Verksamhetsrapport för Tjärnaängskolan/Solängskolan läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.3.1. Kompetens... 3 2.4. Analys av förutsättningarna... 3 3. Måluppfyllelse och resultat... 3 3.1. Betygsförändringar... 3 3.1.1. Risker... 3 3.2. Nationella provresultat... 3 3.3. Analys av elevernas resultat (år 3 och år 6)... 3 4. Socialt klimat... 4 4.1. Inkludering... 4 4.2. Personalens förväntningar på eleverna... 5 4.3. Arbetsklimat för elever och personal... 5 4.4. Analys av det sociala klimatet... 5 5. Förra årets förbättringsområden... 5 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena... 6 6. Slutsatser... 7 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår... 7 6.1.1. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt... 7 6.1.2. IT... 7 6.1.3. Föräldrasamverkan / trygghet och studiero... 7 7. Bilagor... 7 tjää-sol.docx 2 (8)
1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930. Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari. 2. Förutsättningar 2.3.1. Kompetens Det har blivit svårare att rekrytera behörig personal, en tydlig förändring inför läsåret. Samtidigt växer skolan i antal elever vilket gör att andelen legitimerade lärare också minskar. I mitten av april 2015 startade vi dessutom en förskoleklass med 15 nyanlända elever. Detta har fått konsekvenser i årskurs 1, både vad det gäller rekrytering, och kort förberedelsetid i förskoleklass för flertalet elever. En av förstelärarana fick uppdraget att handleda och ge modellektioner i årskurs 1 under hela läsåret. Bra, av nöden kräv t 2.4. Analys av förutsättningarna Fördubblats på sex år. En skola, 1.3 km mellan. Gem a-lag men inte APT. 80 pers, alla känner inte alla. Började med utvärdering tidigit i våras. Lagledarna tar in och sammanställer. Mkt ny personal i år gör en återgång till ruta 1 nödvändig 3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Betygsförändringar 3.1.1. Risker I idrottsämnet är 9 elever inte godkända i åk 6. Det beror på att de inte klarat delmomentet simning. Dessa elever har erbjudits extra simträning på elevens val och även efter skoltid 3.2. Nationella provresultat 3.3. Analys av elevernas resultat (år 3 och år 6) Analys av nationella prov år 3 våren 2016. Svenska/svenska som andraspråk 3 (8)
De flesta eleverna har klarat proven bra/mycket bra. Eleverna har fått särskilt bra resultat på proven "elevens högläsning" och "textsamtal". Vi har arbetat aktivt och medvetet med läsning och läsförståelse, genrepedagogik som svalärarna går igem med de nya på höstlovet och texters uppbyggnad. En bidragande faktor till de positiva resultaten var de elevnära temana vatten och djur. Matematik De flesta eleverna har klarat proven bra. De goda resultaten beror på att arbetsområden är genomgångna. Det prov som hade mindre bra resultat var "klockan". Detta beror på att delmomentet inte är tillräckligt befäst. I klasserna finns flera nyanlända elever och tidräkning är kulturellt betingat. Detta har påverkat resultaten även i de andra delmomenten då eleverna har matematiska begreppsluckor. Allmänt Av totalt 57 elever är 42 andraspråkselever. Proven är genomförda i helklass med två lärare och två studiehandledare närvarande i klassrummet. Vi har förberett eleverna på provsituationen genom att använda tillgängligt material. De flesta andraspråkselever har behov av stöttning på svenska och på sitt modersmål. Analys nationella proven åk 6, våren 2016. Svenska/svenska som andra språk I Svenska/Svenska som andra språk har de flesta elever lyckats bra med delproven. De som inte är godkända har extra anpassningar eller kontinuerligt specialpedagogiskt stöd av specialpedagog/lärare. På det muntliga delprovet har eleverna lyckats mycket bra och alla är godkända. Vi antar att våra resultat beror på att vi arbetat aktivt med genrepedagogik och har haft fokus på läsförståelse och språkutvecklande arbetssätt. Eleverna har lärt sig skriva texter i olika genrer och arbetat med ett genrebaserat läromedel. Matematik Andelen godkända resultat är mycket högt. Eleverna har lyckats bättre på räkneuppgifter, där det inte krävs att de tänker i flera led. E-provet var det delprov som eleverna fick lägst resultat på, vilket kan bero på att nationella proven i matematik ligger för tidigt på terminen och att vi inte hunnit repetera momentet statistik. Engelska De flesta eleverna har klarat godkänd nivå eller högre. Eleverna visade stor tillit till att använda det engelska språket i den skriftliga uppgiften. Flera upplevde hörförståelsen som lätt. Allmänt Av de elever som genomfört proven har 69 % svenska som andraspråk. 33 elever av 36 har genomfört proven. Proven har genomförts i helklass med minst 2 lärare närvarande i klassrummet. De elever som inte deltog i proven är nyanlända i Sverige och i det svenska språket. Vi hade förberett eleverna på provsituationen genom att använda olika material som finns tillgängliga. De elever som behövde fick proven upplästa på svenska, somaliska, kurmanji, arabiska och tigrinja. En somalisk och en kurdisk studiehandledare fanns närvarande vid samtliga provtillfällen. 4. Socialt klimat 4.1. Inkludering På vår enhet inkluderar vi flera elever i behov av särskilt stöd. För att möjliggöra inkludering arbetar pedagogerna flexibelt utifrån elevernas behov. Till största delen 4 (8)
sker detta inom klassens ram men också i mindre grupper/enskilt. Olika arbetssätt, material och kompetenser används utifrån elevernas behov. Det finns flerspråkig personal som bygger broar och arbetar aktivt med att förstärka kontakten med hemmen. I de fall vi har svårt att möta elevernas behov vilket påverkar det sociala klimatet i klassrummet. Som komplement för att möta de behoven har i en del fall elevassistenter anställts. Några av dem saknar utbildning för uppdraget. Lärare och kurator har gett handledning, men ej i tillräcklig omfattning. Svårigheter att inkludera nyanlända elever i de fall vi saknar språkstöd och/eller studiehandledning på deras modersmål. Inte en inkluderande miljö, det har varit spec ansvar plocka ut elever 4.2. Personalens förväntningar på eleverna 4.3. Arbetsklimat för elever och personal 4.4. Analys av det sociala klimatet 5. Förra årets förbättringsområden Språkutvecklande arbetssätt: Fyra klasser har samarbetat kring ett flerspråkighetsprojekt tillsammans med Högskolan Dalarna, Åsa Wedin, Professor i pedagogik samt med modersmålslärare, studiehandledare och lärare i svenska som andraspråk. Till detta har vi fått medel från SAF-stiftelsen. Skolan har drivit två internationella projekt. Ett jobbskuggningsprojekt med medel från Erasmus+ mobilitet skola, tillsammans med St Marys Primary school i Manchester, UK och ett samarbetsprojekt med medel från Atlas Partnership med Thornwood Public School, Mississauga, Kanada. Vi har arbetat med läsportalen under läsåret. Vi arbetar språkutvecklande i alla ämnen och använder aktivt våra tekniska hjälpmedel för att träna och utveckla språket. Vi arbetar med läromedel som är speciellt anpassade för genrepedagogiken På skolmöten för pedagoger har vi haft repetitioner av cirkelmodellen och genrepedagogiken. Föräldrasamverkan: Åk 5 har provat en ny variant för att genomföra utvecklingssamtal. Vårdnadshavarna blev inbjudna till klasserna under två eftermiddagar för att öka deltagandet. Vi har en stående inbjudan till alla vårdnadshavare att komma och besöka skolan. Somaliska modersmålsläraren och studiehandledaren samt svenska som andraspråkslärare har haft givande föräldraträffar, där man diskuterat svenska skolsystemet. Förskoleklassernas pedagoger gör hembesök hos alla nya elever innan skolstart. Vi har använt SAFI-appen, Instagram och bloggar för att underlätta kontakten mellan skola och föräldrar. Vi har föräldraråd kontinuerligt under läsåret. De gör vad de redan gör bra IT: Office 365 är ett positivt arbetsredskap både mellan personal på skolan och mellan personal till elev. Vi använder oss dagligen av olika tekniska hjälpmedel t ex Inlästa läromedel, Smartboard, visuellt stöd, bloggar, lektioner med IT-ansvarig pedagog och 5 (8)
anpassade läromedel. Vi har intern fortbildning för pedagogerna på skolan och ITansvariga får också kontinuerlig fortbildning. Skulle fungerat om vi bara hade Vad har lyckats? Vad har gått mindre bra? Språkutvecklande arbetssätt: Eleverna har blivit mer medvetna om sin och andras flerspråkighet genom att till exempel skriva texter på två språk. Flerspråkigheten har synliggjorts genom månadens språk, som har ökat nyfikenheten hos eleverna. Erfarenhetsutbytet med skolorna i Manchester och Mississauga har varit positivt. Vi har fått nya perspektiv och tagit del av pedagogiska idéer som vi sprider, omsätter och anpassar till våra verksamheter. Det är dock svårt att upprätthålla kontakten i vardagen trots bra intentioner. Vi har personal som har annan kulturell- och flerspråkig bakgrund. Nyanlända elever har erbjudits undervisning i Språkverkstäderna. Vi saknar dock studiehandledare i vissa modersmål och det kan vara svårt att ge studiehandledning i rätt omfattning. Föräldrasamverkan: Det positiva med förändrade utvecklingssamtal i årskurs 5 var att vårdnadshavare fick träffa fler pedagoger än bara klassläraren. Det var dessutom tidsbesparande för pedagogerna. Flera pedagoger använde sig av sociala medier t ex klassbloggar, Facebook, Instagram, som vårdnadshavare fått ta del av. Flera klasser har bjudit in vårdnadshavare till olika temakvällar. Goda relationer med familjerna skapas vid hembesöken innan skolstarten i förskoleklass. Föräldrarådet är ett bra forum för diskussioner. IT: Office 365 som verktyg har gjort att det blivit lättare att dela planeringar och texter mellan lärare och mellan lärare och elever. Inlästa läromedel används mycket och finns på olika språk. Bra för förförståelse. Bra att elevdatorer/ipads finns lättillgängligt nära klassrummen. Skola 24 som används för elevnärvaro ger en tydlig översikt för lärare. Det är negativt att vi har flera olika system för elevsjukanmälan. De digitala verktygen och nätet fungerar inte alltid tillfredsställande. 5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena Våra internationella projekt har kommit många till del vilket har fått en stor spridningseffekt och förankring i vardagsarbetet. En medveten satsning på rekrytering av flerspråkig personal med akademisk utbildning, har bidragit såväl i det språkutvecklande arbetssättet som i samverkan med hemmen. Vi behöver bygga vidare på de goda exemplen för samverkan med hemmen för att nå alla vårdnadshavare. Under en period i avsaknad av centrala tekniska system/hjälpmedel har vi provat olika alternativa lokala lösningar med blandad framgång. När de centrala systemen kommit på plats har det medfört inkörningsproblem såväl tekniska som implementering. En del av del av de lokala lösningarna har sedan inneburit dubbelarbete. 6 (8)
6. Slutsatser Vi väljer att fortsätta med två av våra tre förbättringsområden och ett i reviderad form. Utveckla arbetet med språkutvecklande arbetssätt - Vi repeterar grunderna då vi är ett stort antal ny personal och utvecklar det bl.a. genom att prioritera arbetet med faktatexter utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utveckla arbetet med IT som ett verktyg Vi behöver se över, eventuellt komplettera och få vår utrustning att fungera som ett hjälpmedel. Fokus kommer också att ligga på implementering av de nya verktyg som finns, ex. Unikum som är på g, det blir ett omtag på höstlovet, sen blir det krav! Ökad trygghet och studiero för våra elever Vi behöver utveckla vårt värdegrundsarbete för att skapa trygghet och studiero på våra skolor och i våra klasser. Då vi är ett stort antal ny personal behöver vi börja med oss själva och arbeta med grunderna. 6.1. Förbättringsområden för kommande läsår 6.1.1. Öka vårt språkutvecklande arbetssätt Mål: att höja måluppfyllelsen Aktiviteter: Genomgång av grunder i genrepedagogik- faktatexter, språkverkstad Tidplan: läsåret 16/17 Uppföljning: maj -17 Planering m mom & studieh, samarbete m sva 6.1.2. Öka användandet IT som verktyg Mål: att nå högre måluppfyllelse Aktiviteter: Till att börja med behöver vi ett fungerande nät, utrustning, support. Vi behöver mer utrustning tex IPADS, dokumentkamera, Unikum, workshops i smartboard, appar, bra sidor på nätet, Tidplan: läsåret 16/17 Uppföljning: maj 17 Ta bort interaktiv skrivtavla o in med kanon 6.1.3. Öka elevernas trygghet och studiero Mål: Få en god utbildning i en trygg miljö, ökad måluppfyllelse Aktiviteter: värdegrundsarbete, Unicef/barnkonventionen, föräldramöten, hembesök, föräldraträffar (i språkgrupper), utvecklingssamtal, föräldraråd, Tidplan: läsåret 16/17 Uppföljning: maj 16/17 obs det finns rutiga papper för förb-omr! 7. Bilagor Bilaga 1: Sammanställning av arbetsmiljöarbetet på enheten Bilaga 2: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagandet av ny PMDOKB pågår nu och beräknas vara klar v. 44 7 (8)
Bilaga 3: Förbättringsplan 2016-2017 8 (8)