Kursbeskrivning Utvecklingspsykologisk teori och uppväxtvillkor Små barns uppväxtvillkor 0-6 år

1 (12) 2014-01-15 Kursbeskrivning Utvecklingspsykologisk teori och uppväxtvillkor Små barns uppväxtvillkor 0-6 år 7,5 hp, avancerad nivå, helfart Kurskod: UB413B/UB413F Våren 2014 Kursansvarig, examinator Lärare Karin Engström Karin Engström Jaana Zaino Mail: karin.engsrom@buv.su.se Mail: karin.engstrom@buv.su.se Mail: jaana.zaino@buv.su.se Kursadministratör Nicole Wickman Mail: nicole.wickman@buv.su.se Telefon: 08-12 07 62 86 Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se

2 (12) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursplanen innehåller bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB413B/UB413F. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna göra detta. Webbregistreringen kommer att vara öppen enlig de datum som finns angivet på välkomstbrevet. Så här registrerar du dig: Logga in på http://mitt.su.se/. Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB413B/UB413F) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Tänk på att om du inte längre vill ha din plats på kursen så måste du meddela detta så fort som möjligt till kursadministratören. Kursens förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: - redogöra för, och kritiskt förhålla sig till, aktuell forskning inom områdena utvecklingspsykologi, barndomspsykologi, arenor för socialisation, genus och barns olika villkor, - kritiskt redogöra för och använda kunskap om barns perspektiv och barnperspektiv samt sätta detta i relation till globala frågor och framtidsfrågor,

3 (12) - problematisera demokratiska arbetsmetoder i samarbete med barn, föräldrar och medarbetare samt utvecklingssamtal, - söka fram vetenskapliga artiklar inom aktuellt område samt skriftligt och muntligt förmedla kunskap om dessa samt - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna. Förväntade studieresultat för VFU Studenten förväntas kunna: - självständigt observera förskoleverksamhet utifrån genus-, klass- eller etnicitetsperspektiv och analysera i relation till vetenskaplig metod, etik och aktuell forskning, - agera i enlighet med skolans värdegrund, demokratiuppdrag och kunskapsuppdrag samt - reflektera över den egna professionsutvecklingen utifrån teoretiska perspektiv och gjorda erfarenheter. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, lärarledda seminarier, genomförande av VFU, individuellt arbete, och arbete i studiegrupper. Studenten förväntas förbereda sig inför och delta vid seminarier, genomföra VFU samt redovisa genomfört arbete muntligt och skriftligt. Under VFU ska studenten studera förskoleverksamhet samt dokumentera detta. Student som av olika skäl inte kan närvara vid seminarier kontaktar seminarieläraren för överenskommelse om hur frånvaron ska kompenseras. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Examinationen i kursen består av tre moment: EXA1 Grupparbete 1hp, EXA2 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1,5 hp och EXA3 Individuell skrivning 5hp. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Utöver schemalagd tid så tillkommer tid för arbete i studiegrupperna.

4 (12) Obligatorisk kursstart framgår av välkomstbrevet. Litteratur Information om litteratur finns i kursplanen på kurshemsidan. Innehåll Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap om och kritisk granskning av forskning om små barns (cirka 0-6 år) utveckling och barndom. I kursen fokuseras barns olika livsvillkor, genus samt kamratrelationer och andra arenor för socialisation. Olika arenor för barn belyses ur barns perspektiv och ur ett barnperspektiv. Vetenskaplig metodkunskap och observationer ingår också i kursen. Vecka 8 Kursintroduktion Innehåll: Introduktion till kursen, samt introducerande gruppuppgifter. Föreläsning 1: Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (flyttad till se schemat föreläsning 3) Föreläsare: Karin Engström Innehåll: Barns uppväxtvillkor Seminarium 1: Barns uppväxtvillkor Lärare: Karin Engström, Jaana Zaino Innehåll: I detta seminarium diskuteras barns uppväxtvillkor utifrån det faktaunderlag som presenteras via kurslitteraturen och relateras till dess betydelse för lärande och utveckling. Varje student förbereder några frågor! Litteratur: Barnombudsmannen (2010). Upp till 18 fakta om barn och ungdom (Barnombudsmannen rapporterar BR2010:01). Kehily, M. J. (Red.). (2009). An introduction to Childhood studies (2 ed.), (ss. 17-31). The Swedish Institute of Public Health (2009). Child day care center or home care for children 12-40 months of age what is best for the child? A systematic literature review. Vecka 9 Föreläsning 2: Utvecklingspsykologisk teori med fokus på anknytningsteori Föreläsare: Ingrid Engdahl Innehåll: Anknytning i förskolan Seminarium 2: Anknytning i förskolan Lärare: Karin Engström, Jaana Zaino

5 (12) Innehåll: Betydelsen av goda relationer i förskolan för såväl barn- vuxenrelationer som barnbarnrelationer. Studiegrupperna väljer att presentera det som uppfattas som centralt inom anknytningsteorin och problematisera hur detta kan förstås i relation till tidigare teoretiska resonemang i utbildningen. Litteratur: Broberg, M., Hagström, B., & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur. (220 s.) Kehily, M. J. (Ed.). (2009). An introduction to Childhood studies (2 ed.), (ss. 17-31, 112-123). Berkshire/New York: Open University Press. (27 s.) Studenten väljer en av följande: Engdahl, I. (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool. Stockholm University, Department of Child and Youth Studies. (valda delar, ca 50 s.) Engdahl, I. (2011). Toddler interaction during play in the Swedish preschool. Early Child Development and Care, 181, 1421-1439. (19 s.) Referenslitteratur: Brodin, M., & Hylander, I. (1997). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans värld. Stockholm: Liber. (124 s.) Engdahl, I. (2007). Med barnens röst: Ettåringar berättar om sin förskola. Kan hämtas från www.buv.su.se/publikationer (ref för examinationsuppgift 2) Vecka 10 Föreläsning 4: Föräldrasamverkan i förskolan Föreläsare: Jaana Zaino Seminarium 3: Föräldrasamverkan Lärare: Karin Engström, Jaana Zaino Innehåll: Praktiska övningar med fokus på föräldrasamverkan. Examinationsuppgiften presenteras på nytt. Litteratur: Harju, A., & Tallberg, Broman, I. (2013). Föräldrar, förskola och skola - mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (244 s.) Markström, A-M. (2007). Att förstå förskolan: Vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 100 s.) Vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer enligt egna sökningar. Seminarium 4: Genus i förskolan Lärare: Karin Engström, Jaana Zaino

6 (12) Innehåll: Studiegrupperna redogör för centrala begrepp samt initierar samtal i seminariegruppen. 1. Läs individuellt litteraturen (Rosa, den farliga färgen av F. Ambjörnsson) Anna Bråkar! av C. Eidevald 2. Titta sedan på några program som finns på UR som handlar om genus. Skriv under tiden olika aspekter som fångar ditt intresse (8-10 st.). Du hittar programmet på www.ur.se, skriv sökord: små barn, välj sedan små barn stora rättigheter och välj sedan Ta inte ifrån Lägg till (titta på de första 18 minuterna). Samt Gå till www.ur.se, skriv sedan sökord: Genus, välj programmet: Skolfront Genus som handlar om Barn och könsroller (tiden from 9.45-24.20). 3. Ordna sedan en gruppträff med er SA-grupp som ni blivit indelade i och diskutera tillsammans filmen ni sett och relatera den till den aktuella genuslitteraturen. Ni skall välja minst 6 olika genusbegrepp från litteraturen som ni diskuterar utifrån filmen och era egna erfarenheter från VFU. Exempel på begrepp kan vara: könsöverskridande, positionering, tredje vågens feminism o s v. 4. Presentera, exemplifiera och problematisera begreppen på seminarium 4 Genus i förskolan. Relatera också gärna ert resonemang till tidigare erfarenheter från förskolan. Tid för varje grupp är 15-20 minuter. Litteratur: (Ambjörnsson, F. (2011). Rosa den farliga färgen. Stockholm: Ordfront. (265 s.)) Corsaro, W. (1979). We re friends, right? Childrens Use of Access Rituals in a Nursery School. Language in Society, 8, 315-336. (21 s.) Eidevald, C. (2011). Anna bråkar! Att göra jämställdhet i förskolan. Stockholm: Liber. (219 s.) (Johansson, E. (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber. (200 s.)) Skolverket (2011). Möten för lärande. Kapitel 6. Vetenskapliga artiklar och rapporter kan tillkomma. Vecka 11 Verksamhetsförlagd utbildning (för UB413F observationer) Tid: Sammanlagt 30 timmar/vecka

7 (12) Vecka 12 Veckan ägnas till fortsatt arbete med fördjupning i kursens innehåll, examinationsuppgift EXA3. Vid den muntliga redovisningen av VFU ska studiegruppen hålla en presentation för resten av seminariegruppen om max 15 min. Ni väljer själva hur presentationen genomförs, men det ska ingå både att ni redovisar era erfarenheter från VFU samt era egna förslag kring hur man kan arbeta med föräldrasamverkan. Tid för planering av detta seminarium bokar respektive studiegrupp. Seminarium 5: Redovisning av VFU Lärare: Karin Engström, Jaana Zaino Innehåll: Redovisning av VFU (se ovan). Inlämning av observationsprotokoll. VFU VFU ska genomföras på en förskola i studentens partnerområde. (För UB413F görs överenskommelse med seminarieläraren om platser för observationer). Tid: Sammanlagt 30 timmar/vecka. VFU: fokuserar på tre teman: Utvecklingspsykologisk teori, föräldrasamverkan och barns delaktighet. Under VFU:n ska studenterna genomföra fyra uppgifter (behöver inte göras i denna ordning): 1. Identifiera situationer som går att relatera till barns anknytningsmönster enligt Bowlby teorier. Studenten ska observera och skriva egna fältanteckningar. 2. Observera samverkan vid lämning och hämtning av barn. Observera skeendet vid lämning och hämtning av barnen. Dokumentera dina iakttagelser vid en sådan situation. Alt/ Observera en vald situation där barns anknytningsmönster kan diskuteras, exempelvis samling eller när ett barn ramlar och slår sig och blir ledsen av någon anledning. Dokumentera dina iakttagelser vid en sådan situation. I den här uppgiften (uppgift 2) används ett observationsprotokoll som finns att hämta på Mondo. 3. Intervjua personal om föräldrasamverkan! Grundfrågor att samtala om: - hur tolkar ni uppdraget med föräldrasamverkan, - i vilka sammanhang praktiserar ni föräldrasamverkan, - när och hur samverkar ni med föräldrarna, - förändringar över tid, - vilka aspekter kan underlätta samverkan? Skriv minnesanteckningar under samtalet. 4. Undersök hur förskolan genomför utvecklingssamtal. Fråga om det finns möjlighet att vara med under ett utvecklingssamtal eller annars ett annat föräldrasamtal. Skriv ner dina tankar om hur du skulle vilja lägga upp ett utvecklingssamtal.

8 (12) Uppgift 1 och 2 följs upp i hemskrivningen och uppgift 3 och 4 redovisas enbart vid det sista seminariet. Examination Examinationen i kursen består av tre moment: EXA1 Grupparbete 1hp, EXA2 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1,5 hp och EXA3 Individuell skrivning 5hp. EXA 1 består av en gruppredovisning vid sista seminariet som bedöms enligt skalan G U. EXA 2 består av inlämnad VFU- rapport och bedöms enligt skalan G U. (För UB413F undertecknas rapporten av seminarieläraren). EXA3 består av en hemskrivning med 4 delar. 1. Analysera de situationer du beskrivit under VFU:n angående barns anknytningsstrategier och dess betydelse för barns samspel med personal i förskolan i förhållande till texter av Engdahl och Broberg. 2. Utgå från ditt observationsprotokoll av vald situation (se VFU). Skriv om denna situation nu med barnets röst, dvs låt barnet vara den som berättar. T.ex. När jag kom till förskolan eller Då pappa hämtade mig Analysera det som sker utifrån Läroplan för förskolan, Konventionen om barnets rättigheter samt kurslitteraturen, gärna med ett fokus utifrån etiska perspektiv (Se även Engdahl, 2007). 3. Sök och välj minst två vetenskapliga artiklar som du ska använda för att belysa en aspekt av genus i förskolan. Artiklarna ska vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter, ej äldre än från år 2000. Läs artikeln, presentera innehållet och koppla den till egna erfarenheter från förskolan genom VFU:n eller någon annan erfarenhet. Du ska även beskriva hur du gjorde för att hitta artikeln och vilka sökord du använde. 4. Reflektera över din egen lärprocess. Skriv referenser till kurslitteraturen enligt APA-systemet (American Psychological Association) både i texten och i referenslistan, se manual på Mondo. Texten ska skrivas i Times New Roman 12 punkter, 1,5 radavstånd. Institutionen använder referenssystem enligt APA. Examinationen ska omfatta totalt 18000 tecken exklusive försättsblad och referenslista. Uppgiften lämnas in på Mondo eller till seminarieläraren senast 21 mars klockan 24.00. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras.

9 (12) Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum fredagen den 30 maj 2014. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratören senast den 1 juni 2014. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratören. Student som underkänts i ordinarie praktik har rätt att genomgå ytterligare en praktikperiod, dock inte fler än två praktikperioder sammanlagt. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygskriterier för EXA1. Godkänd: Genomförd gruppresentation vid seminarium 5. Underkänd: Inte genomfört gruppuppgiften. Betygskriterier för EXA2. Godkänd: Inlämnad undertecknad VFU- rapport. Underkänd: VFU- rapport saknas. Betygskriterier för EXA3 A. Utmärkt Studenten gör en stringent och teoretiskt välmotiverad analys av praktikuppgiften i relation till anknytningsteori. Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras kritiskt. De

10 (12) vetenskapliga artiklarna är relevanta för genusområdet, självständigt presenterade och med tydlig koppling till en praktik. Det finns också en tydlig och korrekt beskrivning av hur sökningen genomfördes. Reflektionen över det egna lärandet innehåller en fördjupad bearbetning av kursens innehåll. Texten är välskriven, strukturerad och förankrad i kurslitteraturen. Referenshanteringen är korrekt enligt APA-systemet. B. Mycket bra Studenten gör en teoretiskt motiverad analys av praktikuppgiften i relation till anknytningsteori. Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv är problematiserade. De vetenskapliga artiklarna är relevanta för genusområden, självständigt presenterade och med tydlig koppling till en praktik. Det finns en relevant beskrivning av hur sökningen genomfördes. Reflektionen över det egna lärandet är förankrad i kurslitteraturen och visar lärprocessen. Texten är välskriven, strukturerad och förankrad i kurslitteraturen Referenshanteringen är korrekt enligt APA-systemet. C. Bra Studentens analys av praktikuppgiften problematiseras i relation till anknytningsteori. Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras på ett klargörande sätt. De vetenskapliga artiklarna om genusfrågor är presenterade med tydlig koppling till en praktik. Det finns en relevant beskrivning av hur sökningen genomfördes. Reflektionen över det egna lärandet är kopplad till kurslitteraturen och visar lärprocessen. Texten är välformulerad, strukturerad och förankrad i kurslitteraturen. Referenshanteringen är korrekt enligt APAsystemet. D. Tillfredsställande Studentens analys av praktikuppgiften sätts i relation till anknytningsteori. Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras på ett klargörande sätt. De vetenskapliga artiklarna är relevanta för genusfrågor och kopplade till en praktik. Det finns en beskrivning av hur sökningen genomfördes. Reflektionen över det egna lärandet är kopplad till kurslitteraturen och beskriver lärprocessen. Språket är tillfredsställande och texten är strukturerad med kopplingar till kurslitteraturen. Referenshanteringen följer APA-systemet. E. Tillräckligt Studenten beskriver praktikuppgiften och anknytningsteori. Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv beskrivs. De vetenskapliga artiklarna är relevanta för genusfrågor och innehållet är kopplat till en praktik. Det finns en beskrivning av hur sökningen genomfördes. Lärprocessen diskuteras och kopplas till kurslitteraturen. Språket är godtagbart och texten är strukturerad med svaga kopplingar till kurslitteraturen. Referenshanteringen följer APAsystemet. Fx. Otillräckligt Uppgiften är bristfälligt utförd avseende en eller flera av följande aspekter: begreppen barnperspektiv och barns perspektiv är inte tillräckligt problematiserade, förankringen i kurslitteraturen är otillräcklig, de vetenskapliga artiklarna har inte relevant innehåll i förhållande till uppgiften, språket är otillräckligt, referenshanteringen måste kompletteras.

11 (12) F. Helt otillräckligt Uppgiften saknar många väsentliga delar som gör att den inte kan godkännas. Referenssystem saknas, språket är helt otillräckligt och texten saknar förankring i kurslitteraturen. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se Studentinflytande & Studentkår. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. (Förslagsvis skriva så?) Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.

12 (12) Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se