrågningsunderlaget inför nästa upphandling av matproducent. 1
- Från och med nästa avtal, eller senast 2012, ska minst 25 procent av maten som levereras i kommunens verksamheter vara ekologiskt odlad. Det gäller all mat så som mjölk, grönsaker, kött fisk etc. - Motionen anses besvarad. c) Anvisningar till flerårsplan med budget 2010-2013 Kommunstyrelsens beslut den 8 mars 2010 26 att anta anvisningar till flerårsplan med budget för 2011-2013. d) Ansökan från British Schools AB om godkännande av och rått till bidrag för en fristående grundskola, British Junior 6-9 School of Upplands Väsby i Upplands Väsby kommun Ändring av Skolinspektionens beslut den 15 december 2009 att nu godkänna British Junior 6-9 School of Upplands Väsby som en fristående grundskola i Upplands Väsby kommun e) Konferenser för huvudmän om den nya skollagen och de kommande Skolreformerna Skolverket inbjuder till konferenser för huvudmän om de kommande förändringarna inom utbildningsområdet. Syftet är att ge skolhuvudmännen goda förutsättningar att planera för de reformer som ska genomföras. f) Diskriminerad, trakasserad eller kränkt i skolan högsta ledningens ansvar Skolverket inbjuder till nationella konferenser om arbete mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Konferensen vänder sig till dem som är ansvariga för skolans verksamhet. g) Gestaltningsrådets möte nr 1 2010-03-20 Protokoll från Gestaltningsrådets möte nr 1, onsdag den 20 januari 2010. 2
Tjänsteutlåtande Registrator 2010-03-25 Titti Lindersson 08-590 972 27/ Dnr: Fax 08-590 733 40 BUN/2010:6 Titti.lindersson@upplandsvasby.se Barn- och utbildningsnämnden Anmälan av delegationsbeslut Ärendebeskrivning Följande delegationsbeslut har anmälts till barn- och utbildningsnämnden: Delegat Resurshandläggare Beslut Barnomsorg utöver riktlinjer Barnomsorg av särskilda skäl SL 2a kap 6 26 jan 23 mars 2010 Bifall:20 st Avslag 1 st Barnomsorg SoL 4 kap 1 26 jan 23 mars 2010 Bifall: 9 st Avslag: 1 st Skolskjuts av särskilda skäl grundskola och särskola Skolskjuts av särskilda skäl SL 4 kap 7 26 jan 23 mars 2010 Bifall: 9 st Avslag 1 st Tilläggsbidrag Tilläggsbidrag barn i behov av särskilt stöd SL 2a kap 17 26 jan 23 mars 2010 Bifall 2 st Tilläggsbidrag barn i behov av särskilt stöd SL 9 kap 6 26 jan 23 mars 2010 Bifall 1 st Välfärdsutvecklare Mottagande i särskola SL 3 kap 4 Bifall 1 st 1
Rektor Smedby skola Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp enligt grundskoleförordningen5 kap 5 Februari 2010 Bifall: 1 st Beslut om anpassad studiegångenligt grundskoleförordningen 5 kap 10 Februari 2010 Bifall: 1 st Rektor Väsby skola Elevs ledighet utöver 10 dagar per läsår Nov 2009 Avslag: 1 st Dec 2009 Jan 2010 Bifall: 1 st Avslag: 1 st Beslut om anpassad studiegång enligt grundskoleförordningen 5 kap 10 Januari 2010 Antal: 1 st Rektor Hammarby skola Tf rektor Smedby skola Elevs ledighet utöver 10 dagar per läsår Januari 2010 Bifall: 1 st Elevs ledighet utöver 10 dagar per läsår Oktober 2009 Bifall: 1 st November 2009 Bifall: 2 st Avdelningschef Beslut om vårdnadsbidrag Antal: 11 st 2
Tjänsteutlåtande Kundvalskoordinator 2010-03-23 Maria Jonsson 08-590 971 35 Dnr: Fax 08-590 733 31 BUN/2010:36 Maria.Jonsson@upplandsvasby.se Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av Vårdnadsbidraget 2010 Ärendebeskrivning Den 21 maj 2008 fastställde riksdagen lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag från och med den 1 juli 2008. Lagen ger kommuner rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med bidraget är att ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn och göra det möjligt med en mjukare övergång mellan föräldraledighet och arbete. Bidraget kan kombineras med förvärvsarbete. Lagen är en så kallad ramlag, det vill säga att Sveriges kommuner har fått möjlighet att införa vårdnadsbidrag inom vissa ramar - sedan är det upp till varje kommun som vill införa bidraget att bestämma hur regelverket ska se i den egna kommunen. Detta innebär att villkoren för att få vårdnadsbidrag varierar mellan kommunerna. Vårdnadsbidraget i Upplands Väsby kommun Den 22 september 2008 gav kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att införa kommunalt vårdnadsbidrag från och med den 1 oktober 2008 (KS/2006:226) 112. Vårdnadsbidraget betalas ut med helt belopp, 3 000 kronor per barn och kalendermånad, för barn som fyllt ett men inte tre år och som inte har plats i kommunalt finansierad förskoleverksamhet. I genomsnitt har 25 stycken vårdnadsbidrag betalats ut i månaden under år 2009. Sedan starten 1 oktober 2008 fram till och med mars 2010 har 79 personer ansökt om vårdnadsbidrag. 32 personer (40 %) har sökt maximalt antal månader fram till barnet fyller tre år. 10 personer (13 %) har avbrutit sitt vårdnadsbidrag p.g.a. att de fått plats på en förskola tidigare än beräknat. Fem personer av de sökande har varit män 1
I jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen så ligger Upplands Väsby kommun på liknande relativa nivåer som övriga. Under år 2009 har totalt 918 000 kronor betalats ut i form av vårdnadsbidrag. Vi ser en liten marginell ökning av ansökningar under de 18 månader som vårdnadsbidraget har funnits. Kundvalskontorets förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Kundvalskontoret Eva Dahlgren Chef kundvalskontoret 2
Tjänsteutlåtande Kundvalskontoret 2010-03-17 Margreth Reiniusson 08-590 975 31 Dnr: Fax 08-590 890 77 BUN/2010:31 margreth.reiniusson@upplandsvasby.se Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens underlag till flerårsplan med budget 2011-2013 Ärendebeskrivning Kundvalskontoret redovisar här förslag till underlag för flerårsplan med budget 2011-2013. Förslaget innehåller en kort beskrivning av nämndens ansvarsområde samt de faktorer som kommer att på verka nämndens arbete under perioden. Vidare beskrivs arbetet med kommunfullmäktiges uppdrag och prioriterade nämndmål. Sammanfattning av barn- och utbildningsnämndens förslag till kommunersättning från kommunfullmäktige för åren 2011-2013. Tkr Kommunersättn 2011 Kommunersättn 2012 Kommunersättn 2013 Kommunersättning 2010 549 850 549 850 549 850 Förändring av kommunersättning: Löne- o priskompensation ca.1% 0 5 600 5 600 Satsning på förskola och skola 12 000 12 000 12 000 Volymförändringar 1 441 4 145 6 200 Summa förändringar 13 441 21 745 23 800 Kommunersättning resp år 563 291 571 595 573 650 Barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner kundvalskontorets förslag till underlag för flerårsplan 2011-2013 och överlämnar detta till kommunstyrelsen. 1
Bakgrund Nämndens ansvar och uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för huvudmannaskap och myndighetsuppgifterna inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, vårdnadsbidrag samt bistånd i form av barnomsorg. Nämnden fullgör vad som åligger styrelsen för det offentliga skolväsendet och kommunen enligt skollagen och andra skolförfattningar. Uppdraget innefattar finansiering, målformulering utifrån ett kommunalt perspektiv, strategisk planering, möjliggörande av kundval, att ge allsidig och konkurrensneutral information om verksamheterna samt uppföljning, utvärdering och tillsyn. Nämndens verksamhetsidé Barn- och utbildningsnämnden ska skapa förutsättningar för god omsorg och utbildning så att Upplands Väsbys barn och ungdomar är väl rustade att gå vidare i livslångt lärande och vuxenliv. Måluppfyllelse och lägesavstämning av nämndens verksamhetsplan 2010-2012 Nedan redovisas en lägesavstämning av måluppfyllelsen. Kundperspektivet Kommunfullmäktiges mål: Förbättra Nöjd-Medborgar-index Barn- och utbildningsnämndens mål: Förbättra nöjd-medborgarindex för förskolan och skolan Resultatet var oförändrat mellan mätningarna 2006 och 2008, 51 procent inom förskolan och 56 procent inom grundskolan (52 respektive 57 procent 2006).. Målet fram till 2012 är 62 procent för förskolan och 60 procent för grundskolan. Ny mätning planeras ske under 2010. Samtliga förskolor och skolor ska kunna rekommenderas av barn/elever/föräldrar. Resultatet i Våga Visa var oförändrat under perioden 2007-2009 (79, 80 respektive 79 procent). Resultat för 2010 kommer att redovisas i årets Våga Visa. Målet fram till 2012 är 85 procent. En särskild satsning på förskoleklass prioriterat mål Från och med 2009 ökades förskolepengen med 5000 kronor per elev och år. Uppföljning och redovisning av effekter sker under 2010. 2
Alla barn ska erbjudas skolbarnomsorg av god kvalitet prioriterat mål Uppföljning göra i Våga Visa 2010 och i andra uppföljningar och utvärderingar. Miljö Kommunfullmäktiges mål Införa ett genomgripande miljöledningssystem som möjliggör att kommunen kan certifieras enligt ISO 14001 senast 2010. Barn- och utbildningsnämndens mål: I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljömål och miljöpolicy. I samtliga upphandlingar och överenskommelser har införts krav på redovisning av miljöarbete enligt kommunens krav. Valfrihet Kommunfullmäktiges mål Säkra mångfalden av utförare inom den skattefinansierade verksamheten Säkra möjligheten till fria val genom olika kundvalssystem Barn- och utbildningsnämndens mål prioriterat mål Säkerställa tillgången på platser och mångfald av utövare och anordnare. Vid nyetablering av verksamhet inom förskola och skola ska mångfald prioriteras. Totalt sett är platstillgången är god inom såväl förskola som skola. En viss obalans råder mellan olika kommundelar. Inom förskoleverksamheten finns förutom egenregin 11 olika utförare. 25 procent av barnen är i kommunala förskolor och 75 procent är i de enskilda förskolorna. Inom grundskolan finns förutom egenregin 5 olika friskoleföretag. 61 procent av eleverna är i kommunal grundskola och 39 procent i friskolor. Barn- och utbildningsnämndens mål Barn, elever och föräldrar ska uppleva att det finns reella möjligheter till fritt val av förskola och skola oavsett anordnare. Uppföljning sker i kundundersökningen beträffande förskolan och i uppföljningsenkäten i Val av skola. 3
Kunskap Kommunfullmäktiges mål Arbeta för att ingen ska gå ut grundskolan utan fullständiga betyg. Barn- och utbildningsnämndens mål Alla elever ska ha grundläggande kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning och räkning efter årskurs 3 prioriterat mål. Redovisas som resultat av nationellt prov från och med 2010. En provomgång med nationella prov genomfördes under 2009. 85,5 procent av eleverna nådde målen i svenska och 84,4 procent nådde målen i matematik. Variationen mellan skolorna är stor. Elevers kunskapsresultat ska fokuseras och förbättras. Genomsnittligt meritvärde för årskurs nio är sämre för läsåret 2008-2009 än för tidigare år, och även andelen elever med fullständiga betyg är lägre. Ett brett åtgärdsprogram med såväl krav som stimulansåtgärder tas av nämnden i juni 2010. Andelen elever som är behöriga att söka till gymnasiets nationella program ska öka prioriterat mål Andelen behöriga har minskat jämfört med tidigare år. Variationen mellan skolorna är stor. Ett brett åtgärdsprogram med såväl krav som stimulandsåtgärder tas av nämnden i juni 2010. Barns, elevers och föräldrars inflytande ska öka Följs upp i kundundersökningen i Våga Visa. Trygghet Kommunfullmäktiges mål Införa kvalitetsgarantier som säkrar miniminivåer i kommunens verksamhet Barn- och utbildningsnämndens mål Införa kvalitetsgarantin för förskolan och skolan En kvalitetsgaranti för förskolan antogs av nämnden att gälla från och med 2010. Kvalitetsgaranti för skolan tas fram under 2010. Alla som vistas i förskolan och skolan ska uppleva en trygg och bra arbetsmiljö Följs upp i kundundersökningen i Våga Visa. Minska andelen ungdomar som använder droger Följs upp i Drogvaneundersökningen som görs under 2010. 4
Medarbetarperspektivet Kommunfullmäktiges mål Korttidsfrånvaron ska minska till att understiga 4,0 dagar per anställd och år. Korttidsfrånvaron under perioden var 4,0 dagar per anställd och år. Långtidsfrånvaron under perioden var 4,6 dagar per anställd. Uppgifterna avser all personal anställd på kundvalskontoret, plus ett antal långtidssjukskrivna personer som felaktigt varit placerade på kundvalskontoret i personalsystemet. Detta gör det svårt att dra någon slutsats om den faktiska sjukfrånvaron på kontoret. Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka. Medarbetarundersökning 2010 visar på ett nöjt medarbetarindex för kommunen som helhet. För kundvalskontoret kan ingen effekt beräknas eftersom den nya organisationen saknar jämförelsegrupp. Ekonomiperspektivet Kommunfullmäktiges mål Det ekonomiska resultatet ska genomsnittligt uppgå till ca 2 procent av skatteintäkter, utjämning och generella bidrag 2010-2012 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden ska ha en god ekonomisk hushållning. Nämnden ska finansiera välfärdstjänster av god kvalité. Tillgång och efterfrågan ska vara i balans. Processperspektivet Kommunfullmäktiges mål Underlätta för medborgare och företag i kontakterna med kommunen Barn- och utbildningsnämndens mål Tjänstemän och politiker inom nämndens verksamhetsområde ska upplevas som tillgängliga för medborgarna. Informationen om nämndens ansvarsområden ska var konkurrensneutral och ge medborgarna stöd i deras val av barnomsorg och skola. Konkurrensneutral information om förskolor och grundskolor finns sedan vårvintern 2010 under kundvalskontorets del av kommunens hemsida. Informationen samlas i Väsby Jämföraren, som gör det möjligt för medborgare och kunder att jämföra olika verksamhetsutförare. Följs upp genom medborgarundersökningar i tvåårsintervall. 5
Kommunfullmäktiges mål Öka den enskildes insyn i myndighetsutövning Barn- och utbildningsnämndens mål Elever och föräldrar ska uppleva delaktighet och insyn i alla myndighetsärenden som rör dem. En plan för att göra all myndighetsutövning tydlig och kvalitetssäkrad kommer att tas fram med början under 2010. Handikappolitiskt program I upphandlingar och överenskommelser ska krav ställas på efterlevnad av kommunens handikappolitiska program I samtliga överenskommelser och upphandlingar sedan hösten 2009 ställs krav på att utföraren ska redovisa efterlevnaden av programmet. Verksamhetsmått Barn- och utbildningsnämnden arbetar utifrån de av fullmäktige fastställda verksamhetsmåtten för 2010-2012. (Se bil 6) Barn- och utbildningsnämndens uppdrag 2010-2012 Barn- och utbildningsnämndens specifika mål för perioden 2010-2012 är att öka fokus på elevernas studieresultat säkerställa tillgången på förskoleplatser och pedagogisk omsorg uppföljning av vårdnadsbidraget införa kvalitetsgarantier införa nytt lokalersättningssystem för grundskolan. Nämnden vidareutvecklar uppföljningsstrukturer och utvärderingsinstrument samt utvecklar former för insyn i friskolornas verksamhet i syfte att ytterligare fokusera på elevernas kunskapsresultat Kompletterande nytt uppdrag i reviderad flerårsplan med budget 2010-2012 Införa rörlig lokalersättning i skolpeng 2011 I uppdraget ligger att ta fram en lokalersättningsmodell som svarar mot regelverket kring Bidrag på lika villkor. Modellen ska främja integrering av förskola/skola, då lokalersättningen till förskolan sedan länge är en del av pengsystemet. Ersättningsmodellen ska även ge incitament till lokaleffektivitet. 6
Analys och beskrivning av faktorer som påverkar nämndens ansvar och uppdrag Befolkningsprognoser Kommunens befolkningstillväxt är en viktig faktor som dels påverkar kommunens ekonomi totalt, dels påverkar behovet av barnomsorg och skola. Nämndens planering och ekonomi är helt beroende av tillförlitligheten i kommunens befolkningsprognoser. Förändringar En ny skollag är aviserad till 1 juli 2011. Bland annat föreslås att kommunala och fristående skolor ska i så stor utsträckning som möjligt ha gemensam reglering utgångspunktenn är att lika regler ska gälla oavsett vem som är huvudman. förskolan blir en egen skolform möjligheten att inrätta lokala styrelser permanentas. krav på att elevhälsan ska ha tillgång till psykolog och kurator bestämmelser om kvalitetsredovisning och kommunal skolplan tas bort nya bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete införs ny reglering av modersmålsstöd i förskolan skolplikten förlängs ett år för bland andra elever som gått samma årskurs två gånger eller börjat skolan ett år senare. Som komplement till skollagen kommer ett antal nya förordningar med mer detaljregleringar att utformas av såväl riksdagen som skolverket. Innehållet i de nya förordningarna är ännu okänt varför eventuella ekonomiska konsekvenser inte kan uppskattas. Erfarenhetsmässigt kan man dock utgå ifrån att det inte kommer att innebära minskade kostnader för verksamheten. Nya lagstiftningskrav på att så kallade fria nyttigheter (kommunala tjänster som erbjuds utan krav på ersättning) ska ses över kommer troligen att medföra att finansiering alltmer kommer att kanaliseras via pengsystem. Fler nya utförare kommer att medföra krav på ytterligare utvecklig av formerna för samverkan och samarbete med utförare. Under 2011 kommer troligen minst en ny friskola att etablera sig i kommunen vilket kan medföra att relationen skolor i egen regi kontra friskolor förändras. Två skolor har redan fått tillstånd av Skolverket att etablera sig under 2011, British School och Kunskapsskolan, och fler kan bli aktuella under planperioden. Verksamheten med pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) är sårbar med för närvarande endast en enskild utförare samtidigt som det troligtvis sker en successiv avveckling av den kommunala verksamheten. Det är svårt att förutsäga hur intresset för vårdnadsbidraget kommer att utvecklas under planperioden. Under de hittills arton månader som bidraget funnits kan vi se en liten ökning, även om den är långsam och marginell. 7
Den omfattande skolinspektion av förskolor och skolor i såväl kommunal regi som enskild regi som genomförs under 2010 kan komma att medföra att nya områden måste lyftas fram som prioriterade mål- och utvecklingsområden. Om betygsresultaten inte förbättras kan detta medföra att nämnden måste överväga ytterligare åtgärder utöver det omfattande åtgärdsprogram som nämnden kommer att besluta om under 2010. Vad beträffar den kommunala produktionen kommer ett nära samarbete med produktionsutskottet i dess egenskap som ansvarig för all kommunal produktion att behöva utvecklas. En kommande regional samverkan om mottagande av ensamkommande flyktingbarn kan komma att påverka ekonomin omkring dessa barns individanpassade skolutbildning. Kostnader för elever i särskolan är svårt att prognostisera. 1,2 procent av samtliga elever skrivna i kommunen går i särskolan, mot 3-4 procent i de flesta andra kommuner. Ett arbete pågår med att systematiskt erbjuda särskoleplacering till de elever som bedöms ha den rättigheten, och inför höstterminen 2010 kommer 8-10 nya elever att tagas emot. Andelen förväntas öka ytterligare under planperioden. En ny upphandling alternativt förlängning av avtalet om skolskjutsar och turbundna resor kommer att göras under planperioden. Från och med 2010 har det för ett antal verksamheter inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde införts prestationssystem där utföraren får betalt per utförd prestation istället för traditionell anslagstilldelning. Prestationsstyrda ersättningssystem ger utföraren en tydligare koppling mellan sina intäkter och den verksamhet som utförs. Varje utförd prestation räknas och ger ekonomisk effekt både hos utföraren och hos den nämnd som betalar för tjänsten. Volymförändringar ger direkt effekt, vilket gör prognostisering och uppföljning av volymer till en av de viktigaste faktorerna i den ekonomiska planeringen och uppföljningen. Prestationsmodellerna kommer kontinuerligt att utvecklas för att ge bästa möjliga styrförmåga mot de mål som nämnden fastställer för verksamheten. Överläggningar mellan Väsby Välfärd och kundvalskontoret om överenskommelser pågår inför 2011. En arbetsgrupp ledd av kundvalskontoret, med representanter från enskilda förskolor och friskolor samt förskolor och skolor i kommunal regi, utformar ett gemensamt förslag till förnyat system för finansiering och hantering av barn och elever i behov av särskilt stöd. Ekonomi Ekonomisk redovisning Riksdagen fattade 2009 beslut om Offentliga bidrag på lika villkor, vilken började gälla vid halvårsskiftet 2009, och omfattar ersättningsberäkning för fristående utförare av förskola, grundskola och gymnasium från och med verksamhetsåret 2010. Denna förändring är bland annat inte förenbar med det högkostnadsskydd som tidigare gällde för ersättning av förskolelokaler i Upplands 8
Väsby kommun och som därför upphörde den 31 december 2009. Det ekonomiska utrymmet för högkostnadsskyddet användes istället för att höja ersättningsbeloppen till förskola och pedagogisk omsorg. Ersättning via prestationsersättningsmodeller är huvudspåret som beskrivs i Offentliga bidrag på lika villkor. Ersättningsnivån för pedagogisk omsorg uppgår nu till 90% av ersättningsnivån för förskolan i respektive åldersgrupp och tidsomfattning. Från och med halvårsskiftet tillkommer en utökad informationsskyldighet om samtliga former för förskola och pedagogisk verksamhet samt att den allmänna förskolan utökas till att börja gälla redan för 3-åringar. Allmän förskola har hittills omfattat 4-5-åringar. Dessa reformer har BUN inte mottagit särskilda resurser för, utan de hanteras inom nämndens befintliga utrymme, vilket i sig blir en form av effektivisering av nämndens verksamhet. Ekonomisk utveckling med volymutveckling Analys av utfallet 2009 och det ekonomiska läget 2010 Kommunersättningen till Barn- och utbildningsnämnden för 2009 uppgick till 560,7 miljoner kronor. Externa intäkter uppgick till 76,2 miljoner kronor. Bruttokostnaden var 621,9 miljoner kronor. Bokslut 2009 redovisar ett nettoöverskott på 15 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,7% av nämndens kommunersättning. Förskola, pedagogisk omsorg, skolbarnomsorg, särskola, köp av skolplatser med särskilt stöd utom kommunen och vårdnadsbidrag har lägre kostnad än budgeterade på grund av volymminskningar. Intäkter från föräldraavgifter och olika statsbidrag blev högre än förväntat. Kostnader för grundskola och elever i behov av särskilt stöd blev högre än budgeterade på grund av volymökning. Den främsta anledningen till Barn- och utbildningsnämndens stora överskott 2009 var just differensen mellan budgeterade och faktiska volymer. I samband med budgetbeslutet hösten 2009 justerades de budgeterade volymerna för flera verksamheter inom Barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde, med motsvarande nedjustering av nämndens kommunersättning. Volymer och dess ekonomiska vågskål ses nu åter över i detta budgetarbete då ny befolkningsprognos tagits fram inför detta arbete. Dessa återkommande justeringar av volymer i förhållande till gällande befolkningsprognos och aktuell nyttjandegrad av kundvalstjänsterna påvisar vikten av korrekta befolkningsprognoser, då detta är det grundfundament på vilka kundvalsnämnderna vilar. I samband med budgetarbetet under hösten 2009 sänktes även kommunersättning med anledning av det omställningsarbete som pågick under 2009 men som även fortgår under 2010, allt för att matcha det nya uppdrag kundvalskontoret har i en tid när andelen externa utförare av välfärdstjänster ökar. 9
Konsekvenser och effekter av att pris- och lönekompensation inte tillförs kommunersättningarna 2011 Konsekvensen av att nämnden inte tillförs pris- och lönekompensation i kommunersättningen är att nämnden inte kan kompensera utförarna av respektive välfärdstjänst för motsvarande kostnadsförändring. Detta ger följden att det ute i verksamheten måste göras effektiviseringar för att uppnå ekonomisk balans. För de platser som köps från annan kommun samt speciella placeringar är det inte nämnden som sätter priset, varför nämnden i de fallen kan bli belastad med högre kostnad för pris- och löneutveckling. Redovisning av åtgärder enligt strategin för ekonomisk balans Ny upphandling av elevregistreringssystem ger en minskad kostnad på 100tkr per år från och med 2011. Kundvalskontoret arbetar kontinuerligt med att anpassa sin verksamhet och arbetsmetod efter de nya krav som ställs utifrån att allt större del av välfärdstjänsterna utförs av andra leverantörer än den kommunala egna produktionen. Som en del av anpassningen genomförs en kompetensväxling. Det är viktigt att den administrativa stödprocessen ger optimalt stöd till vårt arbete. Konkurrensneutralitet och transparens är ledord i vårt dagliga arbete Befolkningsprognos och lokalförsörjningsprognos är de två viktigaste underlagen för arbetet att få verksamheten att svara mot politikens/nämndernas viljeinriktningar. Sammanfattning av förändringar i volym och behov samt effektiviseringskrav 2011-2013 Volymberäkningar har beräknats utifrån genomsnittspriset som anges nedan: Snittkostnad per barn (förskola och pedagogisk omsorg) Snittkostnad per barn (skolbarnsomsorg) 6-9 år Snittkostnad per barn (skolbarnsomsorg) 10-12 år Snittkostnad per elev (förskoleklass) Snittkostnad per elev (grundskola) 85 tkr 25 tkr 11 tkr 29 tkr 50 tkr Förskoleverksamheten baseras på 91,7 % av urvalet (befolkningsutveckling 1-5 år) för åren 2011-2013 Förskoleklass verksamheten baseras på 97,6 % av urvalet (befolkningsutveckling 6 år) för åren 2011-2013 Skolverksamheten baseras på 99 % av urvalet (befolkningsutveckling 7-15 år) för åren 2011-2013 Som underlag för beräkning av volymförändringar har använts befolkningsprognos Askling reviderad 2010-03-26. 10
Sammanfattning av förändringar i volym och behov samt effektiviseringskrav 2011-2013 Mkr Kommunersättning 2011 Kommunersättning 2012 Kommunersättning 2013 Kommunersättning 2010 549,9 549,9 549,9 Volymförändringar Barnomsorg 1-5 år -0,2-2,3-4,4 Förskoleklass 0,1 0,3 0,6 Skolbarnsomsorg 0,3 0,8 0,8 Grundskola 1,2 5,3 9,2 Summa Volymförändringar 1,4 4,1 6,2 Satsning på förskola och skola 12,0 12,0 12,0 Löne- o priskompensation 1,0 % 5,6 5,6 Summa förändringar 13,4 21,7 23,8 Kommunersättning resp år 563,3 571,6 573,7 Under planperioden förväntas antalet barn i åldern 1-5 år minska med 54 st, antalet barn i förskoleklass öka med 17 st och antalet grundskoleelever öka med 161 st. Investeringar med driftskostnadskonsekvenser Barn- och utbildningsnämnden har inga investeringar. Inför verksamhetsplan 2011-2013 Mål och uppdrag kommer att beskrivas enligt de nya perspektiv som framgår av anvisningarna för verksamhetsplanerna, samt anpassas till en struktur som är förenlig med strukturen i STRATSYS. Kundvalskontoret Eva Dahlgren Chef Kundvalskontoret Bilaga 1 Nämndens resultatbudget 2011-2013 Bilaga 2 Driftbudget 2011-2013 Bilaga 3 Volymförändringar 2011-2013 Bilaga 4 Effektiviseringar 2010-2013 Bilaga 5 Investeringsbudget 2011-2013 Bilaga 6 Verksamhetsmått 2011-2013 11
Nämndens resultatbudget 2011-2013 NÄMND: Bilaga 1 Intäkter/kostnader Bokslut Budget Budget Budget Prognos belopp i Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 INTÄKTER (+) Kommunersättning 560,7 549,9 563,3 571,6 573,7 Intern prestationsersättning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern försäljning S&P 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Täckningsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning och avgifter 32,7 32,8 32,7 32,5 32,3 Hyror och arrenden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bidrag 40,7 37,9 37,8 37,8 37,8 Försäljn verksamhet/entreprenad 2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 636,9 620,6 633,8 641,9 643,8 KOSTNADER (-) Personalkostnader -9,0-7,9-7,9-8,0-8,0 Bidrag och transfereringar -1,5-1,6-1,6-1,6-1,6 Entreprenader/köp av verksamhet -310,5-330,4-341,0-346,8-346,6 Lokal- och markhyror -0,9-0,5-0,5-0,6-0,6 Övriga fastighetskostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt material och tjänster -6,3-9,5-9,5-9,6-9,6 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern ränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intern prestationsersättning -290,5-267,5-270,0-272,0-274,0 Internt köp S&P -3,2-3,2-3,3-3,3-3,4 Täckningsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader -621,9-620,6-633,8-641,9-643,8 Resultat 15,0-0,0 0,0-0,0-0,0
Förklaringar: Inklusive interna poster Kostnader minus, intäkter plus Kostnader minus, intäkter plus Se not kontointervall Not kontointervall: INTÄKTER (+) Kommunersättning (konto 3790) Intern prestationsersättning Väsby Välfärd, intäkt (365x-3654x) Intern försäljning Stöd & Process (konto 368x) Täckningsbidrag, intäkt (nytt konto 369*) Försäljningsmedel, taxor, avgifter och ersättningar (konto 30xx, 31xx, 38xx) Hyror och arrenden (konto 34xx) Driftbidrag från staten, kommuner, ersättn fr försäkr.kassan, EU-bidr etc (konto 35xx) Försäljning av verksamheter och entreprenader, externt (konto 3611-3630) KOSTNADER (-) Personalkostnader (löner och arbetsgivaravgifter) (konto 50xx-56xx) Bidrag och transfereringar (konto 45xx) Entreprenader och köp av verksamhet, externt (konto 4610-4648) Lokal- och markhyra (konto 601x och 602x) Övriga fastighetskostnader (konto 605x, 62xx) Övriga material och tjänster mm (konto 4xxx (ej 45xx och 46xx) 58xx, 6xxx men ej 60xx och 62xx, 7x men ej 79xx) Avskrivningar (konto 79xx) Intern ränta (konto 8599, ränta aff driv TN konto 8597-8497 netto) Intern prestationsersättning till Väsby Välfärd, kostnad (465x) Internt köp från Stöd & Process (konto 468x) Täckningsbidrag, kostnad (nytt konto 469*)
Driftbudget per verksamhetsområde 2011-2013 Bilaga 2 NÄMND: Verksamhet belopp i Mkr Bokslut 2009 Budget 2010 Intern prestationsersättning, kostnad Kostnader Resultat Intern prestationsersättning, kostnad Kostnader Resultat Kommunersättning Kommun- Intäkter ersättning Intäkter Arvoden barn- o utb nämnd 0,6 0,0 0,0-0,7-0,1 0,6 0,0 0,0-0,6 0,0 Familjedaghem 8,0 1,1-3,4-4,6 1,1 8,0 1,0-4,0-5,0 0,0 Förskola 162,8 50,7-51,8-153,1 8,6 155,6 50,4-49,2-156,8 0,0 Skolbarnomsorg 38,5 11,3-26,9-19,3 3,6 36,6 11,9-27,7-20,8 0,0 Förskoleklass 14,6 0,5-8,1-7,2-0,2 15,2 0,4-8,3-7,3 0,0 Grundskola inkl särskola 323,0 12,6-200,3-132,8 2,5 320,2 7,0-178,3-148,9 0,0 Kundvalskontor; BUN:s del 13,2 0,0-3,2-10,5-0,6 13,7 0,0-3,2-10,5 0,0 0,0 0,0 Summa verksamheter 560,7 76,2-293,7-328,2 15,0 549,9 70,7-270,7-349,9 0,0 Kostnader minus, intäkter plus
Driftbudget per verksamhetsområde 2011-2013 Bilaga 2 NÄMND: Verksamhet belopp i Mkr Arvoden barn- o utb nämnd Familjedaghem Förskola Skolbarnomsorg Förskoleklass Grundskola inkl särskola Kundvalskontor; BUN:s del Summa verksamheter Kostnader minus, intäkter plus Budget 2011 Budget 2012 Kommunersättning Intäkter Intern prestationersättning, kostnad Kostnader Resultat Kommunersättning Intäkter Intern prestationersättning, kostnad Kostnader Resultat 0,6 0,0 0,0-0,6 0,0 0,7 0,0 0,0-0,7 0,0 8,7 1,0-4,4-5,3 0,0 9,1 1,0-4,4-5,7 0,0 158,5 50,2-49,5-159,2 0,0 160,1 50,0-49,6-160,5 0,0 37,0 11,9-28,0-20,9 0,0 39,0 11,9-28,2-22,7 0,0 15,6 0,4-8,4-7,6 0,0 16,1 0,4-8,5-8,0 0,0 329,1 7,0-179,8-156,3 0,0 332,7 7,0-181,4-158,3 0,0 13,8 0,0-3,2-10,6 0,0 13,9 0,0-3,2-10,7 0,0 0,0 0,0 563,3 70,5-273,3-360,5 0,0 571,6 70,3-275,3-366,6 0,0
Driftbudget per verksamhetsområde 2011-2013 Bilaga 2 NÄMND: Verksamhet belopp i Mkr Arvoden barn- o utb nämnd Familjedaghem Förskola Skolbarnomsorg Förskoleklass Grundskola inkl särskola Kundvalskontor; BUN:s del Summa verksamheter Kostnader minus, intäkter plus Budget 2013 Intern prestationersättning, Kommunersättning Intäkter kostnad Kostnader Resultat 0,7 0,0 0,0-0,7 0,0 9,2 1,0-4,3-5,9 0,0 158,0 49,8-49,0-158,8 0,0 39,5 11,9-29,9-21,5 0,0 16,5 0,4-8,5-8,4 0,0 335,8 7,0-182,4-160,3 0,1 14,0 0,0-3,3-10,8-0,1 0,0 573,7 70,1-277,4-366,4 0,0
Kostnads- och intäktspåverkan med anledning av förändringar i volym och behov Bilaga 3 NÄMND: Verksamhet, Tkr Budget 2011 Budget 2012 Volym- Volym- Volymförändr Påverkan förändr Påverkan förändr Budget 2013 Påverkan Antal* Intäkt (+) Kostnad (-) Netto Antal* Intäkt (+) Kostnad (-) Netto Antal* Intäkt (+) Kostnad (-) Netto Barnomsorg 1-5 år, barn -2 170 170-27 2 295 2 295-52 4 420 4 420 Skolbarnomsorg 6-9 år, barn 8-200 -200 28-700 -700 28-700 -700 Skolbarnomsorg 10-12 år, barn 6-66 -66 11-121 -121 11-121 -121 Förskoleklass, elever 5-145 -145 11-319 -319 21-609 -609 Grundskola, elever 24-1 200-1 200 106-5 300-5 300 183-9 150-9 150 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 0-1 441-1 441 0-4 145-4 145 0-6 160-6 160 *) Utgå från basåret budget 2010 bun 2011-2013.xls/Volymförändringar 6(12)
Kommentar: Barnomsorg baseras på 91,5% av befolkningsstatistiken i åldrarna 1-5 år Förskoleklass baseras på 97,6% av befolkningsstatistiken i åldrarna 6 år Skola baseras på 99% av befolkningsstatistiken i åldrarna 7-15 år bun 2011-2013.xls/Volymförändringar 7(12)
Effektiviseringar 2010-2013 Bilaga 4 NÄMND: Effektiviseringsåtgärder Prognos 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Påverkan* Påverkan* Påverkan* Påverkan* Intäkt (+) Kostnad (-) Netto Intäkt (+) Kostnad (-) Netto Intäkt (+) Kostnad (-) Netto Intäkt (+) Kostnad (-) Netto Kundvalskontoret 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 *) Utgå från basåret budget 2010
INVESTERINGSBUDGET 2011, PLAN 2012-2013 Bilaga 5 NÄMND: Verksamhet, belopp i Tkr Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Investeringsutgift Driftbudget påverkan utgift Driftbudget påverkan utgift Driftbudget påverkan Investerings- Investerings- Intäkter (+) Kostnader(-) Intäkter (+) Kostnader(-) Intäkter (+) Kostnader(-) Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa nettokostnads påverkan mot driftbudgeten 0 0 0 Kommentar 2011-2013: Kommentar 2014-framöver: bun 2011-2013.xls/Investeringsbudget 10(12)
Verksamhetsmått Bilaga 6 Volymer och nyckeltal Bokslut 2008 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Förändr 10-13 Barnomsorg BUN Barnomsorg 1-5 år, barn 2 247 2 269 2 237 2 235 2 210 2 185-52 Barn- och utbildningsnämnden 91,5% Skolbarnomsorg 6-9 år, barn 1 493 1 556 1 622 1 630 1 650 1 650 28 Skolbarnomsorg 10-12 år, barn 148 187 159 165 170 170 11 Grundskola Förskoleklass, elever 464 474 490 495 501 511 21 97,6% Grundskola, elever 4 183 4 087 4 036 4 060 4 142 4 219 183 99% Gymnasieutbildning Gymnasium, elever 1 647 1 674 1 646 varav Vilunda gymnasium 658 580 510 Gymnasiesär, elever 26 30 29 Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning 89 69 85 Gymnasial vuxenutbildning 238 229 300 Svenska för invandrare, SFI 201 216 200 GVN Gymnasie- och vuxenutbildningsnäm Kultur KFN Musikskolan, elever 668 672 650-650 Kultur- och fritidsnämnden Biblioteket, besökare 141 127 150 111 143 000-143 000 Biblioteket, utlåning 215 120? 209 500-209 500 Gunnes gård, besökare 15 278 15 409 10 500-10 500 Fritid Föreningsbidrag, föreningar 53 57 50-50 Fritidsgårdar, medlemskort 889 671 550-550 Äldreomsorg SÄN Särskilt boende 192 184 194-194 Social- och äldrenämnden Korttidsplatser 34 38 31-31 Hemtjänst, utförda timmar 192 857 196 233 193 000-193 000 Omsorg funktionshindrade Boende LSS omsorg, årsplatser 117 115 121-121 Boendestöd, brukare 75 88 85-85 Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd, antal hushåll 843 900 940-940 Försörjningsstöd, exklusive flyktingar, Mkr 29,4 36,5 0 Familjehem, barn och unga 89? 89-89 Hem för vård och boende, barn 11 15 12-12 Hem för vård och boende, vuxna 12 10 9-9 Teknik och fastighet TN Gång- och cykelvägar, km 28 94 99-99 Tekniska nämnden Offentlig belysning, energiförbrukning, MWh 2 176 2 300? #VÄRDEFEL! Lokalyta m2 178 600 179 420 183 500-183 500 - varav andel inhyrda lokaler - 22% - varav vakansgrad - 2% VA-verksamhet och avfallshantering Såld vattenmängd, m3-2 981 000 0 Såld vattenmängd per invånare, m3-77 75-75 Hushållsavfall, ton 10 193 9 797 0 Hushållsavfall per invånare 266 255 272-272 bun 2011-2013.xls 2010-04-08
Verksamhetsmått Bilaga 6 Volymer och nyckeltal Bokslut 2008 Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Förändr 10-13 Byggnad och planer BN Antal lägenheter i lagakraftvunna planer 390 1 158 1545-1 545 Byggnadsnämnden - Därav flerfamiljshus, bostadsrätt - 713 853-853 - Därav flerfamiljshus, hyresrätt - 165 281-281 - Därav småhus - 280 411-411 Antal beslutade bygglov 310 337 326-326 Miljö och hälsa MHN Antal inspektioner 446 539 400-400 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Naturskolan, besökande barn 3 025 3 030 3500-3 500 Familjerättsliga frågor Antal barn vars förälder varit aktuella under året för samarbetssamtal, snabbyttrande, vårdnads-boende- eller umgängesutredn Antal medgivandeutredningar i samband med adoptioner under året Antal barn där faderskap fastställts under året genom bekräftelse FRN 592 593 0 Gemensam nämnd för familjerättsliga frågor 34 35 0 749 769 0 Väsby Välfärd Barnomsorg Produktionsutskott Barnomsorg 1-5 år, barn 588 0 Skolbarnomsorg 6-9 år, barn 910 0 Skolbarnomsorg 10-12 år, barn 76 0 Grundskola Förskoleklass, elever 270 0 Grundskola, elever 2 399 0 Gymnasieutbildning Vilunda gymnasium 658 571 0 Gymnasiesärskoleelever 26 28 0 Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning 89 90 0 Gymnasial vuxenutbildning 238 32 0 Svenska för invandrare 201 239 0 Äldreomsorg Särskilt boende 131 97 0 Korttidsplatser 25 21 0 Hemtjänst, utförda timmar 140 077 114 435 0 Omsorg funktionshindrade Boende LSS omsorg, årsplatser 92 87 0 Boendestöd, brukare 75 0 0 Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd, antal hushåll 843 900 0 Försörjningsstöd, exkl flyktingar Försörjningsstöd exkl flyktingar, Mkr 29,4 36,5 0 Hem för vård och boende, barn 11 15 0 Hem för vård och boende, vuxna 12 10 0 Kultur Musikskolan, elever 668 672 0 Biblioteket, besökare 141 127 150 111 0 Gunnes gård, besökare 15 278 15 409 0 Fritid Fritidsgårdar, medlemskort 889 671 0 bun 2011-2013.xls 2010-04-08
Tjänsteutlåtande Välfärdsstrateg 2010-03-29 Andreas Åstrand 08-590 9 7156 Dnr: Fax 08-590 890 77 BUN/2010:26 Andreas.Astrand@upplandsvasby.se Barn- och utbildningsnämnden Samrådsyttrande över detaljplan för Holmvägen 22 Apoteksskogen i Upplands Väsby kommun Ärendebeskrivning Planen syftar till att ge möjlighet till bostäder i flerbostadshus med verksamhetslokaler i markplanet. Den nya bebyggelsen beräknas rymma 89 lägenheter. Planområdet ligger 1 km norr om Väsby centrum. Enligt gällande översiktsplan (strategisk kommunplan 2005) ligger området inom gränsen för den delen av centrala Väsby som avses vara utvecklingsområde för bostäder och verksamheter. För närvarande används fastigheten idag för AB Väsbyhems drift och fastighetsskötsel. Förslaget innebär att den befintliga byggnaden i tomtens mitt rivs och ersätts med flerbostadshus som istället ligger mot gatorna runt en gemensam bostadsgård. Kundvalskontorets yttrande Kundvalskontoret är positiv till planens utformning. I området eller områdets omedelbara närhet finns både förskolor och skolor vilket innebär att kundvalskontoret anser att behovet är täckt. Kundvalskontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar yttrandet som sitt eget och överlämnar det till byggnadsnämnden. Kundvalskontoret Eva Dahlgren Chef kundvalskontoret 1