Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Utgångpunkter - Vad är problemet? - Evidens i olika form - Implementering, samspelande faktorer - Särskilda utmaningar för barnpsykiatrin
Stora skillnader i vård (och hälsa) - Stora regionala och lokala variationer i den barnpsykiatriska vårdpraktiken (Socialstyrelsen, 2009, 2015; Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2015) - Vården är ojämnt fördelad. Faktorer som genus, etnicitet, geografi, socioekonomi spelar roll för tillgång till behandling (ex. Köhler, 2012) - Metoder (prevention, diagnostik, behandling) som har visat sig effektiva i forskning - har svårt att omsättas i klinisk praktik
Strategier för att överbrygga skillnader i vården - Formulering och spridning av evidensbaserade kunskapsunderlag, ex. riktlinjer, vårdprogram, systematiska kunskapsöversikter - Nationell, regional och lokal nivå - Aktörer: Myndigheter, kommuner och landsting, professionsgrupperingar - Dock stora svårigheter att nå ut (Ex. Myndigheten för vårdanalys, 2015)
Bästa tillgängliga kunskap Vad är evidens? Från latinets evidentia: Tydlighet; Bevis om, Argument för Evidensbaserad praktik: Klinisk expertis Vetenskaplig evidens Patient behov och värderingar Exempel från www.sos.se
Bästa tillgängliga kunskap Vad är evidens? Olika typer: - Vetenskaplig evidens (evidenshierarki) - Grå evidens (rapporter, utvärderingar - Rådata (kvalitetsregister, journaluppgifter) - Erfarenhetsbaserad evidens - Patientbaserad evidens Bohlin & Sager, 2011 För- och nackdelar med de olika evidenstyperna Ex. evidenshierarkin förespråkar RCT med hög intern validitet, men låg extern.
Referens: www.sbu.se
De nationella aktörerna förhåller sig till evidens på olika sätt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Olika typer av evidens, främst grå evidens och beprövad erfarenhet Socialstyrelsen: Vetenskaplig evidens, hälsoekonomisk evidens, etiska överväganden Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Vetenskaplig evidens, hälsoekonomi, etiska överväganden Regioner? Landsting? Professionsorganisationer?
Implementering Latinets implere: fylla, fylla upp, slutföra, avsluta Till vardags: genomföra, införa, förverkliga, applicera, utföra, sätta i verket förverkliga kunskap Implementation science: The scientific study of methods to promote the systematic uptake of research findings and other evidence-based practices into routine practice (Eccles & Mittman, 2006)
Vad påverkar implementeringens utfall? (Nilsen, 2015)
Implementeringsstrategier - Flexibla, skräddarsydda, mångfacetterade strategier mer framgångsrika Ex: Spridning av begripligt och välgrundat utbildningsmaterial Konferenser/utbildningsdagar Out-reach visits Engagerandet av lokala opinionsledare (Oxman et al., 1995)
Särskilda utmaningar för barnpsykiatrin? Ojämn tillgång på evidens för en del tillstånd Frågeställningar som inte alltid lånar sig till randomiserade kontrollerade studier Utredning och behandling av barn sker i ett socialt kontext (familj, skola) Tvärprofessionellt och tvärdisciplinärt En barnpsykiatri i omvandling
linda.sundberg@umu.se
Referenser Barn- och ungdomspsykiatri vård på olika villkor. Rapport från en nationell tillsyn. (2009) Socialstyrelsen Barn och ungas utbildning i ett segregerat samhälle. (2015) Vetenskapsrådets rapportserie Bohlin, I & Sager, M. (2011) Evidensens många ansikten. Evidensbaserad praktik i praktiken. Arkiv förlag. Damschroeder et al. (2009) Fostering implementation of health services research findings into practice: A consolidated framework for advancing implementation science. Implementation science, 4:50. Durlak, J.A & DuPre, EP. (2008) Implementation matters: A review of research on the influence of implementation on program outcomes and the factors affecting implementation. American Journal of Community Psychology. 41: 327-50. Fixsen et al. (2005) Implementation research: A synthesis of the literature. Tampa: University of south Florida: Mental Health institute. Greenhalgh, et al. (2005) Diffusion of innovations in Service organizations: A systematic literature review. Malden: Blackwell Publishing Grol et al. (2005) Theories on implementation of change in health care. In: Improving patient care: The implementation of change in clinical practice. Edinburgh: Elsevier. Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. (2012) Socialstyrelsen. Kitson et al. (1998) Enabling the implementation of evidence-based practice: A conceptual framework. Quality in health care 7, 149-58. Köhler, M. (2012) Barn i Malmö. Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa. Malmö kommissionen Lång väg till patientnytta en uppföljning av nationella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system. (2015) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Nilsen, P. (2015) Making sense of implementation theories, models and frameworks. Implementation science: 7:71. Nutley et al. (2007) Using evidence: How research can inform public services. Bristol: Policy press. Oxman et al. (1995) No magic bullets: A systematic review of 102 trials of interventions to improve professional practice. Canadian medical association Journal, 153: 1423-31.