LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 72 Dnr PS 2011-0033 Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att föreslagna mål och riktlinjer för arbetet med att reducera vårdskador ska gälla och att förvaltningarna följer Sveriges Kommuner och Landstings åtgärdspaket (SKL) samt de mål som formuleras i SKL:s patientssäkerhetssatsning. Produktionsstyrelsen uppdrar till produktionsdirektören att arbeta vidare med frågan hur ett effektivt och användarvänligt systemstöd skall utvecklas inom landstinget. Ärendet Produktionsstyrelsen fattade 2011-05-23 beslut om att sätta mål för reducering av vårdskador (Dnr PS 2011-0033). Efter beredning av frågan i bl.a. landstingets chefläkargrupp beslöts i december 2011 att fokusera på de 8 vanligaste områden som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) expertgrupp och där vårdskador är vanliga och/eller allvarliga. Dessa 8 områden är: 1. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner 2. Infektioner vid centrala venösa infarter (s.k. CVK) 3. Postoperativa sårinfektioner 4. Läkemedelsfel i vårdens övergångar 5. Läkemedelsrelaterade problem 6. Fall och fallskador 7. Trycksår 8. Undernäring Infektionsvårdskador och läkemedelsrelaterade vårdskador är vanligast. Vårdskador förorsakar både stort patientlidande och stora kostnader. Kvalitetsbristkostnader uppskattas i olika genomgångar till mellan 20-40 % av vårdkostnaderna. Variationen beror på bl.a. verksamhetens inriktning; sluten eller öppen vård, högspecialiserad eller allmän vård. Dessutom har studier påvisat att patientsäkerhetskulturen, dvs. metoder att arbeta med patientsäkerhet, kan påverka frekvensen vårdskador i en större omfattning än vad som varit känt tidigare. I bilaga till detta ärende redovisas en uppföljning av bl.a. förvaltningarnas arbete med att införa åtgärder enligt SKL:s åtgärdspaket samt en samlad analys och bedömning om vidare åtgärder på området. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-06-25 Kopia till: Chefläkare, Anders Dolk Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Bilaga 72 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
ÄRENDE 72. 2013-05-28 Dnr PS 2011-0033 Anders Dolk Tfn 07607217651 E-post anders.dolk@lul.se Produktionsstyrelsen Uppföljning av mål för vårdrelaterade skador Ärende Produktionsstyrelsen fattade 2011-05-23 beslut om att sätta mål för reducering av vårdskador (Dnr PS 2011-0033). Efter beredning av frågan i bl.a. landstingets chefläkargrupp beslöts i december 2011 att fokusera på de 8 vanligaste områden som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) expertgrupp och där vårdskador är vanliga och/eller allvarliga. Dessa 8 områden är: 1 Vårdrelaterade urinvägsinfektioner 2. Infektioner vid centrala venösa infarter (s.k. CVK) 3. Postoperativa sårinfektioner 4 Läkemedelsfel i vårdens övergångar 5. Läkemedelsrelaterade problem 6. Fall och fallskador 7. Trycksår 8. Undernäring Infektionsvårdskador och läkemedelsrelaterade vårdskador är vanligast. Vårdskador förorsakar både stort patientlidande och stora kostnader. Kvalitetsbristkostnader uppskattas i olika genomgångar till mellan 20-40% av vårdkostnaderna. Variationen beror på bl.a. verksamhetens inriktning; sluten eller öppen vård; högspecialiserad eller allmän vård. Dessutom har studier påvisat att patientsäkerhetskulturen (dvs. metoder att arbeta med patientsäkerhet) kan påverka frekvensen vårdskador i en större omfattning än vad som varit känt tidigare. Reducering av vårdskador: inledande reflektion Sedan det initiala beslutet togs i maj 2011 har stora förändringar genomförts i patientsäkerhetsarbetet, både nationellt och inom landstinget. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (4) En viktig faktor har varit den finansiella stimulans som åtföljt Patientsäkerhetssatsningen som utgått från SKL. Den har givit incitament att lyfta fram och stimulera patientsäkerhetsarbetet på bred front. Patientsäkerhetskulturen har också ändrats sedan 2011, bl.a. akademiskt manifesterat av att en professur i Patientsäkerhet på Kungliga Tekniska Högskolan inrättats. Patientsäkerhetsberättelserna som inlämnas från varje förvaltning den 1 mars varje år har utvecklats från att vara en deskriptiv berättelse om vad som inträffat under gångna året till att bli en utgångspunkt för konkreta handlingsplaner och åtgärder. Min bedömning är således att patientsäkerhetsbeskrivningen bör innehålla, men ej bara fokusera, på enskilda siffror och resultat utan mer rikta sig mot helhetsresultatet. Det är svårare att exakt mäta men idéer hur detta kan genomföras är under utveckling. Ett exempel är Patientsäkerhetsdialoger och Patientsäkerhetsronder där förvaltningarna möter verksamheten på golvet och lyfter för varje verksamhet aktuella frågor. Således går patientsäkerhetsutvecklingen mot ett mycket mer integrerat sätt att bedöma hur patientsäkerheten kan utvecklas. Tydligt är att bristande systemstöd i förvaltningarna medför svårigheter att använda data för rationella återkoppling av data på ett enkelt sätt. Antalet inträffade vårdskador inom varje förvaltning är fortfarande ej möjligt att erhålla. Basen är fortfarande de mätetal som registreras men forskning pekar entydigt att patientsäkerhet är mycket beroende av organisationens resilience, dvs. förmågan att adaptera arbetet till de säkerhetsproblem som uppstår. Dessvärre är detta för närvarande svårt att mäta, men intensiv forskning pågår. En aktuell debatt förs mellan SKL och landets landsting om hur det fortsatta patientsäkerhetsarbetet effektivast stimuleras. Mycket talar för att andra indikatorer och grundkrav kan komma att formuleras för patientsäkerhetsarbetet. Mål för reducering av vårdskador Verksamheter skall tillämpa de åtgärder som finns i SKL:s 8 åtgärdspaket för att förebygga vårdskador. Detta är förankrat och genomfört inom landstinget. Exempel på källor där uppföljningsdata kan hämtas - SKL; t.ex. punktprevalensmätningar av följsamhet till klädregler och antal patienter inneliggande med vårdrelaterad infektion - Senior Alert för patienter över 65 som vårdas i slutenvård - Kvalitetsregister nationellt, ex. Höftfrakturregistret - Öppna Jämförelser - mm.
3 (4) Redovisning av de åtgärder som produktionsstyrelsen beslutat om Ur Senior Alert kan data om antalet genomförda riskbedömningar avseende fallskador, trycksår och undernäring erhållas. Det har dock visat sig att de siffror som registreras sannolikt är behäftade med vissa felkällor. Ur Senior Alert kan således ej det faktiska antalet fallskador, trycksår och undernäring beräknas. Infektionsverktyget är infört med projektavslut maj 2013. Strukturerad journalgranskning är infört och etablerat på AS och LE. Används ej i primärvården. Utformningen av strukturerad journalgranskning inom slutenvård har anpassats efter de olika verksamheternas behov för att på bästa sätt hitta relevanta skador som kan utgöra grund för utevckling av patientsäkerhetsarbetet. Uppföljning av förvaltningarnas arbete med att införa åtgärder enligt SKL:s åtgärdspaket 1. Så här stor del av berörda enheter inom förvaltningen har handlingsplaner framtagna för att genomföra åtgärder enligt SKLs åtgärdspaket: LE: cirka 50% AS: cirka 50% PV: cirka 90% 2. I så här hög grad bedömer förvaltningarna att åtgärderna i SKLs åtgärdspaket defacto är införda och tillämpas i relevanta delar: LE: cirka 80% AS: cirka 75% PV: cirka 90% Siffrorna är uppskattade av respektive chefläkare på basen av deras kunskaper om respektive verksamhet. Osäkerhetsgraden bedömer jag som betydande. Slutenvården har svårare att bedöma läget, säkerligen mot bakgrund av att verksamheterna är mycket komplex och att relevant systemstöd för att följa utveckling är undermålig eller saknas helt. Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset gör en sammanfattande bedömning att antalet vårdskador ligger på i stort sett oförändrad nivå. Det finns inga entydiga fakta som pekar på vare sig minskning eller ökning av antalet. En tydlig trend är att benägenheten att rapportera har ökat, och det tas som indikator på att patientsäkerhetskulturen sakta förändras i positiv riktning.
4 (4) Primärvården gör bedömningen att totala antalet vårdskador sannolikt är oförändrat men noterar en klar minskning av antalet Lex Maria-anmälningar, dvs. allvarliga avvikelser. Analys och slutsatser 1. Det är idag ej möjligt att i befintliga system mäta antalet vårdskador inom vården. 2. Det kan ej med säkerhet bedömas om antalet vårdskador ligger på oförändrad nivå eller om de ökar eller minskar. 3. De handlingsplaner som idag finns är väl kopplade till SKL åtgärdspaket och Patientsäkerhetssatsningen från SKL/Staten. 4. Helt nödvändigt för den fortsatta utvecklingen är att vårdens IT-system rustas/byggs för att minska dubbelregistrering (dvs. i register+journal) och inte minst möjliggör snabb återkoppling av resultaten till verksamheten. 5. Utan tydlig, snabb och relevant återkoppling av vårdskade-resultaten till verksamheten kommer fortsatt utveckling inte vara möjlig. Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att föreslagna mål och riktlinjer för arbetet med att reducera vårdskador ska gälla och både följa SKL åtgärdspaket samt de mål som formuleras i SKL:s Patientssäkerhetssatsning produktionsstyrelsen uppdrar till produktionsdirektören att arbeta vidare med frågan hur ett effektivt och användarvänligt systemstöd skall utvecklas inom landstinget