Folkhälsoskrift 2012: 7 Uppföljning av utbildning i Mindfulness 2010-2012 Av Eva Karin Karlsson, FoU Kronoberg. 2012
Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Syfte...6 3 Metod...6 4 Resultat...6 4.1 Kursutvärdering...6 4.2 Fortsatt användning av övningarna...8 4.2.1 Påverkan på upplevd stress... 9 4.2.2 Användning av mindfulness i privatlivet... 11 4.2.3 Användning av mindfulness i arbetslivet... 11 4.2.4 Hinder för att använda mindfulness... 11 4.2.5 Behov av hjälp... 12 5 Diskussion... 13 6 Slutsatser... 15 Referenser... 16 Bilagor... 17 1
Sammanfattning Bakgrund Landstinget Kronoberg är sedan 2009 medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) vilket innebär att landstingets hälsoorientering stimuleras genom olika processer och aktiviteter. Med syfte att ge vårdgivare tillgång till strategier och kunskap för att samtala om och arbeta med hälsa och levnadsvanor tillsammans med patienter erbjuds personalen fortbildning. Grundutbildning i mindfulness utgör en del i denna fortbildningssatsning. Föreliggande uppföljning gäller fyra kurser under 2010 riktade till landstingets hälsoinspiratörer och fyra kurser under 2011 riktade allmänt till landstingets personal. Landstingets folkhälsoenhet samordnade och finansierade fortbildningen. Kursledaren är utbildad i mindfulnessbased stress reduction, (MBSR) och mindfulnessbased cognitive therapy, (MBCT), och arbetar i landstinget. I varje kurs deltog i snitt 14 deltagare som träffades tre halvdagar med cirka en månads mellanrum. Alla erbjöds också ett uppföljningstillfälle tre månader efter avslutad kurs. Syfte Syftet var att följa upp utbildningen samt användbarheten av mindfulness i privatlivet och arbetslivet. Metod Underlaget för uppföljningen bestod av en enkätundersökning i tre delar. Enkäterna skickades ut en månad, tre månader och sex månader efter kursavslutning. Resultat Av totalt 115 deltagare fullföljde 111 deltagare kursen (57 hälsoinspiratörer och 58 övriga). Svarsfrekvensen varierade från 92% (enkät 1) till 61% (enkät 3). Överlag var man nöjd med kursen och det man framför allt tog med sig var lärdomen att ta en sak i taget och att försöka vara närvarande i nuet. Att känna efter hur det känns i den situation man befinner sig. Andningsteknik och kroppsscanning var övningar som deltagarna fortsatte att använda sig av. De angav också att de i det dagliga livet hade lättare för att fokusera på här och nu var lugnare, mera avslappnade, mindre stressade och sov bättre. På frågan om man ansåg det positivt att Landstinget Kronoberg satsade på utbildning i mindfulness svarade samtliga (73) ja och alla utom en (72) kunde rekommendera andra att gå kursen. Kommentarer som förekom var alla behöver gå den och för att kunna arbeta med människor måste man också arbeta med sig själv. 2
Slutsatser Över 86 % (96/111) av kursdeltagare ansåg att kursen var bra. De gav flera exempel på positiva effekter både fysiskt och psykiskt. Flera beskrev behov av fortsatt stöd för att upprätthålla motivationen att lägga tid på övningar och att använda mindfulness i vardagen. Gruppen med hälsoinspiratörer fortsatte dock i något högre utsträckning med övningarna. Många, särskilt bland hälsoinspiratörerna, beskrev att de hade fått ett redskap att hantera stress. Kurser i mindfulness kan fylla ett behov hos landstingspersonal i olika professionsgrupper, men bör inte vara obligatorisk. Nästan en fjärdedel av de som genomförde kursen uttryckte ett intresse för att delta i en instruktörsutbildning 3
1 Bakgrund Landstinget Kronoberg är sedan 2009 medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) vilket innebär att landstingets hälsoorientering stimuleras genom olika processer och aktiviteter. Med syfte att ge vårdgivare tillgång till strategier och kunskap för att samtala om och arbeta med hälsa och levnadsvanor tillsammans med patienter erbjuds personalen fortbildning. Grundutbildning i mindfulness utgör en del i denna fortbildningssatsning. Föreliggande uppföljning gäller fyra kurser under 2010 riktade till landstingets hälsoinspiratörer 1 och fyra kurser under 2011 riktade allmänt till landstingets personal. Tanken med mindfulness är att öka medvetenheten och närvaron i nuet. Man ska, genom att observera sig själv, kunna uppfatta vad som händer inombords och bli medveten om sina inre föreställningar och reaktionsmönster. Det handlar om att se verkligheten och uppleva stunden utan att döma eller ändra. Mindfulness bygger på gamla österländska tankar och förhållningssätt som finns inom yoga och buddism. I västvärlden används ofta mindfulness för stresshantering eller som en terapeutisk metod men fungerar också som ett förhållningssätt till livet. Jon Kabat Zinn, professor emeritus vid University of Massachussets Medical Center, var den som introducerade mindfulness i västvärlden och är den som har konkretiserat och beskrivit många av de begrepp som används. Det är oftast det engelska begreppet mindfulness som används i Sverige, men även begreppet medveten närvaro. 2 Mindfulness finns i olika former och med olika perspektiv. Den har sedan 1990-talet använts bland annat som en del i kognitiv beteendeterapi (KBT), en terapimetod som det forskats mycket inom. 3 Det finns också forskning kring mindfulness som en terapeutisk metod samt som behandling av mental hälsa vid kronisk sjukdom till exempel fibromyalgi, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Även gällande effekten av mindfulness på stress, sömnbesvär och som ett redskap för stresshantering, ångest, depression har det bedrivits forskning. Det har framkommit ett flertal positiva fynd. Samtidigt efterfrågas studier med högre vetenskaplig kvalitet och studier som sträcker sig över längre tidsperioder. Det finns också studier som har utvärderat effekter av mindfulness för vårdpersonal. Till exempel har The Cochrane Collaboration sammanställt en review med titeln Preventing occupational stress in healthcare workers. Slutsatsen i denna studie är att avslappningsövningar och mental träning kan ha bättre effekt på stress än att inte göra något. Mindfulness är endast en liten del av denna studie som studerar flera olika metoder. 4 En annan reviewstudie med titeln Cultivating mindfulness in health care professionals: A review of 1 Dessa är en resurs i hälsosatsningar på arbetsplatserna och ingår som en del i landstingets systematiska arbetsmiljöarbete. 2 Intervju med Anna Weijlemark, http://www.1177.se (mindfulness) 3 Intervju med Anna Weijlemark, http://www.1177.se (mindfulness) 4 Marine A, Ruotsalainen JH, Serra C, Verbeek JH. Preventing occupational stress in healthcare workers. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006. 4
empirical studies of mindfulness-based stress reduction (MBSR) drar slutsatsen att resultaten i de studerade undersökningarna är lovande. Här efterfrågas studier om hur patienterna har nytta av att personalen tränats i mindfulness. 5 Kurser i mindfulness för landstingspersonal har tidigare genomförts i bland annat Landstinget Östergötland och Landstinget Norrbotten. Kurserna har utvärderats och i båda undersökningarna fick de positiv respons. Utvärderingarna visar också på positiva effekter hos deltagarna. 6 Under 2008-2009 erbjöds en 1-dagsutbildning i mindfulness till läkare inom landstingets satsning Läkare emellan. 7 Uppföljningen visade att en större del av deltagarna upplevde stor nytta av utbildningen i sitt dagliga arbete. Därför beslöt landstingets folkhälsoenhet 2009 att erbjuda kurser i mindfulness även till andra yrkesgrupper, och en utbildningsplanering gjordes (bilaga 1). För att ge en djupare egenupplevd kunskap i mindfulness förändrades upplägget till att bli tre halvdagar med minst en månads mellanrum. Alla kursdeltagare erbjöds dessutom ett uppföljningstillfälle på en halvdag cirka tre månader efter avslutad kurs. I varje kurs deltog cirka 14 personer. Vid utbildningstillfällena gick deltagarna bland annat igenom attityder, kroppsmedvetenhet, kroppsscanning och andningsövningar. Fokus låg på sittande och gående meditation samt erfarenhetsutbyte i gruppen. Tanken var att deltagarna skulle uppleva hur det är att vara närvarande i nuet och i sig själv. Mellan kurstillfällena tränade deltagarna själva på de olika övningarna bland annat utifrån en cd-skiva. Kursledare var Anna Wejlemark, sjuksköterska vid smärtrehab Kronoberg. 8 Anna är utbildad i mindfulnessbased stress reduction (MBSR) och mindfulnessbased cognitive therapy (MBCT). 5 Marine A, Ruotsalainen JH, Serra C, Verbeek JH. Preventing occupational stress in healthcare workers. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD002892. DOI: 10.1002/14651858.CD002892.pub2 6 Thorell, Lars-Håkan, Kullberg, Anna Mindfulness och kognitivt förhållningssätt. Slutrapport om utvärdering av utbildningen hösten 2006 och våren 2007 Landstinget i Östergötland. Fjellman- Wiklund, A., Waling (2009) Hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser ett mindfulnessbaserat projekt i Norrbottens läns landsting Slutrapport maj 2009. Norrbottens läns landsting. 7 Detta är en arbetsmiljösatsning i landstinget sedan 1998. Fokus ligger på grupp- och ledarskapsutveckling. 8 Smärtrehab Kronoberg är en verksamhet inom Landstinget Kronoberg. Man erbjuder utredning och rehabilitering till patienter med långvarig, icke-malign smärta 5
2 Syfte Syftet var att följa upp utbildningen samt användbarheten av mindfulness i privatlivet och arbetslivet. 3 Metod Underlaget bestod av tre enkäter. Frågorna i enkäterna utformades i dialog med landstingets folkhälsoenhet och FoU-enhet. Frågorna bestod av ja- och nejfrågor, flervalsfrågor samt frågor med öppna svar. Den första enkäten bestod av 13 frågor om kursens innehåll och genomförande samt om hur man använt sig av mindfulness efter kursen. Enkäten skickades ut cirka en månad efter att kursen avslutats. Andra enkäten skickades ut tre månader efter kursslut och bestod av 13 frågor med fokus på hur man omsatt mindfulness i praktisk handling i sin vardag, dels på arbetsplatsen och dels privat. Den tredje och sista enkäten skickades ut sex månader efter kursslut och bestod av tio frågor om fortsatt användning av mindfulness (bilaga2-4). 4 Resultat Under åren 2010-2011 genomfördes 11 kurser. Denna uppföljning omfattar de åtta första kurserna. De fyra första vände sig till landstingets hälsoinspiratörer medan de fyra efterföljande kurserna var riktade mot samtliga anställda i landstinget. En viss jämförelse av resultaten var därmed möjlig att göra. Enkäterna skickades ut till 57 hälsoinspiratörer och 58 övriga, totalt 115 personer. Sju av kursdeltagarna i kurserna riktade mot samtliga anställda hade slutat i landstinget och svarade därför inte. Fyra personer meddelade att de inte hade fullföljt kursen och ansåg sig därför inte ha något att tillföra. Av de svarande var det några som inte svarade på samtliga frågor i enkäterna. Svarsfrekvensen för de 111 personer som genomförde utbildningen var för de tre enkäterna enligt nedan: Enkät ett besvarades av 103 personer (92%) Enkät två besvarades av 74 personer (66%) Enkät tre besvarades av 68 personer (61%) Nedan följer en redovisning i två delar. Dels en kursutvärdering och dels en tematisk uppdelning av enkätsvaren. 4.1 Kursutvärdering Flera olika yrkesgrupper deltog i utbildningarna. De flesta deltagarna var dock sjuksköterskor och undersköterskor. 6
Samtliga deltagare uppgav att det är positivt att landstinget satsar på en utbildning i mindfulness och att de rekommenderar kursen till andra. Kommentarer kring detta var till exempel alla behöver gå den och för att kunna arbeta med människor måste man också arbeta med sig själv. På frågan om vilken yrkeskategori som kursen skulle rekommenderas till angav de flesta att alla har nytta av den. Trots att alla som svarat på enkäterna menade att man bör satsa på kurserna så ifrågasattes det i några enkätsvar om det verkligen var de som hade störst behov av kursen som hade möjlighet att gå ifrån arbetet för att delta. Det fanns även några kritiska röster som menade att landstinget borde satsa på att öka bemaningen så att stressen minskar snarare än att hjälpa anställda att hantera stressen. Samtliga svarande uppgav att de gick kursen på eget initiativ, antingen för att de redan provat mindfulness och ville veta mer eller för att de var nyfikna och ville prova på. Av 103 svarande på första enkäten angav 32 (31%) att de genom kursen ville få hjälp att hantera stress. Deltagarna var överlag nöjda med kursen och tyckte att innehållet var relevant och övningarna givande (tabell 1). Tabell 1. Svar på frågorna om kursens innehåll (n= 102). Kursledaren upplevdes som proffsig, pedagogisk, inspirerande och engagerad. Det sågs som en fördel att man fick prova på många olika övningar och på så sätt själv uppleva förändringar. De övningar som främst lyftes fram som användbara var andningsövningar och kroppscanning. Samtidigt var det flera som efterfrågade fler korta och enkla övningar som kunde användas med mindre tidsåtgång. De negativa kommentarerna om kursen var få. De synpunkter som nämndes handlade till stor del om tider och dagar för kurstillfällena. Några tog upp svårigheter med övningar som skulle göras två och två då det var svårt att 7
direkt komma på händelser och problem att berätta om. Det var dock flera som var positiva till dessa övningar eftersom det gav möjlighet att ta del av andras erfarenhet. Det fanns även synpunkter på kopplingen mellan mindfulness och olika religioner. Yoga angavs som alternativ och komplement till mindfulness. Av de 68 (61 %) som svarade på enkät tre var det 26 (38 %) som uttryckte en önskan att gå instruktörsutbildning, 17 (65 %) av dessa var hälsoinspiratörer. Ytterligare fem personer svarade att de var intresserade av instruktörsutbildningen om några år. Samtliga intresserade av instruktörsutbildning använde sig av mindfulness och hade upplevt positiva effekter. Intresserade fanns inom alla representerade vårdyrken. 4.2 Fortsatt användning av övningarna Ett mål med utbildningen var att deltagarna skulle få tillgång till övningar som de kunde använda sig av i sin vardag. Kursledaren gick igenom och följde upp övningarna vid alla tre kurstillfällena. Tabell 2. visar hälsoinsperatörernas svar på frågan Hur ofta har du tränat mindfulness den senaste månaden?. OBS! Antalet svarande var vid en månad 50 och vid tre och sex månader 42. För mer information se bilaga 9. aldrig en gång varannan vecka 100 en till två gång i veckan 80 tre 60 till sex gånger i veckan Öst 40 en gång om dagen Väst Nord 20 Flera gånger om dagen 0 1:a kvart 2:a kvart 3:e kvart 4:e kvart 0 5 10 15 20 Antal personer efter en månad efter tre månader efter sex månader 8
Tabell 3. visar de övriga anställdas svar på frågan Hur ofta har du tränat mindfulness den senaste månaden? OBS! Antalet svarande var vid en månad 48, vid tre månader 31 och vid sex månader 26. För mer information se bilaga 9. aldrig en gång varannan vecka en till två gång i veckan tre till sex gånger i veckan en gång om dagen efter en månad efter tre månader efter sex månader Flera gånger om dagen 0 5 10 15 antal personer En månad efter kursavslutning var flera kursdeltagare fortfarande fundersamma över om det på längre sikt skulle fungera att arbeta med mindfulness. Samtidigt som det var skönt att vara i lugnet så var det svårt att hitta dit, och jobbigt att arbeta med sig själv. Det upplevdes svårt att hitta avbrotten både på arbetet och i hemmet så att mindfulness blev till en vana. Svaren vid sex månader visade att de allra flesta tagit till sig någon del av mindfulnesskursen. Av dessa svarade dock 16 (23 %) personer att de sällan eller aldrig gjorde någon mindfulnessövning. Men på frågan om vad de omsatt i praktiken från kursen svarade ändå 11 av dessa att de strävat efter att göra en sak i taget eller vara närvarande i nuet. Det var bara fem personer som angav att de ännu inte kommit igång med något. 4.2.1 Påverkan på upplevd stress Alla deltagare uttryckte inte en förväntan på att få ett redskap att hantera stress, men flera forskningsstudier har visat att mindfulness kan vara effektiv som en metod för stresshantering. Av det skälet innehöll enkäterna frågor om användbarhet kopplat till upplevd stress. 9
Tabell 4. visar hälsoinspiratörernas svar på frågan Har du märkt någon skillnad i din stressnivå från kursstarten till idag?. OBS! Antalet svarande var vid en månad 50, vid tre månader 38 och vid sex månader 39. För mer information se bilaga 10. mindre stressad något mindre stressad ingen skillnad något mer stressad efter en månad efter tre månader efter sex månader mer stressad 0 5 10 15 20 25 antal personer Tabell 5 visar övriga anställdas svar på frågan Har du märkt någon skillnad i din stressnivå från kursstarten till idag?. OBS! Antalet svarande var vid en månad 48, vid tre månader 32 och vid sex månader 26. För mer information se bilaga 10. mindre stressad något mindre stressad ingen skillnad något mer stressad efter en månad efter tre månader efter sex månader mer stressad 0 5 10 15 20 25 antal personer Tre personer kände sig något mer stressade efter sex månader och två personer mycket mer stressade men kommenterade detta med förändringar på arbetsplatsen. Flera personer påpekade att de inte gått kursen för att de var stressade utan för att de var nyfikna. Deltagarna fick i enkät två och tre frågan: Har du märkt någon förändring i din vardag sedan du började träna mindfulness? De svar som främst återkom var: lättare att fokusera på här och nu, lugnare, avslappnad, mindre stressad och sover bättre. Det var även tydligt att flertalet hade börjat 10
reflektera över omgivningen och ge akt på sina egna negativa tankar. Någon nämnde att det egna lugnet även gjort omgivningen lugnare medan en annan snarare reagerat på att omgivningen var ofokuserad och stressad. En del uppmärksammade skillnader mellan när de använde övningarna regelbundet och när de gjorde uppehåll. Andra nämnde att de använde övningarna när de kände behov och då mådde bättre. De negativa förändringar som nämndes var få. Det som påtalades var att stressen och oron ökade när man först började arbeta med mindfulness. Stressen kunde också öka för att mindfulness blev ett nytt måste. Det kunde även vara svårt att hantera de känslor och tankar som kom upp när man fokuserade. Det krävdes en hel del för att på allvar arbeta med mindfulness. Acceptans upplevdes som svårt. Det berättades även att vissa övningar fungerade bättre än andra. Ett par personer hade inte märkt någon skillnad vare sig positiva eller negativa. 4.2.2 Användning av mindfulness i privatlivet I första enkäten fick deltagarna ge förslag på saker från kursen som de trodde att de skulle kunna omsätta i sin egen vardag. Det som framförallt togs upp var att ta en sak i taget och att försöka vara närvarande i nuet, observera omgivningen och riktigt känna efter hur det känns. Det var viktigt att ta pauser och stänga av telefonen. Övningarna i andning och kroppsscanning var populära. Utifrån dessa förslag fick deltagarna sedan i enkät två och tre svara på vad ifrån kursen i mindfulness som de hade omsatt i praktisk handling i privatlivet (se bilaga 5 och 6). 4.2.3 Användning av mindfulness i arbetslivet I första enkäten fick deltagarna även ge förslag på saker från kursen som de trodde att de skulle kunna omsätta på sin arbetsplats. De idéer som framkom handlade framförallt om närvaro och aktivt lyssnande i kontakt med patienter och kollegor. Även här var andningsövningar och kroppsscanning användbara övningar för att hantera stress. Det var även en del som skulle berätta om mindfulness för kollegor och uppmuntra dem att gå kurs. I enkät två och tre fick deltagarna svara på vad ifrån kursen som de hade omsatt i praktisk handling i arbetslivet (se bilaga 7 och 8). 4.2.4 Hinder för att använda mindfulness De hinder som deltagarna såg för att använda sig av mindfulness så väl i privatlivet som på arbetet var framförallt att finna tiden och den egna motivationen. Många svarade även att inga hinder förelåg utan att de prioriterade mindfulness eftersom de hade märkt fördelarna. Det fanns också en del som svararat att de mådde bra och inte känt något behov av övningarna. 11
Det var 39 (55 %) av 71 som svarade att stödet från chefen var bra och endast sex (8 %) som ansåg sig få dåligt stöd medan övriga 26 (37 %) inte ansåg att de kunde svara på frågan. Det var 28 (39 %) av 71 som svarade att stödet från övrig personal var bra. 4.2.5 Behov av hjälp På frågan om vilken hjälp som skulle behövas i det fortsatta arbetet var regelbunden utbildning/handledning/föreläsning/inspiration det mest frekventa svaret. Andra svar som återkom några gånger var: fler lättlästa litteraturtips, hjälp att finna tid att öva samt att fler på arbetsplatsen utbildas så att man får ett gemensamt tänk. 12
5 Diskussion I denna uppföljning har tre enkäter använts, vilket föranleddes av en önskan om att följa förändringar och utveckling över tid. En brist är dock att ingen mätning gjordes innan utbildningen startade. Den avtagande svarsfrekvensen försvårade också en gedigen analys. Det kan finnas många anledningar till att deltagarna inte svarade på alla enkäter, varav en kan vara upplevelse av tidsbrist. En annan möjlig förklaring är att de som inte svarade på alla tre enkäterna var mindre intresserade av metoden. Detta motsägs dock av att det finns de som svarade på alla tre utan att vara positiva varken till kursen eller till att använda mindfulness. Svarsfrekvensen var bättre hos hälsoinspiratörerna än hos de övriga deltagarna. För att kunna göra en uppföljning av effekter över tid kan sex månader vara en för kort period. Såväl kursledaren som flera av kursdeltagarna uttryckte att det tar tid och regelbunden träning innan man förstår vad meditation, närvaro och medvetenhet är och hur det kan avändas i vardagen. Enkätsvaren visade att kursen för de flesta av deltagarna var en positiv upplevelse. Deltagarna kände att de fick användbara redskap för att hantera stress och gå ner i varv. Det stämmer väl med utvärderingarna från andra genomförda utbildningar. Kurserna inom landstingets satsning Läkare emellan samt liknande kurser och utvärderingar i andra landsting visade även de på positiva erfarenheter. Flertalet deltagare rekommenderar andra att gå utbildningen, och att den borde vara bra för alla yrkesgrupper med behandlingsarbete. Några påpekar dock att det ska vara de som känner att de har nytta av kursen som ska gå den. Den bör med andra ord inte vara obligatorisk. En slutsats kan då vara att kurser i mindfulness fyller ett behov hos landstingspersonal, men ändå bör vara på frivillig bas. Samtidigt har några varit missnöjda både med kursen och användbarheten trots att de har gått kursen på eget initiativ. En hypotes inför denna uppföljning var att hälsoinspiratörerna skulle få ut mer av utbildningen på grund av sitt grundengagemang i frågor om hälsa, välbefinnande, stress, levnadsvanor. Det mest intressanta är då sexmånadersuppföljningen, som kan säga något om i hur hög grad kunskap och övningar långsiktigt har integrerats i den egna vardagen. När det gäller fortsatt användning av övningarna skiljer sig inte de båda grupperingarna åt. Däremot när det gäller påverkan på upplevd stress är det fler hälsoinspiratörer än andra anställda som upplever mindre stress efter 6 månader. Endast ett fåtal av dem som svarat på tredje enkäten menar att de inte har stöd från arbetsplats och chef för att arbeta med mindfulness. I de fall där det finns brister handlar det om att omgivningen inte förstår vad det handlar om. Av de svarande uppgav 35 av 71 vet ej på frågan om förståelse från omgivningen. Detta kan tyda på att det för de flesta i nuläget framför allt handlat om att använda mindfulness på egen hand på arbetsplatsen och inte dela med sig av kunskapen till andra. Syftet med kursen var ju inte heller att deltagarna skulle sprida kunskapen utan att de skulle få en egen positiv upplevelse. Svaren på dessa frågor skiljer sig inte mellan hälsoinspiratörer och övriga kursdeltagare, trots att betydligt fler hälsoinspiratörer uppger att de har informerat om det vid 13
arbetsplatsmöten. Ett av de förslag som ges på hur stödet för att komma igång och fortsätta arbeta med mindfulness är att flera på en enhet eller avdelning går utbildningen. Då kan det vara lättare att man pratar om det på arbetsplatsen och stödjer varandra. Har landstingets satsning på kurser i mindfulness varit lyckad? Om man med en lyckad satsning menar att kursen ska vara en positiv upplevelse som rekommenderas så kan satsningen anses vara mycket lyckad. Om man menar att deltagarna ska använda sina kunskaper blir satsningen fortfarande lyckad men i någon mindre omfattning. Implementeringen av mindfulnessatsningen ligger i det här skedet och i den här formen av kurs hos de enskilda personerna och inte på verksamhetsnivå. Det kan också vara naturligt eftersom mindfulness handlar om att arbeta med att utveckla sig själv. De som vill arbeta med mindfulness måste göra ett eget val. Svaren på frågorna om hur deltagarna arbetat vidare med mindfulness visar att det framförallt handlar om bättre kunna fokusera på nuet och ta det lugnt i stunden, mer än att regelbundet fortsätta med övningarna. Det finns en oro hos kursdeltagarna för att man inte själv skulle kunna hålla kunskaperna vid liv och fortsätta öva tillräckligt på egen hand. Det stora problemet för kursdeltagarna är att hitta tid och motivation att öva och att få in mindfulness som ett naturligt tankesätt hos sig själv. Problemet finns både i privatlivet och på arbetsplatsen. Det finns ett behov av stöd, men det är skiftande. Längre kurser, nya kurser, återträffar och coacher efterfrågades. Frågan är vad, förutom en återträff, som kan hjälpa till att hålla tankarna vid liv. Är det små användbara övningar som behövs? Kan påminnelser om att använda sig av mindfulness göras på något annat sätt än återträffar? Eftersom deltagarna upplever det som ett problem att de inte använder mindfulness så mycket som de skulle kunna behöver något göras. Samtidigt svarar många att de inte behöver någon hjälp utan att det är det egna ansvaret att prioritera det man mår bra av. De låter inte mindfulness bli ännu ett borde. När den utökade satsningen runt mindfulnesss startade valde arrangörerna att dela upp den i två delar en basutbildning och en instruktörsdel (se bilaga 1). De kurser som nu genomförts är basutbildningen. Det ser ut att ha varit en bra tanke dels eftersom det kräver en hel del arbete med sig själv innan man kan insturera andra i hur mindfulness ska utföras. Av de som genomförde kursen är 26 intresserade av att utbilda sig till instruktör. Det framkom också hos flera ett intresse för att diskutera hur man kan ha nytta av mindfulness i det vardagliga patientmötet utan att hålla en kurs för patienterna. Någon, som inte vill gå vidare med instruktörsutbildning gav förslag på att ett tema för en återträff kunde vara Hur kan mindfulness användas i mötet med andra människor? Den här uppföljningen kan inte säga något om den faktiska effekten av mindfulness men visar på att deltagarna uppskattat kursen och upplever sig ha användning för den. Kursdeltagarna gav flera exempel på positiva effekter både fysiskt och psykiskt. Uppföljningen kan inte heller säga något om deltagarna faktiskt blir mer eller mindre stressade men deltagarna verkar uppleva att de har fått redskap att hantera stressen. 14
Kursdeltagarna har fått ny och egen upplevd kunskap, men behöver mer hjälp för att gå vidare. Det finns all anledning att fortsätta med kurserna. En instruktörsutbildning med 20 utbildningsplatser arrangeras under vårvintern 2013. Några av deltagarna i denna utbildning gick basutbildning genom den tidigare sastningen Läkare emellan, men de flesta har gått någon av de baskurser som ryms inom denna uppföljning. Landstinget planerar att fortsätta med basutbildningar, kanske två per år. Dessutom behöver behovet av återträffar och annan form av påfyllning, t.ex. via landstingets hemsida, diskuteras vidare. 6 Slutsatser 96 av 111 kursdeltagare ansåg att kursen var bra. Kursdeltagarna gav flera exempel på positiva effekter både fysiskt och psykiskt. Flera beskrev behov av något fortsatt stöd för att upprätthålla motivationen att lägga tid på övningar och att använda mindfulness i vardagen. Gruppen med hälsoinspiratörer fortsatte dock i något högre utsträckning med övningarna. Många, särskilt bland hälsoinspiratörerna, beskrev att de hade fått ett redskap att hantera stress. Kurser i mindfulness kan fylla ett behov hos landstingspersonal i olika professionsgrupper, men bör inte vara obligatorisk. Nästan en fjärdedel av de som genomförde kursen uttryckte ett intresse för att delta i en instruktörsutbildning. 15
Referenser Opublicerat material Tre enkäter Intervju med Anna Weijlemark Utbildningsplanering för mindfulness i Landstinget Kronoberg Internet Mindfulness på 1177: http://www.1177.se/kronoberg/tema/liv-ochhalsa/ma-bra-i-vardagen/mindfulness/ (2011-09-05) Litteratur Fjellman-Wiklund, A. & Waling, K. (2009) Hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser ett mindfulnessbaserat projekt i Norrbottens läns landsting Slutrapport maj 2009. Norrbottens läns landsting. Irving, JA. (2009) Cultivating mindfulness in health care professionals: a review of empirical studies of mindfulness-based stress reduction MBSR. Complementary Therapies in Clinical Practice 2009 15 s. 61-66. Marine A, Ruotsalainen JH., Serra C. & Verbeek JH. (2006) Preventing occupational stress in healthcare workers. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD002892. DOI: 10.1002/14651858.CD002892.pub2. Thorell, L-H. & Kullberg, A. (2007) Mindfulness och kognitivt förhållningssätt. Slutrapport om utvärdering av utbildningen hösten 2006 och våren 2007 vid Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland. 16
Bilagor 17
Bilaga 1 1 Folkhälsoavdelningen Sara Maripupu Karin Bengtsson 2011-01-24 Mindfulness - Utbildningsplanering Vad är mindfulness? Begreppet kan bäst översättas med medveten närvaro. Att vara mindful är att vara uppmärksam på vad som sker i nuet. Det handlar om konsten att iaktta sig själv och öka sin medvetenhet om vad man tänker, känner och gör. Fokus ligger på kroppen och sinnesintrycken, hur det känns och hur man kan beskriva det man upplever. Mindfulnessträning handlar till stor del om att öka förmågan att släppa taget om tankarna och styra uppmärksamheten mot det som finns i nuet. När man är medvetet närvarande i det som finns minskar stressen och man blir lugnare. Det skapar en större öppenhet för nya kunskaper och insikter, och tillgång till ett nytt sätt att hantera problem och svårigheter. Mindfulnessträning används därför för att hantera stress, smärta och psykiska problem och finns som ett inslag i tredje vågens kognitiva terapier. Vetenskapliga studier har visat på positiva effekter. De studier som redovisas gäller framför allt MBSR (Mindfulness based stressreduction). Detta program för att lära ut mindfulness skapades av den amerikanske läkaren Jon Kabat Zinn och har fått stor spridning i världen. 2006 användes det på mer än 200 medicinska center i USA, en siffra som förmodligen har ökat. Erfarenheter från Norrbotten läns Landsting. Norrbotten läns landsting startade 2007 projektet Hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser ett mindfulnessbaserat projekt. Syftet med projektet var att ge personalen redskap att hantera stress genom mindfulness, öka den fysiska aktiviteten och förbättra sömnen. Nio arbetsplatser ingick i projektet. Minst två programinstruktörer utsågs att leda, stödja och inspirera arbetskamraterna i mindfulnessövningar på arbetsplatsen. Utbildningen av instruktörerna utfördes under 1 + 5 dagar, vid 3 tillfällen. Därefter fick varje arbetsplats avsätta 30-60 minuter per vecka under 10 veckor för träning på arbetstid. Parallellt med träningen på arbetsplatserna fick cheferna ta del av särskild utbildning i mindfulnessbaserat ledarskap under fem dagar fördelat på tre tillfällen. En utvärdering genomfördes och finns sammanställd i en slutrapport från maj 2009. Sammanfattningsvis upplevdes satsningen som mycket positiv. (Referens) Erfarenheter från Landstinget Kronoberg Läkare emellan (ett arbetsmiljöprojekt i landstinget) har 2008-2010 arrangerat totalt fem endagsutbildningar i MBSR för läkare. Utbildningssatsningen har utvärderats och har upplevts mycket positivt av deltagarna. (Referens) Hälsofrämjande landsting Sedan våren 2009 är Landstinget Kronoberg medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. I den handlingsplan som ledningsgruppen tog beslut om i december 2009 finns förslag gällande olika hälsofrämjande aktiviteter i såväl i patient- som personalarbetet. Samma metoder och strategier som är aktuella för patienter kan med fördel användas i ett friskvårdsarbete gentemot medarbetare. Utbildning i mindfulness är en del i förstärkningen av landstingets hälsofrämjande arbete.
Bilaga 1 2 Del 1 Utbildning till hälsoinspiratörer Hälsoinspiratörerna inom landstinget har som uppgift att inspirera till och sprida kunskap om hälsofrämjande levnadssätt på sin arbetsplats. I detta arbete behöver man kunna erbjuda arbetskamraterna enkla och bra redskap till hjälp för att åstadkomma en önskad livsstilsförändring. MBSR erbjuder en bra metod för att hantera stress. Den ger även verktyg för egenkontroll, empowerment, som är viktigt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Under 2010-2011 riktas en utbildningssatsning i MBSR till hälsoinspiratörerna i landstinget. Till skillnad från satsningen i NLL sker den i två steg. En första baskurs för att ge intresserade hälsoinspiratörer möjlighet att få djupare egenkunskap om metoden. Först därefter kommer eventuellt en instruktörskurs att erbjudas dem som vill gå vidare som instruktörer. Förutsättning är att chefen/ledningen på arbetsplatsen är positiva till mindfulnessträning på arbetsplatsen. Detta tvåstegsförfarande bedöms ge ökade förutsättningar för att en god kvalitet uppnås vid den fortsatta implementeringen av mindfulness i landstinget. För deltagande krävs att man är beredd till regelbunden träning. Ledare för basutbildningarna är Anna Wejlemark, sjuksköterska och verksam på smärtrehabiliteringskliniken. Hon har utbildats i MBSR och MBCT (mindfulnessbased kognitiv terapi) och har under ett antal år haft kurser i mindfulness för smärtpatienter. Varje basutbildning består av vardera tre halvdagar med minst en månads mellanrum för att ge förutsättningar för egenträning och tillämpning i vardagen mellan utbildningstillfällena. Antal deltagare är 12-16 deltagare i varje grupp. Syfte Utbildningen syftar till att ge kursdeltagarna en egenupplevd kunskap om mindfulness. Finansiering I 2010 års budget är Folkhälsomedel avsatta för att finansiera baskurserna. Därtill kommer arbetstid för de hälsoinspiratörer som deltar i kursen. Respektive verksamheter betalar denna tid. Tidplan Vid hälsoinspiratörsdagar i mars får hälsoinspiratörerna en kort introduktion i mindfulness samt information om utbildningen och förutsättningar för deltagande i kurs. Tre grupper startar i Växjö före sommaren 2010. En fjärde grupp startar i Ljungby under hösten 2010. Deltagarna erbjuds en halvdagsuppföljning ca 3 månader efter avslutad utbildning. Utvärdering Utvärderingen görs med stöd från FoU Kronoberg. Återkommande enkäter är stommen i utvärderingen. Första enkäten skickas ut 1-2 månader efter avslutad kurs. Andra enkäten skickas ut 3 månader efter första enkäten, och den tredje skickas ut 6 månader efter den första enkäten. Några frågor kommer igen i alla tre enkäter. En sammanställning av utvärderingen presenteras i september 2011.
Bilaga 1 3 Del 2 Utbildning till vårdpersonal Med start i december 2010 erbjuds kurser för vårdpersonal. Erbjudandet skickas ut till alla verksamhets- och avdelningschefer. Konceptet är detsamma som för hälsoinspiratörerna. Det handlar om få kunskap om metoden och kunna använda den själv i sin vardag, för att minska stress. Men metoden kan också vara ett verktyg för att öka kvaliteten i patientmötet. Kursen ger inte behörighet att lära ut mindfulness till patienter. För deltagande krävs att man är beredd till regelbunden träning. Ledare för basutbildningarna är Anna Wejlemark, sjuksköterska och verksam på smärtrehabiliteringskliniken. Hon har utbildats i MBSR och MBCT (mindfulnessbased kognitiv terapi) och har under ett antal år haft kurser i mindfulness för smärtpatienter. Varje basutbildning består av vardera tre halvdagar med minst en månads mellanrum för att ge förutsättningar för egenträning och tillämpning i vardagen mellan utbildningstillfällena. Antal deltagare är 12-16 deltagare i varje grupp. Syfte Utbildningen syftar till att ge kursdeltagarna en egenupplevd kunskap om mindfulness. Finansiering I 2010 och 2011 års budget är Folkhälsomedel avsatta för att finansiera baskurserna. Därtill kommer arbetstid för dem som deltar i kursen. Respektive verksamheter betalar denna tid. Tidplan Två grupper startar i december 2010. Ytterligare 4 6 kurser startar vår och höst 2011. Deltagarna erbjuds en halvdagsuppföljning ca 3 månader efter avslutad utbildning. Utvärdering En utvärdering av de fyra första kurserna görs med stöd från FoU Kronoberg. Återkommande enkäter är stommen i utvärderingen. Första enkäten skickas ut 1-2 månader efter avslutad kurs. Andra enkäten skickas ut 3 månader efter första enkäten, och den tredje skickas ut 6 månader efter den första enkäten. Några frågor kommer igen i alla tre enkäter. En sammanställning av utvärderingen presenteras efter årsskiftet 2011-2012.
Bilaga 1 4 Del 3 Utbildning av instruktörer Utbildningen är en fördjupad fortbildning för professionella som önskar större kunskap och mer erfarenhet i syfte att arbeta med mindfulnessträning/mbsr i behandling och hälsoprevention. Utbildningen är intensiv och kravet på egen träning under utbildningens gång är en förutsättning för att få diplom för instruktörer. Förutsättningen för att bli antagen är: att man har deltagit i basutbildningen eller i utbildningssatsningen genom Läkare-emellan. att man i samråd med sin chef har planer för att använda metoden i patientarbetet. Anna Wejlemark håller i en introduktion på ½-1 dag som uppföljning av baskursen och som inledning av instruktörsutbildningen. Därefter startar själva utbildningen som omfattar totalt sex dagar där två heldagar upprepas tre gånger med cirka en månads mellanrum. Kursledare är Andries Kroese, som tidigare haft endagskurser för läkare inom Läkare-emellan. Andries Kroese är professor emeritus i kärlkirurgi vid Aker Universitetssjukhus i Oslo. Han anses som Skandinaviens ledande mindfulnesslärare och leder Scandinavian Center for Awareness training (SCAT) där han i mer än tio år har utbildat psykoterapeuter, psykologer, läkare m.fl. Andries Kroese är auktoriserad av Jon Kabat Zinn att leda och hålla kurser för blivande instruktörer i mindfulnessträning/mbsr. Syfte Syftet är att få en grundlig kompetens i att använda mindfulness både som ett förhållningssätt i den egna vardagen och som ett professionellt verktyg i patientarbetet. Finansiering Kostnaden för denna utbildning blir ca. 250.000 kronor. En mer detaljerad finansiering får diskuteras vidare. Tidplan Beslut om utbildningens genomförande fattas hösten 2011, efter den första utvärderingen. Erbjudande om utbildning skickas ut under senhösten 2011. Utvärdering Planering av en utvärdering görs i samband med beslut om genomförande.
Bilaga 2 Enkät för utvärdering av mindfulness-utbildning BAKGRUNDSFRÅGOR 1. Vilken yrkesgrupp tillhör du? 2. Varför ville du gå kursen i mindfulness? Ange ett eller flera av följande alternativ: för att jag hade hört talas om mindfulness och ville veta mer sedan tidigare hade erfarenhet av minfulness och ville veta mer ör att jag ville få hjälp att hantera stress ekommenderad att gå kursen för att jag blev uppmanad att gå kursen OM KURSEN 3. Min uppfattning om kursen i stort är:. instämmer inte instämmer till viss del instämmer instämmer till stor del instämmer helt Kursens innehåll har varit intressant Kursens innehåll har gett mig relevanta kunskaper Kursens övningar har varit givande Jag är överlag nöjd med kursen
Bilaga 2 4. Har det varit tillräckligt med tid avsatt för att gå kursen? ja, tiden var tillräcklig a, tiden räckte i stort sett nej, tiden räckte inte ej, det var alldeles för lite tid 5. Har det varit tillräckligt med tid avsatt för att göra övningarna? a, tiden var tillräcklig a, tiden räckte i stort sett nej, tiden räckte inte ej, det var alldeles för lite tid 6. Jag tycker att kursens styrkor har varit: 7. Jag tycker att kursens svagheter har varit: 8. Har du märkt någon skillnad i din stressnivå från kursstarten till idag? mer stressad något mindre stressad mindre stressad
Bilaga 2 9. Här finns utrymme för dig att ge ytterligare synpunkter/kommentarer på utbildningen i mindfulness: EFTER KURSEN 10. Vad ifrån denna utbildning tror du att du kommer att omsätta i praktisk handling på din arbetsplats? 11. Vad ifrån denna utbildning tror du att du kommer att omsätta i praktisk handling i din egen vardag?
Bilaga 2 12. Hur ofta har du tränat mindfulness den senaste månaden? 13. Här finns utrymme för dig att ge ytterligare synpunkter/kommentarer på mindfulness? Tack för din medverkan!
Bilaga 3 Enkät för utvärdering av mindfulness-utbildning Andra enkäten 1. Vad ifrån din utbildning i mindfulness tror du att du kommer att omsätta i praktisk handling på din arbetsplats? 2. Vad ifrån din utbildning i mindfulness tror du att du kommer att omsätta i praktisk handling i din egen vardag?
Bilaga 3 3. Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i ditt arbetsliv? Kryssa för de alternativ som gäller för dig eller ange egna alternativ. (alternativen är hämtade från svaren i den första enkäten som skickades ut) regelbundet använt mig av olika mindfulnessövningar indfulnessövningar vid stress använt mig av andningsövningar hjälpt patienter att andas kolleger att andas använt mig av kroppsscanning hjälpt patienter att öka sin kroppsmedvetenhet kolleger att öka sin kroppsmedvetenhet stressat mindre att vara närvarande i nuet arit närvarande och lyssnande vid patientkontakt berättat om mindfulness vid personalmöte :.
Bilaga 3 4. Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i din vardag? Kryssa för de alternativ som gäller för dig eller ange egna alternativ. (alternativen är hämtade från svaren i den första enkäten som skickades ut) undet använt mig av olika mindfulnessövningar -skivan med mindfulnessövningar v andningsövningar andra att vara närvarande i nuet uktat känt stressat mindre tagit mig tid att göra ingenting en sak i taget varit närvarande och lyssnande när någon talat fördjupt mig teoretiskt inom mindfulnessområdet minskt på mina mediciner :.
Bilaga 3 5. Hur ofta har du tränat du mindfulness den senaste månaden? lera gånger om dagen n gång om dagen tre till sex gånger i veckan två gånger i veckan 6. Har du märkt någon förändring i din vardag sedan du började träna mindfulness? Beskriv de små sakerna (detaljerna). Negativt och positivt, fysiskt och psykiskt 7. Har du stött på några hinder för att träna mindfulness i din vardag? 8. Har du kommit i kontakt med några hinder för att arbeta med mindfulness på din arbetsplats?
Bilaga 3 9. Anser du att stödet från din chef är tillräckligt för att du ska kunna arbeta med mindfulness? kommentar 10. Anser du att intresset från dina kollegor är tillräckligt för att du ska kunna arbeta med mindfulness? kommentar 11. Anser du att det är positivt att Landstinget Kronoberg satsar på utbildning i mindfulness? varför?. 12. Skulle du rekommendera utbildningen i mindfulness? om ja, till vilken/vilka yrkeskategori/er kommentar
Bilaga 3 13. Har du märkt någon skillnad i din stressnivå från kursstarten till idag? mer stressad något mer stressad något mindre stressad mindre stressad Här finns utrymme för dig att ge ytterligare kommentarer om mindfulness: Tack för din medverkan!
Bilaga 4 Enkät för utvärdering av mindfulness-utbildning Tredje enkäten 1. Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i ditt arbetsliv? Kryssa för de alternativ som gäller för dig eller ange egna alternativ. (alternativen är hämtade från svaren i den första enkäten som skickades ut) ing varit närvarande och lyssnande vid patientkontakt
Bilaga 4 2. Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i din vardag? Kryssa för de alternativ som gäller för dig eller ange egna alternativ. (alternativen är hämtade från svaren i den första enkäten som skickades ut) CD-skivan med mindfulnessövningar närvarande i nuet jupat mig teoretiskt inom mindfulnessområdet at på mina mediciner
Bilaga 4 3. Hur ofta har du tränat mindfulness den senaste månaden? 4. Har du märkt någon förändring i din vardag sedan du började träna mindfulness? Beskriv de små sakerna (detaljerna). Negativt och positivt, fysiskt och psykiskt. 5. Har du märkt någon skillnad i din stressnivå från kursstarten till idag? mer stressad något mindre stressad mindre stressad
Bilaga 4 6. Vilken hjälp skulle du behöva för att kunna fortsätta använda mindfulness i ditt arbete? 7. Vilken hjälp skulle du behöva för att kunna fortsätta använda mindfulness i din vardag? 8. Deltog du i den halvdagsuppföljning som erbjöds tre månader efter att kursen i mindfulness avslutats? ja om ja, vad tyckte du om den nej
Bilaga 4 9. Om landstinget startar en instruktörsutbildning skulle du vara intresserad av att gå den? Här finns utrymme för dig att ge ytterligare kommentarer om mindfulness? Tack för din medverkan!
Bilaga 5. Figur 1. Hälsoinspiratörernas svar på frågan Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i din vardag? i enkät två och tre. Deltagarna hade möjlighet att kryssa för samtliga de alternativ som passade dem. Antalet svarande är vid tre månader=42 och sex månader=42. 18
Bilaga 6. Figur2. Övriga anställdas svar på frågan Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i din vardag? i enkät två och tre. Deltagarna hade möjlighet att kryssa för samtliga de alternativ som passade dem. Antalet svarande är vid tre månader 32 och vid sex månader 26 19
Bilaga 7. 35 30 25 20 15 10 5 0 efter tre månader efter sex månader varit närvarande i nuet strävat efter att göra en ska i taget använt mig av andningsövningar varit närvarande och lyssnande i kontakt med kolleger använt mig av mindfulnessövningar vid stress varit närvarande och lyssnat vid patientkontakt stressat mindre berättat om mindfulness vid personalmöte hjälpt patienter att andas använt mig av kroppsscanning hjälpt andra av vara närvarande i nuet regelbundet använt mig av olika övningar hjälpt patienter att öka sin kroppsmedvetenhet tagit många korta pauser ännu inte omsatt i praktiken hjälpt kolleger att andas hjälpt kolleger att öka sin kroppsmedvetenhet Figur 3. Hälsoinspiratörernas svar på frågan Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i ditt arbetsliv? i enkät två och tre. Deltagarna hade möjlighet att kryssa för samtliga alternativ som passade dem. Antalet svarande är 42 vid både tre och sex månader. 20
Bilaga 8. Figur 4. Övriga anställdas svar på frågan Vad ifrån kursen i mindfulness har du omsatt i praktisk handling i ditt arbetsliv? i enkät två och tre. Deltagarna hade möjlighet att kryssa för samtliga alternativ som passade dem. Antalet svarande är vid tre månader 32 och vid sex månader 26. 21
Bilaga 9. Tabell 6. Svar på frågan Hur ofta har du tränat mindfulness den senaste månaden? Hälsoinspiratörer Övriga anställda efter en månad efter tre månader efter sex månader efter en månad efter tre månader efter sex månader Flera gånger om dagen 3 3 6 Flera gånger om dagen 4 4 2 en gång om dagen 10 9 4 en gång om dagen 7 1 2 tre till sex gånger i veckan 17 5 5 tre till sex gånger i veckan 5 6 3 en till två gång i veckan 11 14 14 en till två gång i veckan 12 10 7 en gång varannan vecka 6 7 5 en gång varannan vecka 12 3 5 aldrig 3 4 8 aldrig 8 7 7 Antal svarande 50 42 42 Antal svarande 48 31 26 22
Bilaga 10. Tabell 7. Svar på frågan Har du märkt någon skillnad i din stressnivå från kursstarten till idag? Hälsoinspiratörer Övriga anställda efter en månad efter tre månader efter sex månader efter en månad efter tre månader efter sex månader mer stressad mer stressad 2 något mer stressad 1 2 något mer stressad 1 ingen skillnad 15 7 7 ingen skillnad 18 12 4 något mindre stressad 12 19 18 något mindre stressad 22 14 12 mindre stressad 22 12 12 mindre stressad 8 6 7 Antal svarande 50 38 39 Antal svarande 48 32 26 23