Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens 2014-02-18 Tid: Onsdagen den 26 februari, kl. 12.00 OBS Tidplan Kl. 12.00-13.00: Lunch Kl. 13.00-16.00: Gemensamt möte med SBN om Ostlänken 16.00-16.30: Gruppmöten 16.30- : Ordinarie sammanträde med KS Plats: Baderskan, Trosa stadshotell, Trosa Gruppmöte majoritet: kl. 16.00 Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 16.00 Ärenden: Diarienr Till kommunstyrelsen 1. Information från Trosa Turism & Marknadsföring AB om besöksnäringen i kommunen 2013 (information från Trosa Turism & Marknadsföring AB) 2. Information om Hållbar Medarbetar KS 2014/34 Engagemang HME (medarbetarenkät) (information från personalchef Torbjörn Unnebäck) 3. Anvisningar för budget 2015 och planer KS 2014/30 2016-2017 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 4. Överföring av investeringsmedel till teknik- och KS 2014/31 servicenämnden Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag/ teknik- och servicenämndens förslag. 1 (5)
5. Överföring av investeringsmedel för renovering KS 2014/32 av Busstorget i Trosa Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens/ teknik- och servicenämndens förslag. 6. Beslut om utökning av OSA- tjänster samt KS 2014/29 feriearbete för Trosas ungdomar sommaren 2014 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Yrkanden: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar att beslutsats 1 bifalles och att beslutsats 2 och 3 ändras till följande: 2. att tilldela kommunens arbetsmarknadsenhet 250 000 kr för sommarjobb åt alla 16-åringar i kommunen enligt Nynäshamnsmodellen. 3.att medlen överförs från Kommunstyrelsens egen buffert som därmed minskas från 800 000 kr till 250 000 kr. Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till förvaltningens förslag. Reservation: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. 7. Förslag till intern organisation för kommunens KS 2014/20 arbete med Ostlänken Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 8. Exploateringsavtal för del av Trosa 11:1 KS 2014/33 (skjuvkärr i Trosa) Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Till kommunfullmäktige 9. Hållbar Medarbetar Engagemang HME KS 2014/34 (medarbetarenkät) Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 10. Förslag till detaljplan för del av Överåda 2:2, KS 2014/35 Anderviken Utskottsbeslut: i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. 11. Förslag till detaljplan för Lillökan 6, Trosa KS 2014/36 Utskottsbeslut: i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. 2 (5)
12. Förslag till ny detaljplan för Vikingaskeppet 1, KS 2014/37 Trosa Utskottsbeslut: i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. 13. Ändrad taxa för delar av samhällsbyggnads- KS 2014/38 nämndens verksamhet Utskottsbeslut: i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag. 14. Uppdatering av Trosa kommuns placeringspolicy KS 2014/39 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. 15. Bidrag 2014 till fristående skolor, enskilt drivna KS 2014/40 förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning Utskottsbeslut: i enlighet med humanistiska nämndens förslag. 16. Reviderade regler i Regler i Trosa kommun för KS 2014/41 kommunal och enskild verksamhet gällande förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt vårdnadsbidrag Utskottsbeslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen. 17. Rese- och fordonspolicy Trosa kommun KS 2014/42 Utskottsbeslut: i enlighet med ekoutskottets förslag. 18. Medlemskap i Stockholms och Uppsala läns KS 2014/43 luftvårdsförbund Utskottsbeslut: i enlighet med ekoutskottets förslag. 19. Överlåtande av kanalisation för fibernät samt KS 2014/27 förvärv av aktier till/från Trosa Fibernät AB Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 20. Avtal mellan Trosa kommun och Trosa Fibernät AB KS 2014/21 (Trofi) om utbyggnad av bredbandsnät Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 3 (5)
21. Ny bolagsordning för Trosabygdens Bostäder AB KS 2014/22 (Trobo) Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 22. Ny bolagsordning för Trosa Fibernät AB (Trofi) KS 2014/23 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med vissa revideringar. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 23. Ny bolagsordning för Trosabygdens Holding AB KS 2014/24 (Trohold) Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med vissa revideringar. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 24. Ägardirektiv för Trosa Fibernät AB (Trofi) KS 2014/25 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 25. Ägardirektiv för Trosabygdens Holding (Trohold) KS 2014/26 Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med vissa revideringar. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet. 26. Svar på motion om att införa fritt WLAN i delar av KS 2013/84 kommunen Utskottsbeslut: i enlighet med kommunstyrelsens ordförandes förslag. 27. Svar på motion om att Trosa kommun ska bidra KS 2013/33 till en kvalitetssäkrad familjecentral Utskottsbeslut: i enlighet med kommunstyrelsens ordförandes förslag. Yrkanden: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till motionen. Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till eget förslag. Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till eget förslag. 4 (5)
Övrigt 28. Anmälan av delegationsbeslut KS 2014/1 29. Övriga anmälningsärenden KS 2014/2 30. Återrapportering kring regionala frågor (Muntlig information från Daniel Portnoff (M), Bengt- Eric Sandström (FP) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S)) Daniel Portnoff ordförande Jakob Etaat sekreterare 5 (5)
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/30 2014-02-10 Ekonomienheten Margareta Smith Tel. 0156-520 11 Fax. 0156-520 17 margareta.smith@trosa.se Anvisningar för budget 2015 och planer 2016-2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslag på budgetanvisningar för 2015 med planer 2016-2017. Ärendet Ekonomienheten har upprättat anvisningar för nämndernas arbete med budget 2015 och planer 2016-2017. Liksom tidigare år bygger budgetförutsättningarna på en befolkningsprognos där det klart framgår förväntat ökat eller minskat behov inom framförallt förskola och skola samt äldreomsorg. Den skatteprognos som ligger till grund för budgetanvisningarna är Sveriges Kommuners och Landstings prognos från december 2013. Margareta Smith Ekonomichef
Budgetanvisningar Budget 2015 Flerårsplan 2016-2017 Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Budgetprocess... 1 Ekonomistyrning och spelregler... 1 Budgetförutsättningar ekonomiskt utrymme... 3 Utgångspunkter för 2015 och 2016... 3 Uppräkning av löner och priser... 4 Demografiska variabler... 4 Rationaliseringar/nettokostnadsminskningar 2015... 5 Ettårssatsningar 2014 som tas bort 2015... 5 Utökningar av ram i budget 2014, tkr, som kvarstår och räknas upp med löne- och prisökning... 6 Budget/ramförändringar som kommer att justeras senare... 7 Sammanställning av ramförändringar per nämnd o utskott 2015... 8 Riktlinjer för budgetarbetet... 10 Mål och nyckeltal... 10 Kvalitet... 10 Kommunalskatt och generella statsbidrag... 11 Finansiella förutsättningar... 11 Investeringsbudget anläggningar (tkr)... 12 Avskrivningar, ränta och kapitalkostnader... 14 Anläggningstillgångar... 14 Anvisningar och mallar... 14 Tidsplan för budget 2015-2017... 15
Budgetprocess Budgetprocessen syftar till att ge kommunstyrelse och kommunfullmäktige tillräcklig information och bra beslutsunderlag inför beslut om budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 och de politiska prioriteringar som varje budgetbeslut innebär. Processen syftar också till att ge goda förutsättningar för nämnder/utskott och kontor att planera och styra sin verksamhet mot fastställda mål och inom ramen för tillgängliga resurser. Från och med budget 2006 har gemensamma planeringsförutsättningar tagits fram som underlag i budgetarbetet. Befolkningsprognoser, demografiska variabler, visar förändringar av barn i förskole-, grundskole- och gymnasieåldern. Från och med budget 2015 baseras hela budgeten för äldreomsorg på befolkningsprognosen för samtliga invånare 65 år och äldre Utbyggnad av gator och vägar påverkar kostnader för underhåll och drift, varför dessa också ingår i beräkning av ökade kostnadsramar. Antalet invånare för hela kommunen påverkar kommunens skatteintäkter. Ledningsgruppen träffades 27 november 2013 för att gå igenom de gemensamma planeringsförutsättningarna inför budget 2015 med planer 2016-2017. Befolkningsprognoserna för 2013-2018 har anpassats efter förra årets befolkningsökning och planerade nya bostäder. År 2008 hade Trosa en stor befolkningsökning, vilket främst märktes på antalet barn i för- och grundskola. 2009-2012 var befolkningsökningen klart modest. Under 2013 ökade befolkningen med totalt 139 invånare till och med november vilket är 100 fler än under samma period 2012. Ledningsgruppen har Kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram förslag på rationaliseringsåtgärder varje år från och med budget 2008. För åren 2008-2009 var uppdraget 5 miljoner kronor per år och från och med budget 2010 med 3 miljoner per år. Rationaliseringarna för 2008-2013 är genomförda och de för 2014-2015 är beslutades i anslutning till budget 2014. Kommun- och ekonomichef redovisade de ekonomiska förutsättningarna för ordförandegruppen 23-24 januari 2014 tillsammans med ledningsgruppen. Samma redovisning gjordes för oppositionen 4 februari. Politiska direktiv till budgetanvisningar för 2015 med flerårsplan lämnades av kommunalrådet 24 januari. Ekonomistyrning och spelregler Kommunfullmäktige antog i juni 2003 en ny ekonomistyrningsmodell för Trosa kommun och dess bolag. Ekonomistyrningsprinciperna reviderades i november 2007 för att börja gälla från 2008. Under 2009 har ekonomistyrprinciperna revideras avseende central buffert och omfattar nu även äldreomsorg. Resultatenheter har införts för särskilda boende och hemtjänst inom vård- och omsorg. Mer medel började avsättas i central buffert från 2010. De revideringar av ekonomistyrningen som fullmäktige antog från 2008 var främst nödvändiga förändringar/förbättringar för att anpassa den till den politiska majoritetens förslag om att införa tydliga valfrihetssystem och riktiga resultatenheter. 1
Ekonomistyrning i Trosa kommuns koncern innebär: En medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till rimlig kostnad, allt inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål. Följande grundläggande spelregler gäller i kommunen: Inga tilläggsanslag beviljas under budgetåret. Nämnderna ansvarar för att hålla verksamheten inom beslutad ram, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag fullmäktige lagt fast samt följa upp och utvärdera verksamheten Om förutsättningarna förändras under löpande budgetår ansvarar nämnden för att anpassa och prioritera verksamheten inom gällande ram. Verksamhetsansvariga ansvarar för att hålla sin verksamhet inom beslutad budget, vidta åtgärder under löpande år för att uppnå detta, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag nämnden lagt fast samt följa upp och utveckla verksamheten kontinuerligt. Verksamhetsansvarig är den som driver verksamhet och/eller sköter andra åtaganden och har budgeterade medel för detta. I Trosa ska inga beslut som medför kostnader eller intäkter bokföras utan att ansvar anges. Resultatenhetsansvarig är den som driver verksamhet och erhåller fastställda intäkter i form av peng, check eller pris per utförd prestation. Det ekonomiska resultatet mäts som skillnad mellan intäkter och kostnader. Över-/underskott överförs till nästkommande år. Det innebär att åtgärder vidtas under löpande år för att uppnå ett positivt resultat, att verksamheten drivs enligt de mål/uppdrag nämnden lagt fast samt att uppföljning sker och att verksamheten utvecklas kontinuerligt. Fastställd intäkt i form av peng eller check per utförd prestation är densamma för en privat entreprenör som för en resultatenhet inom kommunen. Den privata entreprenören ersätts även för fastställda overheadkostnader för administration mm, samt för fastställd momskompensation. Kommunstyrelsen bör ha en central buffert som motsvarar 2 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Fördelning av medel från den centrala bufferten ska ske 1 gång per år i samband med att kommunens delårsbokslut med helårsprognos per augusti behandlas i kommunstyrelsen. Från 2010 omfattar kriterierna för fördelning av medel härifrån även äldreomsorg. Reglerna för dessa fastställdes under hösten 2009. Fördelning ur den centrala bufferten sker endast utefter fastslagna kriterier. (Se finansiella förutsättningar sidan 11.) Övergår en kommunal verksamhet till privat regi, ska inventering och en marknadsmässig värdering ske av samtliga inventarier och material. Den privata entreprenören erbjuds att köpa inventarier/material till värderat pris. Överenskommelse av att hyra inventarier kan också slutas. Material och inventarier som inte köps eller hyrs av den privata entreprenören ska fördelas inom enheter i kommunal regi. 2
Budgetförutsättningar ekonomiskt utrymme Nämndernas budgetramar ökades 2004 och skatten höjdes med 1 krona. Skatten sänktes med 10 öre 2008, med ytterligare 30 öre 2009, 2 öre 2010 och 20 öre 2012. Skatten är oförändrad 2014 och 2015. 2014 års budget belastas inte med balanserade underskott från tidigare år. I budget 2014 har ramarna räknats upp med 2 % för löner och för övriga kostnader. Läraravtal och avtal inom kommunal 2013 och 2014 medförde att verksamheterna inom barnomsorg/utbildning, vård- och omsorg samt Kulturkolan kompenserades helt genom att budget 2014 räknades upp. Ökningen ökade även ramar och peng för 2014. I budget 2015 räknas löner upp med 2,5 %. I plan för 2016 och 2017 räknas löner upp med 3 %. Övriga kostnader räknas upp med 1,5% 2015 och 2% åren därefter. Utgångspunkter för 2015 och 2016 Följande intäkts- eller kostnadshöjningar, jämfört med budget 2013, inryms i nämndernas/utskottens budgetramar tkr (ökade kostnader redovisas med minustecken). 10 öre skatt = 2 636 tkr 2015. Skatten är oförändrad 2014 och 2015 2015 2016 (ökn från 2015) Ökade skatteintäkter 23 426 28 019 Rationaliseringar 2 605 3 000 Nya ettårssatsningar -5 000-5 000 Förra årets ettårssatsningar upphör 5 000 5 000 Demografi skola/barnomsorg* 321-2 372 Demografi äldreomsorg* -2 400-2 526 Ökade personalkostnader 2,5%/3,0% -10 500-10 700 Ökade priser 1,5%/2,0% -5 200-5 800 Extra utökad skolpeng år 1-9 -1 500 Stöd för förbättr resultat skolan -500 Föreningsbidrag -200 Matsatsning -500 Bostadsanpassning -220 Räddningstjänst -200 Ökade avskrivningskostnader -5 200 * Belopp i 2014 års priser 3
Uppräkning av löner och priser I ramarna för budget 2015 med planer 2016-2017 ingår kostnadsökningar för löner och priser. Löner 2,5 % år 2015 och 3,0 % 2015 och 2016 Priser 1,5 % 2015 och 2,0 % 2016 och 2017 PO-pålägget är oförändrat 2015, dvs. 39,5% på vanliga månadslöner. Kommuninterna kostnader för kost och städ ska räknas upp med 2,4 % för städ och 2,0 % för kost 2015. För 2016 och 2017 ska städ räknas upp med 2,9 % och kost med 2,5 %. Demografiska variabler I bilaga 1, Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), redovisas befolkningsprognoser fram till 2018. Dessa redovisas för hela Trosa kommun och för kommundelarna Vagnhärad, Västerljung och Trosa tätort. Uppdelningen i kommundelar skiljer sig från församlingsgränserna för att bättre passa hur arbetet planeras i förskola/skola och inom vård- och omsorg. Bilagan redovisar även samtliga lokaler med kommentarer om när ombyggnationer eller andra förändringar har gjorts, pågår eller planeras. Åldersgrupper inom förskola/skola är: 1-5 år Förskola 6 15 år f-klass år 9 i grundskolan, skolbarnomsorg 16-18 år gymnasium De kostnader som redovisas för skolan baserar sig på den ersättning, peng per elev som skolorna får per ålderskategori. Pengen utgår från höstreviderad budget 2014 för alla år. För gymnasieskolan, så grundar sig beloppet på 2014 års snittkostnad per elev. När det gäller förskolan så har kostnaderna beräknats enligt peng per timintervall och det faktiska timintervall som uppmättes i maj och november 2013. Hur stor andel av Trosas 1-2 respektive 3-5 åringar som går i förskola, har styrts av andelen barn i februari och september 2013 som gick i förskolan. Befolkningsförändring för år 1-5, 6 samt 7-9, samt för varje årskurs för grundskolan redovisas också för att tydliggöra förändringar per skola. Åldersgrupper inom äldreomsorg är: 65-79 år äldreomsorg 80-89 år äldreomsorg som statistiskt och erfarenhetsmässigt kräver något mer omsorg. 90-w år äldreomsorg som statistiskt kräver mycket omsorg. Fram t.o.m. budget 2014 har förändringar i befolkning äldre än 80 år legat som grund för förändringar i budgetramen för Vård- och omsorg. Från 2015 har hela budgetramen för äldreomsorg beräknat med utgångspunkt från samtliga invånare 65 år och äldre. Beloppen baseras sig på prislappar i det nya kostnadsutjämningssystem som började gälla i Sverige 2014. 4
Rationaliseringar/nettokostnadsminskningar 2015 Rationaliseringarna för 2015 beslutades i samband med budget 2014. nämnd/utskott 2014 års 1 årssatsningar bort Rationalisering 2015 pol ledn -400-205 KK -700-125 EKO 0 0 SBN 0-125 Skola -1 700-1 050 SOC 0 0 K&F 0 0 VON -1 400-525 T&S -300-200 REV 0 0 MN 0-25 FIN 0-350 -4 500-2 605 Samhällsbyggnadsnämnden har tillfälligt ökade exploateringsintäkter i budget med 400 tkr 2014, vilket sänks till 200 tkr 2015 och till 0 år 2016. Ettårssatsningar 2014 som tas bort 2015 Ettårssatsningar 2014, tkr Tkr Nämnd Summa nämnd Förbättrade resultat i skolan 1 000 skolan Tidiga insatser barn och unga i samverkan med VON 700 HUM-nämnden 1 700 Förebyggande åtgärder t.ex tryggare hemgång 1 000 VON Psykisk ohälsa äldre 300 VON Sinnenas lilla trädgård 100 VON 1 400 Vassröjning 500 TSN Ytterigare åtgärder utemiljöer 300 TSN 800 Arvoden valår 150 Pol ledn Utökning KS buffert 200 Pol ledn Åtgärder med anledning av resultat MU 2013 400 KK Åtgärder till följd av resultat HME 200 KS Åtgärder ungdomsarbets-löshet under 26 år 100 KS 1 100 Trygghetsåtgärder 50 5 000 5
Utökningar av ram i budget 2014, tkr, som kvarstår och räknas upp med löne- och prisökning Inför varje budget har kostnadsramarna räknats upp eller justerats för Löneökningar Prisökningar Demografiska förändringar för barn och unga samt äldre medborgare Dessa kostnadsökningar finns inte med i nedanstående redovisning. Det gör inte heller ökade kostnader som reglerats med internhyra och ökade kapitaltjänstkostnader. Verksamheternas budgetramar utökades även 2011 till 2013, men dessa redovisas inte här Ramökningar 2014 Kommunstyrelsen Minskning central buffert (se gymn skolan) -800 HUM/Skola o barnomsorg Ökad skolpeng år 7-9 1 000 BIBS 1 000 Komp. Lärar- o kommunals avtal 800 Fler mattelektioner 664 Gymnasieorg inom skolan ram, 800 Kultur och fritid Semesteranställningar fritidsgårdar 150 Komp 2013 års läraravtal 16 Driftkostnader öppettider bibl Vgh 67 Vård och omsorg Komp Kommunals avtal 343 Totalt 4 040 6
Budget/ramförändringar som kommer att justeras senare Ramarna är uppräknade enligt de ekonomiska förutsättningarna som har beskrivits. Ekonomienheten kommer att göra teknisk justering av ram med hänvisning till förändrade kapitaltjänst-/internhyres-kostnader. Förändring av nettoramar inför budgetanvisningar Ramar (tkr) 2014 2015 2016 2017 Kommunstyrelse 61 395 61 232 62 922 64 640 Politisk ledning 8 210 7 643 7 858 8 079 Kommunkontor 42 974 43 041 44 163 45 312 Ekoutskottet 1 211 1 248 1 302 1 349 Central buffert 9 000 9 300 9 600 9 900 Humanistisk nämnd 285 829 292 996 301 957 311 176 Barnomsorg o utbildning 262 619 269 331 277 708 286 328 Individ och familjeomsorg 23 210 23 665 24 250 24 848 Kultur & fritid 36 003 36 892 37 799 38 726 Vård- & omsorgsnämnd 134 778 139 421 143 842 148 381 Teknik & service skatt 36 314 37 586 38 500 41 263 Samhällsbyggnadsnämnd 10 580 11 323 11 852 12 388 Miljönämnd 962 980 1 033 1 087 Revision 755 768 784 801 Övr kommungem poster 12 689 14 263 13 631 13 685 Pensioner 7 500 7 500 7 500 7 500 Kommmungemensamt 689 2 263 4 131 4 185 nya satsningar 4 500 4 500 5 000 5 000 Rationaliseringar 3 mkr 2014 o 2015 ligger i ovanstående ramar -3 000-3 000 Finansnetto 8 100 9 400 9 400 9 400 Ökade avskrivningar 0 5 200 2 000 2 000 Tot skattefin verks 579 305 595 460 612 319 632 148 Skattenetto 553 873 576 508 604 507 631 083 7
Sammanställning av ramförändringar per nämnd o utskott 2015 Nämnd/utskott Ramförändringar Ettårssats. 2014 som ska bort Rationaliseringar 2015 KS Löner, priser och PO netto 1 080 OSA o ferielön permanentas AME -450 Arvoden valår -150 Utökad KS buffert -200 Åtg efter HME -200 Åtgärder MU 2013-400 Åtgärde ungdomsarbetslöshet -100 Tryggehtesåtgärder -50 Central buffert 300 Totalt netto Rationaliseringar -330 Ekoutskott Löner, priser och PO netto 37 Totalt KS 967-1 100-330 -463 SBN Löner, priser och PO netto 248 Bostadsanpassning 220 Räddningstjänst 200 Rationaliseringar -125 Minskade exploateringsintäkter 200 Totalt SBN 868 0-125 743 Utbildning/barnomsorg Löner, priser och PO netto 6 771 Ökad lönenivå avtal 2014 988 Demografi skolan 2013 års pris -321 Ökad skolpeng 1-9 1 500 Resultat i skolan 500 Fortsätta att förbättra resultat i skolan -1 000 Tidiga insatser barn o unga (nämnden) -700 Rationaliseringar -1 050 Totalt utbildning/barnomsorg 9 438-1 700-1 050 6 688 Individ o familjeomsorg Löner, priser och PO netto 455 Totalt Individ & familj 455 0 0 455 Kutur & fritid Löner, priser och PO netto 689 Föreningsbidrag 200 Rationaliseringar 0 Totalt kultur o fritid 889 0 0 889 8
Nämnd/utskott Ramförändringar Ettårssats. 2014 som ska bort Rationaliseringar 2015 Totalt netto Vård och omsorg Löner, priser och PO netto 3 302 Ökad lönenivå avtal 2014 659 Demografi VON 2 400 Förebyggande åtg. Trygg hemgång -1 000 Psykisk ohälsa ädre -300 Sinnenas lilla trädgård -100 Rationaliseringar -525 Totalt VON 6 361-1 400-525 4 436 Teknik o service Löner, priser och PO netto 1 182 Matsatsning 500 Ytterligare åtg. Utemiljöer -300 Vassröjning 500 kvarstår 2015 Rationaliseringar -200 Totalt TSN skatt 1 682-300 -200 1 182 Miljönämnden Löner, priser och PO netto 43 Rationaliseringar -25 Totalt MN 43 0-25 18 Revision Löner, priser och PO netto 13 Rationaliseringar 0 Totalt revision 13 0 0 13 Finansförvaltning Löner Ökad avtalstrohet (skall fördelas ut när vi vet) Ettårssatsningar 2015 4 500 Rationaliseringar -350 Totalt finansen 4 500 0 4 500 Ökade avskivningskostnader 5 200 5 200 Totalt finans exkl skatt 30 416-4 500-2 605 23 661 9
Riktlinjer för budgetarbetet Nämnderna ska bygga sitt arbete för budget 2015 och plan 2016-2017 med budget 2014 som utgångspunkt. Kostnader och intäkter räknas upp med generella påslag enligt beskrivningarna under huvudrubrik Uppräkning av löner och priser och räknas ner med 2015 års rationaliseringar, 2014 års ettårssatsningar samt upp eller ner med demografi. Nämndens buffert bör vara i storleksordningen 1 procent av budget för att under året kunna klara förändringar inom fastställd budgetram. Bufferten ska rymmas inom ram. Nämnden har ett ansvar för att nödvändiga kostnadsanpassningar genomförs. Nämnderna ska presentera ett budgetförslag i enlighet med fastställd ram. Medel för ettårssatsningar fördelas i samband med budgetberedningen i maj. Mål och nyckeltal Kommunfullmäktiges nya mål för 2013 följs upp för första gången i samband med årsredovisningen. Samma sak gäller nämndernas nya mål. Inför 2015 kan en del nämnder önska att förändra målen något, men då det är valår bör beslut fattas av den nyvalda majoriteten. Nyckeltal som direkt kan relateras till budgeterade medel ska alltid redovisas med så objektiva mått som möjligt. Dessa följs sedan upp i delårs- och årsbokslut. Kvalitet Trosa kommun medverkar nu tillsammans med 220 andra kommuner i Sveriges Kommuners och Landstings projekt, Kommunens kvalitet i korthet. Här följs kommunens kvalitet upp ur ett medborgarperspektiv. Flera av Kommunfullmäktiges och nämndernas mål mäts och har mätts genom detta projekt. Genom att ingå i detta projekt får Trosa möjlighet att jämföra sig med andra kommuner och med sig själv i tiden. Vi har också stora möjligheter att hitta goda exempel för vissa verksamheter. Projektet har utökats varje år med att fler kommuner valt att delta. Trosa genomför också Medborgarundersökning vartannat år från 2007. Våren 2015 är det dags för en femte Medborgarundersökning som genomförs av SCB. Även härifrån mäts flera och viktiga mål upp. Medborgarperspektivet är centralt då Kommunfullmäktige fastställer mål och det ska genomsyra alla kommunala verksamheter. 10
Kommunalskatt och generella statsbidrag Kommunen baserar sina beräkningar över skatteintäkter på Sveriges kommuner och Landstings antaganden och prognoser. Enligt skatteprognos, från 2013-12- 17, beräknas kommunens skattenetto öka med 22,6 mkr jämfört med budget 2014. Skatteprognosen har beräknats med befolkningsutvecklingen i de gemensamma planeringsförutsättningarna som underlag. Finansiella förutsättningar Kommunens målsättning för resultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag är minst 1 procent. Att resultatet satts så lågt som 1 procent beror på att medel även bör avsättas till kommande pensioner. Under 2012 avsattas 7 procent av kommunens pensionsskuld vilket innebär att målet om 2 % avsättning per år har uppfyllts för hela mandatperioden 2011-2014. Nästkommande mandatperiod bör målet om avsättning gå ner till 1 % då kostnaderna för utbetalning av pensioner ökar. Medel motsvarande 1,52 procent av verksamhetens kostnader avsätts i Kommunstyrelsens centrala buffert. (Målsättningen är att bufferten ska vara 2 procent av verksamhetens kostnader). Denna buffert kan användas till att: täcka minskade skatteintäkter täcka ökade pensionskostnader täcka ökade kostnader för fler förskole-/skolbarn än vad som budgeterats samt dyrare programval i gymnasieskolan täcka ökade LSS-kostnader täcka för ökade kostnader för fler äldre invånare vilket medför ökade behov av vård och omsorg öka kommunens resultat 11
Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan skattefinansierade från 2012 2013 2014 2015 2016 Stabilisering skredriskområden 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Statsbidrag -1 000-1 000-1 000-1 000-1 000 Fritidsanläggningar och Fastigheter Renovering Safiren X Köp Hasselbacken X Ny förskola Vagnhärad X X Ny förskola Trosa X X Investeringsreserv Fastigheter X X X X Nytt tak Trosa Vårdcentral X Upprustning utemiljö förskolor X X X X Upprustning Skärlag X Paviljong Skärlag X Markförberedelser plugin skolor/förskolor X Paviljong Tomtaklintskolan X Fageräng belysning/personalutrymme X Lånesta gård upprustning X Vitalis idrottshall X Reparationer/underhåll Verktyget X X X Summa 52 917 53 550 19 950 4 200 4 200 Överfört Budget Budget Plan Plan Gator och parker från 2012 2013 2014 2015 2016 Trafiksäkerhetsåtgärder X X X X Lekplatser X X X X Utveckling parker grönmiljö X X X X Utbyte av armaturer X X X X Strandskoning, proj. X Proj. ny förbifart Trosa X Vagnhärads centrum X Gc-vägar enligt utredning X Vägprojekt Häradsvallen X Rondell Trosa X Vagnhärads å-miljö X X Parkering Vhd Station X Parkering Safiren X Summa 4 908 21 515 4 350 1 350 1 350 12
Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan avgiftsfinansierade från 2012 2013 2014 2015 2016 Överföringsledning Trosa-Vagnhärad X X Korslöt återvinningscentral X Återvinningsstation Källvik X Allégatan X Proj. Vattentäkt/-verk Sörtuna X Ny huvudvattenledning Sörtuna X Renovering Vagnhärads vattentorn X Pumpstationer Gunnarstensgatan X Nyängen etapp 2 vattenledning X Stationsvägen spillvattenledning X Åtg Vhd ARV 2012-2013 X Ny ledning Kv Uttern X VA Skärlagsgatan X Skärlagsparken dagvattenmagasin X Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning X VA-utbyggnad Öbolandet, etapp 3 X Summa avgiftsfinansierat 1 658 23 098 11 072 17 595 30 000 Investeringsbudget inventarier (tkr) Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan skattefinansierade från 2012 2013 2014 2015 2016 Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret 300 300 300 300 Inventarier förskolor/skolor 487 1 300 1 200 1 200 1 200 Inventarier socialkontoret 100 100 100 100 Kultur och Fritid Inventarier 339 520 250 250 250 Oförutsett 100 100 100 100 Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm 700 700 700 700 Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret 75 75 75 75 Teknik och servicenämnd Städutrustning 100 100 100 100 Köksutrustning 300 300 300 300 Inventarier tekniska kontoret 100 100 100 100 Kommunstyrelse IT-investeringar 1 000 1 000 1 000 1 000 reinvestering) 2 000 2 000 2 000 2 000 Investering tomrör 100 100 100 100 Investering bredband 2 000 2 000 2 000 2 000 Inventarier kommunkontoret 300 200 200 200 mandatperiod 500 Investeringsreserv 21 730 25 000 25 000 15 000 Delsumma nämnder 826 30 725 34 025 33 525 23 525 Summa skattefinansierade 58 651 105 790 58 325 39 075 29 075 13
Teknik & servicenämnden ska gå igenom de investeringsplaner som ligger i budget 2014-2016 för deras verksamheter (skatte- och avgiftsfinansierad verksamhet). Genomgången ska leda till att bedöma tidsaspekter (vilket år), möjlighet att genomföra respektive projekt, samt kostnad. Överförda investeringsmedel från 2013 ska redovisas i egen kolumn. År 2017 ska läggas till. Övriga nämnder ska se över investeringsramarna 2015-2017. Avskrivningar, ränta och kapitalkostnader Kommunens anläggningstillgångar avskrivs med de avskrivningstider som Sveriges kommuner och landsting rekommenderar, dvs beräknad nyttjandetid. För nya större investeringar kan så kallad komponentavskrivning vara aktuell enligt redovisningsrådets nya rekommendationer. Komponentavskrivning innebär enkelt att olika komponenter i exempelvis ett vägbygge eller ett husbygge beräknas ha olika livslängd och därför bör skrives av på olika lång tid. Nämnderna har kostnadsansvaret för kapitaltjänstkostnaderna (avskrivningar samt ränta på bokförda värdet av anläggningstillgångarna). Kapitalkostnaderna beräknas enligt nominell metod med 5 % ränta. Kapitaltjänstkostnaderna debiteras verksamheterna månaden efter att investeringen är färdigfakturerad. Tillkommande eller minskade kapitaltjänstkostnader för beslutade och pågående investeringar ska läggas in i budget 2015. Anläggningstillgångar Alla driftkonsekvenser av investeringsverksamheten ska rymmas inom nämndens budgetförslag. För nya förslag till investeringsprojekt ska driftkostnaderna specificeras i budgetförslaget. Med investering avses inventarier, maskiner fordon etc med en livslängd överstigande 3 år och ett värde överstigande 1/2 prisbasbelopp samt åtgärder i nya eller befintliga lokaler och anläggningar som överstiger detta belopp och som ökar kommunens tillgångsvärden, d.v.s. ej är att betrakta som underhåll. Köp av datorprogram ska betraktas som driftskostnad om det är ett standardprogram med viss anpassning. Gäller program, konsultkostnad och utbildning. Anvisningar och mallar Ekonomi Mall för nämndernas budget kommer att finnas i Word under G\Ekonomi\Budget2015\Budgetmall vecka 13. Budgetanvisningar och gemensamma planeringsförutsättningar hittar du under G\Ekonomi\Budget 2015 Personalkostnader Nämnden bör, för egen del, ta fram en personalbudget som underlag för budgetarbetet. Verksamhetsmått/jämförelsetal Nämndernas material bör innehålla objektiva jämförelsemått. 14
Tidsplan för budget 2015-2017 Samverkan av respektive nämnds förslag till budget skall ske inom ramen för det lokala samverkansavtalet. För samverkan av det samlade budgetförslaget svarar kommunkontoret. Tidplan, budgetprocessen 27 november Ledningsgruppen Genomgång av gem.plan.föruts (GPF) o lön/prisuppr 23-24 januari Ordförandegrupp Redovisning ekonomiska och ledningsgrupp förutsättningar 4 februari Oppositionen Redovisning ekonomiska förutsättningar 17 februari Ksau Budgetanvisningar o GPF 24 februari Central samverkan Budgetanvisningar o GPF 26 februari KS Budgetanvisningar o GPF mars-april Nämnder Budgetarbete april-9 maj Nämnder Beslut om budgetförslag 12 maj Budgetberedning Majoriteten 14 maj Nämndsordförande/ Oppositionen Produktionschef 19 maj Ksau Budgetförslag 2015, flerårsplan 2016-2017 2 juni Central samverkan Budgetförslag 2014 med flerårsplan 4 juni KS Budgetförslag 2014 med flerårsplan 18 juni KF Budgetbeslut 2014 med flerårsplan 2015-2016 14 september Allmänt val 15
Bilaga till budgetanvisningar Gemensamma planeringsförutsättningar GPF 2015-2018 Trosa kommun Sammanfattning av demografiska variabler samt hur den påverkar kostnadsutvecklingen för förskola/skola samt äldreomsorg. Kommunens samtliga lokaler har uppdaterats i februari 2014 2014-02-05 1
Demografiska variabler... 3 Befolkningsprognos alla åldrar... 4 Befolkningsförändringar per kommundel... 6 Rampåverkan på grund av demografi beräknas med följande faktorer som grund:... 10 Demografins påverkan på skolans ram i 2013 års nivå... 11 Karta GPF-områden/kommundelar... 13 Vagnhärad... 14 Västerljung... 17 Trosa tätort... 20 Förskolelokaler... 22 Skollokaler... 23 Trosa kommuns äldre befolkning... 24 Jämförelse mellan gammal och ny kostnadsutjämning och hur det påverkar Trosa med befolkningsprognosen som grund... 25 Äldre invånare i varje kommundel... 26 Lokaler Vård- och omsorg... 29 Fritidsanläggningar... 30 Administrativa lokaler... 31 Övriga lokaler... 32 2
Demografiska variabler På följande sidor redovisas befolkningsprognoser fram till 2018 för hela Trosa kommun. De åldersgrupper som redovisas på följande sidor i denna sammanfattning är: Samtliga invånare som utgör underlag för kommande års skatteprognoser. 1-2 år Förskola 3-5 år 6 år Förskoleklass 7 11 år 12 15 år Grundskola Skolbarnomsorg 16-18 år Gymnasium 65-79 år äldreomsorg 80-89 år 90- år De kostnader som redovisas för grund- och gymnasieskola baserar sig på peng i budget 2014 för alla år. Peng för 2014 är den peng som reviderats upp till följd av läraravtalet 2013 och 2014. Kostnaderna för förskolan baserar sig på faktiskt timintervall i maj och november 2013 samt peng/timintervall. Kostnaderna för förskola och skolbarnomsorg har, liksom tidigare år, baseras på andel barn 1-5 år i februari och september 2013 som gick i förskola. Från och med 2015 baseras andelen barn i förskola beroende på ålder 1-2 år eller 3-5 år då andelen barn i förskola är högre för de äldre barnen. Skolbarn som går i skolbarnomsorg har beräknats enligt Skolverkets statistik, förutom för 6-åringarna där vi beräknar att 100 procent går i förskoleklass och skolbarnomsorg. Avseende äldreomsorg anpassar vi nu ramen baserat på samtliga invånare 65 år och äldre. Invånare 65-79 år ökar samtidigt som nytt kostnadsutjämningssystem genomförts i Sverige. Budgetramen för äldreomsorg baseras på kostnader som anges i kostnadsutjämningssystemet. De antaganden som har gjorts då kostnaderna beräknats per år redovisas tydligt. 3
Befolkningsprognos alla åldrar År/ ålder 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-w Summa 2003 1 301 1 562 874 1 457 1 355 1 778 1 181 587 414 56 10 565 2004 1 271 1 618 811 1 466 1 379 1 717 1 292 602 411 60 10 627 2005 1 298 1 618 816 1 442 1 432 1 673 1 447 637 412 56 10 831 2006 1 274 1 626 822 1 398 1 503 1 629 1 551 653 425 70 10 951 2007 1 274 1 615 847 1 337 1 538 1 584 1 634 693 442 74 11 038 2008 1 359 1 617 910 1 354 1 572 1 562 1 750 732 434 73 11 363 2009 1 339 1 581 939 1 342 1 583 1 498 1 847 786 433 85 11 433 2010 1 332 1 556 933 1 311 1 618 1 486 1 884 839 411 95 11 465 2011 1 338 1 509 982 1 278 1 645 1 433 1 929 880 394 104 11 492 2012 1 325 1 484 1 003 1 228 1 682 1 397 1 917 984 383 103 11 506 2013 1 343 1 432 1 089 1 208 1 679 1 438 1 853 1 097 393 99 11 631 2014 1 354 1 408 1 155 1 182 1 685 1 466 1 768 1 210 397 99 11 724 2015 1 375 1 407 1 190 1 187 1 673 1 497 1 705 1 291 412 104 11 841 2016 1 408 1 411 1 199 1 208 1 628 1 558 1 627 1 383 427 105 11 954 2017 1 417 1 438 1 210 1 234 1 585 1 603 1 578 1 455 445 103 12 068 2018 1 421 1 471 1 202 1 279 1 567 1 611 1 543 1 514 475 101 12 184 Denna befolkningsprognos är underlag för beräkning av budgetårens skatteintäkter och generella statsbidrag Befolkningen 1 november året innan verksamhetsåret betalar skatt till kommunen 12 300 12 184 12 100 11 954 12 068 11 900 11 841 11 700 11 500 11 631 11 724 GPF 2014 GPF 2015 11 300 11 100 2013 2014 2015 2016 2017 2018 I ovanstående graf ser man att befolkningstillväxten justerats neråt något jämfört med förra årets prognos. Samtidigt ökade befolkningen med 135 invånare 1 december 2012 30 november 2013. 4
250 Trosa befolkning i ettårsklasser 2015 200 150 100 50 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100- w Ovanstående graf illustrerar hur kommunens resurser ska fördelas till det största verksamheterna barnomsorg och utbildnings samt äldreomsorg. 140 Befolkningsförändringar 2013-2018 (index=2013) 130 120 110 100 90 0-6 7-15 16-18 19-64 65-79 80-84 85-w 80 70 2013 2014 2015 2016 2017 2018 I ovanstående diagram visas befolkningsförändringar per åldersgrupp jämfört med 2012. 5
Befolkningsförändringar per kommundel Totalbefolkning i Vagnhärad 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 4 188 4 178 4 186 4 200 4 241 4 268 4 222 4 191 4 220 4 258 4 298 4 339 4 380 4 800 Befolkning Vagnhärad 4 600 4 400 4 200 4 186 4 200 4 241 4 268 4 222 4 191 4 220 4 258 4 298 4 339 4 380 4 000 3 800 3 600 3 400 3 200 3 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Vagnhärads befolkning minskade med 31 invånare 30 september 2012 till 30 september 2013. Antalet småbarn 1-5 år minskade med 12. Ettåringarna blev 17 färre mellan åren. Ungdomar 16-18 år blev 37 färre jämfört med samma period 2012. Totalbefolkning i Västerljung 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 071 1 057 1 011 1 043 1 072 1 067 1 038 1 061 1 067 1 077 1 087 1 098 1 108 Befolkning Västerljung 1 150 1 100 1 050 1 011 1 043 1 072 1 067 1 038 1 061 1 067 1 077 1 087 1 098 1108 1 000 950 900 850 800 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Västerljungs befolkning ökade med 23 invånare 30 september 2012 till 30 september 2013 och är nu nära den befolkning som bodde där 2011. 6
Totalbefolkning i Trosa tätort 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 5 557 5 781 6 084 6 160 6 152 6 154 6 287 6 377 6 435 6 504 6 567 6 629 6 694 Befolkning Trosa tätort 7 000 6 500 6 000 6 084 6 160 6 152 6 154 6 287 6 377 6 435 6 504 6 567 6 629 6 694 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Trosa tätorts befolkning ökade med 90 invånare 30 september 2012 till 30 september 2013. 7
Förskola, grundskola, skolbarnomsorg och gymnasium Hela kommunen 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskola 1-2 år 240 257 250 243 257 255 236 233 243 250 255 Förskola 3-5 år 417 412 406 403 408 417 425 428 422 410 410 Förskoleklass 6 år 150 151 146 146 135 141 154 149 151 162 152 Grundskola 7-11 år 654 688 710 723 736 731 724 741 756 769 797 Grundskola 12 år 152 152 147 152 145 Grundskola 13-15 år 673 630 580 548 546 546 408 426 441 451 452 Gymnasieskola 16-18 år 539 554 556 534 484 438 412 403 401 402 418 Barn i förskoleåldern i Trosa kommun 450 417 412 406 403 408 417 425 428 422 410 410 400 350 300 250 240 257 250 243 257 255 236 233 243 250 255 200 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1-2 år 3-5 år 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Grundskola f-5 654 688 710 723 736 731 724 741 756 769 797 150 151 146 146 135 141 154 149 151 162 152 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskoleklass Grundskola 1-5 8
800 Grundskola 6-9 700 600 500 400 300 535 492 445 416 411 409 408 426 441 451 452 200 100 0 138 138 136 132 136 137 152 152 147 152 145 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Grundskola 6 Grundskola 7-9 600 500 Gymnasieskola 539 554 556 534 484 438 412 403 401 402 418 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 9
Rampåverkan på grund av demografi beräknas med följande faktorer som grund: Befolkning i olika åldrar omräknas till terminer. Exempel: ett barn som är 7 år hösten 2014 är även 7 år våren 2015 (år 1 i grundskolan). Fastställda pengbelopp enligt reviderad budget 2014, samt beräknat snittpris för gymnasielever. Andel barn 1-5 år som går i förskolan har från och med 2015 beräknats genom hur många barn 1-2 år samt 3-5 år under februari och september 2013 som gick i förskolan. Andelen barn 7-12 år i skolbarnomsorg har beräknats enligt Skolverkets senaste statistik för Trosa. Andel 6-åringar i förskoleklass och skolbarnomsorg har beräknats till 100 procent. Vistelsetid har beräknats enligt schema från förskolan maj och november 2013. Peng Bo-peng 2014, kr/barn/år.-20 t/v 21-40 t/v 41- t/v 1-2 år 90 069 117 838 158 994 3-5 år 51 583 67 461 90 971 Bo-peng 2014, kr/barn/år 6 år 7-12 år 6-12 år 36 892 29 562 Grundskolepeng 2014, kr/barn/år Kr/elev/år Förskoleklass 29 942 Skolår 1-5 48 780 Skolår 6 56 292 Skolår 7-9 58 722 Gymnasiet, 2014, snitt/elev/år snittkostn netto/elev 107 206 Schema förskolan Timintervall BO snitt maj och nov 2013-20 tim/v21-40 tim41- tim/v 1-2 år 40,5 78 70 % 21,5% 41,4% 37,1% 3-5 år 64,5 130,5 202,5 % 16,2% 32,8% 50,9% 10
Andel barn i förskola enligt egen statistik från 2013 och skolbarnomsorg enligt Skolverkets statistik Andel inskrivna barn 1-5 år i % i förskolan enligt egen statistik 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förskola 1-2 år 90 85 86 88 88 90 90 88 Förskola 3-5 år 0 0 0 0 0 0 0 95 Andel inskrivna barn 6-12 år i % i skolbarnomsorg enligt Skolverkets statistik 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Fritids 6-9 år 81 86 84 87 84 84 84 86 Famdgh 6-9 år 5 3 0 0 0 0 0 0 Fritids 10-12 år 17 19 20 20 21 21 21 27 Demografins påverkan på skolans ram i 2013 års nivå Med ovanstående faktorer har kostnaderna beräknats för respektive år och ålderskategori. Avseende år 2014 har de framräknade beloppen jämförts med ramarna för Budget 2014. Här kan man få den första indikationen på om medel från central buffert kan komma att fördelas under 2014 samt om ramarna ska öka eller minska för 2015. Ramarna beräknas att minska marginellt till följd av demografin. 11
Total sammanställning, förändring tkr, förskola tom gymnasium Beloppen är baserade på 2014 års budget. Beloppen ska räknas upp med beslutade ökningar för personal- och annan kostnadsökning enligt budgetanvisningarna. Ökning av budgetram pga demografiska variabler. TOTALT i tusentals kronor Saknas GPF 2014 2015 2016 2017 2018 Ökning per år -3 270 2 948 2 372 2 576 853 Ökning Ack -322 2 050 4 626 5 479 Samma sak uppdelat per ålderskategori i tusentals kronor Förskola 1-5 år Saknas GPF 2014 2015 2016 2017 2018 Ökning per år -1 705 918 700-149 -1 554 Ökning Ack -787-87 -235-1 789 Grundskola 6-11 år Saknas GPF 2014 2015 2016 2017 2018 Ökning per år -1 049 640 816 954 1 091 Ökning Ack -409 407 1 361 2 452 Grundskola 12-15 år år Saknas GPF 2014 2015 2016 2017 2018 Ökning per år -291 1 057 910 587 29 Ökning Ack 766 1 676 2 263 2 293 Skolbarnomsorg Saknas GPF 2014 2015 2016 2017 2018 Ökning per år -494 1 245 467 769-63 Ökning Ack 751 1 218 1 987 1 925 Gymnasium 16-18 år Saknas GPF 2014 2015 2016 2017 2018 Ökning per år 268-911 -268 161 1 715 Ökning Ack -643-911 -750 965 12
Karta GPF-områden/kommundelar Förskola och skola per kommundel redovisas på följande sidor 13
Vagnhärad 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1-2 år 95 104 103 105 110 101 86 88 100 103 102 3-5 år 153 150 154 161 168 172 176 171 161 154 159 Förskoleklass 53 57 57 49 49 56 63 61 61 66 57 Grundskola 1-5 258 265 273 272 262 253 257 268 280 298 318 Grundskola 6 57 50 51 55 52 51 54 56 54 48 49 Grundskola 7-9 233 216 182 156 157 161 158 156 160 164 158 Gymnasieskola 238 224 220 221 203 170 150 151 155 155 154 Barn i förskoleåldern Vagnhärad/budgetår 300 250 200 150 153 150 154 161 168 172 176 171 161 154 159 100 50 95 104 103 105 110 101 86 88 100 103 102 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1-2 år 3-5 år Grundskola f-5/budgetår 400 350 300 250 200 150 100 258 265 273 272 262 253 257 268 280 298 318 50 0 53 57 57 49 49 56 63 61 61 66 57 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskoleklass Grundskola 1-5 14
350 Grundskola år 6-9 i Vagnhärad/budgetår 300 250 200 150 100 233 216 182 156 157 161 158 156 160 164 158 50 0 57 50 51 55 52 51 54 56 54 48 49 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Grundskola 6 Grundskola 7-9 Barn i förskole- och grundskoleålder per budgetår i Vagnhärad Ålder/ Kalender-/budgetår årskurs 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 år 49,5 52 48,5 52,5 54,5 41,5 38,5 46,5 49,5 50 50 2 år 45 52 54,5 52,5 55,5 59 47 41,5 50 52,5 52 3 år 45 47 56 57,5 53,5 55 60 49,5 44,5 51,5 53,5 4 år 52 47 47 55 58,5 55,5 57 62 52 47,5 54,5 5 år 55,5 56 50,5 48 55,5 61 59 59,5 64 54,5 50,5 s:a 1-5 år 247 254 256,5 265,5 277,5 272 261,5 259 260 256 260,5 f-klass 53 57 56,5 49 48,5 56 62,5 60,5 61 66 57 år 1 53 54 55,5 54,5 46,5 46,5 56,5 63,5 62 62,5 67 år 2 53,5 54 56 58 54,5 44,5 46 57,5 64,5 63 63,5 år 3 53 55 52,5 52,5 57 54,5 45 47 58,5 65 63,5 år 4 50 53 55 53 52,5 55 53,5 46 48 59 65 år 5 48 49 53,5 53,5 51 52,5 55,5 53,5 46,5 48,5 59 s:a 1-5 257,5 265 272,5 271,5 261,5 253 256,5 267,5 279,5 298 318 år 6 56,5 50 51 54,5 52 50,5 53,5 55,5 54 47,5 49 år 7 78,5 57 50,5 52,5 55,5 52 50,5 53,5 55,5 54 47,5 år 8 81,5 77 55,5 49 53 56 52 50,5 53,5 56 54,5 år 9 72,5 81,5 75,5 54,5 48,5 52,5 55,5 52 50,5 53,5 55,5 s:a 6-9 289 265,5 232,5 210,5 209 211 211,5 211,5 213,5 211 206,5 s:a 7-9 232,5 215,5 181,5 156 157 160,5 158 156 159,5 163,5 157,5 s:a 1-6 314 315 323,5 326 313,5 303,5 310 323 333,5 345,5 367 Totalt 1-9 546,5 530,5 505 482 470,5 464 468 479 493 509 524,5 15
Barn i förskole- och grundskoleålder per läsår i Vagnhärad Ålder/ Läsår årskurs 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 år 46 53 51 46 59 50 33 44 49 50 50 50 2 år 41 49 55 54 51 60 58 36 47 53 52 52 3 år 50 40 54 58 57 50 60 60 39 50 53 54 4 år 52 52 42 52 58 59 52 62 62 42 53 56 5 år 56 55 57 44 52 59 63 55 64 64 45 56 s:a 1-5 år 245 249 259 254 277 278 266 257 261 259 253 268 f-klass 52 54 60 53 45 52 60 65 56 66 66 48 år 1 52 54 54 57 52 41 52 61 66 58 67 67 år 2 54 53 55 57 59 50 39 53 62 67 59 68 år 3 51 55 55 50 55 59 50 40 54 63 67 60 år 4 49 51 55 55 51 54 56 51 41 55 63 67 år 5 50 46 52 55 52 50 55 56 51 42 55 63 s:a 1-5 256 259 271 274 269 254 252 261 274 285 311 325 år 6 61 52 48 54 55 49 52 55 56 52 43 55 år 7 95 62 52 49 56 55 49 52 55 56 52 43 år 8 71 92 62 49 49 57 55 49 52 55 57 52 år 9 72 73 90 61 48 49 56 55 49 52 55 56 s:a 6-9 299 279 252 213 208 210 212 211 212 215 207 206 s:a 7-9 238 227 204 159 153 161 160 156 156 163 164 151 s:a 1-6 317 311 319 328 324 303 304 316 330 337 354 380 Totalt 1-9 555 538 523 487 477 464 464 472 486 500 518 531 16
Västerljung 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1-2 år 26 25 22 21 24 23 21 20 21 22 22 3-5 år 38 37 45 45 39 39 40 41 39 37 37 Förskoleklass 15 16 11 15 16 18 17 12 15 16 14 Grundskola 1-5 67 66 69 66 65 66 70 76 78 80 81 Grundskola 6 16 18 17 14 14 12 11 12 11 15 16 Grundskola 7-9 65 50 45 46 45 40 35 34 35 36 40 Gymnasieskola 56 60 64 61 49 42 40 37 36 35 35 Barn i förskoleåldern Västerljung/budgetår 70 60 50 40 38 37 45 45 39 39 40 41 39 37 37 30 20 10 26 25 22 21 24 23 21 20 21 22 22 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1-2 år 3-5 år 120 grundskola f-5/budgetår 100 80 60 40 67 66 69 66 65 66 70 76 78 80 81 20 0 15 16 11 15 16 18 17 12 15 16 14 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskoleklass Grundskola 1-5 17
90 Grundskola 6-9/budgetår 80 70 60 50 40 30 65 50 45 46 45 40 35 34 35 36 40 20 10 0 16 18 17 14 14 12 11 12 11 15 16 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Grundskola 6 Grundskola 7-9 Barn i förskole- och grundskoleålder per budgetår i Västerljung Ålder/ Kalender-/budgetår årskurs 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 år 12 13 11,5 9,5 9,5 10,5 11 11 2 år 9 10,5 11,5 11 10,5 10,5 11 11 3 år 13 9,5 13,5 14,5 11,5 11 11,5 12 4 år 15 13 10 14 14,5 12 12 12 5 år 16,5 16 15 11,5 15 15,5 13 13 s:a 1-5 år 65,5 62 61,5 60,5 61 59,5 58,5 59 f-klass 14,5 16 17,5 17 12 15 16 13,5 år 1 11 14,5 15,5 17,5 17 12,5 16 16,5 år 2 15 10 14 15 17,5 17,5 12,5 16 år 3 14,5 15,5 11,5 14,5 15,5 18 17,5 13 år 4 12 13 13,5 11 14,5 15,5 18 17,5 år 5 13 11,5 11 12 11 14,5 15,5 18 s:a 1-5 65,5 64,5 65,5 70 75,5 78 79,5 81 år 6 13,5 13,5 11,5 11 12 11 14,5 15,5 år 7 17 13 12,5 11 11 12,5 12 15 år 8 16 16 12,5 12 11 11 12,5 12 år 9 13 15,5 14,5 11,5 12 11 11 12,5 s:a 6-9 59,5 58 51 45,5 46 45,5 50 55 s:a 7-9 46 44,5 39,5 34,5 34 34,5 35,5 39,5 s:a 1-6 79 78 77 81 87,5 89 94 96,5 Totalt 1-9 125 122,5 116,5 115,5 121,5 123,5 129,5 136 18
Barn i förskole- och grundskoleålder per läsår i Västerljung Ålder/ årskurs 10/11 11/12 Läsår 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 1 år 11 13 13 10 9 10 11 11 11 2 år 9 9 12 11 11 10 11 11 11 3 år 17 9 10 17 12 11 11 12 12 4 år 13 17 9 11 17 12 12 12 12 5 år 20 13 19 11 12 18 13 13 13 s:a 1-5 år 70 61 63 60 61 61 58 59 59 f-klass 10 19 13 22 12 12 18 14 13 år 1 11 11 18 13 22 12 13 19 14 år 2 21 9 11 17 13 22 12 13 19 år 3 9 20 11 12 17 14 22 13 13 år 4 15 9 17 10 12 17 14 22 13 år 5 11 15 8 14 10 12 17 14 22 s:a 1-5 67 64 65 66 74 77 78 81 81 år 6 15 12 15 8 14 10 12 17 14 år 7 19 15 11 14 8 14 11 13 17 år 8 15 17 15 10 14 8 14 11 13 år 9 11 15 16 13 10 14 8 14 11 s:a 6-9 60 59 57 45 46 46 45 55 55 s:a 7-9 45 47 42 37 32 36 33 38 41 s:a 1-6 82 76 80 74 88 87 90 98 95 Totalt 1-9 127 123 122 111 120 123 123 136 136 19
Trosa tätort 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1-2 år 114 124 125 117 123 132 130 126 125 127 132 3-5 år 221 222 208 198 202 207 210 218 225 223 219 6 år 81 76,5 78,5 82,5 70,5 67,5 75 76,5 74,5 80,5 83 7-11 år 322,5 351 368,5 386 409,5 412 397 397,5 401 394 402 12-15 år 301,5 294,5 286 277,5 279 283,5 301 317,5 327 341 336,5 16-18 år 247 270 272 252,5 232,5 226,5 222 214,5 210 213 230,5 Barn i förskoleåldern Trosa tätort/budgetår 400 350 300 250 200 221 222 208 198 202 207 210 218 225 223 219 150 100 50 114 124 125 117 123 132 130 126 125 127 132 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1-2 år 3-5 år Grundskola f-5/budgetår 600 500 400 300 200 323 351 369 386 410 412 397 398 401 394 402 100 0 81 77 79 83 71 68 75 77 75 81 83 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskoleklass Grundskola 1-5 20
400 Grundskola 6-9/budgetår 350 300 250 200 150 236 223 218 213 209 209 215 235 246 251 256 100 50 0 66 72 68 65 70 75 87 83 81,5 90 81 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Grundskola 6 Grundskola 7-9 21
Förskolelokaler Kommunägda lokaler Populärnamn Adress Fastighetsbeteckning Verksamhet Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Bruksarea (BRA) Uthyrd Kommentarer Fageräng förskola Fagerhult 2:86 Skolvägen 1, Vagnhärad Förskola 1971/78 Förskola 1074 Renov 2012, personalutrymme kvar 2013-14. 4st uthus, Fageräng Fagerhult 2:86 Förskola Uthus 19 Fagerhult förskola Fagerhult 2:212 Gärdesvägen 34, Vagnhär Förskola 1981 Förskola 311 Kräver underhåll 8-10 års perspektiv Uthus, Fagerhult Fagerhult 2:212 Uthus 19 Fagerhult II Fagerhult 2:212 Gärdesvägen 34, Vagnhär Förskola 2006 Förskola 285 Hasselbackens försko Norra Husby 1:62 Tors hage 49, Trosa Förskola 1988 Bostad 733 Eget ägande från 2013-04. Fjärrvärme 2013. Väsby förskola Trettondagsvägen 4, Vagn Förskola 2013 förskola 364 Nybyggd 2013! Tomtaklint förskola Liturgen 1 Björkhamragatan 1, Trosa Förskola 1977/99 Förskola 746 2 st uthus, Tomtaklint Liturgen 1 Uthus 13 Tomtahill förskola Mässhaken 1 Sockengatan 4, Trosa Förskola 1985 Bostadshus 334 Tillbyggt 37 kvm 2011. Förråd, Tomtahill Mässhaken 1 Förråd 11 Förråd, Tomtahill Mässhaken 1 Förråd 11 Björkbackens förskola Kvarnvingen 6 Norrbackag. 1, Trosa Förskola 1982 Förskola 512 2st. Uthus Kvarnvingen 6 Uthus 7 Alphyddan, förskola Kvarnvingen 6 Norrbackag. 1, Trosa Förskola 2010 Förskola 317 Dalbystugan Västerljung-Dalby 2:44 Förskola 1993 342 X Uthus, Dalbystugan Västerljung-Dalby 2:44 Kantzows väg 2, Västerljung Uthus 19 X Uthus, Dalbystugan Västerljung-Dalby 2:44 Uthus 14 X Nedervåning förskola, övervåning skolkontor och elevhälsa. Ytan delad med 2 Björke förfornminne Björke 9:6 Norrbyv. 2, Västerljung 1998 135 Här har Kyrkskolan verksamhet idag, Fritids. Björke NYA fsk Björke 9:1 Förskola 2011 Förskola 340 Tallbacken Trosa 10:64 Nyängsvägen 26 Förskola 2005 Förskola, paviljo 328 Tallbacken II Trosa 10:64 Nyängsvägen 26 Förskola 2009 Förskola, paviljo 328 Tomtalunds förskola Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Förskola Vårddcentral 617 Tomtaäng Trosa Förskola 2014 Förskola 610 Tomtalund flyttar in 2014. Yta uppskattad Summa 7 488 22
Skollokaler Kommunägda lokaler Populärnamn Fastighetsbeteckning Adress Verksamhet Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Bruksarea (BRA) Uthyrd Kommentarer Husbyskolan Södra husby 5:117 Högtidsvägen 3, Vagnhärad Grundskola 1981 Grundskola 156 Ingen verksamhet 081125, till salu! Uthus, Husbyskolan Södra husby 5:117 19 Hedebyskolan Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola 1969 Grundskola 3 467 Varav SFI 150 kvm. Hedebyskolan, Gymn. o befagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola 1969 Gymnastikhall o matbespisn 710 Fornbyskolan Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola 1977 Grundskola 3 076 Fornbyskolan, tillbyggnad Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola 1998 Grundskola - tillbyggnad 1702 Hedebyhallen Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola 1999 Idrottshall, fritidsgård 2 270 Ökad 245kvm, ytan uppdaterad Skärlagsskolan Bostället 50 Boställsgatan 1, Trosa Grundskola 1980 Grundskola 2 011 2 nya klassrum, ny entré, ny matsal 2013. Paviljong Bostället 50 Boställsgatan 1, Trosa Grundskola 1980 Grundskola 240 Paviljong Bostället 50 Boställsgatan 1, Trosa Grundskola 2013 Grundskola 247 2 nya fritidsavdelningar 2013 Tomtaklintskolan Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola 1976 Grundskola 865 Tomtaklint, idrottshall Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa 1976 Idrottshall 1242 Tomtaklint, förråd Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola 1976 Förråd 15 Tomtaklint, fritidsgård Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola 1979 Fritidsgård 540 Kulturskolan Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola 2009 Kulturskola 260 Tomtaklintskolan Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola 2003 Grundskola 3 822 Kyrkskolan Kyrkskolan 3:3 Norrbyv. 2, Västerljung Grundskola 1995 Grundskola 1329 Varav Särskola 142 kvm Kyrkskolan, gymn.sal Björke 9:6 Norrbyv. 2, Västerljung 1998 Gymnastikhall 422 Kyrkskolan, förråd Björke 9:6 Norrbyv. 2, Västerljung 1998 Förråd 12 Vitalisskolan Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa Grundskola 1955 Grundskola 4 968 Renoverad och utbyggd. Ny yta inlagd. Vitalisskolan, uthus Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa 1955 Uthus 18 Vitalisskolan, gymn.sal Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa 1967 Gymnastikhall 402 Renoverad 2013. Summa 27 791 23
Trosa kommuns äldre befolkning Trosa GPF 2015-2018 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-69 år 904 964 979 973 969 934 899 880 836 70-74 år 507 534 624 714 790 841 898 894 883 75-79 år 332 346 360 383 420 450 485 561 631 80-84 år 235 223 224 236 248 268 278 295 314 85-89 176 171 159 157 149 144 149 150 161 90-w 95 104 103 99 99 104 105 103 101 3 500 Äldre befolkning i Trosa kommun- Nytt utjämningsystem 3 000 2 500 2 000 95 411 104 394 103 383 99 393 99 104 397 412 105 427 103 101 445 475 1 500 1 000 1 743 1 844 1 963 2 070 2 179 2 225 2 282 2 335 2 350 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-79 år 80-89 år 90-w år Från och med 2015 beräknas hela äldreomsorgens ram utifrån kostnad/invånare/ålder enligt det nya kostnadsutjämningssystemet som infördes i riket 2014. Samtliga invånare 65 år och äldre ligger som grund för äldreomsorgens ram. Från och med år 2010 har medel i Kommunstyrelsens centrala buffert utökats för att även omfatta äldreomsorgen. Antal äldre invånare enligt GPF kommer även fortsättningsvis att jämföras med verkligt antal invånare/ålderskategori i åldersintervallet 65 år och äldre. 24
Jämförelse mellan gammal och ny kostnadsutjämning och hur det påverkar Trosa med befolkningsprognosen som grund Prislappar kr i kostnadsutjämningen ålder gammal Ny 65-69 6 396 70-74 13 198 75-79 32 132 65-79 15 472 80-84 66 672 85-89 150 523 80-89 102 095 90-w 301 720 90-w 273 609 Prislapparna är den genomsnittliga kostnaden som kommunen beräknas ha för äldreomsorg/år/inv. Priset ska även täcka kostnader för overhead, bostadsanpassning, mm som inte är en direkt kostnad inom Vård- och omsorgsnämnden. 2012 var 94 % av nettokostnaderna för äldreomsorg i Trosa kostnader inom VON varför det har tagits som utgångspunkt. Jämförelse mellan de två kostnadsutjämningssystemen(hela prislappen ) med Trosas befolkning enligt befolkningsprognosen som grund 2014 jmf utjämningssystem 2015 jmf utjämningssystem Tkr gammal ny gammal ny 65-69 6 197 5 974 70-74 10 427 11 100 75-79 13 496 14 459 S:a 65-79 30 119 31 533 65-79 33 713 34 425 80-84 16 535 17 868 80-89 40 532 42 063 85-w 52 772 52 772 90-w 27 087 28 455 Totalt 99 426 101 332 102 172 104 944 Det är i åldersgruppen 65-79 år som den stora kostnadsökningen för Trosa sker enligt den nya kostnadsutjämningen. ålder 2014 2015 2016 2017 2018 65-79 år 31 691 32 360 33 189 32 912 33 320 80-89 år 38 100 39 539 40 979 40 979 42 706 90-w år 25 462 26 748 27 005 27 005 26 491 Totalt 95 253 98 647 101 173 100 896 102 517 förändring tkr 2 400 2 526-276 1 620 Trosas budget för äldreomsorg har beräknats och jämförts med vad kostnaden skulle vara enligt standardkostnad. Inför 2015, som är det första året som äldreomsorgen totalt beräknas enligt demografin, saknas 2,4 mkr. 25
Äldre invånare i varje kommundel Vagnhärad 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-69 år 315 315 319 297 299 282 70-74 år 192 228 249 277 278 282 75-79 år 115 106 114 128 156 174 80-84 år 59 75 77 85 90 96 85-89 år 44 37 37 35 35 41 90-w år 32 35 33 32 32 30 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Pensionärer i Vagnhärad 32 30 33 32 32 35 125 137 114 120 103 112 622 649 682 702 733 738 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-79 år 80-89 år 90-w år 26
Västerljung 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-69 år 77 87 87 87 81 80 70-74 år 45 53 54 62 70 68 75-79 år 31 26 35 34 36 41 80-84 år 21 24 22 26 25 26 85-89 år 8 9 10 10 13 16 90-w år 3 4 4 5 5 3 250 200 150 3 29 Pensionärer i Västerljung 4 32 33 5 3 4 5 36 38 42 100 50 153 166 176 183 187 189 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-79 år 80-89 år 90-w år 27
Trosa tätort 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-69 år 581 566 529 511 499 473 70-74 år 476 509 539 560 544 521 75-79 år 236 283 297 323 369 415 80-84 år 154 147 166 165 178 192 85-89 år 108 104 98 105 102 105 90-w år 65 64 69 68 67 71 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Pensionärer i Trosa tätort 65 64 69 68 67 71 262 251 264 270 280 297 1 293 1 358 1 365 1 394 1 412 1 409 2013 2014 2015 2016 2017 2018 65-79 år 80-89 år 90-w år 28
Lokaler Vård- och omsorg Kommunägda lokaler Populärnamn Adress Fastighetsbeteckning Verksamhet Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Bruksarea (BRA) Årshyra Kommentarer Ängsgården Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Äldreboende Vårddcentral 2 286 Flyttad från inhyrd Rubinen Gärdesv. 34A Gruppboende 260 Flyttad från inhyrd Paletten Gärdesv. 34A 310 Flyttad från inhyrd Summa 2 856 Fastighetsinventering Inhyrda lokaler Populärnamn Äldreomsorg Adress Fastighetsbeteckning Verksamhet Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Bruksarea (BRA) Årshyra Kommentarer Trosagården Karlsborg 9 Rodergatan 3, Trosa Äldreboende Äldreboende 5 195 4 679 556 kr Tekniska avtalspart from 2012 Trosagårdens tillbyggnad Karlsborg 9 Rodergatan 3, Trosa Äldreboende 2010 Äldreboende 1680 2 497 000 kr se ovan Gärdesvägen 37, Häradsgården Fagerhult 2:11 Vagnhärad Äldreboende 4 232 4 645 724 kr se ovan Trygghetsboende Västerljung Ljungvägen Trygghetsboende 2009 399 470 000 kr Boendestödj, saml.lokal Biblioteksvägen 1A 67? 529 464 kr Samlingslgh i ansl till gruppboende Fodergången 27?? 59 50 676 kr Summa 11 5 6 5 Även bostad m. särskild service & saml.lokal. Omb. 2014-2015? 29
Fritidsanläggningar Kommunägda lokaler Populärnamn Safiren Fagerhult 2:216 Havsbadet, 18 byggnader Öbolandet 2:1 Fastighetsbeteckning Adress Verksamhet Fastig- hetens ursprungs ändamål Byggår Bruksarea (BRA) Entrepre na d/ uthyrd Centrumvägen 22, Vagnhärad Trosa havsbad, Edanö, Simhall 1991 Simhall 2 498 X Trosa Fritidsanläggning 1000 X Kommentarer Renoveras 2011-2014. Kostnader flyttat över till K&F från TS Edanö Gård, 6 byggnader Öbolandet 2:1 Edanö gård Fritidsanläggning 345 X Kråmö, 23 byggnader Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidsanläggning Fritidshus 1896 X Gästhamnen, 3 byggnader Trosa 10:1 Fritidsanläggning 226 X Hamncafé Ö:a hamnplan 2010 Café 75 X Häradsvallen, 5 byggnader Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Fritidsanläggning 570 X Nybyggda omkl.rum 2010 Häradsvallen, omklädningsrum Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Fritidsanläggning 2000 Omklädningsrum 279 Häradsvallen Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Fritidsanläggning 221 Häradsvallen, förråd Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Fritidsanläggning Förråd 14 Häradsvallen, omklädningsrum Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Fritidsanläggning 2000 Omklädningsrum 41 Häradsvallen, garage Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Fritidsanläggning 2011 Garage 16 Renoverad 2011 Skärlagsvallen, 5 byggnader Trosa 11:55 Skärlagsgatan, Trosa Fritidsanläggning 490 X Finska föreningen Lånesta 1:2 Samlingslokal 203 X Renovering 2014. Socitetshuset Utsikten 5 Alpgatan, Trosa Fritidsanläggning Samlingslokal 225 Garvaregården, 4 byggnader Garvaregården 122 V:a Långgatan 40 650 (X) Lånestahallen 153 4 Summa 10 054 Inhyrda lokaler Populärnamn Fastighetsbeteckning Adress Verksamhet Fastighetens ursprungs ändamål Byggår Bruksarea (BRA) Årshyra Kommentarer Trosa Kvarn Trosa Kvarn 1 Högbergsgatan, Trosa Fritidsanläggning 1928 220 451980 200+20 Ungdomens hus 2011 nybyggt 312 528408 Summa 532 3:e våningen 2014 för AME och Ungdomens hus 30
Administrativa lokaler Kommunägda lokaler Populärnamn Adress Fastig- hetens ursprungs ändamål Fastighetsbeteckning Verksamhet Byggår Bruksarea (BRA) Årshyra Kommentarer Vita kommunhuset Sjukstugan 9 V Långgatan 4, Trosa Kontor 1890 Sjukstuga 753 Likboden Sjukstugan 9 V Långgatan 4, Trosa Uthus 77 Gula kommunhuset Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Kontor 1890 Bostadshus 932 Gula kommunhuset, uthus Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Uthus 126 Alphyddan, förskola Kvarnvingen 6 Norrbackag. 1, Trosa Kontor 317 Nedervåning förskola, övervåning skolkontor och elevhälsa. Ytan delad med 2 Mjölkboden Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Kontor Uthus 99 Tom. IT-enheten Verktyget 4 Industrig. Kontor Kontor 334 Utökad yta 84 kvm LSS/VO-admin Verktyget 4 Industrig. Kontor 276 M inskad yta 84 kvm Hälso o sjukvårdsenheten Verktyget 4 Industrig. Kontor 176 Hemtjänsten Verktyget 4 Industrig. Kontor 176 VON adm. Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Kontor Vårddcentral 305 Soc. Adm Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Kontor Vårddcentral 457 Soc. Adm Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Kontor Vårddcentral 80 Summa 4 106 Planerar att flytta till Industrigatan, Soc tar över delar. Fastighetsinventering Administrativa lokaler Inhyrda lokaler Fastig- hetens ursprungs ändamål Populärnamn Fastighetsbeteckning Adress Verksamhet Byggår Navet Torget 1 Vagnhärads Torg Bibliotek 2013 Bibliotek 272 650 000 kr hyra exkl Polisen Bruksarea (BRA) Årshyra Kommentarer Trosa bibliotek Rådstugan 1 Torget 1, Trosa Bibliotek Rådstuga 536 415 380 kr Hyra uppdat för 2013 Summa 808 31
Övriga lokaler Kommunägda lokaler Fastighetsbeteckning Verksam- Bygg- Fastighetens ursprungs Bruksarea Populärnamn Adress het år ändamål (BRA) Uthyrd Årshyra Kommentarer AME, kontor + verkstad Verktyget 4 Industrig. 6 Kontor/verkstad 466 fr o m 2014-01-01 AME, butik+kontor Verktyget 4 Industrig. 8 Butik/Kontor 556 fr o m 2014-04- 01 Industrigatan, Externa hyresgäster Verktyget 4 Industrig. 6+8 8 331 1200 m2 är outhyrt Ambulansen 247 X Kroka, 7 byggnader 853 X Privat arrende Korslöt, soptipp, kontor Korslöt 2:59 Korslöt, Vagnhärad Kontor 77 X Trotab bygger nya lokaler Stationshuset Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd 1917 Stationshus 439 Fjärrvärme-anslutet. Vhd Station, bostadshus Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd 1917 Bostadshus 234 X Fjärrvärme-anslutet. Vhd Station, bostadshus Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd 1917 Bostadshus 174 X Fjärrvärme-anslutet. Vhd Station, förråd Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd 1917 Förråd 51 Fjärrvärme-anslutet. Vhd Station, förråd Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd 1917 Förråd 9 Fjärrvärme-anslutet. TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa 1971 Förråd 630 X rivningskontrakt TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa 1971 Skärmtak 200 X rivningskontrakt TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa 1985 Pers.utr o förråd 527 X rivningskontrakt TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa 1985 Skärmtak 281 X rivningskontrakt TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa 1998 Kontor 144 X rivningskontrakt Summa 3 619 Inhyrda lokaler Populärnamn Adress Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetsbeteckning Verksamhet Byggår Bruksarea (BRA) Uthyrd av kommunen Årshyra Kommentarer Alkoholterapeut Östra Långgatan 79, Trosa 54 300 kr Bomans toalett 25 600 kr Toalett hamnen Danfo 133 350 kr Summa 466 Soc går ur lokalen 2014. In i Vårdcentralen 32
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/31 2014-02-07 Kommunkontoret Margareta Smith Tel. 0156-520 92 margareta.smith@trosa.se Överföring av investeringsmedel till teknik- och servicenämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att den investeringsreserv på 20 000 tkr som öronmärkts för renovering av Safiren överförs till teknik- och servicenämndens investeringsram 2014. att överföringen sker från kommunstyrelsens investeringsreserv som minskas från 25 000 tkr till 5 000 tkr. Ärendet Kommunstyrelsen har en investeringsreserv som primärt används för att finansiera större projekt som genomförs i kommunen. Investeringsreserven reducerar kommunens sårbarhet och bidrar även till att motverka störningar i upphandlingsprocessen som kan uppstå då externa leverantörer ska prissätta varor och tjänster mot, av köparen på förhand, specificerade kostnadsramar. Genom föreliggande beslut överförs 20 000 tkr från investeringsreserven som öronmärkts för renoveringen av Safiren. Kommunstyrelsens investeringsreserv utökades för öronmärkta medel för Safiren redan tidigare år och har i samband med bokslutsberedning överförts till aktuellt budgetår. Medel finns således reserverade i budget 2013. Bokslutsberedning för bokslut 2013 hanteras senare under våren varför 2014 års investeringsreserv nyttjas i detta beslut. Genom att utöka teknik- och servicenämndens investeringsram tillgängliggörs dessa medel för att täcka kostnader som kan tillkomma projektet. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef
Bilagor Protokoll från Teknik- och servicenämnden 2014-02-06, 16 Tjänsteskrivelse från Claes-Urban Boström 2014-02-06 Beslut till Kommunfullmäktige Akten
Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum 2014-02-06 16 Dnr TSN 2014/12 Överföring av investeringsmedel för renovering av Safiren Teknik- och servicenämnden beslutar föreslå Kommunstyrelsen besluta att den investeringsreserv på 20 000 tkr som öronmärkts för renovering av Safiren överförs från kommunstyrelsens investeringsreserv till teknik- och servicenämndens investeringsram 2014 för att täcka kostnader som kan tillkomma projektet. Ärendet Kommunstyrelsen har en investeringsreserv som primärt används för att finansiera större projekt som genomförs i kommunen. Investeringsreserven reducerar kommunens sårbarhet och bidrar även till att motverka störningar i upphandlingsprocessen som kan uppstå då leverantörer ska prissätta varor och tjänster mot, av köparen på förhand, specificerade kostnadsramar. 20 000 tkr av de medel som idag finns i kommunstyrelsens investeringsreserv är sedan tidigare öronmärkta för att finansiera renoveringen av Safiren. Genom föreliggande beslut överförs dessa medel till teknik- och servicenämnden vilket gör att de blir tillgängliga för att täcka kostnader som kan tillkomma projektet. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström och teknisk chef Stig Tördahl, 2014-02-06. Kopia till Kommunstyrelsen Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18
Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2014/12 2014-02-06 Kultur-, fritids-, teknikoch servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 claes-urban.bostrom@trosa.se Överföring av investeringsmedel för renovering av Safiren Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att den investeringsreserv på 20 000 tkr som öronmärkts för renovering av Safiren överförs från kommunstyrelsens investeringsreserv till teknik- och servicenämndens investeringsram 2014 för att täcka kostnader som kan tillkomma projektet. Ärendet Kommunstyrelsen har en investeringsreserv som primärt används för att finansiera större projekt som genomförs i kommunen. Investeringsreserven reducerar kommunens sårbarhet och bidrar även till att motverka störningar i upphandlingsprocessen som kan uppstå då leverantörer ska prissätta varor och tjänster mot, av köparen på förhand, specificerade kostnadsramar. 20 000 tkr av de medel som idag finns i kommunstyrelsens investeringsreserv är sedan tidigare öronmärkta för att finansiera renoveringen av Safiren. Genom föreliggande beslut överförs dessa medel till teknik- och servicenämnden vilket gör att de blir tillgängliga för att täcka kostnader som kan tillkomma projektet. Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef Beslut till Kommunstyrelsen Akten
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/32 2014-02-12 Kommunkontoret Margareta Smith Tel. 0156-520 92 margareta.smith@trosa.se Överföring av investeringsmedel för renovering av Busstorget i Trosa Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utöka Teknik- och servicenämndens investeringsram, för renovering av Busstorget i Trosa, med 800 tkr. att finansiera investeringen genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskas från 5 000 tkr till 4 200 tkr. Ärendet Tekniska enheten har tagit fram ett förslag till renovering av Busstorget i Trosa som Teknik- och servicenämnden ställt sig bakom enligt beslut 2014-02-06. Kommunstyrelsens investeringsreserv har sedan tidigare år öronmärkta medel som kommer att överföras till investeringsbudget 2014 om Bokslutsberedningen i mars och senare Kommunfullmäktige ställer sig bakom det förslaget. Kommunstyrelsens kvarvarande investeringsreserv kommer i så fall att öka väsentligt. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor Protokoll från Teknik- och servicenämnden 2014-02-06, 15 Tjänsteskrivelse från Claes-Urban Boström 2014-02-04 Beslut till Kommunfullmäktige Akten
Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden Trosa Kommun Sammanträdesdatum 2014-02-06 15 Dnr TSN 2014/13 Renovering av Busstorget i Trosa Teknik- och servicenämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige besluta att tillföra teknik- och servicenämnden 800 tkr för att genomföra renovering av Busstorget i Trosa enligt tjänsteskrivelse daterad 2014-02-04. Ärendet Tekniska enheten har tagit fram ett förslag till renovering av Busstorget i Trosa. I arbetet ingår: Utbyte av gatubelysning till Stockholmslyktan som finns i närheten. Nya planteringar i form av träd Rivning av mittremsa i parkering samt målning av nya parkeringsrutor Dekorationsbelysning av träd och berg Parksoffor Renovering av ytor runt träd Handikappramp från parkering Borttagning av några träd Kostnad för renovering enligt ovanstående är ca 630 tkr. Renoveringen ska vara klar till början av juni 2014. Ny julbelysning runt torget ingår också i arbetet till en kostnad av 170 tkr. Totalkostnad för samtliga insatser är 800 tkr. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström och teknisk chef Stig Tördahl, 2014-02-04. Karta över föreslagna ändringar vid Busstorget i Trosa. Kopia till Kommunstyrelsen Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17
Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden Dnr TSN 2014/13 2014-02-04 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Fredrik Östergren Tel. 0156-522 21 Fax. 0156-523 03 Fredrik.ostergren@trosa.se Renovering av Busstorget i Trosa Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tillföra teknik- och servicenämnden 800 tkr för att genomföra renovering av Busstorget i Trosa enligt bifogat förslag. Ärendet Busstorget i Trosa består idag av en parkeringsdel som omgärdas av träd av typen Klotkörsbär, runt träden växer en hel del ogräs. Runt parkering finns äldre typ av gatubelysning. Infartsväg till busstorget kantas av en hel del sly samt större buskar typ Nyponros. Tekniska enehten har tagit fram ett förslag till renovering av Busstorget i Trosa. I arbetet ingår: Utbyte av gatubelysning till Stockholmslyktan som finns i närheten. Nya planteringar i form av träd Rivning av mittremsa i parkering samt målning av nya parkeringsrutor Dekorationsbelysning av träd och berg Parksoffor Renovering av ytor runt träd Handikappramp från parkering Borttagning av några träd Kostnad för renovering enligt ovanstående är ca 630 000 kr. Renoveringen ska vara klar till början av juni. Ny julbelysning runt torget ingår också i arbetet till en kostnad av 170 000 kr. Totalkostnad för samtliga insatser är 800 000 kr.
Claes-Urban Boström Produktionschef Stig Tördahl Teknisk chef Bilagor Kartunderlag framtaget av Tekniska kontoret. Beslut till Kommunstyrelsen Akten
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/29 2014-02-07 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 margareta.smith@trosa.se Beslut utökning av OSA-tjänster samt feriearbete för Trosas ungdomar sommaren 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tilldela kommunens arbetsmarknadsenhet 300 000 kr för verksamheten rörande OSA (Offentligt Skyddat Arbete) för 2014. att tilldela kommunens arbetsmarknadsenhet 150 000 kr för att kunna erbjuda fler ungdomar feriearbete sommaren 2014. att medlen överförs från Kommunstyrelsens egen buffert som därmed minskas från 800 tkr till 350 tkr. Ärendet När det gäller OSA finns ett fortsatt behov av ökade medel för tillfälliga anställningar. Det förhindrar även långtidsinskrivning inom socialtjänsten. Målgruppen för OSA har ofta utmaningar i form av mångfacetterad problematik och riskerar, om inte insats sker, att bli kvar inom socialtjänsten. Från och med budget 2015 kommer dessa medel att läggas i budgetramen för AME samtidigt som Kommunstyrelsens ram minskas med lika mycket. Under ett antal år fördelades 100 tkr från Kommunstyrelsens buffert till AME för att kunna erbjuda fler feriejobb för Trosas ungdomar än vad som inrymdes i AME:s budget för feriearbeten. Från och med budget 2012 har dessa medel permanentats inom arbetsmarknadsenhetens budgetram. Förra året erbjöds 80 ungdomar feriearbete. Dels genom att 150 tkr fördelades från KS buffert och dels genom att verksamheter/kontor erbjöd sig att ta emot feriearbetare och bekosta lönen själva. Socialkontoret gick in med medel för de ungdomar som inte fått arbete inom denna finansiering. Arbetsmarknadsenheten kan erbjuda cirka 65 ungdomar feriearbete med tillskott av 150 tkr. Liksom tidigare år kommer verksamheter/kontor att erbjuda platser och stå för lönen för att Trosa även i år ska kunna erbjuda 80 ungdomar arbete. 1 (2)
Från och med budget 2015 kommer dessa medel att läggas i budgetramen för AME samtidigt som Kommunstyrelsens ram minskas med lika mycket. Feriearbeten inom kommunen vänder sig till ungdomar boende i Trosa kommun. Det är ungdomar som gått ut år 9 i grundskolan eller första -andra året i gymnasiet. Funktionshindrade, ungdomar aktuella hos socialtjänsten samt nyanlända flyktingungdomar prioriteras alltid i första hand. Mer information om feriearbeten hittar man på hemsidan från och med 17 februari. Kommunstyrelsen förfogar över en egen buffert på 800 000 kronor 2014 för att hantera oväntade behov och händelser. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för arbetsmarknadsfrågor i allmänhet. Det är därför rimligt att kommunstyrelsen även 2014 avsätter 300 000 kronor för att möta arbetsmarknadsläget samt 150 000 kronor för att kunna erbjuda fler ungdomar arbete under sommaren. Kommunstyrelsen återstående buffert för 2014 blir därmed 350 000 kronor. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef 2 (2)
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/20 2013-01-01 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 Hans-erik.eriksson@trosa.se Förslag till intern organisation för kommunens arbete med Ostlänken Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret föreslår Kommunstyrelsen besluta att som styrgrupp för kommunens arbete med Ostlänken under förberedelseskedet utse Kommunstyrelsens ordförande, Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, ordföranden i Samhällsbyggnadsnämnden, kommunchefen och samhällsbyggnadschefen, att principiella och ekonomiska frågor i projektet ska avgöras av Kommunfullmäktige, att nytt beslut om projektorganisation ska fattas inför planeringsskedet samt att Kommunstyrelsen kontinuerligt ska hållas underrättad om hur projektet framskrider. Bakgrund Under 2012 och 2013 har Regeringen genom besked och uppdrag klargjort att Ostlänken ska byggas som en höghastighetsjärnväg mellan Järna och Linköping. Regeringen förutsätter att Ostlänken påbörjas 2017 och står färdig för trafik senast under 2028. Uppdragen till Trafikverket har bland annat medfört att verket har tillsatt en projektgrupp, som inledningsvis driver och ansvarar för fortsatta utredningar om banans exakta sträckning och utformning. Trafikverkets arbete ställer ökade krav på berörda kommuner. De ska dels medverka i Trafikverkets process och dels ha beredskap för förändringar som följer eller möjliggörs av Ostlänkens utbyggnad. Sammantaget ger detta kommunerna flera olika roller. Överst på nästa sida finns exempel på några av rollerna.
Kommunens roller i Trafikverkets projekt och processer - Intressebevakare - Kunskapsförmedlare - Bollplank - Granskare - Berörd markägare - Remissorgan - Tillståndsmyndighet - Samarbetspartner - Avtalspart Kommunens roller i egna projekt som följer av Ostlänken - Planerare - Projektör - Gestaltare - Finansiär - Byggherre - Tillståndsmyndighet - Informatör Trafikverkets arbete blir allt mer intensivt och under hösten 2014 kommer järnvägsplaner för Ostlänkens sträckning genom Trosa kommun att påbörjas. Detta ger kommunen anledning att forma en intern organisation för att kunna svara upp mot ökade krav. Förslag till projektorganisation Ett projekt brukar definieras som: en arbetsuppgift som utförs i en strukturerad arbetsform med tillfällig organisation och som styrs av målformulering, färdigdatum och begränsade resurser. Kommunens arbete med och kring Ostlänken kommer allt mer att få karaktären av projekt. Arbetet kommer att vara omfattande, komplext och tydligt avgränsat i tid. Det ryms inte inom normala rutiner och kommer dessutom att spänna över nämnd- och kontorsgränser. Därför ser Samhällsbyggnadskontoret det som nödvändigt att kommunens interna arbete genomförs i projektform, så att arbetet kan utföras effektivt, strukturerat, allsidigt belyst och förankrat. Processen kring Ostlänken kan utifrån kommunens ansvar grovt delas in i tre skeden, vart och ett med sina speciella krav på kommunens organisation. 1. Förberedelseskedet 2013 2016 Omfattar tiden från Trafikverkets projektstart till och med Regeringens beräknade beslut om tillåtlighet enligt Miljöbalken. För kommunens del innebär förberedelseskedet främst att delta i trafikverkets arbete. 2. Planeringsskedet 2017-2019 Under planeringsskedet tar kommunen bland annat fram detaljplan för nytt resecentrum i Vagnhärad och ändrar detaljplaner som berörs av Ostlänkens sträckning. Trafikverket påbörjar utbyggnad av Ostlänken någonstans utmed banans sträckning. 3. Genomförandeskedet 2020-2028 Skedet innebär att kommunen och Trafikverket bygger resecentrum i Vagnhärad samt att Ostlänken tas i bruk. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att Kommunstyrelsen behöver ta ställning till organisation och bemanning inför varje skede. För förberedelseskedet bör Kommunstyrelsen utse en projektägare och en styrgrupp. Sedan samlar projektledaren en lämplig referensgrupp med berörda tjänstemän.
Rent formellt har projektägaren det övergripande ansvaret för projektets genomförande och är också ordförande i styrgruppen. Därför är det givet att Kommunstyrelsens ordförande ska vara projektägare. Styrgruppen är projektets beslutande organ, där medlemmarna har befogenhet att fatta beslut och kompetens i ämnet för att bedöma och bistå projektet. Gruppens ansvar är bland annat att säkerställa att projektet kommer att nå målen. I praktiken kommer Styrgruppen att ta ställning i löpande frågor, men principiella och ekonomiska frågor måste beslutas i Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige efter behandling i Styrgruppen. Koordinator/projektledare är spindel i nätet; leder och följer upp kommunens arbete enligt mål och beslut; samordnar internt och externt; svarar för dokumentation och rapportering samt är föredragande i Styrgruppen. Referensgruppen är projektledarens bollplank och forum för information, diskussion och avstämning med tjänstemän från berörda kontor. Längre fram (i planeringsskedet respektive genomförandeskedet) bör en projektgrupp tillsättas. Där utför gruppmedlemmar arbete i projektet, förankrar projektet i sin hemorganisation och deltar i projektmöten. Gruppens sammansättning avgörs av de specifika frågor som finns att hantera i respektive skede. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Hans-Erik Eriksson Koordinator för Ostlänken Beslut till Samhällsbyggnadskontoret Akten
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-02-06 Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Tel. 0156-520 30 bjorn.wieslander@trosa.se Exploateringsavtal för del av Trosa 11:1 (Skjuvkärr) i Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till exploateringsavtal med exploatören Trosabygdens Teknik AB avseende del av Trosa 11:1 (Skjuvkärr) i Trosa, att uppdra till mark och exploateringschefen underteckna exploateringsavtalet och i övrigt genomföra avtalet, att för utbyggnad av gator och övriga allmänna anläggningar anslå 15.800.000 kronor till objekt 46237, exploatering Skjuvkärr att finansieras med inflytande exploateringsmedel, att för utbyggnaden av VA-nätet anslå 1.100.000 kronor till objekt 42266, VA Skjuvkärr att finansieras med inflytande anslutningsavgifter. Ärendet Markanvisningstävling har hållits rörande utbyggnad av exploateringsområdet Skjuvkärr. Det företag som gett det bästa anbudet är Trosabygdens Teknik AB. Exploateringsavtal har upprättats och godkänts av exploatören TROTAB. Avtalet innebär att exploatören förvärvar 33 st villatomter av kommunen för 4,8 miljoner kronor. Dessutom skall exploatören utföra utbyggnad av allmänna anläggningar såsom lokalgata, vatten och avloppsledningar med pumpstation, tomrör för fiber, dagvattenledningar med fördröjningsmagasin, förstärkta dagvattenledningar från exploateringsområdet, ny gc-väg från exploateringsområdet utmed Stensundsvägen till Tomta Äng, vänstersvängfält vid lokalgatans anslutning vid Stensundsvägen, kabelläggning av Vattenfalls befintliga luftledning mm. Exploatören har förbundit sig att genomföra utbyggnaden av den första delen av lokalgatan från Stensundsvägen in till Skjuvkärrs gård senast 2015-06-30.
Dessutom har exploatören förbundit sig att slutföra byggnation av 4 stycken nya bostäder senast 2016-10-31. Björn Wieslander Mark och exploateringschef Bilagor 1. Exploateringsavtal Beslut till: Björn Wieslander Akten
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/000 2014-02-10 Kommunkontoret Torbjörn Unnebäck Tel. 0156-520 13 Fax 0156-522 03 Torbjorn.unneback@trosa.se Hållbar Medarbetar Engagemang HME (medarbetarenkät) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att lägga informationen om medarbetarenkäten till handlingarna. Sammanfattning Trosa kommun har för första gången under 2013 genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL) gemensamma medarbetarenkät Hållbar Medarbetar Engagemang - HME. Resultatet visar att Trosa kommuns resultat på 87 procent klart överträffar kommunfullmäktiges högt uppsatta målsättning att 80 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda sammanvägt inom de tre områdena motivation, styrning och ledarskap. Jämförs resultatet utifrån ett index med en skala på 0-100 är det totala värdet 84 för Trosa kommun, vilket kan jämföras med 78 som är medelvärdet för de ca 40 kommunerna som har genomfört enkätundersökningen under 2013. Ärendet Den gemensamma enkätundersökningen som kallas för Hållbar Medarbetar Engagemang (HME). Totalt för det sig om 9 frågor som tar sin utgångspunkt fån tre huvudområden d.v.s. motivation, ledarskap och styrning. Under 2013 var det drygt 40 kommuner och ett antal landsting som genomförde enkätundersökningen. I samband med att Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram dessa gemensamma enkätfrågor kan vi räkna med att denna enkät kommer ett bli en standard för många kommuner och landsting i framtiden. Fördelen med att få en gemensam enkät där kommunerna och landstingen svarar på samma sätt är att 1
enkätresultatet blir jämförbart. På sikt kommer det innebära att Trosa kommun kan jämföra sina resultat med andra jämförbara kommuner. Resultaten går också att bryta ner per huvudområde (motivation, ledarskap och styrning) men det går också att jämförbara mellan verksamhetsområden, d.v.s. grundskola, förskola, hemtjänst o.s.v. Kommunfullmäktiges mål är första året satt till 80 procent, d.v.s. 80 procent av alla som har svarat på enkäten ska svara på betyget 4-5 sammanvägt av samtliga 9 enkätfrågor. Nedan kan konstateras att resultatet för Trosa kommuns del överträffar det högt ställda målet och får ett resultat på 87 procent av skka som har svarat betyget 4-5. Nivån överträffas dessutom inom alla tre huvudområdena, motivation, ledarskap och styrning. HME-enkäter Trosa Andel 4-5 KF Mål 4-5 Trosa index Jämf. SKL index Motivation 89% 80% 85 79 Ledarskap 85% 80% 83 77 Styrning 86% 80% 83 78 Totalt 87% 80% 84 78 Den totala svarsfrekvensen i kommunen stannande på 93 procent och svarsfrekvensen var hög och jämn inom alla nämnder/verksamheter. Jämförs indexsiffrorna för trosas del är 84 poäng bäst av alla drygt 40 kommuner som har rapporterat in ett svar till RKA. Trosas siffra på 84 poäng kan jämföras med genomsnittet på 78 poäng sammanvägt av de kommuner som har rapporterat in. Johan Sandlund Kommunchef Torbjörn Unnebäck Personalchef Bilagor 1. Hållbar Medarbetar Engagemang HME, en kort redogörelse 2
HME Mät medarbetarengagemanget och jämför med andra! Se kopplingen mellan personal, verksamhetsresultat och ekonomi!
SKL och RKA skapar tillsammans ett jämförelsematerial som ska utgöra grunden för analyser av medarbetarengagemanget i kommuner och landsting. Nio gemensamma medarbetar- enkät frågor erbjuds som tar sikte på att utvärdera det hållbara medarbetarengagemanget i organisationerna. Syftet är dels att få ett jämförelsematerial men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Mät medarbetarengagemanget och jämför med andra. Komplettera de befintliga medarbetarenkäterna med frågorna eller använd dem som självständig enkät. Frågorna riktar sig till- och passar alla medarbetare i kommuner och landsting. Enkätsvaren läggs in i den kostnadsfria databasen Kolada som innehåller nyckeltal för kommuner och landsting. Resultaten för medarbetarengagemanget analyseras tillsammans med övriga nyckeltal för verksamheten. Mät nivån på medarbetarengagemanget och organisationens förutsättningar att behålla och öka engagemanget i organisationen. Svaren på frågorna utgör underlag till den strategiska styrningen av verksamheten. Enkätsvaren presenteras som index: ett totalindex för hållbart medarbetarengagemang och tre delindex: motivation, ledarskap och styrning. www.kolada.se www.skl.se
Hållbart medarbetarengagemang, HME Sammantaget utgör resultatet av de nio frågorna totalindexet Hållbart medarbetarengagemang (HME). Begreppet hållbart markerar att detta index för medarbetarengagemang, till skillnad från de flesta andra, inte endast fokuserar på själva nivån på engagemanget utan också på chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och bygga vidare på detta engagemang. Totalindexet Hållbart medarbetarengagemang (HME) formas som ett medelvärde av de tre delindex. Delindex Motivation Delindex Motivation har bäring på medarbetarengagemangets nivå. En hög motivation och en positiv känsla när man går till jobbet ger goda förutsättningar för att göra ett bra jobb, utvecklas och bidra till utveckling av verksamheten. 1a. Mitt arbete känns meningsfullt 1b. Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 1c. Jag ser fram emot att gå till arbetet Delindex Ledarskap Delindex Ledarskap tar sikte på att utvärdera de närmaste chefernas förmåga att såväl ge förutsättningar för att öka medarbetarengagemanget som dess förmåga att ta tillvara på engagemanget i verksamheten. 2a. Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser 2b. Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare 2c. Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Delindex Styrning Delindex Styrning syftar dels till att mäta om styrningen av organisationen ger förutsättningar för att öka medarbetarengagemanget och om styrningen är sådan att den tar tillvara på engagemanget i verksamheten. 3a. Jag är insatt i min arbetsplats mål 3b. Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 3c. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete För varje fråga beräknas ett medelvärde (1-5) för varje undergrupp som ska redovisas. Medelvärdena förs in i ett beräkningsstöd som finns på Koladas hemsida. Beräkningsstödet genererar automatiskt de indextal som kommer att redovisas i Kolada. Om inget värde fylls i på någon fråga beräknas inget delindex, och inget totalindex, för undergruppen.
Hållbart medarbetarengagemang Motivation HME Ledarskap Styrning Skapa underlag för strategisk styrning med medarbetarna i fokus! Se anvisningar och beräkningsstöd på www.kolada.se/publicera nyckeltal I Kolada kan du följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år. Med över 2 000 nyckeltal får du underlag för analyser och jämförelser. Tjänsten är kostnadsfri och ger besked om verksamheternas kostnad, omfattning och kvalitet. RKA Rådet för främjande av kommunala analyser Besöksadress: Hornsgatan 20, Stockholm Postadress: c/o SKL, 118 82 Stockholm Telefon: 08-452 71 50 rka@rka.nu www.rka.nu www.kolada.se Dearborn Design, www.dearborn.se Tryck: Stjärntryck 2011
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-02-06 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 mats.gustafsson@trosa.se Förslag till detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken Ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra småindustri på platsen. Idag pågår verksamhet i form av tillverkning av stenkistor och vedhantering. Planen ska skapa förutsättningar för att verksamhet kan bedrivas utan omfattande störning gentemot intilliggande fritidsfastigheter. Samhällsbyggnadsnämnden har 2014-02-04, 4 beslutat att föreslå kommunfullmäktige anta förslag till detaljplan för rubricerat område. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Bilagor 1. Förslag till detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2014-02-04, 4
Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum 2014-02-04 4 Dnr sbn 2013/9 Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till granskningsutlåtande att godkänna förslag till detaljplan och därefter skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för att möjliggöra verksamhet invid Anderviken. Inom planområdet tillverkas stenkistor för brygganläggningar samt ved till försäljning. Eftersom området tidigare använts för verksamheter har kommunen bedömt att området även framgent kan användas för den typ av tillverkning som pågår nu eller annan typ av småindustri. Efter samråd och granskning föreslås nu att detaljplanen slutligen godkänns och skickas vidare för antagande. Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande. Beredning Brev från ägaren till Överåda 2:2 daterat 2012-12-18 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-01-22, 6 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-05-14, 44 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-09-10, 72 Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken Trosa kommun, Södermanlands län ANTAGANDEHANDLING Upprättad i december 2013
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad i december 2013 HANDLINGAR Planhandlingar Plankarta med planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG HANDLÄGGNING FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MB Syftet med detaljplanen är att möjliggöra småindustri på platsen. Idag pågår verksamhet i form av tillverkning av stenkistor och vedhantering. Planen ska tillse att verksamhet kan bedrivas utan omfattande störning gentemot intilliggande fritidsfastigheter. Planläggningen hanteras enligt reglerna för normalt planförfarande. Plansamråd har hållits under tiden 2013-06-03 till 2013-06-24. Efter samrådsskedet har inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse och detaljplanen har reviderats i enlighet med denna innan den nu skickas ut för granskning enligt nya plan- och bygglagen, 2010:900. Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken. Området bedöms inte vara känsligt ur ekologisk synpunkt och kan inte heller anses ha betydelse från allmän synpunkt på grund av särskilda naturvärden eller kulturvärden. Markanvändningen i form av småindustri medför inte att gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. MB överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. Platsen har av kommunen bedömts som lämplig för ändamålet. Verksamheten ska vara ickestörande och det finns goda möjligheter att styra en eventuell verksamhet som önskar etablera sig på platsen. Behovsbedömning Verksamheten kommer att regleras tidsmässigt såväl i anmälan till Miljökontoret som i avtal mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren. All hantering ska ske inom området och omlastning får endast ske under kortare tid. Skyddsbestämmelser införs i planen med avseende på buller och insyn. En behovsbedömning för att utreda behovet av miljöbedömning av detaljplanen har gjorts av samhällsbyggnadskontoret. Behovsbedömningen konstaterar att planens genomförande inte innebär risker för människors hälsa, överskridande av miljökvalitetsnormer eller strider mot berörda riksintressens kärnvärden. Detaljplanen bedöms sammantaget inte förorsaka någon betydande miljöpåverkan, varför någon särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18 inte heller behöver upprättas. Samråd har skett med länsstyrelsen vilken delar kommunens uppfattning. Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 2/9
PLANDATA Lägesbestämning Planområdet är beläget vid Andervikens småbåtshamn cirka 3 km nordost om Trosa centrum. Det avgränsas i öster av Östersjön, i norr och söder av småbåtshamn och i väster av befintlig angöringsväg. Areal Planområdet har en areal på ca 5000 m 2. Markägoförhållanden Hela planområdet ägs av syskonen Isoz. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen inom planområdet Planområdet ligger inom riksintresset för högexploaterad (4 Kap. 4 Miljöbalken), som gäller en stor del av Mellansveriges Östersjökust samt riksintresset för rörligt friluftsliv, kustområdet och skärgården 4 kap. 2 MB). Även detta avser stora delar av Östersjökusten. Kommunen gör i all sin samhällsplanering avvägningar mellan olika intressen vad gäller markanvändning. Dessa redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen. Så har även skett för det aktuella planområdet. Berörda riksintressen bedöms inte påverkas negativt av planens genomförande. Översiktliga planer Gällande detaljplaner Området är inte särskilt markerat i kommunens gällande översiktsplan. Detaljplanen är dock förenlig med översiktsplanens intentioner att möjliggöra verksamheter och främja tillväxt. För området gäller Detaljplan för del av Överåda 3:1 (P88-6), fastställd av Länsstyrelsen 1988-02-04. Gällande markanvändning är småbåtshamn. Genomförandetiden för denna plan har löpt ut. Program för planområdet Något planprogram har inte upprättats. Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 3/9
Strandskydd I gällande detaljplan är strandskyddet upphävt för aktuellt område. När detaljplanen ändras återinträder strandskyddet och en ny prövning ska göras. När föreliggande detaljplan antas avser kommunen att häva strandskyddet inom markanvändningarna J 1 och WB. De särskilda skäl som åberopas enligt miljöbalkens 7 kap 18 c-d är: Området är redan ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Det utgör endast en mindre del av område som har en historia och karaktär av industriell verksamhet. Området behövs för en anläggning som för sin funktion behöver ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. De stenkistor som tillverkas fraktas från platsen med båt ut i skärgården för att användas vid exempelvis bryggkonstruktion. Även en stor del av veden lämnar området vattenvägen. Vattendjup, tillgänglighet till platsen och dess brygga/pir gör den till en av få i kommunen som klarar att ta emot lite större båtar för denna typ av ändamål. Verksamheten innebär en viss påverkan på landskapsbilden. Verksamheten är dock av mindre omfattning och platsen är etablerad i människors medvetande som verksamhets- och hamnområde. Intill planområdet finns en parkering för den befintliga brygganläggningen samt en inhägnad båtuppläggningsplats. Stranden utgörs av block och grus och dess bredd avgörs av vattenståndet. Med tanke på hänsyn till närboende bedömer kommunen att den föreslagna vallen samt planket mot parkeringsplatsen är en motiverad åtgärd men som i sig inte motverkar strandskyddets syfte. Plank kommer även att uppföras längs vattnet vilket ger en tydlig avgränsning av verksamheten. I sydost kommer planområdet att vara öppet mot vattnet eftersom transporter sker den vägen. Det är möjligt att passera planområdet på sjösidan även vid ett genomförande av detaljplanen, mellan planket och vattnet. Genom de nu föreslagna åtgärderna sker ingen avsevärd förändring av tillgängligheten till stranden och den föreslagna piren bidrar till att öka tillgängligheten till planområdet. Den aktuella strandremsan ingår inte i något etablerat rörelsestråk utan huvudsakligen rör man sig längs vägen och längs Sörmlandsleden som sedan länge är lokaliserad norr om planområdet. Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden gav planuppdrag 2013-01-22, 6. Granskningsbeslut har tagits av Samhällsbyggnadsnämnden 2013-09- 10, 72. Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 4/9
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Planområdet utgör del av en större öppen yta (hamnplan). I västra delen har en jordvall arrangerats längs vägen. Lägsta nivå för färdigt golv är genom planbestämmelse satt till +1,6 m (i höjdsystemet RH 2000). Större delen av planområdet har en markhöjd på cirka +2 m. Geotekniska förhållanden Fornlämningar Någon geoteknisk undersökning har inte upprättats. I den mån detta behövs vid byggnation inom planområdet ska geoteknisk undersökning göras i samband med projektering. I anslutning till planområdet finns en lämning bestående av en delvis raserad industriell kalkugn (med intilliggande förrådshus). Runt kalkugnen finns ett område definierat, redovisat i RAÄ:s Fornsök. Detta område angränsar och går i liten omfattning in i planområdet. Planens genomförande bedöms dock inte påverka fornlämningen. Skulle fornfynd dock upptäckas ska detta omedelbart anmälas till Länsstyrelsen för vidare beredning. Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 5/9
Mark- och vattenområden Småindustri, vattenområde samt vattenområde med bryggor Detaljplanen anger som huvudsaklig användning Småindustri, J1. Verksamhet som utförs inom planområdet får inte vara störande för omgivningen med hänsyn till säkerhet, hälsa och trevnad. Beroende på verksamhet som bedrivs får en prövning av detta göras i samband med eventuell tillsyn av Miljökontoret. Den verksamhet som bedrivs idag ska tidregleras i såväl avtal som i anmälan till Miljökontoret. Största sammanlagda byggnadsarea är 100 kvm och högsta tillåtna totalhöjd är fem meter, exklusive skorsten. I planen ingår en mindre del vattenområde (W) respektive vattenområde med bryggor (WB). Detta för att planmässigt särskilja området ifrån intilliggande småbåtshamn och i södra delen möjliggöra en förstärkning av den pir som används för utskeppning ifrån planområdet vidare ut i skärgården. Platsen har av kommunen bedömts som lämplig för markanvändningen med tanke på sin begränsade påverkan på omgivningen samt att den är en av få i kommunen som lämpar sig för att ta emot lite större sjötransporter, med tanke på tillgänglighet och vattendjup. Byggnadskultur och gestaltning Bostäder Förevisat träplank ska målas falurött och uppföras till en höjd av 2,5 meter. Inom planområdet finns idag några provisoriska mindre byggnader som på sikt kan komma att ersättas med permanenta i enlighet med detaljplanens bestämmelser. Cirka 100-150 meter ifrån planområdet ligger tre fritidshus. Dessa är väl avskiljda från planområdet och dess verksamhet. Offentlig och kommersiell service Offentlig och kommersiell service samt skolor och daghem finns i Trosa, cirka 3 km ifrån planområdet. Gator och trafik Gatunät Området trafikförsörjs via befintlig samfälld väg som kopplar till Stensundsvägen. Vägen har ingen genomfartstrafik utan används av boende, båtägare och transporter till aktuell verksamhet. Planområdet kan ges ett andelstal i gemensamhetsanläggningen som reglerar den samfällda tillfartsvägen. På plankartan har en tillfartszon avsatts där tillverkning och lagring inte ska förekomma efter som det är viktigt att hamnplanen hålls i städat skick. Parkering Parkering sker inom planområdet. Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 6/9
Störningar och risker Buller Verksamheten genererar ett visst buller som påverkar intilliggande fritidsfastigheter. En skyddsvall har sedan tidigare anlagts längs västra plangränsen. Bestämmelse införs om att vall ska finnas även framöver. Ett träplank ska också uppföras mot båtuppläggningsplatsen norr om planområdet och mot vattnet. Planområdet ligger mer än 50 meter ifrån närmsta bostadshus vilket är det riktvärde som är applicerbart i detta fall ( Bättre plats för arbete, Boverket). Verksamheten är redan idag tidsmässigt begränsad i det avtal som styr upplåtelsen. Där sägs att verksamhet inte får pågå under sommaren eller under helger året runt. Se även rubriken Avtal, nedan. Motsvarande avtal ska undertecknas innan planen vinner laga kraft. Markföroreningar Teknisk försörjning Vatten och avlopp, dagvatten Markanvändningen är anmälningspliktig enligt Miljöbalken med miljökontoret, Trosa kommun som prövoinstans. Därutöver har miljökontoret ett tillsynsansvar i enlighet med sitt uppdrag. På fastigheten, som är avsevärt större än planområdet, finns äldre kalkbrott vari muddermassor deponerades under 1900-talet. Mätningar har gjorts av lakvattnet och inga förhöjda värden har uppmätts. Planområdet är anslutet till gemensamt vatten invid brygganläggningen. Avlopp ska hanteras i enlighet med gällande bestämmelser och är under tillsyn av kommunens Miljökontor. Dagvatten ska omhändertas lokalt genom infiltration. Detta är möjligt då endast en mindre yta är hårdgjord. Dagens hantering av träämnen som sker på platsen är begränsad och ger inte upphov till några utsläpp som kan skada miljön. Denna hantering ska ske i planområdets västra del för att undvika att spån- och spillmaterial blåser i vattnet. Föreskrivet avgränsande träplank kommer också att hindra detta. Det är även möjligt att täcka över spån- och spillmaterial. Verksamheten står under tillsyn av kommunens Miljökontor och skulle problem uppstå kan detta hanteras via tillsynen. Värme Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. Utnyttjande av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. El Planområdet är anslutet till elnätet. Avfall Områdets avfall ska hanteras i enlighet med kommunala bestämmelser inom planområdet. Det kan dock vara möjligt med kortvarig omlastning utanför planområdet. Restprodukter av dagens trämaterial ska förvaras på så sätt att risken för påverkan på Anderviken minimeras. Det betyder att exempelvis spån ska hanteras så att det inte kan blåsa ner i vattnet, förslagsvis i den västra delarna av planområdet och väl avskiljt från strandlinjen. Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 7/9
ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning Plansamråd har hållits under tiden 2013-06-03 till 2013-06-24. Efter samrådsskedet har inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse och detaljplanen har reviderats i enlighet med denna innan den nu ställs ut för granskning enligt nya plan- och bygglagen. Planen bedöms kunna antas under första kvartalet 2014. Tidplanen är preliminär och gäller förutsatt att inga oförutsedda händelser tillstöter. Genomförandetiden är satt till 10 år från den dag då planen vinner laga kraft. Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun. Fastighetsägare och byggherre ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvartersmark. Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten i Sörmlands län. Dessa bekostas av fastighetsägaren. Nybyggnadskarta beställs hos Metria, Katrineholm och bekostas av fastighetsägaren/verksamhetsutövaren. Avtal Ett avtal ska tecknas mellan fastighetsägare och verksamhetsutövare avseende hur verksamheten ska tidsstyras för att undvika olägenhet för närboende. Avtalet ska vara undertecknat innan planen vinner laga kraft. Som angöringsväg till planområdet används befintlig samfälld väg och fastigheten alternativt den arrenderade ytan för verksamheten kan genom avtal ges andel i vägens gemensamhetsanläggning. Fastighetsbildning Fastighetsbildning kan ske i enlighet med planen vilket innebär en avstyckning från huvudfastigheten Överåda 2:2. Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 8/9
EKONOMISKA FRÅGOR Plankostnad Övriga kostnader Exploatören bekostar framtagandet av detaljplanen. Kostnader för bygglov debiteras enligt gällande taxa. TEKNISKA FRÅGOR Utredningar Geotekniska förutsättningar ska klargöras senast i samband med bygglovprövning. MEDVERKANDE TJÄNSTEMAN Detaljplanen har upprättats av fastighetsägaren genom planeringsarkitekt FPR/MSA Tor Hagman. Under planarbetet har samråd skett i första hand med Linda Axelsson på samhällsbyggnadskontoret i Trosa kommun. Tor Hagman planeringsarkitekt FPR/MSA Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av Överåda 2:2, Anderviken, antagandehandling, dec 2013 Sid. 9/9
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-02-06 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 mats.gustafsson@trosa.se Förslag till detaljplan för Lillökan 6, Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för Lillökan 6, Trosa Ärendet Förslaget till detaljplan syftar dels till att anpassa detaljplanen till nuvarande förhållanden och dels möjliggöra nybyggnad av ett garage. Ett område i söder är gatumark i den gällande detaljplanen. Detaljplanen är inte genomförd och marken föreslås ändrad till kvartersmark för bostadsändamål. Den befintliga parkeringsplatsen i nordväst föreslås kompletteras med en byggrätt för garagebyggnad. Samhällsbyggnadsnämnden har 2014-02-04, 2 beslutat att föreslå kommunfullmäktige anta förslag till detaljplan för rubricerat område. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Bilagor 1. Förslag till detaljplan för Lillökan 6, Trosa 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2014-02-04, 2
Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum 2014-02-04 2 Dnr sbn2013/23 Ny detaljplan Lillökan 6 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till granskningsutlåtande. att godkänna förslag till detaljplan och därefter skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande. Ärendet Fastighetsägaren önskar komplettera med ett garage på fastigheten Lillökan 6. Enligt gällande detaljplan, P64-1, är detta inte möjligt idag. Gällande byggrätt är 250 kvm för huvudbyggnad friliggande i två plan samt 60 kvm för uthus. Fastigheten är bebyggd med ett enplans bostadshus om ca 190 kvm samt ett uthus om ca 90 kvm. Eftersom byggrätten för uthuset är väl utnyttjad är den enda möjligheten till ett garage att bygga till huvudbyggnaden i enlighet med gällande detaljplan. Detta är dock inte lämpligt utifrån hur det ser ut på platsen. Ett förslag till detaljplan har arbetats fram som möjliggör byggnation av garage i anslutning till befintlig biluppställningsplats, fastställer byggrätt för dagens bebyggelse samt att den tänkta förlängningen av Fifångsgatan görs om till kvartersmark vilket är en anpassning till hur det ser ut på platsen. Efter samråd och granskning föreslås nu att detaljplanen slutligen godkänns och skickas vidare för antagande. Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande. Beredning Mail från fastighetsägarens ombud, 2013-07-02 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-09-10, 70 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-10-08, 78 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-12-03, 96 Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-23 KOMMUN 1(5) Detaljplan för Lillökan 6 i Trosa, Trosa kommun Planområde Dnr 2013-23 ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-11-18 Reviderad 2014-01-07 Bo Åhl Arkitektkontor
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-23 KOMMUN 2(5) PLANBESKRIVNING Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. I vissa fall används enkelt planförfarande, vilket varit fallet i den här detaljplanen. Dock framkom synpunkter under samrådet vilket föranledde att kommunen ställde om planarbetet till normalt planförfarande och därför skickas detaljplanen ut för granskning. Efter godkännande i Samhällsbyggnadsnämnden kommer detaljplanen att slutligen antas av Kommunfullmäktige. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen. Handlingar Planhandlingarna består av plankarta, planbeskrivning, samrådsredogörelse och fastighetsförteckning. Planbestämmelserna är utformade enligt de förslag till nya bestämmelser som publicerats i Boverket/Kunskapsbanken. Syfte Denna ändring syftar till att dels anpassa detaljplanen till nuvarande förhållanden och dels möjliggöra nybyggnad av ett garage. Ett område i söder är gatumark i den gällande detaljplanen. Detaljplanen är inte genomförd och marken föreslås ändrad till kvartersmark för bostadsändamål. Den befintliga parkeringsplatsen i nordväst föreslås kompletteras med en byggrätt för garagebyggnad. Gällande tomtindelning upphävs när detaljplanen vunnit laga kraft. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet omfattar totalt 1914 m 2. Området gränsar i norr, öster och söder till kvartersmark för bostäder samt i väster till Brännskärsgatan. Markägoförhållanden All kvartersmark är privatägd. Angränsande allmän platsmark är kommunägd. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Gällande översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige 16 juni 2010. Detaljplanen överensstämmer med riktlinjerna för Trosa stadskärna.
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-23 KOMMUN 3(5) Planområdet är beläget inom Riksintresseområdet för kust och skärgård samt riksintresseområdet för rörligt friluftsliv. Riksintressena bedöms inte påverkas negativt. Detaljplaner Gällande detaljplan är P 64-1; Förslag till stadsplan över södra delen av Östermalm inom Trosa stad fastställd av länsstyrelsen 1964-03-09. Genomförandetiden har gått ut. Tomtindelning Planområdet ingår i en gällande tomtindelning som är fastställd 1976-06-04, akt 0480- P77/33. Den föreslås upphöra att gälla för den del som ingår i planområdet. Behovsbedömning Detaljplanen är av begränsad betydelse och anses förenlig med kommunens översiktsplan. Planens genomförande kan heller inte anses innebära betydande miljöpåverkan enligt MKB-förordningen 4-5. En miljöbedömning med tillhörande MKB enligt 6 kap miljöbalken behöver därför inte upprättas. Den behovsbedömning som är gjord har samråtts med Länsstyrelsen vilka delar kommunens uppfattning. Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden har 2013-09-10 57 beslutat att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att ta fram förslag till ny detaljplan för Lillökan 6 i Trosa. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Planområdet är svagt sluttande mot väster och är på tre sidor omgivet av äldre villatomter, finplanerade och med uppvuxna mestadels lövträd. Geoteknik och radon Trosa tätort är till stor del byggd på gammal sjöbotten. Planområdet är mestadels moränmark och grundförhållandena bedöms som goda ur geotekniska synpunkter. I samband med byggnation ska dock de geotekniska förhållandena undersökas ytterligare. Fastigheten ligger inte inom högriskområde för radon. Risk för skred och översvämning Någon risk för skred anses inte föreligga på den relativt plana tomten. Viss risk för översvämning bedöms föreligga vid platsen för den planerade garagebyggnaden. Ny bebyggelse ska inte grundläggas under +1,6 meter över havet, vilket är den bedömda framtida högsta vattennivån på en 100 års period (i höjdsystemet RH 2000) i enlighet med kommunens översiktsplans riktlinjer. Strandskydd Inget strandskydd råder. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns.
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-23 KOMMUN 4(5) Om fornfynd eller fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Kulturmiljö Planområdet ligger inte inom riksintresse för kulturmiljövården. Bebyggelse Lillökan 6 är bebyggd med en enplansvilla uppförd i slutet av 1960-talet och om- och tillbyggd i flera etapper. En äldre komplementbyggnad är placerad på den inre delen av tomten mellan bostadshuset och tomtgränsen mot Lillökan 5. Utformningen av om-, till- och nybyggnader bör ansluta till karaktärsdragen i omgivningen vad gäller materialval och färgsättning på fasader och tak. Samråd om utformningen ska ske med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande. Detta har säkerställts som planbestämmelser på plankartan. Angöring och parkering Angöring till tomtplatsen förändras ej utan sker även fortsättningsvis från Brännskärsgatan. Parkering förutsätts ske på den egna fastigheten. Vatten och spillvatten Bebyggelsen är ansluten till kommunens VA-nät. Dagvatten Dagvatten avleds till dagvattenledning. Uppvärmning Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas. El och tele Bebyggelsen är ansluten till el- och telenät. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet. Markförlagda kablar får ej byggas över och måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Avfall Hushållsnära källsortering tillämpas. Närmaste återvinningsstation för utsorterade förpackningar är belägen vid infartsparkeringen vid Nyängsvägen. Verkan på tomtindelning Gällande tomtindelning, fastställd 1976-06-04 upphävs vid antagande av denna detaljplan. Detta är medtaget som planbestämmelse på plankartan.
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-23 KOMMUN 5(5) REDOVISNING AV PLANENS GENOMFÖRANDE Tidplan Beslut om samråd Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-08 Beslut om granskning Samhällsbyggnadsnämnden 2013-12-03 Godkännande Samhällsbyggnadsnämnden februari 2014 Antagande Kommunfullmäktige mars 2014 Laga kraft April 2014 Tidplanen har ändrats och handläggningen har övergått till normalt planförfarande. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år räknat från den dag planen vunnit laga kraft. Ekonomiska frågor Kostnader för upprättande och genomförande av detaljplanen åvilar ägaren till Lillökan 6. Planavgift ska ej tas ut vid bygglov. Fastighetsbildningsfrågor Ingen ny fastighetsbildning erfordras. Medverkande tjänstemän Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med samhällsbyggnadskontoret. Bo Åhl Arkitekt SAR/MSA
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-02-06 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 mats.gustafsson@trosa.se Förslag till ny detaljplan för Vikingaskeppet 1, Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till ny detaljplan för Vikingaskeppet 1, Trosa Ärendet Detta förslag till ny detaljplan för fastigheten Vikingaskeppet 1 i Trosa syftar till att förtydliga den gällande detaljplanens höjdbestämmelser och anpassa detaljplanen till nuvarande förhållanden på platsen. Samhällsbyggnadsnämnden har 2014-02-04, 3 beslutat att föreslå kommunfullmäktige anta förslag till detaljplan för rubricerat område. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Bilagor 1. Förslag till detaljplan för Vikingaskeppet 1, Trosa 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2014-02-04, 3
Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum 2014-02-04 3 Dnr sbn2013/22 Ny detaljplan Vikingaskeppet 1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till granskningsutlåtande att godkänna förslag till detaljplan och därefter skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande Ärendet Bostadshuset på Vikingaskeppet 1 totalförstördes vid en brand och Samhällsbyggnadsnämnden beviljade bygglov för att återuppbygga detta. Det hus som byggts stämde inte till fullo överens med gällande detaljplan men bygglov beviljades med en mindre avvikelse vad gäller byggnadshöjden. Bygglovet överklagades av en intillboende och tre instanser har därefter prövat bygglovet och kommit till olika beslut. Efter samråd och granskning föreslås nu att detaljplanen slutligen godkänns och skickas vidare för antagande. Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande. Beredning Mail från fastighetsägaren, 2013-05-17 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-06-18, 59 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-10-08, 79 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2013-12-03, 97 Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-22 KOMMUN 1(5) Detaljplan för Vikingaskeppet 1 i Trosa, Trosa kommun Planområde Dnr 2013-22 ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-11-18 Reviderad 2014-01-07 Bo Åhl Arkitektkontor
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-22 KOMMUN 2(5) PLANBESKRIVNING Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter av Kommunfullmäktige. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen. Handlingar Planhandlingarna består av plankarta, planbeskrivning, samrådsredogörelse och fastighetsförteckning. Planbestämmelserna är utformade enligt de förslag till nya bestämmelser som publicerats i Boverket/Kunskapsbanken. Syfte Denna ändring syftar till att förtydliga den gällande detaljplanens höjdbestämmelser och anpassa detaljplanen till nuvarande förhållanden. Den gällande detaljplanen ersätts men nuvarande planen gäller till dess att ny vunnit laga kraft. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet omfattar totalt ca 875 m 2. Området gränsar i norr, väster och söder till kvartersmark för bostäder samt i öster till Hänögatan. Markägoförhållanden All kvartersmark inom planområdet är privatägd. Angränsande allmän platsmark är kommunägd. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Gällande översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige 16 juni 2010. Detaljplanen överensstämmer med riktlinjerna för Trosa stadskärna. Planområdet är beläget inom Riksintresseområdet för kust och skärgård samt för rörligt friluftsliv. Dessa riksintressen bedöms inte påverkas negativt. Detaljplaner
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-22 KOMMUN 3(5) Gällande detaljplan är P82-18; Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Trosa, stg 47 Malmgården m fl i Trosa registerområde, Nyköpings kommun fastställd av länsstyrelsen 1982-10-19. Genomförandetiden har gått ut. Behovsbedömning Detaljplanen är av begränsad betydelse och anses förenlig med kommunens översiktsplan. Planens genomförande kan heller inte anses innebära betydande miljöpåverkan enligt MKB-förordningen 4-5. En miljöbedömning med tillhörande MKB enligt 6 kap miljöbalken behöver därför inte upprättas. Den behovsbedömning som är gjord har samråtts med Länsstyrelsen vilka delar kommunens uppfattning. Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden har 2013-06-18 59 beslutat att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att ta fram förslag till ny detaljplan för Vikingaskeppet 1. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Planområdet sluttar mot sydväst och är på tre sidor omgivet av äldre finplanerade villatomter. Söder om planområdet finns uppvuxna mestadels lövträd. Geoteknik och radon Planområdets markbeskaffenhet består av moränmark och grundförhållandena bedöms som goda ur geotekniska synpunkter. Vid byggnation ska de geotekniska förhållandena beaktas. Fastigheten ligger inte inom högriskområde för radon. Risk för skred och översvämning Någon risk för skred eller översvämning föreligger inte. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns. Om fornfynd eller fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Kulturmiljö Planområdet ligger inte inom riksintresse för kulturmiljövården. Bebyggelse Vikingaskeppet 1 är bebyggd med en nyuppförd enplansvilla. Det tidigare bostadshuset totalförstördes vid en brand och Samhällsbyggnadsnämnden beviljade bygglov för att återuppbygga detta. Det nyuppförda huset skiljer sig åt i utförandet jämfört med tidigare och bygglov beviljades med en mindre avvikelse vad gäller byggnadshöjden då hustypen inte till fullo stämde överens med gällande detaljplan. Länsstyrelsen upphävde beslutet, Mark- och miljödomstolen gav bygglov och Markoch miljööverdomstolen upphävde slutligen bygglovet i sin helhet med hänvisning till att avvikelsen från detaljplanens byggnadshöjd inte kunde ses som mindre.
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-22 KOMMUN 4(5) Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen har beräknat byggnadshöjden på olika sätt vilket gör att de kommer till olika beslut. Kommunen vill därför pröva frågan i en ny detaljplan. Prövningarna har skett mot den äldre plan- och bygglagen och byggförordning. I och med att ny detaljplan upprättas ska detta ske i överenstämmelse med nutida lagstiftning och förordningar. Byggnad bör ansluta till karaktärsdragen i omgivningen vad gäller takutformning och takmaterial. Samråd om utformningen ska ske med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande. Detta har säkerställts som planbestämmelser på plankartan. Angöring och parkering Angöring till tomtplatsen förändras ej. Parkering ska ske på den egna fastigheten. Vatten och spillvatten Bebyggelsen är ansluten till kommunens VA-nät. Dagvatten Dagvatten avleds till dagvattenledning. Uppvärmning Byggnader skall var utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas. El och tele Bebyggelsen är ansluten till el- och telenät. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet. Markförlagda kablar får ej byggas över och måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Avfall Hushållsnära källsortering tillämpas. Närmaste återvinningsstation för utsorterade förpackningar är belägen vid infartsparkeringen vid Nyängsvägen. REDOVISNING AV PLANENS GENOMFÖRANDE Tidplan
TROSA ANTAGANDEHANDLING Dnr 2013-22 KOMMUN 5(5) Beslut om samråd Samhällsbyggnadsnämnden 2013-10-08 Beslut om granskning Samhällsbyggnadsnämnden 2013-12-03 Godkännande Samhällsbyggnadsnämnden februari 2014 Antagande Kommunfullmäktige mars 2014 Laga kraft April 2014 Tidplanen är preliminär och kan ändras. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år räknat från den dag planen vunnit laga kraft. Ekonomiska frågor Kostnader för upprättande och genomförande av detaljplanen åvilar ägaren till Vikingaskeppet 1. Planavgift ska ej tas ut vid bygglov. Fastighetsbildningsfrågor Ingen ny fastighetsbildning erfordras. Medverkande tjänstemän Utredningsarbetet har bedrivits i samråd med samhällsbyggnadskontoret. Bo Åhl Arkitekt SAR/MSA
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2013-12-19 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 mats.gustafsson@trosa.se Ny taxa för delar av samhällsbyggnadsnämndens verksamhet Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till ny taxa för delar av samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram förslag till mindre komplettering till gällande taxa för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Överlag handlar det om mindre justeringar i linje med SKL:s förändrade rekommendationer. Den enda frågan av principiell karaktär berör taxekonstruktion avseende bygglov för solfångare, solceller etc. Det nya förslaget till taxa är tänkt att förenkla den administrativa processen kring denna typ av åtgärder samt att reducera kostnaden i syfte att i möjligaste mån underlätta denna typ av åtgärder i det befintliga bebyggelsebeståndet. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Bilagor 1. Förslag till Ny taxa för delar av samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2013-12-03, 93
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/nn 2014-02-03 Ekonomienheten Fredrik Jehrén Tel. 0156-520 84 Fax. 0156-520 17 Fredrik Jehren@trosa.se Uppdatering av Trosa Kommuns placeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna och fastställa föreslagna förändringar i kommunens placeringspolicy för förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser Bakgrund I juni 2011, 34, fastställde Kommunfullmäktige en ny placeringspolicy för kommunen. Sedan 2005 har medel avsatts för kommande pensioner enligt ansvarsförbindelsen enligt Trosa kommuns ekonomistyrprinciper. De medel som avsatts har också belastat respektive års kostnader i resultaträkningen. Avsatta medel i bokföringen har placerats enligt placeringspolicyn med början i juni 2011. T.o.m. 2013 har 55,6 Mkr placerats för kommande pensionskostnader. Ärendet Under 2014 kommer en ny lagstiftning att träda ikraft. Den nya lagstiftningen reglerar villkoren för finansiella aktörer och dessas tillståndspliktiga verksamhet. Ett viktigt syfte med lagstiftningen är att ge kapitalägare ökat skydd. För kommunens del innebär det endast att vissa skrivningar i policyn, som hänvisar till gammal lagstiftning, nu inte längre är tillämpbar. Detta har uppdaterats i den nya policyn. Räntemarknaden har förändrats drastiskt sedan policyn fastställdes. I syfte att förbättra förutsättningarna för kommunens placeringar inom lågrisksegmentet har skrivningarna anpassats till aktuella förutsättningar på räntemarknaden. Det ger kommunen bättre möjlighet att tillvarata de många nya placeringsalternativ som finns i detta segment. Räntemarknaden har efter finanskrisen successivt förändrats. Kreditratingar har skruvats ner samtidigt som en företagsobligationsmarknad har växt fram. Ränteläget har fallit betydligt, särskilt på statspapper där räntorna är på historiskt låga nivåer. Den hårda styrningen av kreditrisk i den tidigare policyn bedöms mot bakgrund av förändringarna på marknaden som alltför snäv. Viss kreditrisk bedöms idag mer attraktivt än exempelvis ränterisk. Under 2013 fick
exempelvis många placerare se sitt kapital sjunka i värde även fast de lånat ut kapitalet till svenska staten till följd av ränterisken och inflationens inverkan. Med de nya skrivningarna ges Trosa bättre förutsättningar att styra risktagandet på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Margareta Smith Ekonomichef Fredrik Jehrén Ekonom Bilagor 1. Gällande placeringspolicy där det tydligt framkommer vad som förändrats. Det som skrivits kursivt är nytt och det som ska strykas är överstruket. Vissa överstrykningar har kommenterats. Beslut till Akten Ekonomichefen
Placeringspolicy Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-22 34 Uppdaterad av Kommunfullmäktige 2014-02-19? 1
Särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser 1. Övergripande förutsättningar 1.1 Bakgrund och legala förutsättningar Trosa kommun kommunen har åtaganden för pensioner till anställda och tidigare anställda i kommunen. För pensioner som intjänats efter 1997 (PFA 98) hanteras huvuddelen individuellt av de anställda. För pensioner som upparbetats före 1998 (PA- KL) finns åtaganden som kommer att belasta kommunens ekonomi under mycket lång tid. Kommunen har avsatt kapital i syfte att täcka delar av detta pensionsåtagande. Genom att förvalta kapitalet och fördela utbetalningar från kapitalet över tiden utjämnas den framtida årliga belastningen på kommunens ekonomi. Kommunallagens 8 kap 3a föreskriver att Fullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det anges hur medlen skall förvaltas. Därvid skall tillåten risk vid placering av medlen fastställas. Vidare skall det anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske. Föreskrifterna skall omprövas så snart det finns skäl för det. 1.2 Placeringspolicyns syfte och omfattning Denna policy utgör kommunens särskilda föreskrifter för pensionsmedelsförvaltningen. De av kommunen avsatta medlen ska i första hand täcka åtaganden som upparbetats fram till 1998 (PA-KL). Syftet med förvaltningen skall vara att skapa förutsättningar för att minska de framtida kostnaderna för kommunens pensionsåtagande. Tidigast från 2011 och ca 25 år framåt skall kapitalet kunna användas för att dämpa och utjämna effekterna på kommunens resultat och likviditet till följd av pensionsåtagandet. Placeringspolicyn skall: 1. Precisera strategiska beslut och riktlinjer kring den långsiktiga förvaltningsinriktningen och utbetalningar för täckande av delar av pensionsåtagandet. 2. Tydliggöra roller och ansvarsfördelning 3. Fungera som vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer inom kommunen och för anlitade externa rådgivare/förvaltare. Denna policy är intern och avser den totala portföljen. Särskilda direktiv med relevanta avsnitt av denna policy skall utformas som en del i avtal med förvaltare när så är påkallat. 2
2. Målsättning 2.1 Övergripande målsättning Det finns två övergripande mål med förvaltningen av avsatta medel: 1. att uppnå en god avkastning med betryggande säkerhet 2. att uppnå en jämn och förutsägbar utbetalning av pensionskapitalet över tiden Med god avkastning med betryggande säkerhet menas att kommunen ska ta finansiella risker i syfte att uppnå en avkastning på fonderat kapital som över tiden genererar en avkastning som överstiger skuldens diskonteringsränta. Därmed bidrar förvaltningen till att minska den finansiella bördan av pensionsåtagandet. Kommunen ska vidare utnyttja tidsfaktorn i åtagandet. Med det menas att kommunen kan acceptera kortfristiga variationer i värdet av tillgångarna, om avkastningen från dessa tillgångar över lång tid (> 5 år) med rimliga antaganden kan förväntas tillföra ett mervärde som motsvarar risken. Detta innebär att vid sjunkande räntenivåer kan en minskad konsolideringsgrad accepteras. En jämn och förutsägbar utbetalningstakt är viktig för att uppnå stabilitet i förutsättningarna för den årliga driften. 2.2 Måluppfyllelse: Övergripande strategi För att uppnå målsättningarna har kommunen utvecklat en matchningsstrategi. Strategin anger hur de fonderade tillgångarna ska tas i anspråk för att hantera åtagandet. Kommunens åtagande kopplad till den gamla skulden illustreras schematiskt i figur nedan. Skuldens struktur innebär en särskilt ansträngande utbetalningsperiod under åren 2020-2030, för att därefter lätta. Kommunens pensionsåtagande 2010-2048 i fasta priser (KPAs beräkning) tusentals kronor utbetalningar 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2014 2019 2024 2029 2034 2039 2044 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 tusentals kronor totala skulden (linje) Årliga utbetalningar Värdering av skulden Steg ett i strategin är att fastslå ett långsiktigt tak för den årliga pensionsbelastningen avseende den gamla skulden ( maximibelopp ) i reala termer. Beräknade kostnader över 3
taket ska säkerställas av det avsatta pensionskapitalet (se exempel nedan). Nuvärdet av utbetalningarna som överstiger taket ska matchas med de medel som avsatts. Utbetalningar 2010-2048 (realt) 9 000 8 000 7 000 tusentals kronor 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Totala utbetalningar Inom budget Steg 2: För att säkerställa ett utrymme att ta risk sätts den initiala konsolideringsgraden till 100%. Det innebär att tillgångarnas värde, inkl förväntad avkastning, motsvarar nuvärdet av skulden. Matchningen baseras på värdet av tillgångarna per den 31/12 2010 samt nuvärdet av den gamla skulden såsom pensionsadministratören, KPA, beräknat den i långtidsberäkningen. Steg 3: En femårig utbetalningsplan preciseras som anger det årliga belopp som skall realiseras från pensionskapitalet och läggas till driftsbudgeten under perioden2011-2015.. Om inget oförutsett inträffar görs en förnyad analys efter fem år, där den kommande femårsperiodens utbetalningsnivåer fastslås. 3. Organisation och ansvarsfördelning 3.1 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige svarar för de övergripande besluten avseende pensionsmedelsförvaltningen, främst genom att fastställa placeringspolicyn. 3.2 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är formell medelsförvaltare och delegerar kommunfullmäktiges operativa förvaltningsuppdrag till ekonomienheten/ekonomichefen. Kommunstyrelsen är ansvarig för strategiska frågeställningar. Kommunstyrelsens ansvar omfattar: 1. Beredning av placeringspolicyn, för beslut i kommunfullmäktige 2. Säkerställande att förvaltningen sker i överensstämmelse med placeringspolicyn och gällande lagar 3. Löpande utvärdering av förvaltningen i förhållande till fastställda förvaltningsmål 4
3.3 Ekonomichefens ansvar Det är ekonomichefens ansvar att 1. Placeringspolicyn efterlevs 2. Utforma förvaltningsinriktning inom ramen för policyn (t ex beslut om aktiv/passiv förvaltning, blandmandat eller specialistmandat, etc.) 3. Finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy och gällande delegation 4. Löpande rapportera till kommunstyrelsen om utfallet i förvaltningen och portföljernas exponering i relation till fastställda limiter. 5. Genomföra förändringar avseende förvaltare, investeringar och andra uppdrag inom ramen för placeringspolicyn. 6. Initiera, bereda och genomföra förändringar av placeringspolicyn. 7. Följa upp efterlevnad av placeringsdirektiv och avtal. 8. Företräda kommunen gentemot externa motparter. 9. I övriga fall rapportera till kommunstyrelsen rörande omständigheter som påverkar förvaltningen av portföljerna. Ekonomichefens delegationsbeslut ska ske efter samråd med kommunchefen. Vid plötsliga, oväntade marknadshändelser kan ekonomichefen efter samråd med kommunchefen ta initiativ till lämpliga placeringsförändringar som kan innebära tillfälliga avvikelser från placeringsreglerna. Dessa avvikelser skall anmälas vid närmaste kommunstyrelsemöte, och kommunstyrelsen skall fatta beslut om den fortsatta hanteringen. Om händelserna föranleder en permanent förändring skall placeringspolicyn uppdateras och beslutas av kommunfullmäktige. 3.4 Attestinstruktion Förutom ovanstående ansvarsfördelning gäller kommunens ordinarie attestreglemente. 4. Placeringsriktlinjer 4.1 Förvaltningsfilosofi Kommunens förvaltningsmål skall uppnås med följande principiella riktlinjer för förvaltningen: 1. Helhetsansvar Kommunen har ett helhetsansvar för skulder och tillgångar som härrör till pensionsmedelsförvaltningen. Det åvilar kommunens företrädare att sköta den riskhantering, tillgångsallokering, m m, som följer med detta ansvar. 2. Matchning Normalportföljen som anges nedan är framtagen för att ge utrymme för att minska belastningen på kommunens ekonomi med anledning av pensionsåtagandet. Det innebär att risken för tillgångsportföljen anpassats till kommunens skuldprofil och risktolerans. 3. Diversifiering Tillgångsförvaltningen skall utformas för att säkerställa en bra diversifiering inom 5
och mellan de tillgångar som ingår i portföljen, i syfte att uppnå en effektiv riskspridning. 4. Långsiktighet Investeringar på finansiella marknader innebär risker. I en väldiversifierad portfölj är risken främst relaterad till att tillgångarna på de marknader som kommunen investerar i fluktuerar i värde. Eftersom huvuddelen av kommunens pensionsåtagande ännu ligger långt fram i tiden är kortfristiga svängningar i portföljvärdet mindre relevant. 4.2 Extern rådgivare Kommunen kan insatsvis eller löpande anlita externa rådgivare. Det kan avse upphandling av extern kapitalförvaltare, utvärdering, rådgivning kring risk- och tillgångsallokering, etc. Extern rådgivare skall vara oberoende. Med oberoende menas att denne inte skall bedriva verksamhet som kan innebära en intressekonflikt, eller via formella samarbeten, ägande eller liknande stå i beroendeställning till sådan verksamhet. 4.3 Extern förvaltning Kommunens tillgångar ska förvaltas av externa förvaltare. Vid anlitande av externa förvaltare skall principen om diversifiering iakttas, så att god riskspridning erhålls. Externa förvaltare skall följa formella och branschmässiga krav som följer av dennes verksamhet. Det innebär att förvaltare skall vara ett fondbolag eller ett värdepappersinstitut som har erforderliga tillstånd (se 4.6.2). Kommentar till ovanstående strykning: Ovanstående text överflödig då det regleras i 4.6.2. Vid placering i investeringsfond utformas inga särskilda avtal utöver eventuella rabattavtal. Fondbestämmelserna skall i allt väsentligt överensstämma med placeringspolicyn. Investeringsfonder skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet. Investeringar kan även ske i s k strukturerade produkter (t ex aktieindexobligation). Då transparensen i strukturerade produkter ofta är sämre än i diskretionära förvaltningsmandat och investeringsfonder ställs särskilda krav på kommunens företrädare i samband med förvärv av strukturerade produkter. Kostnads- och villkorsstruktur, löptid, exponering, motpartsrisk och likviditet är aspekter som noggrant och initierat måste värderas. 4.4 Tillåtna tillgångsslag och riktlinjer Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: Räntebärande värdepapper (4.4.1) Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier (4.4.2) Alternativa tillgångar: Investeringar som ej ryms i punkterna ovan, t ex absolutavkastande tillgångar (ex: hedgefonder), reala tillgångar (ex: fastigheter, råvaror), eller motsvarande (4.4.3),samt onoterade tillgångar (ex: private equity). Strukturerade produkter skall hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i huvudsak avser. Likvida medel skall inte hållas annat som transaktionslikviditet inom respektive tillgångsslag. 6
4.4.1 Räntebärande värdepapper Med räntebärande värdepapper avses svenska och utländska penningmarknadsinstrument, obligationer eller skuldförbindelser, inklusive depåbevis för sådana värdepapper. Ränterisk är ett mått på hur avkastningen på en räntebärande tillgång påverkas av en förändring av marknadsräntan. Ränterisken begränsas genom att durationen i portföljen maximalt får uppgå till 5 år. Med kreditrisk avses risken att en emittent inte kan svara upp mot sina betalningsåtaganden, exempelvis till följd av en betalningsinställelse. Kreditrisken begränsas genom att Portföljen endast får investera i väldiversifierade fonder som innehar värdepapper med en genomsnittlig rating motsvarande minst investment grade (BBB enligt Standard & Poor s/moody s). Kommunen har valt att inte matcha åtagandets skuldstruktur med motsvarande duration och löptidsstruktur i portföljen av räntebärande värdepapper av två skäl. För det första täcker avsättningarna endast en mindre del av kommunens totala åtaganden. För det andra har åtagandet mycket lång löptid med jämn förfallostruktur, vilket inte är möjligt att matcha med svenska noterade räntebärande värdepapper. Det finns f n endast ett fåtal nominella och reala statsobligationer med löptid överstigande 10 år. I den valda strategin syftar därför aktieportföljen till att matcha det långfristiga reala åtagandet, medan ränteportföljen ur ett löptidperspektiv snarare skall matcha kortfristiga (<10 år) åtaganden. Ränteportföljen skall därför ha en duration som understiger 10 år, och sträva efter att ha en jämn löptidsstruktur. Kreditrisk definieras som risken att utfärdaren av ett finansiellt kontrakt inte fullgör sina förpliktelser, exempelvis inte betalar tillbaka nominellt belopp vid kontraktets förfall. För att bedöma graden av kreditvärdighet hos emittenter och motparter tillämpas Standard & Poor s, Moody s eller annat erkänt ratinginstituts ratingklassificering. 100 % av de räntebärande tillgångarna får placeras i värdepapper utgivna eller garanterade av svenska staten. Utöver detta skall kommunen eftersträva en effektiv riskspridning, t ex genom att placera i många olika emittenter och, där det är relevant, olika branscher. Tabellen anger max tillåtna andel av räntebärande portföljen som får investeras i respektive kategori. Löptidssegment Kortfristig rating (< 1 år) Emittentkategori (S&P/Moody s) Max andel, emittentkategori Max andel, enskild emittent 1 A2/P2 (och bättre) 50% 10% Långfristig rating (> 1 år) 2a Svenska staten, svenska kommuner och landsting 100% 20%* 2b AAA-/Aaa3 (2a ej inräknat) 70% 20% 2c A-/A3 AA+/Aa1 50% 10% 2d BBB 10% 1% *Begränsningen gäller inte svenska staten 7
Vid investering i väldiversifierad räntefond skall det kapitalvägda genomsnittliga kreditbetyget i fonden motsvara ratingen som avses i tabell. Investering i värdepapper som inte är ratade är tillåtna, om ägargaranti eller annat förhållande i sak innebär en motsvarande rating som avses ovan. Innehav i räntebärande värdepapper noterad i annan valuta än SEK skall valutasäkras. 4.4.2 Aktier och aktierelaterade instrument Kommunens aktieplaceringar ska ske genom placering i väldiversifierade fonder som sammantaget uppfyller följande kriterier: Investering skall i huvudsak ske i börsnoterade aktier. Med börsnoterade aktier avses aktier som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats öppen för allmänheten och under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet (behörigt organ). Andelen onoterade aktier får uppgå till max 5 % av aktieportföljen. En enskild emittent får inte utgöra mer än 10 % av den totala aktieportföljen. Aktieinnehav noterad i utländsk valuta valutasäkras normalt inte. 4.4.3 Alternativa tillgångar Syftet med alternativa tillgångar är dels att få exponering mot absolutavkastande strategier, dels att skapa riskspridning i portföljen i syfte att minska den totala risken och höja den riskjusterade avkastningen. Kommunen skall, som en generell regel, eftersträva en god diversifiering genom att investera i flera olika marknader, strategier och förvaltare. Inriktningen för de investeringar som görs är att de skall: Uppvisa låg korrelation till traditionella aktieplaceringar Ha en förväntad positiv avkastning och en historisk risknivå (mätt som volatilitet) som är lägre än aktiemarknaden. Med alternativa tillgångar avses t ex absolutavkastande fonder, fastigheter och råvaror. Investeringar i alternativa tillgångar skall, så långt det är möjligt, ske i fonder eller i strukturerade instrument, för att minimera administrationen och de operativa riskerna. Investeringar i hedgefonder får endast göras genom fond-i-fondlösningar. Innehav noterad i annan valuta än SEK valutasäkras i normalfallet. 4.5 Allokering Normalportföljen anger den totala portföljens strategiska, långsiktiga fördelning mellan tillgångsslag. Vid beräkning av vikterna skall tillgångarnas aktuella marknadsvärde utgöra utgångspunkt. Fördelning (uttryckt i SEK) skall gälla totalt för portföljen. 8
Tillgångsslag min Normal max Räntor och alternativa tillgångar 20 40 60 Räntebärande värdepapper 0 20 60 Alternativa tillgångar 0 20 40 Aktier 40 60 80 Svenska aktier 0 30 60 Utländska aktier 0 30 40 Taktisk allokering innebär kortfristiga avvikelser från normalportföljen. Det finns två alternativ för hanteringen av den taktiska allokeringen: 1. Passiv taktisk allokering: Portföljvikterna rebalanseras tillbaks till normalvikter vid vissa förutbestämda tidpunkter, exempelvis årsvis, samt om limiter överskrids 2. Aktiv taktisk allokering: Portföljvikterna justeras löpande i syfte att tillvarata möjlighet till meravkastning och/eller minska på risken för att skydda portföljen för eventuella värdeminskningar Vid val av aktiv taktisk allokering kan extern rådgivare eller förvaltare anlitas för sådan tjänst. Val av strategi för taktisk allokering kan variera över tiden. Kommentar till ovanstående strykning: Ovanstående text väldetaljerad och överflödig eftersom det beskriver arbetsrutiner. 4.6 Övriga riskbegränsningar 4.6.1 Motparter Godkända motparter vid transaktioner med portföljernas noterade tillgångar är: - Värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag enligt 2 kap 1 p 2 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. - Annan svensk juridisk person som enligt lag eller förordning har tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn. - Utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i ovanstående punkter och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Vid investeringar i strukturerade OTC-instrument, private placements eller motsvarande skall dessa genomföras via etablerade finansiella institutioner. Motsvarande kreditbegränsningar som anges i 4.4.1 är tillämpliga. 4.6.2 Förvaltare Kommunen ska placera kapitalet i fonder. Fondförvaltare skall vara värdepappersinstitut eller fondbolag och ha erforderliga tillstånd för sin verksamhet enligt gällande lagstiftning. enligt lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, respektive lag (2004:46) om investeringsfonder. Kommentar till ovanstående förändring: Då lagar förändras på området är det lämpligt att hänvisa till gällande lagstiftning och inte specifika lagtexter. 9
Utländsk förvaltare skall ha tillstånd motsvarande de som anges ovan och stå under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. 4.6.3 Förvar Portföljernas tillgångar skall förvaras hos: 1. Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring, enligt 2 kap 2 p 1 lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. 2. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Andelar i investeringsfonder registreras dock normalt hos fondbolaget utan leverans till värdepappersinstitut. 4.6.4 Belåning Kommunen får ej belåna portföljens tillgångar med undantag för sådan belåning som följer av handel med derivatinstrument samt för sådan tillfällig belåning som följer av gällande likvidschema i samband med värdepappersaffärer. 4.6.5 Aktielån och blankning Aktielån är tillåtet om det sker på för branschen sedvanliga villkor och säkerhetskrav. Blankning av lånade aktier får inte ske, annat än av anlitad hedgefond eller förvaltare inom ramen för dess normala investeringsverksamhet, fondbestämmelser och avtal. 4.6.6 Valutarisk Värdet av placeringar i utländska valutor sjunker i värde vid försvagning av placeringsvalutan, eller vid en förstärkning av den svenska valutan. Utländska aktieinnehav valutasäkras normalt inte. Ränteplaceringar och alternativa tillgångar skall i normalfallet vara valutasäkrade. 4.6.7 Likviditetsrisk Likviditetsrisk innebär att ett finansiellt instrument eller annan tillgång inte kan avyttras eller förvärvas vid avsedd tidpunkt utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisken förekommer främst i icke-standardiserade finansiella instrument som inte är föremål för börshandel eller clearing via clearingorganisation, såsom strukturerade produkter. Kommunens tillgångar skall i huvudsak vara noterade, det vill säga vara föremål för regelbunden handel på börs eller annan reglerad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Här avses även fonder som huvudsakligen investerar i noterade bolag och som är föremål för frekvent handel. Maximalt 30% av portföljen får kan vara placerad i mindre likvida tillgångar så som strukturerade produkter. Dessa investeringar ska vara ett komplement till den övriga portföljen och ska avse marknader och tillgångsslag som omfattas av strategin. Alternativa innehav skall i normalfallet kunna avyttras inom tre månader. 4.6.8 Derivatinstrument Derivatinstrument (terminer, optioner, swapavtal) får användas för att minska den finansiella risken och för att effektivisera förvaltningen av kommunens tillgångar. 10
Derivatinstrument är inte en del av kommunens normala förvaltningsverksamhet. Som huvudregel gäller att derivatinstrument endast får hanteras av intern eller extern part i de fall denne har: Ingående kompetens och kunskap om instrumentens egenskaper och natur Administrativa resurser och kompetens att bokföra och rapportera derivattransaktioner och -innehav System och insikter erforderliga för att rätt mäta och förstå risker i hanteringen av derivat. Följande generella regler gäller. 1. Vid investeringar i fonder gäller respektive fonds fondbestämmelser för derivathantering. 2. Handel med derivatinstrument får inte ske på ett sådant sätt att portföljerna avviker, eller efter lösen eller motsvarande kommer att avvika, från reglerna i placeringspolicyn. 3. Derivat avseende enskilda värdepapper eller index får inte ställas ut eller anförskaffas så att kommunens allokeringsstrategi med avseende på exponering mot olika marknader blir väsentligt annorlunda än den avsedda. Det åvilar kommunen att tillse att reglerna för derivatanvändande i enskilda mandat sammantaget inte strider mot detta. 4. Valutaderivat får anskaffas i syfte att hantera valutarisken inom valda ramar för valutaexponering. 5. Etiska riktlinjer Av etiska skäl och med hänsyn till kommunens helhetssyn på förhållandet ekonomi och ekologi, gäller följande restriktion: Direkta placeringar medges inte i företag som har produktion eller försäljning inom områdena hasardspel, pornografi, alkohol, tobak eller vapen som en väsentlig del av sin verksamhet. Dessutom skall direkta placeringar endast göras i företag som på ett godtagbart sätt följer kraven i de internationella konventioner som Sverige har undertecknat. Företagen har ett eget ansvar att följa konventionernas normer oavsett om konventionerna riktar sig till stater eller enskilda och oavsett om de länder där företagen verkar är bundna av konventionerna eller har en svagare rättighetslagstiftning. De konventioner som avses är främst - konventioner om de mänskliga rättigheterna, - barnkonventionen, - ILO-konventionerna, - internationella miljökonventioner samt - konventioner mot mutor och korruption. Vid placering i fonder krävs att fondernas investeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med kommunens etiska riktlinjer. 11
6. Uppföljning och rapportering 6.1 Inriktning för uppföljningen Uppföljningen avser i första hand att mäta portföljens värdeutveckling i förhållande till pensionsskulden, och det i avsnitt 2 prognostiserade maximibeloppet för täckande av framtida pensionsutbetalningar. Därutöver till att utvärdera utfallet av förvaltningen i förhållande till relevanta jämförelseindex. 6.2 Uppföljning av pensionsåtagande En gång per år inhämtas aktuell uppgift om ansvarsförbindelsen från kommunens pensionsadministratör. Utvecklingen i förhållande till prognosen utvärderas och kommenteras i kommunens årsredovisning. 6.3 Förvaltningsrapport Kommunen skall löpande under året, med jämna intervall, sammanställa en rapport över förvaltningsutfallet med åtminstone följande innehåll: Aktuell värdering av tillgångar i förhållande till pensionsåtagandet Tillgångsportföljens totala avkastning under perioden, under året och sedan start. Procentuell fördelning på olika tillgångsslag. Utvärdering av delportföljer/förvaltare mot jämförelseindex, med tillämpning av vedertagna nyckeltal och riskmått Utvärdering av totalportföljen i förhållande till normalportfölj (se tabell 4.5) 6.4 Årsrapport En årsrapport över pensionsmedelsförvaltningen skall lämnas till kommunstyrelsen. Utöver innehållet i 6.3 skall rapporten innehålla en redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Det övergripande förvaltningsmålet, enligt avsnitt 2, skall uppdateras med aktuell siffra med hänsyn tagen till de uttag som gjorts från pensionsportföljen under året samt den nya underliggande värderingen av pensionsåtagandet som erhållits från pensionsadministratören. 6.5 Utvärdering av delportföljer/ förvaltare Förvaltningsresultatet skall utvärderas mot relevanta index som mäter utvecklingen på de marknader där investeringar görs. I tabellen anges relevanta index för delportföljerna. Tillgångsslag Svenska räntebärande vp Index OMRX Total eller motsvarande Alternativa investeringar SSVX30d + 2% Svenska aktier Utländska aktier Six Portfolio Return Index eller motsvarande MSCI World NDR eller motsvarande* 12
* Eller motsvarande lands- eller regionindex, där det är relevant Totalportföljen ska jämföras med ett sammanvägt index av ovanstående delindex. Sammanvägningen baseras på aktuell normalvikt för totalportföljen. 13
ORDLISTA Derivatinstrument Duration Diversifiering Exponering Hedgefond Index, jämförelseindex Investeringsfond Derivatinstrument är ett samlingsnamn på en form av värdepapper. De vanligaste derivaten är optioner, futurer, warranter och swappar. Ett derivatinstrument har alltid två parter, och utgör ett slags kontrakt. Den ena parten köper rättigheten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja den underliggande tillgången i framtiden, medan den andra parten åtar sig skyldigheten att leva upp till avtalet i framtiden, detta kan liknas vid handpenningen vid en husförsäljning. Kan beskrivas som den räntebärande portföljens vägda genomsnittliga återstående löptid. Durationen bestäms av obligationernas och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Ju högre värde desto mer känslig är portföljen för förändringar i marknadsräntan. Durationen för en s k nollkupongsobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Ett grundläggande begrepp i modern portföljteori. Bygger på att den samlade risken när två tillgångar läggs ihop är mindre än summan av riskerna i de enskilda tillgångarna var för sig. Genom att placera kapitalet i fler olika tillgångar och hos förvaltare med olika förvaltningsstil erhålls diversifiering, d v s riskspridning. Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p g a förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Ett samlingsbegrepp för många olika typer av förvaltningsinriktningar, med vissa gemensamma drag: Absoluta avkastningsmål, låg korrelation till traditionella tillgångar (aktier, räntebärande värdepapper) och mycket vida, okonventionella placeringsregler (belåning, derivat, korta positioner). Bidrar till diversifiering i en portfölj. Mått på en marknads eller delmarknads värde, t ex SIX Portfolio Return Index (svenska aktier) och OMRX Total (svenska nominella räntor). Fond som förvaltar aktier och andra värdepapper och som administreras av särskilt fondbolag. Fonden ägs av andelsägarna, vilket betyder att förvaltaren inte under några omständigheter kan använda fondens tillgångar för att täcka förluster i förvaltarens verksamhet. En fond som är registrerad i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn och följer den svenska fondlagstiftningen. Inom EU finns ett särskilt direktiv som gäller fondverksamhet (UCITS). Det gör att fondlagstiftningen i de olika EU-länderna i stort överensstämmer. I länder utanför EU kan det dock finnas stora avvikelser i regelverken. Det finns två typer av investeringsfonder, specialfonder och värdepappersfonder. Specialfonder har friare placeringsbestämmelser, och vänder sig oftast till professionella investerare (hedgefonder är oftast 14
Konvertibla skuldebrev Konvertibla vinstandelsbevis lämnar. Likvida medel Likviditet Likvidschema Nollkupongare Obligation Rating, ratingkategorier specialfonder). Värdepappersfonder styrs av EUs UCITSdirektiv. Av aktiebolag utgivet skuldebrev som ger innehavaren rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran mot aktier i bolaget. En mellanform mellan konvertibler och aktier. Skiljer sig från konvertibla skuldebrev såtillvida att avkastningen från vinstandelsbeviset är beroende av den utdelning företaget Likvida medel definieras som kassamedel, medel på depåkonto, bankräkning, dagsinlåning, specialinlåning samt sådana kortfristiga räntepapper som förvärvats i syfte att utgöra en likvid placering. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. När ett värdepapper omsätts finns i normala fall standardiserade tidpunkter mellan avslutsdag och likviddag. Fastförräntat obligations- eller förlagslån som emitteras utan kupongränta. Denna ackumuleras i stället och utbetalas vid lånets inlösen. Till skillnad från vanliga lån garanteras härigenom den angivna avkastningen. För vanliga lån måste kupongen återinvesteras till gällande marknadsränta. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. En rating är en relativ bedömning av en emittents förmåga att i tid infria sina betalningsförpliktelser. En rating avser i regel ett givet låneprogram eller annan given skuldförpliktelse och är en uppskattning av kredittagarens förmåga till en tidsmässigt korrekt återbetalning av emitterat papper i programmet. En rating kan dock även avse en viss emittents förmåga att fullgöra alla sina betalningsförpliktelser. Internationellt förekommer rating bland annat från Moody's och Standard & Poor's. Kortfristiga ratingskalor: Standard Standard&Poor's Förklaring Moody's & Poor's nordisk rating Högsta kreditvärdighet Prime-1 A-1 K-1 Hög kreditvärdighet Prime-2 A-2 K-2 Adekvat kreditvärdighet Prime-3 A-3 K-3 Spekulativ kategori B K-4 Bristande betalningsförmåga Not C K-5 prime Betalningsinställelse/Konkurs D BK 15
Långfristiga ratingskalor: Standard & Poor's Förklaring Moody's Investment Grade Högsta kvalitet Aaa AAA Hög kvalitet Aa AA Övre mellannivå A A Mellannivå Baa BBB Speculative Grade Övervägande spekulativ Ba BB Spekulativ, låg nivå B B Svag, nästintill konkurs Caa CCC Högsta spekulation Ca CC Lägsta kvalitet C C Konkurs D Standard & Poor's kan använda + eller - för att modifiera vissa ratings. Moody's använder siffror 1 (högst), 2 och 3 inom intervallet Aa1 till B3. Ränteswap Standardavvikelse Teckningsoptioner Termin Tillgångsslag Valutarisk Avtal om byte av räntebetalningar från fast till rörlig räntesats och vice versa. Statistiskt mått på hur kraftigt värdet på en tillgång (värdepapper, portfölj) eller en marknad fluktuerar över tiden (även kallat volatilitet). Optioner som ges ut i samband med optionslån och som innebär rätt att delta i en framtida nyemission av aktier. Ömsesidigt förpliktande avtal mellan två parter om köp och försäljning av en viss mängd av en viss vara med likvid vid en bestämd framtida tidpunkt. Exempel på sådan termin är aktie-, ränte- och indextermin. Räntebärande värdepapper och aktier är två exempel på tillgångsslag. Risken att tillgångar noterade i utländsk valuta faller i värde mätt i egen valuta p g a att den egna valutan stiger/utländska valutan faller. 16
Tjänsteskrivelse Humanistiska nämnden Dnr HN 2013/56 2013-11-25 Skolkontoret Mats Larsson Tel. 0156-520 53 Mob. 070-518 06 01 mats.larsson@trosa.se Bidrag 2014 till fristående skolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslås besluta: att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fastställa nya bidragsbelopp enligt bilaga 1 till enskilt drivna förskolor och skolor samt interkommunal ersättning att gälla från och med den 1 januari 2014. Bakgrund Kommunens ersättning till fristående skolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. Ersättningen ska bestå av ett grundbelopp, för de fristående och enskilt drivna verksamheterna tillkommer en ersättning för administrativa kostnader på 3 % av grundbeloppet och momskompensation med 6 % på grundbelopp och administrativt påslag. Efter särskild utredning kan även tilläggsbelopp utbetalas för barn med särskilda rättigheter. Bidrag 2014 Skolkontoret har tillsammans med ekonomikontoret beräknat bidragsbeloppen för 2014. Utgångspunkten för beräkningarna är de belopp som beslutats i Trosa kommuns budget 2014. Till dessa elevpengsbelopp som fastställts i budget av kommunfullmäktige skall tillföras eventuella särskilda satsningar som görs inom förskola eller skola.
Grundbelopp Dessa belopp utgör grundbelopp och har till enskild verksamhet och friskolor justerats med administrativt påslag på 3 % och momskompensation på 6 % och justeras också beroende på om den enskilda verksamheten debiterar föräldraavgifter eller inte. Beloppen justeras också för avdrag med hänsyn till maxtaxa för de enskilt drivna verksamheterna, där den statliga ersättningen för maxtaxa inte bruttoredovisas och betalas till de enskilt drivna förskolorna utan istället reducerar avdraget för föräldraavgifterna för förskolor och för skolbarnsomsorg. Särskilda satsningar utom grundbelopp Förutom bidragsbelopp för drift skall den enskilt drivna verksamheten och interkommunal verksamhet också kompenseras för särskilda satsningar som kommer Trosa kommuns barn tillgodo och som tilldelats utanför det kommunala grundbeloppet. 2014 utgör de särskilda satsningarna 1 Mkr i kvalitetsmiljonen. Satsningen är riktad mot skolan och skall därför påverka den elevpengen. Hyrespeng Hyrespengen utgår med utgångspunkt i de belopp som tilldelas kommunens egna förskolor och skolor, till enskild verksamhet och friskolor kompletterat med kompensation för moms omfattande ett momspålägg på 6 %. Tilläggsbelopp Vid behov kan ersättning för barn i behov av särskilt stöd utgå i form av ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet kan även innehålla ersättning för Svenska 2 och modersmålsundervisning. Besked om beslut Efter KF:s fastställande av bidragsbelopp meddelas varje enskilt driven verksamhet vilka bidragsbelopp som gäller för Trosa kommuns barn och elever, med angivande av ett unikt diarienummer och anvisningar för överklagande av beslutet. Bilaga 1 Bidragsbelopp till förskola och skola 2014. Mats Larsson, Skolchef. Pia Svanström, Ekonom
Ingångsvärden Bilaga 1 till HN 2013/56 Förskola och skolbarnsomsorg Peng kr/år/barn Kommunal Privat peng Grundbelopp Adm 3% + moms 6% Avdrag föräldraavgifter netto mht maxtaxan Kr/barn/år Peng kr per år och barn i förskola och skolbarnsomsorg 2014 Kommunal barnomsorg Enskilt driven barnomsorg Inom kommunen Utanför kommunen Hyra Inom kommunen Utanför kommunen Trosa tar Trosa tar Kommunen Trosa tar Enskild tar Trosa tar Enskild tar ut avgift ut avgift tar ut avgift ut avgift ut avgift ut avgift ut avgift Hyra Förskola 1-2 år Förskola 1-2 år - 20 tim/vecka 90 069 8 268-5 472 92 865-20 tim/vecka 90 069 98 791 90 069 18 323 96 115 92 865 96 115 92 865 19 423 21-40 tim/vecka 117 838 10 818-5 472 123 184 21-40 tim/vecka 117 838 126 560 121 088 18 323 126 434 123 184 126 434 123 184 19 423 41- tim/vecka 158 994 14 596-5 472 168 118 41- tim/vecka 158 994 167 716 162 244 18 323 171 368 168 118 171 368 168 118 19 423 Förskola 3-5 år Förskola 3-5 år - 20 tim/vecka 51 583 4 735-5 472 50 846-20 tim/vecka 51 583 60 305 54 833 18 323 54 096 50 846 54 096 50 846 19 423 21-40 tim/vecka 67 461 6 193-5 472 68 182 21-40 tim/vecka 67 461 76 183 70 711 18 323 71 432 68 182 71 432 68 182 19 423 41- tim/vecka 90 971 8 351-5 472 93 850 41- tim/vecka 90 971 99 693 94 221 18 323 97 100 93 850 97 100 93 850 19 423 Skolbarnomsorg 6-12 år Skolbarnomsorg 6-12 år 6 år 36 892 3 387-3 165 37 114 6 år 36 892 43 307 40 142 42 671 37 114 42 671 37 114 7-12 år 29 562 2 714-3 165 29 111 7-12 år 29 562 35 977 32 812 34 668 29 111 34 668 29 111 Trosa kommuns föräldraavgifter 2014 (snitt) Per år per månad Peng kr per månad och barn i förskola och skolbarnsomsorg 2014 För 1-5 år 8 722 727 Kommunal barnomsorg Enskilt driven barnomsorg För 6-12 år 6 415 535 Inom kommunen Utanför kommunen Hyra Inom kommunen Utanför kommunen Hyra Trosa tar Trosa tar Kommunen Trosa tar Enskild tar Trosa tar Enskild tar Hyrespeng förskola 2014 Kr per år Fördelning Momspålägg Till enskilda ut avgift ut avgift tar ut avgift ut avgift ut avgift ut avgift ut avgift Förskola 274 847 till förskola per 15-grupp 16 491 291 338 Förskola 1-2 år Särskilda satsningar 2014 i förskolan 0-20 tim/vecka 7 506 8 233 7 506 1 527 8 010 7 739 8 010 7 739 1 619 21-40 tim/vecka 9 820 10 547 10 091 1 527 10 536 10 265 10 536 10 265 1 619 41- tim/vecka 13 250 13 976 13 520 1 527 14 281 14 010 14 281 14 010 1 619 Förskola 3-5 år - 20 tim/vecka 4 299 5 025 4 569 1 527 4 508 4 237 4 508 4 237 1 619 21-40 tim/vecka 5 622 6 349 5 893 1 527 5 953 5 682 5 953 5 682 1 619 41- tim/vecka 7 581 8 308 7 852 1 527 8 092 7 821 8 092 7 821 1 619 Skolbarnomsorg 6-12 år 6 år 3 074 3 609 3 345 3 556 3 093 3 556 3 093 7-12 år 2 464 2 998 2 734 2 889 2 426 2 889 2 426 Skolor Peng kr/år/barn Kommunal Privat peng Peng kr per år och barn i skola 2014 Grundbelopp Skolhälsovård Adm 3% Moms 6% Kr/elev/år Trosas skolor Interkommunalt Enskilt drivna skolor Grundskolepeng Grund Hyra Grund Hyra Grund Hyra Förskoleklass 29 942 879 925 1 905 33 650 Förskoleklass 29 942 31 504 17 712 34 374 18 774 Skolår 1-5 48 780 1047 1 495 3 079 54 401 Skolår 1-5 48 780 50 510 17 712 55 125 18 774 Skolår 6 56 292 2036 1 750 3 605 63 683 Skolår 6 56 292 59 011 17 712 64 407 18 774 Skolår 7-9 58 722 2036 1 823 3 755 66 336 Skolår 7-9 58 722 61 441 17 712 67 060 18 774 Hyrespeng skola 2014 Kr per år Fördelning Momspålägg Till enskilda Peng kr per månad och barn i skola 2014 Skola 354 230 till skola per 20-grupp 21 254 375 484 Trosas skolor Interkommunalt Enskilt drivna skolor Grund Hyra Grund Hyra Grund Hyra Kommunal Förskoleklass 2 495 2 625 1 476 2 865 1 565 Särskilda satsningar på skolan 2014 Totalt Antal barn Per elev/år Momspålägg Till enskilda Skolår 1-5 4 065 4 209 1 476 4 594 1 565 Kvalitetsmiljon 1 000 000 1 464 683 41 724 Skolår 6 4 691 4 918 1 476 5 367 1 565 Skolår 7-9 4 894 5 120 1 476 5 588 1 565
Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden Trosa kommun Sammanträdesdatum 2014-01-28 5 HN 2014/7 Reviderade regler i Regler i Trosa kommun för kommunal och enskild verksamhet gällande förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass, samt vårdnadsbidrag Humanistiska nämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att fastställa föreslagen revidering av Regler i Trosa kommun för kommunal och enskild verksamhet gällande förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt vårdnadsbidrag Ärendet Ur ett barnperspektiv är det positivt att ge barn utökad möjligheten att behålla plats i skolbarnomsorg vid vårdnadshavares arbetslöshet eller föräldraledighet. Denna möjlighet finns idag men begränsas i regelverket till två månader. För att nå önskad positiv effekt kan begränsningen om två månader tas bort med i övrigt lika förutsättningar. Detta innebär att regler behöver revideras så att barnet kan behålla platsen upp till högst 10 timmar per vecka. Förläggningen av timmarna beslutas av rektor efter behov och verksamhetens förutsättningar. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2014-01-21 från Mats Larsson, skolchef. Kopia till Kommunstyrelsen Mats Larsson, skolchef Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8
Tjänsteskrivelse Humanistiska nämnden Dnr 2014/7 2014-01-21 Skolkontoret Reviderade regler i Regler i Trosa kommun för kommunal och enskild verksamhet gällande förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt vårdnadsbidrag Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa bifogad revidering av Regler i Trosa kommun för kommunal och enskild verksamhet gällande förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt vårdnadsbidrag Ärende Ur ett barnperspektiv är det positivt att ge barn utökad möjligheten att behålla plats i skolbarnomsorg vid vårdnadshavares arbetslöshet eller föräldraledighet. Denna möjlighet finns idag men begränsas i regelverket till två månader. För att nå önskad positiv effekt kan begränsningen om två månader tas bort med i övrigt lika förutsättningar. Detta innebär att regler behöver revideras så att barnet kan behålla platsen upp till högst 10 timmar per vecka. Förläggningen av timmarna beslutas av rektor efter behov och verksamhetens förutsättningar. Mats Larsson Skolchef Bilaga: av Regler i Trosa kommun för kommunal och enskild verksamhet gällande förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt vårdnadsbidrag
Regler i Trosa kommun för kommunal och enskild verksamhet gällande förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt vårdnadsbidrag gäller fr o m (ändringarna är gulmarkerade)
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLACERING Rätt till plats Rätt att erhålla plats på förskola har: - barn som är ett år upp till start i förskoleklass/skola och som är folkbokförda i kommunen vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar (enligt Skollagen 8 kap 6 ) - barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling enligt Skollagen 8 kap 7,9 kan ansöka om plats på en särskild blankett som finns på kommunens hemsida. - barn som är ett år upptill start i förskoleklass/skola vars föräldrar är arbetssökande, högst 20 timmar per vecka - barn som är ett år upptill start i förskoleklass/skola vars föräldrar är föräldralediga, högst 20 timmar per vecka - barn tre år till start i förskoleklass/skola, 15 timmar per vecka avgiftsfritt, sk. allmän förskola - för barn som är folkbokförda i annan kommun görs en ansökan om barnomsorg på särskild blankett som tillhandahålls via kommunens hemsida eller skolkontoret. - när båda vårdnadshavarna är eniga om att nyttja platsen. Om endast en vårdnadshavare skriver under ansökan görs en särskild utredning om barnet ändå har rätt till plats. Rätt att erhålla plats i skolbarnsomsorg har: - barn som går i förskoleklass eller skola och är folkbokförda i kommunen och vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar (SL 14 kap 5 ) - barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling (SL 14 kap 6 ) - för barn som är folkbokförda i annan kommun görs en ansökan om skolbarnomsorg på särskild blankett som tillhandahålls via kommunens hemsida eller skolkontoret. - när båda vårdnadshavarna är eniga om att nyttja platsen. Om endast en vårdnadshavare skriver under ansökan om skolbarnomsorg görs en särskild utredning om barnet ändå har rätt till plats Rätt till plats har barn som har ett omsorgsbehov under minst två månader. För barn som inte berörs av ovanstående och har behov av förskole och fritidshemsverksamhet görs en individuell prövning av behovet enl. Skollagen 14 kap 5. Verksamhetsformer Föräldrar i Trosa kommun kan välja mellan barnomsorg och skolbarnomsorg i enskild eller kommunal regi inom kommunen eller i annan kommun. Verksamheten som bedrivs i enskild regi ska vara godkänd av den kommun där verksamheten bedrivs. För barn i åldrarna ett år till start i förskoleklass/skola erbjuds förskola. För barn som går i förskoleklass eller skola och upp till och med 13 års ålder erbjuds fritidshem. Om barnet är i behov av tillsyn endast under skolans eller förskoleklassens lov eller studiedagar kan barnet få skollovsplats på fritidshemmet. Ansökan om skollovsplats görs på särskild blankett en månad innan önskad start. 2
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag Placeringsordning Placering efter önskemål Ett barns ska erbjudas plats så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. (SL 8 kap 15 ). Enligt Skollagen skall kommunen tillhandahålla plats med en väntetid av högst fyra månader. Inom denna garantitid kan dock inte alltid plats ges efter det uppgivna önskemålet. Förälder får då tillgänglig plats och kan stå kvar i kö till den önskade enheten. Om det uppstår kö till en viss enhet gäller följande turordning för kommunala enheter: - barn placerade enl. SL 8 kap 9 (barn i behov av särskilt stöd) - syskon till redan placerade barn - återgång efter arbetslöshet om familjen haft plats på enheten innan arbetslösheten - återgång efter föräldraledighet om familjen haft plats på enheten innan föräldraledigheten - efter anmälningsdatum Övrig placeringsordning Arbetssökande som varit registrerad i kommunens barnomsorgskö i fyra månader har garanti till en plats inom en månad efter det att arbete erhållits (gäller för föräldrar med barn i förskoleklass eller skolan). Barn som bor i Trosa kommun går före barn boende i annan kommun. Enskild verksamhet handhar sin egen kö. Innan placeringen Vissa uppgifter skall inlämnas till skolkontoret innan placeringen kan börja: Inkomstuppgift Förälder är skyldig att uppge alla förändringar som kan påverka avgiftens storlek t.ex. förändrade familjeförhållanden, ändrad inkomst mm. Saknas inkomstuppgift utgår högsta avgift. När inkomstuppgift inkommer justeras avgiften om kommunen debiterat för mycket. Schema över omsorgsbehovet (gäller kommunal förskola). Schemat skall grunda sig på den tid som åtgår för arbete eller studier, restid samt tid för att hämta och lämna barnet. För barn till föräldralediga, arbetssökande eller barn i allmän förskola beslutas förläggningen av timmarna (15 timmar för allmän förskola eller 20 timmar om förälder är arbetssökande eller föräldraledig) av enhetsansvarig. För barn som är placerade av andra anledningar görs en individuell bedömning av omsorgsbehovet. Föräldrar till barn i enskilt driven verksamhet skickar dessa uppgifter direkt till enheten. 3
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag FÖRÄLDRAAVGIFTER Allmänt Kommunfullmäktige tar beslut om taxor. Avgift Barnomsorgstaxa För barn på förskola och fritidshem tas det ut avgift, se debiteringstabell. Taxan gäller både barn placerade i enskild som kommunal verksamhet i kommunen. Enskilt drivna enheter har möjlighet att reducera avgiften vid t.ex. föräldramedverkan. Avgift tas ut från första inskolningsdagen och 12 månader per år, så länge barnomsorg innehas alltså även vid sjukdom, semester och annan ledighet. Avgiften grundar sig på vilken verksamheten barnet går i, familjens (hushållets) bruttoinkomst per månad (se nedan avgiftsgrundande inkomst ) samt antal placerade barn. Med familj räknas gifta eller sammanboende och deras barn (folkbokförda på samma adress). Vid gemensam vårdnad där barn bor växelvis hos föräldrarna och båda har behov av barnomsorg är båda platsinnehavare och har var sin barnomsorgsplats. Avgiften för varje plats grundas på den sammanlagda inkomsten i respektive platsinnehavares hushåll. De sammanlagda avgifterna får dock inte överstiga avgiften för en plats. Avgiftsfritt Verksamheten för förskolebarn från tre år, sk. allmän förskola, är avgiftsfri 15 timmar per vecka (525 timmar per år), se allmän förskola och Skollagen 8 kap 9 är avgiftsfri 15 timmar per vecka. Avgiftsgrundande inkomst Avgiften grundar sig på familjens (hushållets) sammanlagda inkomst. Det gäller vuxna och barn, som är folkbokförda på samma adress. Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) under bidragsåret. Som skattepliktig inkomst förutom lön räknas t.ex.: - föräldrapenning (bruttobelopp) - sjukpenning (bruttobelopp) - utbildningsbidrag (bruttobelopp under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och stimulansbidrag - arbetslöshetsersättning - dagpenning (bruttobelopp) - kontant arbetsmarknadsersättning (bruttobelopp) - familjebidrag i form av familjepenning (bruttobelopp) - pensionsförmåner (bruttobelopp) inkl. barnpension - periodiska understöd - ersättning för vård i familjehem (arvodesdel) - vårdbidrag från kommun (anhörigbidrag) - vårdbidrag för handikappat barn (arvodesdel) 4
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag Kontroll av rätt inlämnad inkomstuppgift sker i efterhand en gång per år hos Skatteverket. För lite eller för mycket inbetald föräldraavgift medför krav på inbetalning eller återbetalning, på belopp som överstiger 500 kr. Vid gemensam vårdnad Vid gemensam vårdnad när barnet bor växelvis hos föräldrarna och båda har behov av barnomsorg är båda platsinnehavare och har varsin barnomsorgsplats. Avgiften för varje plats grundas på den sammanlagda inkomsten i respektive platsinnehavares hushåll. De sammanlagda avgifterna kommer dock inte att överstiga avgiften för en plats. Blanketten som heter delad faktura finns på kommunens hemsida. Barn i familjehem Barn placerade i familjehem betraktas som egna barn vid avgiftsbestämning för värdfamiljen. REGLER FÖR PLACERADE BARN I FÖRSKOLA ELLER SKOLBARNSOMSORG Allmänna regler Platsen får nyttjas t.o.m. vårterminen då barnet fyller 13 år. Verksamheten har ett flexibelt öppethållande under dagtid utifrån föräldrars behov dock högst 12 timmar per dag. På helger samt julafton, midsommarafton och nyårsafton är verksamheten stängd. Placeringen börjar med en inskolning på några dagar upp till två veckor för förskolebarn och en vecka för skolbarn. Rätt att använda plats Platsen får nyttjas för arbete eller studier (för arbetssökande och föräldralediga gäller särskilda regler). Schemat skall grunda sig på arbetstid, restid samt tid för hämtning och lämning. Vid arbetslöshet får arbetssökande behålla platsen på förskola högst 20 timmar per vecka. Föräldrar till barn i förskoleklass eller skolklass får vid arbetslöshet behålla platsen på ordinarie schema, dock högst 10 timmar per vecka. Förläggningen av timmarna beslutas av förskolechef eller rektor efter behov och verksamhetens förutsättningar. Vid föräldraledighet får syskon i förskolan behålla platsen på högst 20 timmar per vecka och barn i förskoleklass och skolklass får man behålla platsen högst 10 timmar per vecka. Förläggningen av timmarna beslutas av förskolechef eller rektor efter behov och verksamhetens förutsättningar. Föräldrar som har vårdnadsbidrag för yngre syskon, får lämna det äldre syskonet till förskolan 20 timmar/vecka precis som vid föräldraledighet. Vid barns frånvaro från förskola och skolbarnsomsorg får platsen behållas i högst tre månader. Föräldraavgift betalas under denna tid som vanligt. Personal på fritids måste informera skolkontoret när ett barn slutat. För att få kvälls- och nattplacering krävs att ingen av vårdnadshavarna kan ta hand om barnet och att det är ordinarie arbetsschema som gäller. Skolkontoret gör en prövning vid varje ansökan och motivering krävs kring varför tidigare lösningar inte längre kan användas. 5
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag Förändring av schematid Nytt schema skall läggs in via barnomsorgswebben, www.trosa.se/barnomsorgswebben vid alla stadigvarande förändringar (över en månad) och så fort som möjligt innan förändringen träder i kraft. Ansvaret för schemaändring ligger alltid hos föräldern oavsett orsak till förändringen. Vid sjukdom eller semester behöver man inte ändra schemat. Föräldrar i enskild verksamhet lämnar nya scheman direkt till enheten. Uppsägning av barnomsorgsplats Förälder som önskar säga upp kommunens barnomsorgsplats gör det via barnomsorgswebben, www.trosa.se/barnomsorgswebben. Uppsägningstiden är en månad. Avgift tas ut under uppsägningstiden. Om man inte har möjlighet att säga upp platsen via barnomsorgswebben finns blankett på förskolan att fylla i och som personalen skickar in till skolkontoret. Tiden för uppsägningen räknas fr om det datumet blanketten inkommit till skolkontoret. Om platsen sägs upp och ny plats önskas inom fyra månader, sker retroaktiv debitering för hela perioden från sista placeringsdag. Om man vill byta barnomsorg från kommunalt driven till enskilt driven verksamhet eller tvärtom måste man säga upp den plats man lämnar. Kommunen kan, när nedanstående skäl föreligger, återkalla tilldelad plats omedelbart: - om placeringen inte nyttjas på ett sådant sätt som överenskommits med kommunen - om plats erhållits utan att reglerna uppfyllts Skolkontoret gör stickprov på ovanstående - om debiterade avgifter enligt gällande debiteringstabell inte har erlagts trots påminnelse och att upprättande av avbetalningsplan inte skett eller inte följts. Barn som sagts upp p.g.a. obetalda barnomsorgsavgifter kan inte få tillbaka sin barnomsorgsplats i Trosa kommun förrän skulden är helt och hållet betald. Studiedagar Förskolan har två studiedagar per termin för utvärdering, planering och dokumentation av verksamheten samt fortbildning. De föräldrar som ej har möjlighet att ta ledigt från arbete eller studier skall erbjudas ett alternativ. Verksamheten stänger även kl 16.00 tre dagar på våren och två på hösten. På fritidshem är det två studiedagar per år. Begränsat öppethållande Fyra veckor under sommaren har barnomsorgen ett begränsat öppethållande och stänger några förskolor och fritidshem. Någon verksamhet är alltid öppen och tar emot de barn som under denna tid har behov av barnomsorg. 6
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag ALLMÄN FÖRSKOLA Rätt till allmän förskola De 3-åringar och äldre som inte går i förskola Hösttermin det år barnet fyller tre år ska man erbjudas förskola och har rätt till allmän förskola minst 525 timmar per år under skolans terminer. (SL 8 kap 4). Förläggningen av timmar under dagen beslutas av varje förskolechef. Rätten till allmän förskola gäller fr.o.m. hösten det år barnet fyller tre år och t o m att barnet börjar i förskoleklass eller i skolan. Verksamheten är avgiftsfri och bedrivs både på kommunala och på enskilt drivna förskolor. De barn som redan går i förskola För barn som redan går i förskola ingår allmän förskola som en del av den vanliga förskoleverksamheten. Barn som är mellan tre år och upp till förskoleklass/skola och vars föräldrar är föräldraledig eller arbetssökande har rätt till 20 timmar förskola per vecka. Om man endast önskar allmän förskola 15 timmar per vecka under terminstid, så är den avgiftsfri. Om man önskar allmän förskola löpande under året betalar man enligt debiteringstabell under juni, juli och augusti. FÖRSKOLEKLASS 6-åringar Höstterminen det år barnet fyller sex år erbjuds verksamhet i förskoleklass. Förskoleklassen är avgiftsfri, följer i stort skolans terminstider och skall omfatta minst 525 timmar per år. Den kan bedrivas i kommunal skola eller i friskola. För de barn där vårdnadshavaren har behov erbjuds fritidshem. Förälder erhåller under våren, det år barnet fyller sex år, information om förskoleklass och blankett för att välja skola. 5-åringar I de fall förälder önskar finns möjlighet för barnet att få börja förskoleklass redan som 5- åring. Plats i förskoleklass för 5-åringar beviljas efter ansökan och i mån av plats. Bedömning om plats beslutas av rektor. 6-åringar prioriteras före 5-åringar. Vårdnadshavare har möjlighet att skolplacera sitt barn från höstterminen det år barnet fyller sex år. 7
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag MAXTAXA Debiteringstabell för månadsavgift gällande barnomsorg och skolbarnomsorg i Trosa kommun gäller fr om 2013-01-01. Kategorier Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4- Kommentar Barn 1-3 år 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% t om augusti det år barnet fyller tre år Allmän förskola under terminstid 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% avgiftsfri plats Allmän förskola - endast debitering juni augusti under hela året 2,15% 1,43% 0,72% 0,00% (september-maj är avgiftsfri) Barn 3-5 år - mer än 15 tim/vecka 2,15% 1,43% 0,72% 0,00% fr. om sep. det år barnet fyller tre år Fritidshem 2,00% 1,00% 1,00% 0,00% Procentsatserna tillämpas på hushållets avgiftsgrundande gemensamma inkomst och 42 000 kronor i bruttoinkomst per månad motsvarar maxtaxans maxbelopp. Yngsta barnet räknas som Barn 1, näst yngsta som Barn 2 osv. Avgiftsgrundande inkomst Avgiften grundar sig på familjens (hushållets) gemensamma inkomst under året (årsinkomst/12 = månadsinkomst). Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster av tjänst samt överskott av näringsverksamhet enligt skattelagen (1999:1229) under bidragsåret. Avgiften tas ut från första inskolningsdagen och under 12 månader per år. Skollovstaxa För barn som är placerade enbart under skolans eller förskoleklassens lovdagar och studiedagar (sk. skollovsplats) uttages skollovstaxa. Skollovstaxan är en dagtaxa. Avgiften per dag är 1/20-del av maxtaxans månadskostnad. Skollovstaxan tas ut enbart för beställda dagar och kan aldrig överstiga maxtaxan per månad. Avbokning av plats eller dagar ska ske senast en månad innan placeringen börjar. Man ansöker på särskild blankett två månader innan lov. Taxa under allmän förskola Allmän förskola inträder fr om höstterminen det år barnet fyller tre år och upp till förskoleklass/skola. Platsen är avgiftsfri om man väljer att enbart ha platsen under terminstider. Om man önskar ha platsen löpande under året tas avgift ut under juni, juli och augusti oavsett hur mycket eller lite man nyttjar platsen. Avgiften grundar sig på familjens (hushållets) inkomst. Förläggningen av timmarna beslutas av respektive förskolechef. För de som har en vanlig förskoleplacering, reduceras avgiften med 525 timmar per år. 8
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag INKOMSTJÄMFÖRELSE Årlig inkomstjämförelse Skolkontoret jämför hushållens deklarerade inkomster med den avgift som debiterats för barnomsorgen. Det innebär att hushåll som betalt för mycket i avgift kommer få pengar tillbaka och de som betalt för lite kommer få en extra faktura. Skillnader i avgifter under 500 kronor kommer inte att justeras. Varför inkomstjämförelse? Genom att göra en kontroll av inkomst och avgift blir det rättvist. Hushåll med lägre inkomst ska betala mindre i barnomsorgsavgift än hushåll med högre inkomst. STICKPROVSKONTROLL Skolkontoret kommer två gånger på året göra ett antal stickprovskontroller mot Försäkringskassan och Skatteverket och kontrollera angivna inkomstuppgifter. VÅRDNADSBIDRAG Om man är folkbokförd i Trosa kommun och är vårdnadshavare för barn fr.o.m. månaden då barnet fyllt ett år och t.o.m. den månad före barnet fyller tre år, kan man ansöka om ett skattefritt bidrag på 3000 kronor per månad och barn. För adoptivbarn gäller att födelsedatum är då vårdnadshavare får barnet i sin vård och vårdnadsbidrag kan utges efter ett år i högst två år, men längst till att barnet fyller fem år. Adoptivbarnet får inte vara makes barn eller eget barn. Rätt till vårdnadsbidrag För att få vårdnadsbidraget gäller att: - barnet du söker bidrag för är folkbokförd i kommunen - barnet du söker bidrag för inte har plats i kommunal barnomsorg eller enskilt driven barnomsorg som får kommunala bidrag - du som söker bidrag är vårdnadshavare, folkbokförd på samma adress som barnet och bor ihop med barnet - vårdnadsbidraget tidigast får beviljas efter det att vårdnadshavare nyttjat 250 dagars föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå, samt att - du som vårdnadshavare (eller din make/ maka, sambo) inte för samma kalendermånad eller del därav får: Föräldrapenning (vare sig för barnet man sökt för eller dess syskon) Arbetslöshetsersättning Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Sjukpenning eller rehabiliteringspenning som du fått under mer än 365 dagar Sjukpenning under eller omedelbart efter en period då arbetslöshetsersättning lämnats Sjuk- eller aktivitetsersättning Ålderspension Äldreförsörjningsstöd Introduktionsersättning Om två vårdnadshavare är eniga och skriftligt begär att vårdnadsbidraget ska delas mellan dem kan bidraget (vid växelvis boende) delas med hälften mellan vårdnadshavarna även om den ene inte är folkbokförd på samma adress som barnet men dock inom kommunen. 9
Regler för förskola, skolbarnomsorg och förskoleklass samt vårdnadsbidrag Om vårdnadshavare avsäger sig vårdnadsbidraget får kommunen tidigast lämna nytt vårdnadsbidrag för samma barn fr.o.m. 5:e kalendermånaden efter den månad som bidrag senast lämnades. Det som står om vårdnadshavare ovan gäller också person som tagit emot barn för adoption. Syskon till barn som man erhåller vårdnadsbidrag för har rätt till plats på förskola 20 tim/v förutsatt att syskonen är minst 1 år och inte går i förskoleklass eller i skolan. Ansökan lämnas till Skolkontoret på särskild blankett senast den 1:a i månaden före första bidragsmånaden. Skolkontoret skickar en bekräftelse på om ansökan har beviljats eller inte. Beslutet om vårdnadsbidrag kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid avslag skickas ett skriftligt beslut och en beskrivning över hur man överklagar. Uppgifter Den som får vårdnadsbidrag är skyldig att genast anmäla till Skolkontoret om förutsättningarna för bidraget förändras. Om en bidragstagare inte anmäler ändrade förhållanden som påverkar möjligheten att få bidrag eller lämnar felaktiga uppgifter kommer kommunen att återkräva det som betalats ut för mycket. Kommunen har möjlighet att kontrollera lämnade uppgifter. Utbetalning Bidraget utbetalas den 20:e varje månad på uppgivet bankkonto eller bankplusgiro. 10
Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ekoutskottet Sammanträdesdatum 2013-11-25 30 KS 2013/138 Rese- och fordonspolicy för Trosa kommun Ekoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till Rese- och fordonspolicy för Trosa kommun. Ärendet I enlighet med kommunen Energieffektiviseringsstrategi har en Rese- och fordonspolicy tagits fram för kommunen. Resepolicyn omfattar alla resor i tjänsten för medarbetare och förtroendevalda. Resor ska planeras så att miljöpåverkan, säkerhetsrisker och totalkostnad minimeras och arbetseffektiviteten optimeras. I Fordonspolicyn anges vilka krav som ska ställas på kommunens poolbilar vad gäller miljökrav, drivmedel och säkerhet. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2013-11-19 från Elin van Dooren, kommunekolog. Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott Dnr KS 2013/138 2013-11-19 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se Rese- och fordonspolicy för Trosa kommun Förslag till beslut Ekoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till Rese- och fordonspolicy för Trosa kommun Ärendet I enlighet med kommunen Energieffektiviseringsstrategi har en Rese- och fordonspolicy tagits fram för kommunen. Resepolicyn omfattar alla resor i tjänsten för medarbetare och förtroendevalda. Resor ska planeras så att miljöpåverkan, säkerhetsrisker och totalkostnad minimeras och arbetseffektiviteten optimeras. I Fordonspolicyn anges vilka krav som ska ställas på kommunens poolbilar vad gäller miljökrav, drivmedel och säkerhet. Elin van Dooren Kommunekolog Bilaga Rese- och fordonspolicy för Trosa kommun
Rese- och fordonspolicy för Trosa Kommun Resepolicyn och dess riktlinjer omfattar alla resor i tjänsten för medarbetare och förtroendevalda i hela kommunförvaltningen. Resor ska planeras så att miljöpåverkan, säkerhetsrisker och totalkostnad minimeras och arbetseffektiviteten optimeras. Avgörande för hur resan genomförs är en helhetsbedömning, där hänsyn också tas till medarbetarens individuella förutsättningar och behov. Vid beräkning av totalkostnad ska hänsyn tas till alla delar såsom transport, logi, arbetstid och restid. Av kostnadsskäl ska resor bokas så tidigt som möjligt hos den av kommunen upphandlade resebyrån. Pröva alltid om resan är nödvändig I första hand bör alternativ till att resa övervägas med så kallade resfria möten såsom telefon-, video- eller webb konferenser innan beslut om resa fattas. Vid val av resfria möten hjälper Trosa kommuns IT-avdelning till med utrustning, programvaror och support. Resor inom kommunen I första hand gå, cykla eller använd elcykel om möjligt vid kortare resor än 3 km. I andra hand använd poolbilar eller om möjligt kommunala färdmedel. Bilresor i tjänsten skall i första hand ske med fordon som kommunen äger eller leasar. Vid resa med bil bör samåkning eftersträvas. Resor med egen bil i tjänsten bör i första hand undvikas. Resor utanför kommunen Normalresan sker i första hand med tåg eller buss, därefter pool- eller tjänstebil utifrån vad som är praktiskt och lämpligt för att nå resmålet. Vid resa med övernattning skall poolbil undvikas. I stället skall då hyrbil bokas. Anslutnings och destinationsresor för flyg eller tåg Anslutningsresor till flyg och tåg görs i första hand med allmänna kommunikationer på destinationsorten. Vid beställning av taxi eller hyrbil ska miljöbil efterfrågas. EcoDriving Arbetstagare som kör mycket bil i tjänsten skall genomgå utbildning i ecodriving eller sparsam körning. Enhetschef säkerställer att respektive arbetstagare genomgår utbildning.
Fordonspolicy Ägande Ägare till Kommunens fordon är Trosa Kommun som juridisk person. Ansvar Respektive kontor ansvarar för kommunens fordon. Där ingår även försäkring, kontrollbesiktning, skötsel mm. Kultur, fritid, teknik och servicekontoret handlar upp och avyttrar alla fordon genom ramavtal. Årlig körsträcka för respektive fordon skall rapporteras till kommunens bilansvarige (alt elektronisk körjournal). Fordonsbehov Anskaffning av fordon beslutas av verksamhetsansvarig. Vid behov av fordon upprättar verksamheten en kravspecifikation utifrån behov tillsammans med arbetsgrupp eller person som skall använda fordonet. Poolbilar Poolbilar som anskaffas/leasas i huvudsak för persontransporter ska: Uppfylla regeringens senaste miljöbilsdefinition. Om möjlighet finns, vara el- eller laddhybridbil. Drivas med förnyelsebart bränsle, etanol eller biogas, alternativt el. I andra hand ska bilar i bästa tillgängliga miljöklass inköpas och/eller hyras/köpas. Följa förordning om statliga myndigheters inköp av bilar uppdaterad SFS 2009:1. Utrustas med motor- och kupévärmare. Utrustas med alkolås.
Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Ekoutskottet Sammanträdesdatum 2014-01-27 4 KS 2014/13 Medlemskap i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Ekoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att söka medlemskap för kommunen i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund från och med år 2014. Ärendet Trosa kommun var tidigare, i likhet med länets övriga kommuner, medlem i Sörmlands luftvårdsförbund. Förbundet upplöstes dock under 2013 och Trosa kommun erbjuds nu istället medlemskap i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) ska varje kommun kontrollera att miljökvalitetsnormerna för luft uppfylls. Medlemskap i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund innebär att förbundet utför mätningar, beräkningar mm för att uppfylla dessa krav. Medlemsavgiften till Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund är 1 kr per kommuninvånare. Det första året är avgiften dock fördubblad för att bekosta systemadministration, spridningskartor, analyser mm i uppbyggnadsfasen. Medlemsavgiften kan finansieras inom ramen för ekoutskottets ordinarie budget. Kostnaderna för att själv utföra kontrollen är avsevärt högre än kostnaderna för ett medlemskap i luftvårdsförbundet. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2014-01-21 från Elin van Dooren, kommunekolog. Kopia till Akten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott Dnr KS 2014/13 2014-01-21 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se Medlemskap i Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund Förslag till beslut Ekoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att söka medlemskap för kommunen i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund från och med år 2014. Ärendet Trosa kommun var tidigare, i likhet med länets övriga kommuner, medlem i Sörmlands luftvårdsförbund. Förbundet upplöstes dock under 2013 och Trosa kommun erbjuds nu istället medlemskap i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Syftet med ett luftvårdsförbund är bland annat att utgöra samverkansområde för kontroll av miljökvalitetsnormerna för luft enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Av förordningen framgår bl.a. att varje kommun måste kontrollera att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly följs inom kommunen. Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner eller genom egna mätningar och beräkningar. Samtliga av länets kommuner har erbjudits medlemskap i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Medlemskap i förbundet innebär att förbundet utför mätningar, beräkningar mm för att uppfylla kraven på kontroll av miljökvalitetsnormerna. Medlemsavgiften till Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund är 1 kr per kommuninvånare. Det första året är avgiften dock fördubblad, bland annat för att bekosta uppbyggnad av kartor som möjliggör spridningsberäkningar, systemadministration, utökade licenser och SLB-analys (Stockholms Luft och Bulleranalys). Medlemsavgiften finansieras inom ramen för ekoutskottets
ordinarie budget. Kostnaderna för att själv utföra kontrollen är avsevärt högre än kostnaderna för ett medlemskap i luftvårdsförbundet. Dessutom krävs personal med särskild kompetens inom området och tid för att genomföra och utvärdera kontrollerna. Bakgrund Södermanlands luftvårdsförbund bildades 1990. Luftvårdsförbundets huvudsakliga syfte var då att medlemmarna tillsammans skulle utföra undersökningar för att få hålla sig underrättade verksamheternas påverkan på miljön enligt miljöskyddslagen. Under lång tid var den huvudsakliga verksamheten mätningar inom Krondroppsnätet som syftar till att övervaka nedfallet av försurande ämnen till skogsmark. Kopplingen till medlemmarnas verksamhet var dock inte särskilt stark eftersom nedfallet sällan sker på samma plats som utsläppen pga. vindförflyttningar. Under 2000-talet kompletterades verksamheten med en Emissionsdatabas och ett antal rapporter. Sedan 2009 har också förbundet skött den kontroll av miljökvalitetsnormerna som är en skyldighet för kommunerna. Genom att detta gjorts i samverkan har kostnaden för kommunerna varit lägre. SMHI genomförde också på förbundets uppdrag en kartläggning av de gaturum i länet som har de högsta föroreningsnivåerna. Under de senaste åren har inriktningen varit att föra över förbundets verksamhet till Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund (SULVF) av framförallt följande skäl: 1. Förbundet har varit väldigt personberoende både vad gäller kompetens inom luftvårdsområdet, sekreterarskap och aktivitet inom styrelsen. Sekreterarskapet har hittills skötts av länsstyrelsen som nu meddelat att de inte längre är beredda att fortsätta med det. Under 2011 låg verksamheten helt nere då sekreteraren flyttade utan att länsstyrelsen tillsatte en ny och ordföranden inte hade tiden att själv driva förbundets verksamhet. 2. Förbundet har inte kunnat avlöna någon personal. Styrelsens och andras arbete har utförts på tid som avlönats av den medlem som vederbörande är anställd av eller på ideell basis. 3. Kvalitén och stabiliteten på verksamheten blir betydligt högre inom SULVF. Förbundets entreprenör SLB-analys (en del av Stockholms miljöförvaltning) har cirka 12 heltidsanställda som arbetar enbart med luftvårdsfrågor, ofta i samarbete med SMHI, Stockholms Universitet, Karolinska sjukhuset och andra aktörer. De sköter kontrollen av miljökvalitetsnormer och ger support och rådgivning per telefon till medlemmarna. Förbundet har också en sekreterare på halvtid som driver den löpande verksamheten. 4. Kostnaden för kommunerna ökar i ganska måttligt grad, från drygt 70 öre per invånare till 1 krona. Jämfört med att sköta kontrollen av miljökvalitetsnormerna i egen regi är kostnaden låg. Mer information finns på förbundets hemsida http://slb.nu/lvf/ Elin van Dooren Kommunekolog
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS2014/27 2014-01-20 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 margareta.smith@trosa.se Överlåtande av kanalisation för fibernät samt förvärv av aktier till/från Trosa Fibernät AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att sälja Trosa kommuns kanalisation och brunnar för fibernät till Trofi för en köpeskilling av 3 400 000 kronor. att kontant förvärva 3 400 nyemitterade aktier à 1 000 kronor i Trosa Fibernät AB för totalt 3 400 000 kronor. att kommande statsbidrag, som inte räknats in i köpeskillingen för kommunens kanalisation t.o.m. 2013, tillfaller Trosa Fibernät AB att kontant förvärva 1 600 nyemitterade aktier à 1 000 kronor i Trosa Fibernät AB för totalt 1 600 000 kronor. att dessa finansieras genom att samtidigt minska investeringsbudgeten för bredbandssatsningen under Kommunstyrelsen med 1 600 tkr. att uppdra till ägarombudet att överlämna föreliggande ärende till bolagsstämman att fastställas enligt fullmäktiges förslag. Ärendet 2010 överläts kommunens fibernät till Trofi för 3 260 tkr. Själva kanalisationen undantogs och har varit kvar i kommunens ägo. Kommunen har under åren investerat i nya tomrör och brunnar. Trofi ska ta huvudansvaret för bredbandsutbyggnad i kommunens geografiska område varför kanalisationen säljs till bolaget. Se bifogade kartor över kanalisation som ingår i överlåtelsen. 1 (2)
Bakgrund 2006 etablerar Trosa kommun ett fibernät i Trosa och Vagnhärad. Behovet var stort att knyta ihop samtliga kommunala fastigheter för att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet i kommunens förvaltningsnät. Under 2008 ökade efterfrågan på att nyttja kommunens fibernät bland företag, allmännyttan, bostadsrättsföreningar och privata aktörer. 2009 bildas Trosa Fibernät AB som ett dotterbolag till Trosabygdens Bostäder AB och omgående påbörjades arbetet med att ansluta Trobo:s fastigheter. De första företagskunderna som fick tillgång till fibernätet 2009 var Camfil, Strömbergsgruppen samt D-data (Landstinget). 2011 köper Trofi ett etablerat men ej driftsatt fibernät i Vagnhärad. Med detta förvärv förfogar Trofi över ett sammanbundet och komplett nät i både Trosa och Vagnhärad. Nätets stäckning följer i stora delar fjärrvärmenätet då samförläggning har skett i stor utsträckning. Johan Sandlund Kommunchef Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Karta över kanalisation i Trosa kommun 2. Karta över kanalisation i Trosa 3. Karta över kanalisation i Vagnhärad 2 (2)
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/21 2014-02-03 Kanslichef Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 jakob.etaat@trosa.se Avtal mellan Trosa kommun och Trosa Fibernät AB (Trofi) om utbyggnad av bredbandsnät Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att för kommunens räkning godkänna förslag till avtal mellan Trosa kommun och Trosa Fibernät AB om utbyggnad av bredbandsnät. att uppdra till ägarombudet att överlämna avtalet till bolagsstämman att fastställas enligt fullmäktiges förslag. Ärendet Fullmäktige antog 2013-06-19, 46 en bredbandsstrategi för Trosa kommun som beskriver kommunens ambitioner för den framtida bredbandsutbyggnaden. För närvarande utarbetas en handlingsplan som ska beskriva hur kommunens bredbandsstrategi ska genomföras. Handlingsplanen bedöms kunna antas under våren 2014. Föreliggande avtal mellan Trosa kommun och Trosa Fibernät AB syftar bland annat till att förtydliga vilket ansvar kommunen och Trosa Fibernät AB har i det fortsatta arbetet med att nå målsättningarna med bredbandsutbyggnaden. Avtalet beskriver bland annat hur utbyggnaden ska finansieras, vilka styrdokument och villkor som ska reglera bolagets verksamhet, hur samverkan mellan kommunen och bolaget ska ske, samt principerna för kommunens anslutning till bredbandsnätet. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef Bilagor Förslag till avtal mellan Trosa kommun och Trosa Fibernät AB (Trofi) om utbyggnad av bredbandsnät
Avtal om utbyggnad av bredbandsnät Trosa kommun (org.nr. 212000-2957) och Trosa Fibernät AB (org.nr 556793-1711) har enats om följande avtal för att uppnå utbyggnad av bredbandsnät i kommunen. Trosa kommun och Trosa Fibernät AB ska var för sig och gemensamt verka för utbyggnad av bredband enligt fastställd målsättning. Regeringen har fattat beslut om bredbandsmålet att 90 % av Sveriges hushåll och företag ska ha tillgång till bredband på minst 100 MBIT/sek senast år 2020. Detta avtal är en del av den satsning som görs i Trosa kommun för att uppnå målet. Även den snabba utvecklingen av data och teletjänster framkallar ett behov av en kraftfull utbyggnad av fiberkapacitet. Avsikten är att invånare och näringsliv ska kunna få tillgång till bredband med hög kapacitet. 1 Följande förutsättningar gäller för avtalet: Trosa kommun har antagit en bredbandsstrategi med målsättningen att 60 % av hushållen ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling med 100 MBIT/sek. år 2018. Ägardirektiv för Trosa Fibernät AB Villkoren för Trosa Fibernät AB är att fibernätet ska drivas som ett öppet och konkurrensneutralt nät där flera olika tjänsteleverantörer kan deltaga på lika villkor. Trosa Fibernät AB har tecknat avtal för kommunikationsoperatörstjänster med Telenor Open Universe. Uppgradering kommer att ske till 1000 MB kapacitet i fibernätet under de närmaste åren. Genom KO:s tjänsteplattform erbjuds kunder som är anslutna till IT-infrastrukturen Internetaccess och andra IP-baserade tjänster, såsom telefoni och IPTV, samt tjänster anpassade för fastighetsägare och företag. Trosa Fibernät AB förvärvar av kommunen ägd kanalisation enligt separat avtal. Trosa Fibernät AB ska äga infrastruktur i form av kanalisation, brunnar och fibernät. 2 Parterna ska gemensamt arbeta fram en handlingsplan för bredband baserat på affärsmässiga förutsättningar för utbyggnad. 3 Utbyggnaden kommer att ske i form av kanalisation och fiber, men kan också ske till mobilt bredband i form av fiberdragning till mobilmaster och trådlösa accesspunkter. 4 Investering enligt handlingsplanen består av grävning för kanalisation, nedläggning av tomrör och förgreningsbrunnar samt därefter indragning av fiber, montering av slutkontakter och dataswitchar. 5 Handlingsplan för bredband uppdateras vid behov och fastställs av kommunstyrelsen. 1 (3)
6 Samverkan mellan kommunen och bolaget ska ske genom möten minst två gånger per år i en samverkansgrupp, där varje part utser varsina två deltagare, tillika kontaktpersoner för respektive part. 7 Handlingsplan för bredband avses innehålla -prioritering av projekt för utbyggnad till olika områden -investeringsbehov -etapper -tidplaner -samverkan med andra aktörer 8 Utöver utbyggnad till nya exploateringsområden kommer utbyggnad ske i befintliga bostadsområden och kommersiella områden, vilka ansluts dels med hänsyn till avstånd till fibernätet och dels med hänsyn till efterfrågan. 9 Trosa Fibernät AB:s utbyggnadstakt avseende bredbandsstrategin är avhängig av resurser och kapital i enlighet med bredbandsstrategins mål. 10 Övrig finansiering av utbyggnad ska ske genom: anslutningsavgifter från fastighetsägarna exploateringsavtal för nya bostadsområden statliga bidrag tjänsteleverantörer (främst för fastighetsnät) 11 Aktieägarna i Trosa Fibernät AB har ansvar för att bolaget har tillgång till rörelsekapital för utbyggnadsplanens investeringar. 12 Trosa Fibernät AB ska underhålla och uppgradera IT-infrastrukturen för god funktionalitet. 13 Bolaget utfäster sig att hyra ut tomrörskapacitet eller svartfiber till varje aktör som så önskar. 14 Bolaget ansvarar för att dokumentera kanalisation och fibernät samt att genomföra erforderlig inmätning därav. 15 Kommunen ska verka för att sprida information om IT-infrastrukturen till invånare och verksamheter, samt förmedla intresseanmälningar för anslutning till IT-infrastrukturen samt att möjliggöra sådan intresseanmälan via kommunens hemsida. 16 Trosa kommun åtager sig att verka för att samförläggning kan göras av fiber tillsammans med andra ledningsslag vid nyexploateringar respektive ombyggnader av befintliga områden. 17 Trosa kommun får tillgång till fibernätet för kommunens verksamheter och fastigheter på två fiberpar enligt överlåtelseavtal för fiber, daterat 2010-04-26 under avtalad tid 30 år utan ersättning. 18 För anslutning av nya kommunala fastigheter till Trosa Fibernät AB:s infrastruktur betalar kommunen gängse anslutningsavgift, enligt bolagets gällande taxa. 19 Detta avtal gäller från dagen för undertecknandet till och med 2021.12.31. 2 (3)
20 Har inte avtalet sagts upp skriftligen senast ett år före avtalsperiodens slut, förlängs det att gälla ytterligare två år. Därefter förlängs avtalet med två år i taget med iakttagande av ett års uppsägningstid. 21 Trosa Fibernät AB ansvarar för all erforderlig rapportering till externa organ, myndigheter etc. ang. bredbandsutvecklingen i kommunen. 22 Uppföljning av handlingsplan sker årligen, där bolaget redovisar uppnådda mål i form av anslutningar, vad avser bostäder räknat som antal hushåll som fått tillgång till fiberslutning. Trosa kommun Trosa Fibernät AB l 3 (3)
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/22 2014-02-03 Kanslichef Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax. 0156-520 32 jakob.etaat@trosa.se Ny bolagsordning för Trosabygdens Bostäder AB (Trobo) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till ny bolagsordning för Trosabygdens Bostäder AB. att uppdra till ägarombudet att överlämna bolagsordningen till bolagsstämman att fastställas enligt fullmäktiges förslag. Ärendet Trosa kommun föreslås förvärva aktier i Trosa Fibernät AB (Trofi) som idag är ett helägt dotterbolag till Trosabygdens Bostäder AB (Trobo). Parallellt med detta har förslag till ägardirektiv tagits fram för Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB (Trohold) och en genomlysning gjorts av samtliga bolagsordningar. Förändringarna i bolagsordningen för Trosabygdens Bostäder AB rör primärt följande delar: 3 Verksamhetens föremål Paragrafen skrivs om för att på ett tydligare sätt korrelera med lagstiftningens krav på att kommunala bolag ska följa lokaliseringsprincipen. Ändringarna medför även att hyresgästernas möjlighet till boendeinflytande förtydligas. 1 (2)
4 Underställningsplikt och uppsiktsplikt Ordet inspektionsrätt ändras till uppsiktsplikt för att bättre överensstämma med den terminologi som används i KL 6 kap 1, som paragrafen utgår ifrån. 11 Offentlighet Rätten att ta del av allmän handling regleras i Offentlighets- och sekretesslagen och i Tryckfrihetsförordningen. Paragrafens är därför överflödig och föreslås utgå. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef Bilagor Förslag till bolagsordning för Trosabygdens Bostäder AB (Trobo) (Tillägg är markerad med understruken text och strykningar är markerad med genomstruken text.) 2 (2)
Trosabygdens Bostäder AB Org nr 556476-7704 Bolagsordning 1 Firma Bolagets firma är Trosabygdens Bostäder Aktiebolag. 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Trosa kommun, Södermanlands län. 3 Verksamhetens föremål Bolaget skall med iakttagande av kommunala intressen förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Bolaget kan även förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter för den kommunala verksamheten. 4 Verksamhetens ändamål Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Trosa kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Bolaget ska Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjningen i kommunen samt tillhandahålla lokaler för kommunal verksamhet, och vidare kompletterande lokaler för kommersiell uthyrning. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. 5 Underställningsplikt och inspektionsrätt uppsiktsplikt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Trosa kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall vara lägst 20.000.000 kronor och högst 80.000.000 kronor.
7 Antal aktier I bolaget skall det finnas lägst 20 000 aktier och högst 80 000 aktier. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av tre ledamöter med lika många personliga ersättare. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Trosa kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorsersättare utses. Revisorns och i förekommande fall ersättarens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Trosa kommun utse en lekmannarevisor med ersättare. Det åvilar lekmannarevisorn att till årsstämman lämna en särskild berättelse. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma Årsstämman skall hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämman skall följande ärenden förekomma för behandling: 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två justeringsmän 5. Godkännande av dagordning 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport 8. Beslut om - fastställelse av resultat- och balansräkningen - dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen - ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelse, revisorn och lekmannarevisorn med ersättare
10. Val av revisor och revisorssuppleant (i förekommande fall) 11. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår är 1/1-31/12. Bokslutet skall vara färdigställt senast den 1/4 påföljande år. Räkenskaperna jämte tillhörande handlingar samt av styrelsen och verkställande direktören avgiven årsredovisning för senaste räkenskapsåret skall då för granskning överlämnas till revisorerna, vilka inom en månad bör avlämna revisionsberättelse. 14 Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av bolagets handlingar enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen. Frågan om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören. Vägran att utlämna handling skall på sökandens begäran prövas av styrelsen. 15 14 Upplösning Upplöses bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Trosa kommun att användas till främjande av bostadsförsörjningen i kommunen 16 15 Ändring Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Trosa kommun. :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/23 2014-02-03 Kanslichef Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax. 0156-520 32 jakob.etaat@trosa.se Ny bolagsordning för Trosa Fibernät AB (Trofi) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till ny bolagsordning för Trosa Fibernät AB. att uppdra till ägarombudet att överlämna bolagsordningen till bolagsstämman att fastställas enligt fullmäktiges förslag. Ärendet Trosa kommun föreslås förvärva aktier i Trosa Fibernät AB (Trofi) som idag är ett helägt dotterbolag till Trosabygdens Bostäder AB (Trobo). Parallellt med detta har förslag till ägardirektiv tagits fram för Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB och en genomlysning gjorts av samtliga bolagsordningar. Förändringarna i bolagsordningen för Trosa Fibernät AB rör primärt följande delar: 3 Verksamhetens ändamål Ordet fibernät byts ut mot ordet bredbandsnät för att förtydliga att bolaget tillhandahåller bredbandsnät även i annan form än via fiber. Formuleringen med iakttagande av lokaliseringsprincipen läggs till för att understryka att företagets verksamhet ska bedrivas inom Trosa kommuns territoriella gränser. 4 Underställningsplikt och uppsiktsplikt Paragrafen tillförs för att förtydiga fullmäktiges rätt att ta ställning i ärenden av principiell betydelse eller av annars större vikt (enligt KL kap 3 17). Ordet 1 (2)
inspektionsrätt ändras även till uppsiktsplikt för att bättre överensstämma med den terminologi som används i KL 6 kap 1, som paragrafen utgår ifrån. 5 Aktiekapital Aktiekapitalet utökas till lägst 5 000 000 kronor och högst 20 000 000 kronor. 6 Antal aktier Antalet aktier utökas till lägst 5 000 aktier och högst 20 000 aktier. 7 Styrelse Förändringarna innebär att styrelsen ska utses av fullmäktige i Trosa kommun, med förordnanden under en mandatperiod. 9 Lekmannarevisor Bolagsordningen kompletteras med en paragraf innebärandes att kommunfullmäktige ska utse en lekmannarevisor med ersättare att till årsstämman lämna en särskild revisionsberättelse. 11 Rätt att ta del av allmän handling Rätten att ta del av allmän handling regleras i Offentlighets- och sekretesslagen och i Tryckfrihetsförordningen. Paragrafens är därför överflödig och föreslås utgå. 13 Upplösning Då bolaget kommer att ha fler än en ägare skrivs paragrafen om så att bolagets behållna tillgångar tillfaller ägarna i proportion till aktieinnehavet. Johan Sandlund Kommunchef Jakob Etaat Kanslichef Bilagor Förslag till bolagsordning för Trosa Fibernät AB (Tillägg är markerad med understruken text och strykningar är markerad med genomstruken text.) 2 (2)
Bolagsordning för Trosa Fibernät AB: 1 Firma Bolagets firma är Trosa Fibernät AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Trosa kommun, Södermanlands län. 3 Verksamhetens ändamål Bolaget skall driva, äga och bygga ut fibernät bredbandsnät och hyra ut kapacitet i fibernät bredbandsnätet i Trosa kommun samt idka därmed förenlig verksamhet. Ändamålet med bolagets verksamhet är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, främja utbyggnad av fibernät bredbandsnät för att ge enskilda, organisationer och företag tillgång till goda digitala kommunikationer. 4 Underställningsplikt och uppsiktsplikt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Trosa kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt att i övrigt ha uppsikt över bolaget och dess verksamhet. 4 5 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst 2 000 000 5 000 000 kronor och högst 8 000 000 20 000 000 kronor. 1 (4)
5 6 Antal aktier I bolaget ska det finnas lägst 2 000 5 000 aktier och högst 8 000 20 000 aktier. 6 7 Styrelse Styrelsen skall bestå av fem ledamöter med två suppleanter. Ledamöterna och suppleanten väljes årligen på årsstämma för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Trosa kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 7 8 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med en revisorssuppleant. 9 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Trosa kommun utse en lekmannarevisor med ersättare. Det åvilar lekmannarevisorn att till årsstämman lämna en särskild berättelse. 8 10 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 2 (4)
9 11 Ärenden på årsstämma På årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1) Stämmans öppnande 2) Val av ordförande vid stämman 3) Upprättande och godkännande av röstlängd 4) Godkännande av styrelsens förslag till dagordning 4) Val av en eller flera justerande 5) Godkännande av dagordning 6) Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7) Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 8) Beslut a) om fastställelse av resultaträkning och balansräkning b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör 9) Fastställande av arvoden till åt styrelsen och revisorn i vissa fall lekmannarevisorerna 10) Val av styrelse samt revisor och revisorssuppleant när så skall ske 11) Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen 10 12 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. Bokslutet skall vara färdigställt senast den 1/4 påföljande år. Räkenskaperna jämte tillhörande handlingar samt av styrelsen och verkställande direktören avgiven årsredovisning för senaste räkenskapsåret skall då för gransknig överlämnas till revisorerna, vilka inom en månad bör avlämna revisionsberättelse. 3 (4)
11 Rätt att ta del av allmän handling Allmänheten har rätt att ta del av bolagets handlingar enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen. Frågan om utlämnande avhandling avgörs av verkställande direktören. Vägran att utlämna handling skall på sökandes begäran prövas av styrelsen. 12 13 Upplösning Upplöses bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Trosabygdens Bostäder AB att användas för främjande av digital kommunikation i kommunen. aktieägarna i proportion till aktieinnehavet. 13 14 Ändring Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Trosa kommun. ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: 4 (4)
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2014/24 2014-02-03 Kanslichef Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax. 0156-520 32 jakob.etaat@trosa.se Ny bolagsordning för Trosabygdens Holding AB (Trohold) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till ny bolagsordning för Trosabygdens Holding AB. att uppdra till ägarombudet att överlämna bolagsordningen till bolagsstämman att fastställas enligt fullmäktiges förslag. Ärendet Trosa kommun föreslås förvärva aktier i Trosa Fibernät AB (Trofi) som idag är ett helägt dotterbolag till Trosabygdens Bostäder AB (Trobo). Parallellt med detta har förslag till ägardirektiv tagits fram för Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB och en genomlysning gjorts av samtliga bolagsordningar. Förändringarna i bolagsordningen för Trosabygdens Holding AB rör primärt följande delar: 3 Verksamhetens ändamål Skrivelsen omformuleras så att verksamhetens ändamål avgränsas till förvaltning av kapital. 4 Underställningsplikt och uppsiktsplikt Paragrafen tillförs för att förtydiga fullmäktiges rätt att ta ställning i ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt (enligt KL kap 3 17). Ordet inspektionsrätt ändras även till uppsiktsplikt för att bättre överensstämma med den terminologi som används i KL 6 kap 1, som paragrafen utgår ifrån. 1 (2)