Kallelse till kommunstyrelsen

Transkript

1 Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef Kallelse Datum Tid: Onsdagen den 1 mars 2017, Kl. 18:00 informationsärenden, stängt sammanträde Kl. 19:00 (cirkatid) beslutsärenden, öppet sammanträde Plats: Folkets Hus, Trosa Gruppmöten: Majoritet: kl. 17:30 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet: kl. 17:00 Sverigedemokraterna: kl. 17:30 Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Kallelse till kommunstyrelsen Informationsärenden (stängt sammanträde) Dnr Regionbildning Sörmland? (Muntlig information från regiondirektör Christine Dahlbom Nygren, biträdande regiondirektör Catharina Frändberg och projektledare Eva Andrén) Information om Ostlänken (Muntlig information från Hans-Erik Eriksson, Koordinator Ostlänken) Information om arbetsmarknadsläget (Muntlig information från Jonas Ivervall, näringslivschef) Till kommunstyrelsen (öppet sammanträde) 1. Anvisningar för budget 2018 och planer Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. Deltar inte i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar inte i beslutet med hänvisning till att Socialdemokraterna lägger egen budget för 2018 med plan Investeringsmedel för förbättrad tillgänglighet på Vagnhärads torg Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 3. Investeringsmedel för inventarier till ny skolpaviljong på Skärlagsskolan KS 2017/17 KS 2017/18 KS 2017/19 Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 4. Exploateringsavtal Långnäs 7:1 i Trosa Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 5. Markanvisning för del av Trosa 10:64 m.fl. (Tomtaklint 1) i Trosa Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. KS 2017/20 KS 2017/21 Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2 TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(3) Kanslienheten Rapport Fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. Förslag till beslut på arbetsutskottets sammanträde: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S): Kommunstyrelsen ska inrätta ett personalutskott för att politiskt prioritera frågan om ökad sysselsättning samt att den handlingsplan som ska stipulera hur kommunen ska gå tillväga för att göra heltid till norm som enligt det tecknade kollektivavtalet mellan SKL och Kommunal ska finnas innan den 31/ underställs kommunstyrelsen för fasställande. Daniel Portnoff (M): Bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång: Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) reserverar sig skriftligen mot beslutet: Frågan om rätt till heltid-möjlighet till deltid har sedan kommunfullmäktiges beslut 2012 om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att åstadkomma ökad sysselsättning inte varit prioriterad av den styrande alliansen. Socialdemokraterna har föreslagit insatser både samt som kan gagna processen. De föreslagna insatserna från ledningsgruppen är inte till fullo då de framgångsfaktorer som finns inte ens berörs i det framtagna underlaget. Att passivt följa frågan i framtida bokslut är inte proaktivt. För att klara framtida rekrytering och låta Trosa kommun vara en modern jämställd arbetsplats måste frågan om heltid som norm bli en realitet i verksamheterna och politiskt prioriteras. KS 2016/127 Till kommunfullmäktige 7. Investeringsmedel för projektet Trafiksäkerhet utanför Safiren Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 8. Minskad investeringsbudget för avloppsförsörjning Tofsö fritidshusområde Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 9. Revidering av lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Trosa kommun Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt teknik- och servicenämndens förslag. 10. Revidering av måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt teknik- och servicenämndens förslag. 11. Bidrag 2017 till fristående gymnasieskolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt humanistiska nämndens förslag. 12. Reviderad taxemodell för tillsyn inom det brandförebyggande området Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag. KS 2017/22 KS 2017/23 KS 2017/24 KS 2017/25 KS 2017/26 KS 2017/27

3 TROSA KOMMUN Kallelse Sida 3(3) Kanslienheten Detaljplan för Långnäs 7:1 m.fl. Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt samhällsbyggnadsnämndens KS 2017/28 förslag. 14. Detaljplan för Öbolandet 39:9 Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt samhällsbyggnadsnämndens KS 2017/29 förslag. 15. Remissvar Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram KS 2016/140 Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 16. Biljettsamverkan Trosabussen och lokal linjetrafik KS 2016/147 Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 17. Sörmlandstaxan Prisnivå periodbiljett och införande av sommarkort KS 2016/146 Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 18. Affärsvillkor, produkter och priser för resande med Gnestapendeln KS 2016/145 Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. 19. Svar på motion om att underlätta mottagande av kommunens nyanlända KF 2016/100 Beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott: Enligt förvaltningens förslag. Förslag till beslut på arbetsutskottets sammanträde: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S): Bifall till motionen. Daniel Portnoff (M): Bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång: Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar enligt förvaltningens förslag. Övrigt 20. Anmälan av delegationsbeslut KS 2017/1 21. Övriga anmälningsärenden KS 2017/2 Daniel Portnoff Ordförande Helena Edenborg Sekreterare

4

5 Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/17 Anvisningar för budget 2018 och planer Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget på budgetanvisningar för 2018 med planer Ärendet Ekonomienheten har upprättat anvisningar för nämndernas arbete med budget 2018 med planer Liksom tidigare år bygger budgetförutsättningarna på en befolkningsprognos där det klart framgår förväntat ökat eller minskat behov inom framförallt förskola och skola samt äldreomsorg. Då befolkningen ökade så mycket under oktober och november månad har befolkningen reviderats upp med 80 invånare Denna åtgärd har aldrig gjort förut och den påverkar endast beräkningen av skattenettot och inte invånare i olika åldrar. Den skatteprognos som ligger till grund för budgetanvisningarna är Sveriges Kommuners och Landstings prognos från december Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Budgetanvisningar budget års GPF-bilaga Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

6 Budgetanvisningar Budget 2018 Flerårsplan Behandlas i Kommunstyrelsen Postadress: Trosa Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

7 Budgetprocess... 1 Ekonomistyrning och spelregler... 2 Budgetförutsättningar ekonomiskt utrymme... 3 Utgångspunkter för 2018 och Uppräkning av löner och priser... 4 Demografiska variabler... 4 Rationaliseringar och nettokostnadsminskningar Ettårssatsningar 2017 som tas bort Utökningar av ram i budget 2017, tkr, som kvarstår och räknas upp med löne- och prisökning... 6 Budget/ramförändringar (justeras senare med bl.a. kapitaltjänst)... 7 Sammanställning av ramförändringar per nämnd o utskott Riktlinjer för budgetarbetet... 9 Mål och nyckeltal Kvalitet Kommunalskatt och generella statsbidrag Finansiella förutsättningar Investeringsbudget anläggningar (tkr) Avskrivningar, ränta och kapitalkostnader Anläggningstillgångar Anvisningar och mallar Tidsplan för budget

8 Budgetprocess Budgetprocessen syftar till att ge kommunstyrelse och kommunfullmäktige tillräcklig information och bra beslutsunderlag inför beslut om budget 2018 och flerårsplan och de politiska prioriteringar som varje budgetbeslut innebär. Processen syftar också till att ge goda förutsättningar för nämnder/utskott och kontor att planera och styra sin verksamhet mot fastställda mål och inom ramen för tillgängliga resurser. Från och med budget 2006 har gemensamma planeringsförutsättningar, GPF, tagits fram som underlag i budgetarbetet. Befolkningsprognoser, demografiska variabler, visar förändringar av barn i förskole-, grundskole- och gymnasieåldern. Från och med budget 2015 baseras hela budgeten för äldreomsorg på befolkningsprognosen för samtliga invånare 65 år och äldre. Utbyggnad av gator och vägar påverkar kostnader för underhåll och drift, varför dessa också ingår i beräkning av ökade kostnadsramar. Antalet invånare för hela kommunen påverkar kommunens skatteintäkter. Ledningsgruppen träffades 1-2 december 2016 för att gå igenom de gemensamma planeringsförutsättningarna inför budget 2018 med planer Befolkningsprognoserna för har anpassades efter förra årets befolkningsökning och planerade nya bostäder. Befolkningsprognoserna baseras varje år på kommunens befolkning per 30 september. År 2008 hade Trosa en stor befolkningsökning, vilket främst märktes på antalet barn i för- och grundskola ökade befolkningen med endast 42 invånare i snitt per år. Under 2015 ökade befolkningen med totalt 214 invånare och 2016 med 216 till och med september. Under oktober och november 2016 ökade kommunens befolkning med ytterligare 114 invånare. För första gången sedan Trosa började ta fram GPF har kommunens invånarantal ökat så mycket på senhösten. Skatteprognoserna för har därför baserats på 80 fler invånare per år. De 80 fler invånarna ligger inte med som grund för fler unga eller äldre i GPF. Naturligtvis kommer de att medföra ökade kostnader i verksamheterna, men det kommer att regleras med fördelning från central buffert hösten Kommunstyrelsens anslag för central buffert utökades med 5 Mkr 2017 och med ytterligare 0,3 Mkr Ledningsgruppen har Kommunfullmäktiges uppdrag att ta fram förslag på rationaliseringsåtgärder varje år från och med budget För åren var uppdraget 5 miljoner kronor per år och från och med budget 2010 med 3 miljoner per år. Rationaliseringarna för är genomförda och de för 2017 beslutades i samband med budgetbeslutet för Ledningsgruppen har presenterat ett enigt förslag på rationaliseringsåtgärder för 2018 och 2019 för ordförandegrupp och opposition. När kommunen, under våren 2015, gjorde sin första årsprognos för året så var kostnadsökningarna betydande framförallt inom vård och omsorg. Ledningsgruppen fick i uppdrag att ta fram och föreslå besparingar på 10 Mkr att presentera för majoriteten under hösten. Ledningsgruppen redovisade besparingsförslag på totalt 9,7 Mkr varav 0,6 Mkr beslutades i samband med reviderad budget för 2016 och 9,1 Mkr genomförs Samtidigt utökades Vård och omsorgsnämndens ram med 5 Mkr

9 Kommun- och ekonomichef redovisade de ekonomiska förutsättningarna för ordförandegruppen januari 2017 tillsammans med ledningsgruppen. Samma redovisning gjordes för oppositionen 8 februari. Politiska direktiv till budgetanvisningar för 2018 med flerårsplan lämnades av kommunalrådet 27 januari. Ekonomistyrning och spelregler Kommunfullmäktige antog i juni 2003 en ny ekonomistyrningsmodell för Trosa kommun och dess bolag. Ekonomistyrningsprinciperna reviderades i november 2007 för att börja gälla från Under 2009 har ekonomistyrprinciperna revideras avseende central buffert för att omfatta även äldreomsorg. Ekonomistyrning i Trosa kommuns koncern innebär: En medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till rimlig kostnad, allt inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål. Följande grundläggande spelregler gäller i kommunen: Inga tilläggsanslag beviljas under budgetåret. Nämnderna ansvarar för att hålla verksamheten inom beslutad ram, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag fullmäktige lagt fast samt följa upp och utvärdera verksamheten Om förutsättningarna förändras under löpande budgetår ansvarar nämnden för att anpassa och prioritera verksamheten inom gällande ram. Verksamhetsansvariga ansvarar för att hålla sin verksamhet inom beslutad budget, vidta åtgärder under löpande år för att uppnå detta, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag nämnden lagt fast samt följa upp och utveckla verksamheten kontinuerligt. Verksamhetsansvarig är den som driver verksamhet och/eller sköter andra åtaganden och har budgeterade medel för detta. I Trosa ska inga beslut som medför kostnader eller intäkter bokföras utan att ansvar anges. Resultatenhetsansvarig är den som driver verksamhet och erhåller fastställda intäkter i form av peng, check eller pris per utförd prestation. Det ekonomiska resultatet mäts som skillnad mellan intäkter och kostnader. Över-/underskott överförs till nästkommande år. Det innebär att åtgärder vidtas under löpande år för att uppnå ett positivt resultat, att verksamheten drivs enligt de mål/uppdrag nämnden lagt fast samt att uppföljning sker och att verksamheten utvecklas kontinuerligt. Fastställd intäkt i form av peng eller check per utförd prestation är densamma för en privat entreprenör som för en resultatenhet inom kommunen. Den privata entreprenören ersätts även för fastställda overheadkostnader för administration mm, samt för fastställd momskompensation. Kommunstyrelsen bör ha en central buffert som motsvarar 2 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Fördelning av medel från den centrala bufferten ska ske 1 gång per år i samband med att kommunens delårsbokslut med helårsprognos per augusti behandlas i kommunstyrelsen. Från 2010 omfattar kriterierna för fördelning av medel härifrån även äldreomsorg. Reglerna för dessa fastställdes under hösten

10 Fördelning ur den centrala bufferten sker endast utefter fastslagna kriterier. (Se finansiella förutsättningar sidan 11.) Övergår en kommunal verksamhet till privat regi, ska inventering och en marknadsmässig värdering ske av samtliga inventarier och material. Den privata entreprenören erbjuds att köpa inventarier/material till värderat pris. Överenskommelse av att hyra inventarier kan också slutas. Material och inventarier som inte köps eller hyrs av den privata entreprenören ska fördelas inom enheter i kommunal regi. Budgetförutsättningar ekonomiskt utrymme Nämndernas budgetramar ökades 2004 och skatten höjdes med 1 krona. Skatten sänktes med 10 öre 2008, med ytterligare 30 öre 2009, 2 öre 2010 och 20 öre Skatten höjdes med 40 öre De ökade skatteintäkterna som skattehöjningen ger används för avsättningar för kommande kostnader. Kommunens medfinansierar statliga infrastrukturåtgärder och avsättningar görs varje år för att kostnaderna inte ska belasta kommande generationer års budget belastas inte med balanserade underskott från tidigare år. I budget 2017 har ramarna räknats upp med 2,5 % för löner och 1,0 % för övriga kostnader. Kommunals avtal 2016 för undersköterskor gav en större ökning och budgeten 2017 justerades med ökningen. I budget 2018 och plan räknas löner upp med 2,5 %. Övriga kostnader räknas upp med 2,0 % Utgångspunkter för 2018 och 2019 Följande intäkts- eller kostnadshöjningar, jämfört med budget 2017, inryms i nämndernas/utskottens budgetramar tkr (ökade kostnader redovisas med minustecken). 10 öre skatt = tkr Skatten är oförändrad. Förändring från året innan Ökade skatteintäkter Rationaliseringar Nya ettårssatsningar Förra årets ettårssatsningar upphör Demografi skola/barnomsorg* Demografi äldreomsorg* Ökade personalkostnader 2,5% Ökade priser 2% Central buffert Ökade finansiella intäkter Politiska prioriteringar * Belopp i 2017 års priser. 3

11 Uppräkning av löner och priser I ramarna för budget 2018 med planer ingår kostnadsökningar för löner och priser. Löner 2,5 % år Priser 2,0 % år PO-pålägget är oförändrat 2018, dvs. 39,5% på vanliga månadslöner. Kommuninterna kostnader för kost och städ ska räknas upp med 2,4 % för städ och 2,3% för kost I budget 2015 ökades ramen för kost med 500 tkr för att öka andelen ekologisk och närodlad mat och med ytterligare 200 tkr Inför 2018 planeras att utökningen läggs ut på skola/förskola samt vård och omsorg, d.v.s. de som köper måltider. De förskolor som själva tillagar mat ska ha del av anslaget. Budgetramarna för förskola/skola samt vård och omsorg ska räknas upp för kost och städ med den interna prisökningen. Demografiska variabler I bilaga 1, Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), redovisas befolkningsprognoser fram till Dessa redovisas för hela Trosa kommun och för kommundelarna Vagnhärad, Västerljung och Trosa tätort. Uppdelningen i kommundelar skiljer sig från församlingsgränserna för att bättre passa hur arbetet planeras i förskola/skola och inom vård- och omsorg. Bilagan redovisar även samtliga lokaler. Åldersgrupper inom förskola/skola är: 1-5 år Förskola 6 15 år f-klass år 9 i grundskolan, skolbarnomsorg år gymnasium De kostnader som redovisas för skolan baserar sig på den ersättning, peng per elev som skolorna får per ålderskategori. Pengen utgår från höstreviderad budget 2017 för alla år. För gymnasieskolan, så grundar sig beloppet på 2017 års snittkostnad per elev. När det gäller förskolan så har kostnaderna beräknats enligt peng per timintervall. Hur stor andel av Trosas 1-3 respektive 4-5 åringar som går i förskola, har styrts av andelen barn i februari och september 2016 som gick i förskolan. Befolkningsförändring för år 1-5, 6 samt 7-9, samt för varje årskurs för grundskolan redovisas också för att tydliggöra förändringar per skola. Åldersgrupper inom äldreomsorg är: år äldreomsorg år äldreomsorg som statistiskt och erfarenhetsmässigt kräver något mer omsorg. 90-w år äldreomsorg som statistiskt kräver mycket omsorg. Från 2015 har hela budgetramen för äldreomsorg beräknat med utgångspunkt från samtliga invånare 65 år och äldre. Beloppen baseras sig på prislappar i det nya kostnadsutjämningssystem som började gälla i Sverige

12 Rationaliseringar och nettokostnadsminskningar 2018 Liksom tidigare år är detta ledningsgruppens förslag. Detaljerna beslutas politiskt i samband med budgetberedningen i maj. TOT Rationaliseringar 2017 års nämnd/utskott 1 årssatsningar bort Ration Ration Totalt minskn 2018 pol ledn KK EKO SBN Skola SOC K&F VON T&S REV MN FIN Ettårssatsningar 2017 som tas bort 2018 Ettårssatsningar 2017 Tkr Nämnd Summa nämnd Utvecklingsmedel 800 VON 800 Kulturskolan 100 KFN Biblioteken 100 KFN Offentlig konst utemiljö 200 KFN 400 Utvecklingsmedel 500 KFTS/TSN Industrigatan LOVE TSN Kampanj minska avfallsmängd 100 TSN Kansli utvecklingsmedel 200 KS/KK Ledningsgruppsutveckling 200 KS/KK Personalpengar sjukfrånvaro 200 KS/KK Hemsidan/information 200 KS/KK Ostlänken 400 KS Brottsförebyggande arbete 300 KS Projekt digital bygglovshanteri 200 SBN 200 Kunddialog förskola/skola 200HUM/skolan 200 IT-system IFO 300 HUM/IFO

13 Utökningar av ram i budget 2017, tkr, som kvarstår och räknas upp med löne- och prisökning Inför varje budget har kostnadsramarna räknats upp eller justerats för Löneökningar Prisökningar Demografiska förändringar för barn och unga samt äldre medborgare Ovanstående kostnadsökningar finns inte med i nedanstående redovisning. Det gör inte heller ökade kostnader som reglerats med internhyra och ökade kapitaltjänstkostnader. Verksamheternas budgetramar utökades även 2012 till 2016, men dessa redovisas inte här Ramökningar 2017 HUM skola/barnomsorg Modermål 700 Komvux/Sfi 500 Ingen fryst peng Vård och omsorg Förstärkning funktionshinderområd Drift It-system/arbetskläder 600 Löneökning USK 597 Kultur och fritid Ökade kostnader Folkets Hus 200 Teknik och service Drift mer gator, parker, mm Ekologist/närodlad mat 200 Planerat underhåll fastigheter Kommunstyrelsen Turism 400 Kollektivtrafik 200 Finans Central buffert Medfinansiering statlig infrastr Buffert/förstärkning Totalt

14 Budget/ramförändringar (justeras senare med bl.a. kapitaltjänst) Ramarna är uppräknade enligt de ekonomiska förutsättningarna som har beskrivits. Ekonomienheten kommer att göra teknisk justering av ram med hänvisning till förändrade kapitaltjänst och internhyreskostnader. Förändring av nettoramar inför budgetanvisningar Ramar (tkr) Kommunstyrelse Politisk ledning Kommunkontor Ekoutskottet Central buffert Humanistisk nämnd Barnomsorg o utbildning Individ och familjeomsorg Kultur & fritid Vård- & omsorgsnämnd Teknik & service skatt Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision Övr kommungem poster Pensioner Kommmungemensamt Medfinansioering infrastruktur nya satsningar Rationaliseringar 3 mkr 2016 o 2017 ligger i ovanstående ramar Finansnetto Ökade avskrivningar Politiska prioriteringar Tot skattefin verks Skattenetto

15 Sammanställning av ramförändringar per nämnd o utskott 2018 Nämnd/utskott Ettårssats.2017 som ska bort Ramförändringar Rationaliseringar 2018 Totalt netto KS Löner, priser och PO netto Kansli utvecklingsmedel -200 Ledningsgruppsutveckling -200 Personalpeng sjukfrånvaro -200 Hemsida/information -200 Ostlänken -400 Brottsförebyggande arbete -300 Rationaliseringar -159 Ekoutskott Löner, priser och PO netto 44 Rationaliseringar -10 Totalt KS Central buffert SBN Löner, priser och PO netto 320 Digital bygglovshantering -200 Rationaliseringar -6 Totalt SBN Utbildning/barnomsorg Löner, priser och PO netto Demografi skolan 2017 års pris Kunddialog föskola/skola -200 Rationaliseringar Totalt utbildning/barnoms Individ o familjeomsorg Löner, priser och PO netto 520 IT-system IFO -300 Rationaliseringar -46 Totalt Individ & familj Kultur & fritid Löner, priser och PO netto 895 Kulturskolan -100 Biblioteken -100 Offentlig konst utemiljö -200 Rationaliseringar -199 Totalt kultur o fritid Vård och omsorg Löner, priser och PO netto Demografi VON 2017 års nivå Utvecklingsmedel -800 Rationaliseringar -679 Totalt VON

16 Nämnd/utskott Ramförändringar Ettårssats som ska bort Rationaliseringar 2018 Totalt netto Teknik o service Löner, priser och PO netto Demografi gator, mm 0 Utvecklingsmedel -500 Industrigatan love Kampanj minska avfallsmängder -100 Rationaliseringar -179 Totalt TSN skatt Miljönämnden Löner, priser och PO netto 46 Rationaliseringar -1 Totalt MN Revision Löner, priser och PO netto 16 Rationaliseringar -4 Totalt revision Finansförvaltning Löner Ökade finansiella intäkter Ettårssatsningar Rationaliseringar -550 Totalt finansen Politiska prioriteringar Ökade avskivningskostnader 0 0 Ettårssatsningar Totalt finans exkl skatt Riktlinjer för budgetarbetet Nämnderna ska bygga sitt arbete för budget 2018 och plan med budget 2017 som utgångspunkt. Kostnader och intäkter räknas upp med generella påslag enligt beskrivningarna under huvudrubrik Uppräkning av löner och priser och räknas ner med 2018 års rationaliseringar, 2017 års ettårssatsningar samt upp eller ner med demografi. Nämndens buffert bör vara i storleksordningen 1 procent av budget för att under året kunna klara förändringar inom fastställd budgetram. Bufferten ska rymmas inom ram. Nämnden har ett ansvar för att nödvändiga kostnadsanpassningar genomförs. Nämnderna ska presentera ett budgetförslag i enlighet med fastställd ram. Medel för ettårssatsningar fördelas i samband med budgetberedningen i maj. 9

17 Mål och nyckeltal Kommunfullmäktiges mål följs upp i samband med årsredovisningen. Samma sak gäller nämndernas mål. Inför 2018 kan en del nämnder önska att förändra målen något. Nyckeltal som direkt kan relateras till budgeterade medel ska alltid redovisas med så objektiva mått som möjligt. Dessa följs sedan upp i delårs- och årsbokslut. Kvalitet Trosa kommun medverkar nu tillsammans med 251 andra kommuner i Sveriges Kommuners och Landstings projekt, Kommunens kvalitet i korthet. Här följs kommunens kvalitet upp ur ett medborgarperspektiv. Flera av Kommunfullmäktiges och nämndernas mål mäts och har mätts genom detta projekt. Genom att ingå i detta projekt får Trosa möjlighet att jämföra sig med andra kommuner och med sig själv i tiden. Vi har också stora möjligheter att hitta goda exempel för vissa verksamheter. Projektet har utökats varje år med att fler kommuner valt att delta. Trosa genomför också Medborgarundersökning vartannat år från Hösten 2017 är det dags för en sjätte Medborgarundersökning som genomförs av SCB. Även härifrån mäts flera och viktiga mål upp. Medborgarperspektivet är centralt då Kommunfullmäktige fastställer mål och det ska genomsyra alla kommunala verksamheter. Kommunalskatt och generella statsbidrag Kommunen baserar sina beräkningar över skatteintäkter på Sveriges kommuner och Landstings antaganden och prognoser. Enligt skatteprognos, från , beräknas kommunens skattenetto öka med 25,6 Mkr jämfört med budget Skatteprognosen har beräknats med befolkningsutvecklingen i de gemensamma planeringsförutsättningarna som underlag. För fösta gången har sedan 80 fler invånare adderats inför skatteberäkningen till följd av den stora befolkningsökningen under senhösten SKL skrev i december 2016: År 2017 kan beskrivas som ett högkonjunkturår. Därefter beräknas den ekonomiska utvecklingen återgå till mer normala och mer måttliga tal. Det betyder en betydligt långsammare tillväxt i skatteunderlaget än vad som noterats de senaste åren. Samtidigt är de demografiska utmaningarna fortsatt besvärliga. Det gör att ett betydande gap riskerar uppstå mellan kommunsektorns kostnader och intäkter Utvecklingen åren Försämrade förutsättningar för kommunsektorn En mer normal långsammare utveckling av skatteunderlaget, samtidigt som kommunsektorns kostnader växer i relativt snabb takt, innebär att ett betydande och växande gap riskerar uppstå mellan sektorns kostnader och intäkter. 10

18 Finansiella förutsättningar Kommunens målsättning för resultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag är minst 2 procent. Medel avsätts i Kommunstyrelsens centrala buffert. Denna buffert kan användas till att: täcka ökade kostnader för fler förskole-/skolbarn än vad som budgeterats samt dyrare programval i gymnasieskolan täcka ökade LSS-kostnader täcka för ökade kostnader för fler äldre invånare vilket medför ökade behov av vård och omsorg täcka minskade skatteintäkter täcka ökade pensionskostnader öka kommunens resultat Under 2016 räckte inte bufferten. 6,4 Mkr belastade resultatet. Inför 2017 ökades bufferten med 5 Mkr. 11

19 Investeringsbudget anläggningar (tkr) Överföring från 2016 till 2017 beslutas i samband med årsbokslut Då tas budget 2016 bort Projekt T Överfört Budget Budget Plan Plan skattefinansierade b från Stabilisering skredriskområden Statsbidrag Fritidsanläggningar och Fastigheter Planerat underhåll X X X X Investeringsreserv Fastigheter X X X X Nytt tak Trosa Vårdcentral X X Solceller 280 m 2 Taket VC? X Renovering Trosa VC X X X Konvertera VC till fjärrvärme n X Reparationer/underhåll Industrigatan X X X X Omläggning tak Industrigatan 8 o 8A + ommålning X Hyresgästanpassning Trobo X Fageräng belysning/personalutrymme X Nya avd Fagerängs förskola X X Fagerhult flytt 2 avd paviljong X Skärgårdens förskola, inkl yttre miljö X Solceller Skärgården X Tomtaklints förskola inkl entré X Hasselbacken ytskickt och utemiljö X Ytrenovering Kyrkskolan X X Ytrenovering Fornbyskolan X Skolgården Hedeby/Fornby X X Hedeby hemkunskap X Markförberedelser plugin skolor/förskolor X Upprustning utemiljö förskolor/skolor X X X X Skatepark X Lekpark, Safiren o sedan spindelparken X X Idrottsplatser Häradsvallen X X Skärlagsvallen X Vagnhärads utegym X Pensionärernas hus utegym X Lånesta gård upprustning X Ny offentlig toalett hamnen X Badplats Borgmästarudden X Utöka satsning Sillebadet X Muddring Tureholmsviken n X X X X Vandringshinder Trosaån X Folkets hus köp X Folkets hus underhåll X X X Paviljong X Summa

20 Överfört Budget Budget Plan Plan Gator och parker från Planerat underhåll X X X X Trafiksäkerhetsåtgärder n X X X X Lekplatser n X X X X Utveckling parker grönmiljö n X X X X Utbyte av armaturer X X X X Belysning säkerhet BRÅ hela kommunen X X X X Belysning offentliga miljöer X X Julbelysning X X X Belysning utmed Gnestavägen i Vagnhärad X Proj Trosaån X Trafiksäkerhet utanför Safiren X Grusad GC-väg Lånesta-Hagarna X Grusad parkering med belysning Lånesta 40 platser X GC-vägar vad bör göras? X X X GC-väg Västerljung-Vagnhärad X Gång- och cykelväg till ridskolan vid Tureholm X Laddstolpar för elbilar X X X Hamnen spontning etapp 1 av 3 X Hamnen spontning etapp 2 av 3 X Summa TOTALSUMMA Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan avgiftsfinansierade från Planerat underhåll X X X Utredning VA-plan X Överföringsledning Trosa-Vagnhärad X X Pumpstation Högbergsgatan X X Allégatan X Nyängen etapp 2 vattenledning X X Översvämningsutredning Smäckbrogatan X Pumpstationer Gunnarstensgatan X X X Proj. Vattentäkt/-verk Sörtuna X Ny huvudvattenledning Sörtuna X Renovering Vagnhärads vattentorn X X Skärlagsparken dagvattenmagasin X Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning X X Tofsö X Ny centrifug Trosa ARV X Återvinning Västerljung X Återvinningsstation Källvik X Summa avgiftsfinansierat

21 Projekt Överfört Budget Budget Plan Plan skattefinansierade från Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret Inventarier förskolor/skolor Inventarier socialkontoret Kultur och Fritid Inventarier Oförutsett Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret Förbifart Trosa Teknik och servicenämnd Städutrustning Köksutrustning Inventarier tekniska kontoret Traktor Arbetsmarknadsenheten Kommunstyrelse IT-investeringar IT-investeringar skolan (ny- o reinvestering) Inventarier kommunkontoret Investeringsreserv 2 milj Delsumma nämnder Summa skattefinansierade Totalt Avskrivningar, ränta och kapitalkostnader Avskrivningar påbörjas då investeringarna tas i bruk och beräknas linjärt, dvs lika stora belopp varje år. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. De avskrivningstider som tillämpas är utifrån bedömning om nyttjandeperiod och livslängd. Komponentavskrivning har införts från Samtliga anläggningstillgångar har kategoriserats i olika komponenter som var och en har olika livslängd. Nämnderna har kostnadsansvaret för kapitaltjänstkostnaderna (avskrivningar samt ränta på bokförda värdet av anläggningstillgångarna). Kapitalkostnaderna beräknas enligt nominell metod och under 2017 är internräntan 1,5 procent. I budget 2018 beslutas räntesatsen för Kapitaltjänstkostnaderna debiteras verksamheterna månaden efter att investeringen är avslutad och har tagits i drift. Tillkommande eller minskade kapitaltjänstkostnader för beslutade och pågående investeringar ska läggas in i budget

22 Anläggningstillgångar Alla driftkonsekvenser av investeringsverksamheten ska rymmas inom nämndens budgetförslag. För nya förslag till investeringsprojekt ska driftkostnaderna specificeras i budgetförslaget. Med investering avses inventarier, maskiner fordon etc med en livslängd överstigande 3 år och ett värde överstigande 1/2 prisbasbelopp. För att en underhållsåtgärd på kommunens fastigheter, gata/park eller va/renhållning ska bokföras som investering ska värdet överstiga 2 prisbasbelopp samt öka kommunens tillgångsvärden. Anvisningar och mallar Ekonomi Mall för nämndernas budget kommer att finnas i Word under ekonomifliken på intranätet vecka 13. Budgetanvisningar och gemensamma planeringsförutsättningar hittar du på samma ställe Personalkostnader Nämnden bör, för egen del, ta fram en personalbudget som underlag för budgetarbetet. Verksamhetsmått/jämförelsetal Nämndernas material bör innehålla objektiva jämförelsemått. 15

23 Tidsplan för budget Samverkan av respektive nämnds förslag till budget skall ske inom ramen för det lokala samverkansavtalet. För samverkan av det samlade budgetförslaget svarar kommunkontoret. Tidplan, budgetprocessen 1-2 december Ledningsgruppen Genomgång av gem.plan.föruts (GPF) o lön/prisuppr januari Ordförandegrupp Redovisning ekonomiska och ledningsgrupp förutsättningar 8 februari Oppositionen Redovisning ekonomiska förutsättningar 13 februari Ksau Budgetanvisningar o GPF 27 februari Central samverkan Budgetanvisningar o GPF 1 mars KS Budgetanvisningar o GPF mars-april Nämnder Budgetarbete april-9 maj Nämnder Beslut om budgetförslag 15 maj Budgetberedning Majoriteten 17 maj Nämndsordförande/ Oppositionen Produktionschef 22 maj Ksau Budgetförslag 2018, flerårsplan maj Central samverkan Budgetförslag 2018 med flerårsplan 31 maj KS Budgetförslag 2018 med flerårsplan 14 juni KF Budgetbeslut 2018 med flerårsplan

24 Bilaga till budgetanvisningar Gemensamma planeringsförutsättningar GPF Trosa kommun Sammanfattning av demografiska variabler samt hur den påverkar kostnadsutvecklingen för förskola/skola samt äldreomsorg. 1

25 Demografiska variabler... 3 Befolkningsprognos alla åldrar... 4 Befolkningsförändringar per kommundel... 6 Rampåverkan på grund av demografi beräknas med följande faktorer som grund: Demografins påverkan på skolans ram i 2017 års nivå Karta GPF-områden/kommundelar Vagnhärad Västerljung Trosa tätort Trosa kommuns äldre befolkning Äldreomsorgens budgetram förändringar enligt demografi Äldre invånare i varje kommundel Äldre invånare i varje kommundel Lokaler

26 Demografiska variabler På följande sidor redovisas befolkningsprognoser fram till 2021 för hela Trosa kommun. De åldersgrupper som redovisas på följande sidor i denna sammanfattning är: Samtliga invånare som utgör underlag för kommande års skatteprognoser. 1-3 år Förskola 4-5 år 6 år Förskoleklass 7 11 år år Grundskola Skolbarnomsorg år Gymnasium år äldreomsorg år 90- år De kostnader som redovisas för grund- och gymnasieskola baserar sig på peng i budget 2017 för alla år. Kostnaderna för förskolan baserar sig på faktiskt timintervall i februari och september 2016 samt peng/timintervall. Kostnaderna för förskola och skolbarnomsorg har, liksom tidigare år, baseras på andel barn 1-5 år i februari och september 2016 som gick i förskola. Från och med budget 2016 baseras andelen barn i förskola beroende på ålder 1-3 år eller 4-5 år. Skolbarn som går i skolbarnomsorg har beräknats enligt Skolverkets statistik, förutom för 6-åringarna där vi beräknar att 100 procent går i förskoleklass och skolbarnomsorg. Avseende äldreomsorg baseras budgetramen på samtliga invånare 65 år och äldre. Budgetramen för äldreomsorg baseras på kostnader som anges i kostnadsutjämningssystemet. De antaganden som har gjorts då kostnaderna beräknats per år redovisas tydligt. 3

27 Befolkningsprognos alla åldrar År/ ålder w Summa Denna befolkningsprognos är underlag för beräkning av budgetårens skatteintäkter och generella statsbidrag. Då befolkningen ökade så mycket under oktober och november 2016 har invånarantalet räknats upp med 80 invånare Befolkningen vi räknar skatt på. Efter stor inflyttning okt-nov 16 har 80 inv lagts till GPF 2017 GPF 2018 fler inv I ovanstående graf ser man att befolkningstillväxten justerats uppåt jämfört med förra årets prognos. Befolkningen ökade med 336 invånare 1 november november Invånare skrivna i kommunen 1 november 2017 betalar skatt till Trosa

28 Befolkningsförändringar per år sedan Trosa blev egen kommun Befolkningsförändringar/år Trosa kommun Trosa befolkning i ettårsklasser w Ovanstående graf illustrerar hur kommunens resurser ska fördelas till de största verksamheterna barnomsorg/utbildning samt äldreomsorg. 5

29 Befolkningsförändringar per kommundel Totalbefolkning i Vagnhärad Befolkning Vagnhärad Totalbefolkning i Västerljung Befolkning Västerljung

30 Totalbefolkning i Trosa tätort Befolkning Trosa tätort

31 Förskola, grundskola, skolbarnomsorg och gymnasium Hela kommunen Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Förskoleklass 6 år Grundskola år Grundskola 6 12 år Grundskola år Gymnasieskola år Barn i förskoleåldern Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år år 4-5 år GPF 2017 GPF

32 1400 Grundskola f Förskoleklass Grundskola 1-5 Grundskola 6 6 år 7-11 år 12 år GPF 2017 GPF

33 600 Grundskola Grundskola 7-9 Gymnasieskola

34 13-15 år år , GPF 2017 GPF 2018 Rampåverkan på grund av demografi beräknas med följande faktorer som grund: Befolkning i olika åldrar omräknas till terminer. Exempel: ett barn som är 7 år hösten 2017 är även 7 år våren 2018 (år 1 i grundskolan). Fastställda pengbelopp enligt reviderad budget 2017, samt beräknat snittpris för gymnasielever. Andel barn 1-5 år som går i förskolan beräknas genom hur många barn 1-3 år samt 4-5 år under februari och september 2016 som gick i förskolan. Andelen barn 7-12 år i skolbarnomsorg har beräknats enligt Skolverkets senaste statistik för Trosa. Andel 6-åringar i förskoleklass och skolbarnomsorg har beräknats till 100 procent. Peng Bo-peng 2017, kr/barn/år.-30 t/v 31- t/v 1-3 år år Bo-peng 2017, kr/barn/år 6 år 7-12 år 6-12 år Grundskolepeng 2017, kr/barn/år Kr/elev/år Förskoleklass Skolår Skolår Skolår Gymnasiet, 2017, snitt/elev/år snittkostn netto/elev

35 Andel barn i förskola enligt egen statistik från 2016 och skolbarnomsorg enligt Skolverkets statistik Andel inskrivna barn 1-5 år i % i förskolan enligt egen statistik Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år Andel inskrivna barn 6-12 år i % i skolbarnomsorg enligt Skolverkets statistik Andel på fritids Fritids 6-9 år ,1 90,8 Fritids år ,8 25,2 Demografins påverkan på skolans ram i 2017 års nivå Med ovanstående faktorer har kostnaderna beräknats för respektive år och ålderskategori. Avseende år 2017 har de framräknade beloppen jämförts med ramarna för Budget Här kan man få den första indikationen på om medel från central buffert kan komma att fördelas under 2017 samt om ramarna ska öka eller minska för Ramarna beräknas att öka till följd av demografin. Total sammanställning, förändring tkr, förskola tom gymnasium Ökning av budgetram pga demografiska variabler. TOTALT i tusentals kronor Budget Kostnad per år tkr Ökning per år

36 Beloppen är baserade på 2017 års budget. Beloppen räknas normalt upp med beslutade ökningar för personal- och annan kostnadsökning enligt budgetanvisningarna. Samma sak uppdelat per ålderskategori Förskola 1-5 år Budget Kostnad per år tkr Ökning tkr per år Förändring antal barn Grundskola 6-11 år Budget Kostnad per år tkr Ökning per år Förändring antal barn Grundskola år Budget Kostnad per år tkr Ökning per år Förändring antal ungdomar Skolbarnomsorg Budget Kostnad per år tkr Ökning per år Förändring antal barn Gymnasium år Budget Kostnad per år tkr Ökning per år Förändring antal ungdomar

37 Karta GPF-områden/kommundelar Förskola och skola per kommundel redovisas på följande sidor 14

38 Vagnhärad år år Förskoleklass Grundskola Grundskola Grundskola Gymnasieskola , Barn i förskoleåldern Vagnhärad år 4-5 år Grundskola f-6/budgetår Förskoleklass Grundskola 1-5 Grundskola 6 15

39 Grundskola år 7-9 i Vagnhärad/budgetår inkl elever från Västerljung Grundskola 7-9 Barn i förskole- och grundskoleålder per budgetår i Vgh + de som kommer från Kyrkskolan år 7 from HT 16 Ålder/ Kalender-/budgetår årskurs år år år år år f-klass år år år år år år år år år fsk-barn 1-5 år f-klass-år år , år Totalt år

40 Barn i förskole- och grundskoleålder per läsår i Vagnhärad inkl elever som kommer från Kyrk Ålder/ Läsår årskurs 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 1 år år år år år f-klass år år år år år år år år år fsk-barn 1-5 år f-klass - år år år Totalt

41 Västerljung år år Förskoleklass Grundskola Grundskola Grundskola Gymnasieskola Barn i förskoleåldern Västerljung år 4-5 år grundskola f-6/budgetår Förskoleklass Grundskola 1-5 Grundskola 6 18

42 Grundskola 7-9 Västerljung. Från HT 2016 räknas att 100% börjar på Hedeby årskurs Tomta Hedeby Barn i förskole- och grundskoleålder per budgetår i Västerljung Ålder/ Kalender-/budgetår årskurs år år år år år f-klass år år år år år år år år år fsk-barn 1-5 år f-klass - år s:a s:a Totalt

43 Barn i förskole- och grundskoleålder per läsår i Västerljung Ålder/ Läsår årskurs 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 1 år år år år år f-klass år år år år år år år år år fsk-barn 1-5 år f-klass - år s:a s:a Totalt

44 Trosa tätort år år Förskoleklass Grundskola Grundskola Grundskola Gymnasieskola Barn i förskoleåldern Trosa tätort år 4-5 år Grundskola f-6/budgetår f-klass år 1-5 år 6 21

45 Grundskola 7-9/budgetår Trosa tätort inkl elever från Västerljung som trappas av från HT år 7-9 Barn i förskole- och grundskoleålder per kalenderår i Trosa + des om kommer från Kyrskolan år 7 t.o.m. HT 15 Ålder/ Kalender-/budgetår årskurs år år år år år f-klass år år år år år år år år år fsk-barn 1-5 år f-klass - år s:a s:a Totalt

46 Barn i förskole- och grundskoleålder per läsår i Trosa Ålder/ Läsår årskurs 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 1 år år år år år f-klass år år år år år år år år år fsk-barn 1-5 år f-klass - år s:a s:a Totalt

47 Trosa kommuns äldre befolkning Trosa GPF år år Över 90-w år Totalt Pensionärer år år Över 90-w år Från och med 2015 beräknas hela äldreomsorgens ram utifrån kostnad/invånare/ålder enligt det nya kostnadsutjämningssystemet som infördes i riket Samtliga invånare 65 år och äldre ligger som grund för äldreomsorgens ram. 24

48 65-79 år år Över 90 år GPF 2017 GPF 2018 Antal äldre invånare enligt GPF jämförs med verkligt antal invånare/ålderskategori i åldersintervallet 65 år och äldre i anslutning del delårsbokslut per augusti Pensionärer Trosa kommun år år Över 90-w år

49 Äldreomsorgens budgetram förändringar enligt demografi Prislappar i kostnadsutjämning SKL % år år Vård-och omsorgs andel av kommunens kostnader är beräknade till 94 procent. Övriga kostnader är bostadsanpassning (SBN) samt overhead för centrala funktioner. Trosas budget för äldreomsorg har beräknats och jämförts med vad kostnaden skulle vara enligt standardkostnad. Effekter utjämningssystemet- förändring av befolkning från föregående år år, tkr 15, år, tkr 102,190-w år, tkr 266,1 Budget år Effekt tkr år Ökning tkr år år Effekt kronor år Ökning tkr w år Effekt kronor 90-w år Ökning tkr Ökning ram Totalt äldreomsorg

50 Äldre invånare i varje kommundel Vagnhärad år år Över 90 år Äldre invånare Vagnhärad år år Över 90 år Pensionärer i Vagnhärad år år Över 90 år

51 Västerljung år år Över 90 år Äldre invånare Västerljung år år Över 90 år Pensionärer i Västerljung år år Över 90 år

52 Trosa tätort år år Över 90 år Äldre invånare Trosa tätort år år Över 90 år Pensionärer i Trosa tätort år år Över 90 år

53 Populärnamn Fastighet sbeteckning Adress Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetstyp Hyresgäst/ Verksamhet Bruks area (BRA) Fageräng förskola Fagerhult 2:86 Skolvägen 1, Vagnhärad 1971/78 Förskola Förskola HUM/ Förskola st uthus, Fageräng Fagerhult 2:86 Uthus NA NA 19 Fagerhult förskola, gamla Fagerhult 2:212 Gärdesvägen 34, Vagnhära Förskola Förskola HUM/ Förskola 0 Uthus, Fagerhult Fagerhult 2:212 Uthus NA NA 19 Hasselbackens förskola Tors hage 49, Trosa Bostad Förskola HUM/ Förskola 733 Väsby förskola Husby 5:36 Högtidsvägen 8, Vagnhärad förskola Förskola HUM/ Förskola 364 Väsby II förskola Husby 5:36 Högtidsvägen 8, Vagnhärad förskola Förskola HUM/ Förskola 263 Tomtaklint förskola Liturgen 1 Björkhamragatan 1, Trosa 1977/99 Förskola Förskola HUM/ Förskola st uthus, Tomtaklint Liturgen 1 Uthus NA NA 13 Tomtahill förskola Mässhaken 1 Sockengatan 4, Trosa Bostadshus Förskola HUM/ Förskola 334 Förråd, Tomtahill Mässhaken 1 Förråd NA NA 11 Förråd, Tomtahill Mässhaken 1 Förråd NA NA 11 Björkbackens förskola Kvarnvingen 6 Norrbackag. 1, Trosa Förskola Förskola HUM/ Förskola 512 2st. Uthus Kvarnvingen 6 Uthus NA NA 7 Alphyddan, förskola Kvarnvingen 6 Norrbackag. 1, Trosa Kontor Förskola HUM/GEM 317 Alphyddan, förskola Kvarnvingen 6 Norrbackag. 1, Trosa Förskola Förskola HUM/ Förskola 317 Dalbystugan Västerljung Dalby 2: Förskola Förskola Extern 342 Uthus, Dalbystugan Västerljung Dalby 2:44 Kantzows väg 2, Västerljung Uthus NA NA 19 Uthus, Dalbystugan Västerljung Dalby 2:44 Uthus NA NA 14 Björke NYA fsk Björke 9: Förskola Förskola HUM/ Förskola 340 Tallbacken Trosa 10:64 Nyängsvägen Förskola Förskola HUM/ Förskola 328 Tallbacken II Trosa 10:64 Nyängsvägen Förskola Förskola HUM/ Förskola 328 Vitalisskolan, Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa Grundskola Grundskola HUM/ Förskola 260 Skärgårdens förskola Tomtaäng 10:64 Tomtaklintgatan Förskola Förskola HUM/ Förskola 893 Husbyskolan Södra husby 5:117 Högtidsvägen 3, Vagnhärad Grundskola Övrigt HUM/ Boende nyanländ 156 Uthus, Husbyskolan Södra husby 5:117 NA NA 19 Hedebyskolan Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola Hedebyskolan, matsal Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Gymnastikhall o matbgrundskola HUM/ Grundskola 400 Hedebyskolan, särskola Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Särskola Grundskola HUM/Särskola 133 Hedebyskolan, SFI Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Särskola Grundskola HUM/ SFI 323

54 Populärnamn Fastighet sbeteckning Adress Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetstyp Hyresgäst/ Verksamhet Bruks area (BRA) Hedebyhallen Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Idrottshall, fritidsgår Grundskola KOF/Fritid Hedebyhallen Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Idrottshall, fritidsgårdgrundskola HUM/ Grundskola 36 Fornbyskolan Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola Fornbyskolan, tillbyggnad Fagerhult 2:214 Centrumvägen 16B, Vhd Grundskola tillbyggngrundskola HUM/ Grundskola Skärlagsskolan Bostället 50 Boställsgatan 1, Trosa Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola Paviljong Bostället 50 Boställsgatan 1, Trosa Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola 240 Paviljong Bostället 50 Boställsgatan 1, Trosa Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola 247 Skärlags Idrottshall Bostället 50 Boställsgatan 1, Trosa Grundskola Grundskola KOF/Fritid 360 Tomtaklintskolan Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola 865 Tomtaklint, idrottshall Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Idrottshall Grundskola KOF/Fritid Tomtaklint, förråd Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Förråd NA NA 15 Tomtaklint, fritidsgård Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Fritidsgård Grundskola KOF/Fritidsgård 427 Kulturskolan Predikanten1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Kulturskola Grundskola KOF/ Kulturskolan 260 Tomtaklintskolan Aula Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola Grundskola KOF/Fritid 300 Tomtaklintskolan Predikanten 1 Tomtaklintvägen 4, Trosa Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola Tomtaklintskolan i VC Predikanten 2 Tomtaklintvägen 2, Trosa Vårddcentral Vårdlokal HUM/ Grundskola 350 Kyrkskolan Kyrkskolan 3:3 Norrbyv. 2, Västerljung Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola Kyrkskolan, gymn.sal Björke 9:6 Norrbyv. 2, Västerljung Gymnastikhall Grundskola KOF/Fritid 422 Kyrkskolan, gymn.sal. Björke 9:6 Norrbyv. 2, Västerljung Gymnastikhall Grundskola KOF/ Kulturskolan 135 Kyrkskolan, förråd Björke 9:6 Norrbyv. 2, Västerljung Förråd NA NA 12 Kyrkskolan, särskola Kyrkskolan 3:3 Norrbyv. 2, Västerljung Särskola Grundskola HUM/ Grundskola 200 Sockenstugan Torpet 9:2 Hammarbyvägen 2, Västerljung Fritids Grundskola HUM/ Grundskola 262 Sockenstugan Torpet 9:2 Hammarbyvägen 2, Västerljung Kulturskola Grundskola KOF/Fritid 113 Vitalisskolan Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa Grundskola Grundskola HUM/ Grundskola Vitalisskolan, uthus Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa Uthus NA NA 18 Vitalisskolan, gymn.sal Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa 1967/2013 Gymnastikhall Grundskola KOF/Fritid 402 Paviljong Trosa 10:1 Skolg.1, Trosa Förskola Grundskola HUM/ Grundskola 285 Vita kommunhuset Sjukstugan 9 V Långgatan 4, Trosa Sjukstuga Admintrativ KS/KLK 753 Likboden Sjukstugan 9 V Långgatan 4, Trosa Uthus NA NA 77 Gula kommunhuset Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Bostadshus Admintrativ TSN/Gem 284

55 Populärnamn Fastighet sbeteckning Adress Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetstyp Hyresgäst/ Verksamhet Bruks area (BRA) Gula kommunhuset Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Bostadshus Admintrativ KS/Personal 100 Gula kommunhuset Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Bostadshus Admintrativ KOF/ Gem 82 Gula kommunhuset Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Bostadshus Admintrativ KS/Eko 61 Gula kommunhuset Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Bostadshus Admintrativ SBN/Miljö 72 Gula kommunhuset Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Bostadshus Admintrativ SBN/Gem 333 Gula kommunhuset, uthus Fiskekapellet 1,2,4,5 V Långgatan 5, Trosa Uthus NA NA 126 IT enheten Verktyget 4 Industrig. kontor Admintrativ KS/IT 355 Myndighetskontor Verktyget 4 Industrig. Kontor Admintrativ VON/Myndig 239 AME, Mutter 1 Verktyget 4 Industrig. 6 8 Kontor/lager Admintrativ TSN/AME 135 Driften, Mutter 2 ink.verkstad Verktyget 4 Industrig. 6 8 Kontor/lager Admintrativ TSN/Drift 509 AME, Butik Verktyget 4 Industrig. 6 8 Kontor/lager Admintrativ TSN/AME 556 Hemtjänsten Verktyget 4 Industrig. Kontor Admintrativ VON/Hemtjänst 176 Hemtjänsten, Hemsjukvården Verktyget 4 Industrig. Kontor Admintrativ VON/Hemsjukvård 214 VO Verktyget 4 Industrig. Kontor Admintrativ VON/Gem 276 Soc. Adm Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Vårddcentral Vårdlokal HUM/SOC 687 Facket Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Vårddcentral Vårdlokal KS/Facken 71 Ängsgården Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Vårddcentral Vårdlokal VON/Gem Gästis Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2, Trosa Vårddcentral Vårdlokal VON/Gem 112 Rubinen Gärdesv. 34A Vårdlokal VON/Gem 260 Paletten Gärdesv. 34A Vårdlokal VON/Gem 310 Ambulansen Lånesta 4:8 Kalkbruksvägen 1 Ambulans Vårdlokal Extern 207

56 Populärnamn Fastighet sbeteckning Adress Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetstyp Hyresgäst/ Verksamhet Bruks area (BRA) Folktandvården Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2 Folktandvården Vårdlokal Extern 332 BVC Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2 BVC Vårdlokal Extern 116 MVC Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2 MVC Vårdlokal Extern 116 Städ Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2 Städ Vårdlokal TSN/Städ 26 Primärvård Predikanten 2 Tomtaklintgatan 2 VC Vårdlokal Extern Kroka Kroka 1:1, 1:7 Bostadshus Övrigt Extern 101 Kroka Kroka 1:1, 1:7 Vedbod Övrigt Extern 52 Kroka Kroka 1:1, 1:7 Stall, magasin Övrigt Extern 142 Kroka Kroka 1:1, 1:7 Ladugård, loge Övrigt Extern 365 Kroka Kroka 1:1, 1:7 Tvättstuga Övrigt Extern 23 Kroka Kroka 1:1, 1:7 Svinhus Övrigt Extern 34 Kroka Kroka 1:1, 11 1:7 17 Maskinhall Övrigt Extern 137 Stationshuset Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd Stationshus Övrigt Extern 439 Vhd Station, bostadshus Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd Bostadshus Övrigt Extern 234 Vhd Station, bostadshus Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd Bostadshus Övrigt Extern 174 Vhd Station, förråd Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd Förråd Övrigt Extern 51 Vhd Station, förråd Norra Husby 1:18 m fl Stationsområdet, Vhd Förråd Övrigt Extern 9 Korslöt, soptipp, kontor Korslöt 2:59 Korslöt, Vagnhärad Övrigt Extern 77 TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa Förråd Övrigt Extern 630 TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa Skärmtak Övrigt Extern 200 TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa Pers.utr o förråd Övrigt Extern 527 TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa Skärmtak Övrigt Extern 281 TROTAB Världens Ände 1 Uddbergagatan 2, Trosa Kontor Övrigt Extern 144 Trobo, Mutter 3 Verktyget 4 Industrig. Kontor/Lager Admintrativ Extern 416 Camfil Verktyget 4 Industrig. Lager Admintrativ TSN/Tomställd 462 ÅEGA Verktyget 5 Industrig. Admintrativ Extern 660 Trosa Kontorsvaruhus Verktyget 4 Industrig. 6 kontor/lager Admintrativ Extern 509 Arbetsförmedling Verktyget 4 Industrig. 8 Kontor Admintrativ Extern 184

57 Populärnamn Fastighet sbeteckning Adress Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetstyp Hyresgäst/ Verksamhet Bruks area (BRA) Hemtjänsten (AF) Verktyget 4 Industrig. 8 Kontor Admintrativ VON/Hemtjänst 184 Trosa Redovisning Verktyget 4 Industrig. 8 Kontor Admintrativ Extern 53 Primogum Verktyget 4 Industrig. 8 Kontor Admintrativ Extern 220 BDO Admintrativ Extern Safiren Fagerhult 2:216 Centrumvägen 22, Vagnhä Simhall Fritid KOF/Fritid Havsbadet, 18 byggnader Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Edanö, Trosa Övrigt KOF/Fritid Havsbadet, Servicebyggnad Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Servicebyggnad Övrigt KOF/Fritid 61 Havsbadet, Servicebyggnad Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Servicebyggnad Övrigt KOF/Fritid 76 Havsbadet, Receptionsbyggnad Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Receptionsbyggnad Övrigt KOF/Fritid 541 Havsbadet, WC byggnad Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Trosa WC byggnad Övrigt KOF/Fritid 5 Havsbadet, omklädningsrum Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Trosa Omklädningsrum Övrigt KOF/Fritid 37 Havsbadet 9 st campingstugor Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Trosa Campingstugor Övrigt KOF/Fritid 97 Havsbadet, Campingstuga Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Trosa Campingstuga Övrigt KOF/Fritid 9 Havsbadet, pumphus Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Trosa Pumphus Övrigt KOF/Fritid 4 Havsbadet, Kiosk och veranda Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Kiosk och veranda Övrigt KOF/Fritid 90 Havsbadet, Dusch o WC Öbolandet 2:1 Trosa havsbad, Öbolandet, Dusch o WC Övrigt KOF/Fritid 80 Edanö Gård, 6 byggnader Öbolandet 2:1 Edanö gård KOF/Fritid Edanö Gård, bostadshus Öbolandet 2:1 Edanö gård Bostadhus Övrigt KOF/Fritid 86 Edanö Gård, bostadshus Öbolandet 2:1 Edanö gård Bostadhus Övrigt KOF/Fritid 54 Edanö Gård, slöjd och vedbod Öbolandet 2:1 Edanö gård Slöjd vedbod Övrigt KOF/Fritid 59 Edanö Gård, ladugård/loge Öbolandet 2:1 Edanö gård Ladugård/loge Övrigt KOF/Fritid 121 Edanö Gård, svin o hönshus Öbolandet 2:1 Edanö gård Svin hönshus Övrigt KOF/Fritid 23 Edanö Gård, mulltoa Öbolandet 2:1 Edanö gård Mulltoa Övrigt KOF/Fritid 4 Kråmö, 23 byggnader Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus KOF/Fritid Kråmö Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 126 Uthus Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Uthus Övrigt KOF/Fritid 14 Ejdern Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 27 Ängstugan Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 27 Galeasen Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 23 Fregatten Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 34 Anden Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 11

58 Populärnamn Fastighet sbeteckning Adress Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetstyp Hyresgäst/ Verksamhet Bruks area (BRA) Svanen Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 231 Uttern Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 15 Sjöboden Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 18 Tärnan Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 23 Måsen Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 19 Ladugård/loge Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Ladugård/loge Övrigt KOF/Fritid Båthus Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Båthus Övrigt KOF/Fritid 27 Bastubyggnad Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Bastu Övrigt KOF/Fritid 9 Ekan Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 31 Skutan Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Fritidshus Övrigt KOF/Fritid 31 Uthus Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Uthus Övrigt KOF/Fritid 11 Förråd Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Förråd Övrigt KOF/Fritid 18 Toalettbyggnad Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Toalett Övrigt KOF/Fritid 9 Toalettbyggnad Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Toalett Övrigt KOF/Fritid 6 Toalettbyggnad Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Toalett Övrigt KOF/Fritid 5 Toalettbyggnad Kråmö Naturreservat 1:4 Kråmö Toalett Övrigt KOF/Fritid 5 Gästhamnen, 3 byggnader Trosa 10:1 KOF/Fritid V:a Hamnplan, servicebyggnad Trosa 10:1 V:a Hamnplan Servicebyggnad Övrigt KOF/Fritid 38 Gästhamnen, servicebyggnad Trosa 10: Servicebyggnad Övrigt KOF/Fritid 133 Gästhamnen, kiosk Trosa 10: Kiosk Övrigt KOF/Fritid 55 Hamncafé Ö:a hamnplan Café Övrigt KOF/Fritid 75 Häradsvallen, 5 byggnader Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd KOF/Fritid Häradsvallen, omklädningsrum Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Omklädningsrum Fritid KOF/Fritid 279 Häradsvallen Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Fritid KOF/Fritid 221 Häradsvallen, förråd Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Förråd Fritid KOF/Fritid 14 Häradsvallen, omklädningsrum Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Omklädningsrum Fritid KOF/Fritid 41 Häradsvallen, garage Kroka 1:8 Häradsvallens IP, Vhd Garage Fritid KOF/Fritid 16 Skärlagsvallen, 5 byggnader Trosa 11:55 Skärlagsgatan, Trosa KOF/Fritid Skärlagsvallen Trosa 11:55 Skärlagsgatan, Trosa Omklädningsrum Fritid KOF/Fritid 243 Skärlagsvallen Trosa 11:55 Skärlagsgatan, Trosa Förråd Fritid KOF/Fritid 41 Skärlagsvallen Trosa 11:55 Skärlagsgatan, Trosa Omklädningsrum Fritid KOF/Fritid 113 Skärlagsvallen Trosa 11:55 Skärlagsgatan, Trosa Föreningskontor Fritid KOF/Fritid 47

59 Populärnamn Fastighet sbeteckning Adress Byggår Fastighetens ursprungs ändamål Fastighetstyp Hyresgäst/ Verksamhet Bruks area (BRA) Skärlagsvallen Trosa 11:55 Skärlagsgatan, Trosa Garage/förråd Fritid KOF/Fritid 47 Finska föreningen Lånesta 1:2 Samlingslokal Övrigt KOF/Fritid 203 Socitetshuset Utsikten 5 Alpgatan, Trosa Samlingslokal KOF/Fritid Garvaregården, 4 byggnader Garvaregården 122 V:a Långgatan 40 Övrigt KOF/Fritid Garvaregården Garvaregården 122 V:a Långgatan Herrskapsvåning Övrigt KOF/Fritid 270 Garvaregården, museum Garvaregården 122 V:a Långgatan Museum Övrigt KOF/Fritid 171 Garvaregården Garvaregården 122 V:a Långgatan Spinnhus Övrigt KOF/Fritid 54 Garvaregården, serveringspav. Garvaregården 122 V:a Långgatan Bodkammare Övrigt KOF/Fritid 155 Åby loge Vagnhärads Åby 3:1 Åbyvägen, Vhd Övrigt KOF/Fritid 418 PRO gården Kyrkan 6 V Långgatan 43, Trosa Bostadhus Övrigt KOF/Fritid 198 PRO gården, uthus Kyrkan 6 V Långgatan 43, Trosa Uthus Övrigt KOF/Fritid 54 PRO gården, förråd Kyrkan 6 V Långgatan 43, Trosa Förråd Övrigt KOF/Fritid 90 Folkets hus Trosa10:64 Smäckbrogatan25 Folkets hus Admintrativ KOF/Kultur Folkets hus Trosa10:64 Smäckbrogatan25 Folkets hus Admintrativ Extern Lånestahallen Fritid KOF/Fritid Brommagården Övrigt Inhyrd/HUM/ Boende nyanlända Stensund Övrigt Inhyrd/ HUM/ HBV 310 Trosagården Karlsborg 9 Rodergatan 3, Trosa Äldreboende Vårdlokal Inhyrd/ VON/ Gem Trosagårdens tillbyggnad Karlsborg 9 Rodergatan 3, Trosa Äldreboende Vårdlokal Inhyrd/ VON/ Gem Häradsgården Fagerhult 2:11 Gärdesvägen 37, Vagnhärad Äldreboende Vårdlokal Inhyrd/ VON/ Gem Häradsgården DSM/ Inhyd Fagerhult 2:11 Gärdesvägen 37, Vagnhärad Äldreboende Vårdlokal Inhyrd/ VON/ Gem/Exter 64 Trygghetsboende Västerljung Ljungvägen Vårdlokal Inhyrd/ VON/ Gem Boendestödj, saml.lokal Biblioteksvägen 1A Vårdlokal Inhyrd/ VON/ Gem 67 Samlingslgh i ansl till gruppboende Fodergången 27?? Vårdlokal Inhyrd/ VON/ Gem 59 Trosa bibliotek Rådstugan 1 Torget 1, Trosa Rådstuga Admintrativ Inhyrd/ KOF/Bibliotek 536 Trosa Kvarn Trosa Kvarn 1 Högbergsgatan, Trosa Admintrativ Inhyrd/ KOF/Kultur 220 Navet Torget 1 Vagnhärads Torg Admintrativ Inhyrd/ KOF/Bibliotek 272 Navet, uthyrd till Polisen Torget 1 Vagnhärads Torg Admintrativ Inhyrd/ Extern 41 Ungdomens hus Admintrativ Inhyrd/ KOF/Fritidsgård 277 Ungdomens hus Admintrativ Inhyrd/ AME 35 totalt

60

61 Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/18 Investeringsmedel för förbättrad tillgänglighet på Vagnhärads torg Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen utökar Teknik- och servicenämndens investeringsbudget 2017 med X tkr. 2. Investeringen finansieras genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskar från X tkr till X tkr. Ärendet En breddning mellan torgytan mellan parkeringsplatserna föreslås för att förbättra flödet. Trädplantering och belysning och belysning flyttas till nuvarande parkeringsplatser för att det ska bli möjligt. Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Protokollsutdrag teknik- och servicenämnden , Tjänsteskrivelse med bilaga, tekniska enheten Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

62 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 8(14) Teknik- och servicenämnden TSN 2017/7 Utökad investeringsram för förbättrad tillgänglighet på Vagnhärads torg Beslut Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att år 2017 utöka Teknik- och servicenämndens investeringsbudget med X tkr för en investering i förbättrad tillgänglighet av Vagnhärads torg. Ärendet För att förbättra flödet på Vagnhärads torg föreslås en breddning av torgytan mellan parkeringsplatserna från nuvarande 4,80 meter till 7,0 meter. Detta möjliggörs genom att flytta västra sidans trädplantering och belysning till nuvarande parkeringsplatser. Förändringen minskar inte antalet parkeringsplatser utan nya skapas i västra och östra parkeringsytan. Projektet har kostnadsberäknats till X tkr och handlarna vid torget har fått möjlighet att framföra synpunkter på och är informerade om förslaget. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Cecilia Högberg samt gatu- och parkingenjör Christoffer Eriksson, Ritning Vagnhärads torg Kopia till: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

63 Tekniska enheten Christoffer Eriksson Gata- och parkingenjör Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/7 Utökad investeringsram för förbättrad tillgänglighet på Vagnhärads torg Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att år 2017 utöka Teknik- och servicenämndens investeringsbudget med X tkr för en investering i förbättrad tillgänglighet av Vagnhärads torg. Ärendet För att förbättra flödet på Vagnhärads torg föreslås en breddning av torgytan mellan parkeringsplatserna från nuvarande 4,80 meter till 7,0 meter. Detta möjliggörs genom att flytta västra sidans trädplantering och belysning till nuvarande parkeringsplatser. Förändringen minskar inte antalet parkeringsplatser utan nya skapas i västra och östra parkeringsytan. Projektet har kostnadsberäknats till X tkr och handlarna vid torget har fått möjlighet att framföra synpunkter på och är informerade om förslaget. Cecilia Högberg Produktionschef Christoffer Eriksson Gatu- och parkingenjör Bilaga Ritning Vagnhärads torg Beslut till Kommunfullmäktige Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

64

65

66 Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/19 Investeringsmedel för inventarier till ny skolpaviljong på Skärlagsskolan Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen utökar Humanistiska nämndens investeringsbudget 2017 med 330 tkr. 2. Investeringen finansieras genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskar från tkr till tkr. Ärendet Befolkningen i kommunen ökade mycket under Det har medfört att antalet grundskoleelever också har ökat. Skärlagsskolan byggs till med en paviljong enligt investeringsbudgeten för De nya lokalerna behöver inredas med möbler. Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Protokollsutdrag humanistiska nämnden , Tjänsteskrivelser skolkontoret Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

67 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 11(15) Humanistiska nämnden HN 2017/11 Skolbyggnad till Skärlagskolan i Trosa Beslut Humanistiska nämnden föreslår Teknik- och servicenämnden att påbörja förberedelser för byggnation av skolpaviljong på Skärlagskolans skolgård. Skolpaviljongen behöver innehålla tre lektionssalar, tre grupprum, toaletter och entré. Byggnaden skall klara upp till 90 personer i samtidig skolverksamhet och kunna tas i drift till läsårsstart hösten att påbörja utredning av hur en fortsatt successiv utbyggnad och anpassning av Skärlagskolan kan genomföras med målet att skolan kan rymma upp till 330 elever från Humanistiska nämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att utöka investeringsramen med 330 tkr avseende inventarier till ny skolpaviljong på Skärlagskolan. Ärendet Trosa kommun har en positiv befolkningstillväxt. Antalet barn i skolålder kommer att öka de närmaste åren. Lokalstyrgruppen bedömer att behovet av skollokaler successivt ökar i Trosa och Vagnhärad de närmaste åren för att stadigt nå en nivå över tillgänglig kapacitet idag. För att säkra tillgången till skollokaler i Trosa föreslås att Skärlagskolan successivt behöver växa till en skola med kapacitet att ta emot upp till 330 barn 2020 och framåt. Lokalstyrgruppen föreslår en första byggnadsetapp våren 2017 på Skärlagskolan som omfattar tre lektionssalar med grupprum och toaletter. För att säkra tillgång till skollokaler i Vagnhärad föreslås att SFis lokaler på Hedebyskolan används för grundskola och att SFi bedrivs i andra lokaler. Mot bakgrund av ovanstående föreslås Humanistiska nämnden lämna förslag till Teknik- och servicenämnden om att: dels påbörja arbetet med uppförandet av en ny skolbyggnad på Skärlagskolan med tre klassrum. samt att utreda en successiv utbyggnad och anpassning av Skärlagskolan för att kunna erbjuda skollokaler och fritidshem för 330 elever Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Mats Larsson, skolchef, Kopia till: Teknik- och servicenämnden Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

68 Skolkontoret Mats Larsson Skolchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2017/11 Skolbyggnad till Skärlagskolan i Trosa Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslår Teknik- och servicenämnden att påbörja förberedelser för byggnation av skolpaviljong på Skärlagskolans skolgård. Skolpaviljongen behöver innehålla tre lektionssalar, tre grupprum, toaletter och entré. Byggnaden skall klara upp till 90 personer i samtidig skolverksamhet och kunna tas i drift till läsårsstart hösten att påbörja utredning av hur en fortsatt successiv utbyggnad och anpassning av Skärlagskolan kan genomföras med målet att skolan kan rymma upp till 330 elever från Humanistiska nämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att utöka investeringsramen med 330 tkr avseende inventarier till ny skolpaviljong på Skärlagskolan. Ärendet Trosa kommun har en positiv befolkningstillväxt. Antalet barn i skolålder kommer att öka de närmaste åren. Lokalstyrgruppen bedömer att behovet av skollokaler successivt ökar i Trosa och Vagnhärad de närmaste åren för att stadigt nå en nivå över tillgänglig kapacitet idag. För att säkra tillgången till skollokaler i Trosa föreslås att Skärlagskolan successivt behöver växa till en skola med kapacitet att ta emot upp till 330 barn 2020 och framåt. Lokalstyrgruppen föreslår en första byggnadsetapp våren 2017 på Skärlagskolan som omfattar tre lektionssalar med grupprum och toaletter. För att säkra tillgång till skollokaler i Vagnhärad föreslås att SFis lokaler på Hedebyskolan används för grundskola och att SFi bedrivs i andra lokaler. Mot bakgrund av ovanstående föreslås Humanistiska nämnden lämna förslag till Teknik- och servicenämnden om att: dels påbörja arbetet med uppförandet av en ny skolbyggnaden på Skärlagskolan med tre klassrum. samt att utreda en successiv utbyggnad och anpassning av Skärlagskolan för att kunna erbjuda skollokaler och fritidshem för 330 elever Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

69 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Skolkontoret Mats Larsson Skolchef

70

71 Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Mark- och exploateringschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/20 Exploateringsavtal för Långnäs 7:1 i Trosa. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till exploateringsavtal med exploatören Bengt Larsson avseende exploatering av Långnäs 7:1 i Trosa, 2. Kommunstyrelsen ger mark och exploateringschefen i uppdrag att underteckna exploateringsavtalet och i övrigt genomföra avtalet, 3. Kommunstyrelsen anslår kronor till objekt exploatering Långnäs 7:1 för exploateringens genomförande avseende kostnader för detaljplan, fastighetsbildning, kontroll mm att finansieras med inflytande exploateringsmedel. Ärendet Förhandlingar har förts med ägaren till bostadsfastigheten Långnäs 7:1 rörande nybyggnation av bostäder enligt nu samtidigt framtagen ny detaljplan. Efter förhandlingar har exploateringsavtal tagits fram. Avtalet innebär bl.a. att exploatören ombesörjer och bekostar ny väg och VA till området. Björn Wieslander Mark- och exploateringschef Bilagor Exploateringsavtal Beslut till Björn Wieslander Akten Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

72

73

74

75

76

77

78 Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Mark- och exploateringschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/21 Markanvisning för del av Trosa 10:64 m.fl. (Tomtaklint 1) i Trosa. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till markanvisning till Conventor Invest AB i Trosa avseende exploatering av del av Trosa 10:64 m.fl. (Tomtaklint 1) i Trosa. 2. Kommunstyrelsen anslår kronor till objekt exploatering Tomtaklint 1 för exploateringens genomförande avseende kommunens kostnader för detaljplan, fastighetsbildning, kontroll mm att finansieras med inflytande försäljningsintäkter. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har genomfört en markanvisningstävling avseende byggnation av nya bostäder vid Tomtaklintgatan/Stensundsvägen. Conventor har redovisat det fördelaktigaste budet med hänsyn till gestaltning, exploateringsgrad och stadsmässighet. Förvärvspriset bli ca kr/kvm BTA byggrätt inkluderat en gc-väg som exploatören bygger och bekostar. Totalt inrymmer förslaget 27 nya bostadslägenheter. I kommande detaljplan kommer utformning, ytor mm att närmare läggas fast. Utvärderingsgrupp har varit Tomas Landskog, Per Insulander, Mats Gustafsson, Daniel Ängmo och Björn Wieslander. Området är i gällande översiktplan utlagt som område för nya bostäder. Ny detaljplan avses nu tas fram efter genomförd markanvisning. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Björn Wieslander Mark- och exploateringschef Beslut till Björn Wieslander Akten Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

79

80

81

82 Kommunstyrelsen Personalenheten Torbjörn Unnebäck Personalchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/127 Rapport fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad Förslag till beslut Kommunstyrelsen utvärderar det fortsatta arbetet kring utökad sysselsättningsgrad i samband med framtida bokslut. Ärendet Under sommaren 2016 genomfördes en fokusgrupp med 6 utvalda personer från olika verksamheter inom vård- och omsorg. Syftet med fokusgruppen, som genomfördes av Jenny Eriksson HR-konsult på personalenheten, var att få vägledning kring vad som behöver göras för att få fler att välja en högre sysselsättningsgrad. Resultatet av intervjuerna med den här fokusgruppen visar att det finns flera skäl till varför många väljer att inte arbeta heltid. En del av skälen finns utanför arbetsplatsen som t.ex. familjen. Andra skäl är kopplade till arbetsmiljön. Då handlar det om arbetsbelastning och oregelbundna arbetstider m.m. Det gör att det förmodligen inte finns en lösning utan flera. En del saker kommer man sannolikt inte heller att kunna lösa eller genomföra på arbetsplatsnivå då det också finns strukturella orsaker. Att jobba med attityder och värderingar kan vara ett sätt att belysa olika problem som kan lägga hinder i arbetslivet. I de flesta familjer/hushåll idag så yrkesarbetar både män och kvinnor men kvinnor fortsätter att jobba i högre utsträckning hemma, fast obetalt och för de som är ensamstående så finns ingen som man kan dela detta extra arbete med. Sammantaget av det som framkommer i fokusgrupperna kan ett antal insatser lyftas fram som behöver göras för att fler anställda ska välja att öka sin sysselsättningsgrad: - Arbeta med information på arbetsplatsträffar kring hur bl.a. pension och/eller egen försörjning påverkas av lägre sysselsättningsgrad. - Fortsätta arbeta med frågor som rör hälsan hur tar vi hand om oss för att orka utifrån sömn/kost/träning/återhämtning. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

83 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Kommunstyrelsen Arbeta med synen på hur vi förväntas vara vilka krav ställer omgivning på oss? Vilka krav ställer vi på oss själva? Diskuteras på arbetsplatsträffar. - Se goda exempel på hur man kan öka sysselsättningsgraden inom andra verksamheter och se om de kan användas inom vård- och omsorg. Det fortsatta arbetet kring utökad sysselsättningsgrad följs upp i framtida bokslut och Kommunstyrelsens arbetsutskott följer upp och utvärderar årligen personalfrågor som man ansvarar för. Torbjörn Unnebäck Personalchef Johan Sandlund Kommunchef Bilagor 1. Rapport Fokusgrupp för utökas sysselsättningsgrad. 2. Beslut, Kommunstyrelsens arbetsutskott , 7.

84 Personalenheten Jenny Eriksson HR-konsult Datum Rapport Fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad Bakgrund och syfte I Trosa kommun, liksom i många andra kommuner finns det anställda som inte har en sysselsättningsgrad på 100 %. Det är framförallt kvinnor och en stor del av dessa arbetar inom vård och omsorg. Många av de som idag inte har 100 % sysselsättningsgrad har det därför att de har valt en lägre sysselsättningsgrad. Syftet med den här rapporten är att försöka se vilka faktorer som gör att man väljer att inte jobba heltid, eller se vilka områden som man behöver gå mer på djupet i för att hitta svar på frågan om varför så stor del inom framförallt Vård och Omsorg inte arbetar heltid. Längst bak i materialet finns en sammanställning över demografin i fokusgruppen. En grupp bestående av 6 personer inom vård och omsorg som inte arbetar 100 % har intervjuats. De har blivit tillfrågade vilken sysselsättningsgrad de har idag och vilken önskad sysselsättningsgrad de skulle vilja ha i det fall de vill ha en annan än den de har idag. Personerna i gruppen har valts ut både av Kommunal och av verksamheten själva. Det genomfördes två träffar sammanlagt där alla utom en person var närvarande vid båda tillfällena. Samtalet under de två träffarna berörde till största delen konkreta arbetssituationer och företeelser såsom exempelvis semesterplanering, stressande arbetssituationer etc. Det kan tyckas enkelt att ställa frågan om varför man väljer att arbeta deltid och sedan låta svaret stanna vid det som direkt anges (som i detta fall exempelvis för att man är rädd att man ska slita ut axlar och rygg) men eftersom detta är ett strukturellt problem och klassas som jämställdhetsfråga så behöver man gå mer på djupet för att förstå skälet bakom svaret. Man kan också se om man genom att genomföra en eller flera åtgärder kan få fler inom vården att välja att arbeta heltid. Sammanställning av samtalen Endast en person i gruppen vill arbeta 100 %, två stycken vill arbeta mer än idag och 3 stycken vill ha kvar samma sysselsättningsgrad. Den person som vill jobba 100 % gör det i praktiken redan idag och kommer att ansöka formellt via papper om utökad sysselsättningsgrad. De två som önskar högre sysselsättningsgrad anger att de egentligen är nöjda med tiden de arbetar men behöver av ekonomiska skäl utökad sysselsättningsgrad, de säger att de inte vill gå upp till fulla 100 % utan vill ha ungefär 85 %. Resterande 3 som säger sig nöjda med den sysselsättningsgrad de idag har menar att de värderar den lediga tiden över att arbeta heltid. En av de resterande 3 säger också att hon är rädd att hennes rygg och axlar inte ska klara att arbeta heltid i längden. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

85 TROSA KOMMUN Sida 2(6) Personalenheten Alla i gruppen är eniga om att ett arbete inom vård och omsorg är socialt påfrestande därför att du hela tiden behöver interagera med brukare och andra med ganska liten möjlighet till återhämtning i arbetet. De menar att arbetet också stundtals är fysiskt krävande eftersom du rör på dig hela dagarna och innehåller en del fysiskt krävande moment där du behöver ha relativt god grundläggande kondition och styrka. Till de flesta uppgifter som är fysiskt krävande så finns det hjälpmedel och de är medvetna om att de ska använda dem för att inte riskera skador och förslitningar men ibland så tycker de att det är besvärligare att få fram hjälpmedlen och att det i vissa fall kan vara så att brukarna känner sig otrygga inför apparaturen och i sådana lägen väljer de istället att utföra arbetsuppgiften utan hjälpmedlet. I gruppen så arbetar 2 stycken på ett särskilt boende, 2 stycken på ett särskilt boende för dementa, 1 person i ordinarie hemtjänst och 1 person på ett trygghetsboende. Det blir ganska tydligt att även om arbetsuppgifterna är relativt lika så är förutsättningarna olika beroende på var du arbetar. Förutsättningarna beskrivs av intervjupersonerna vara olika avseende möjlighet till återhämtning i arbetet. Inom hemtjänsten finns möjlighet till återhämtning i bilen mellan besöken samma möjlighet verkar inte finnas inom särskilt boende. Å andra sidan har du kanske 3 minuters ställtid mellan besöken på hemtjänsten men där körsträckan är sådan att den faktiska tiden mellan ställena tar 10 minuter, det kan också upplevas som en stress som de inom särskilt boende inte har i samma utsträckning. Under samtalen så kom det också upp tankar från deltagarna om det faktum att undersköterska inte är ett högstatusyrke. Få väljer idag att läsa till undersköterska vilket gör att efterfrågan på undersköterskor, som redan idag är relativt stor, kommer att öka inom de närmaste 10 åren. Det kommer framför allt att vara lite konkurens om jobben inom hemtjänst. Bristen på utbildad arbetskraft brukar generellt leda till en ökad lönebild för yrkesgruppen, vilket i sin tur är en faktor som ökar attraktiviteten. Andra åtgärder behövs emellertid också för att öka attraktionskraften i yrket. Dessa åtgärder kan vara av sådan natur att det gör att personalen väljer att jobba heltid. Alla de som var med i gruppen hade en positiv inställning till sitt arbete och trivdes med det, de kände att de gjorde skillnad och hade ett meningsfullt arbete. Sådan attityd till sitt arbete är viktigt för att motarbeta omgivningens syn på högstatus- respektive lågstatusyrken. Att kunna hitta hur man lyfter fram och förmedlar den här typen av positiv inställning till sitt jobb är viktig. På frågan om de vet att de har rätt att ansöka om utökad sysselsättningsgrad så svarar alla att de vet de att de kan göra men endast en person har gjort det (dock inte till heltid). De fick också frågan om de trodde att de skulle få svårt att få utökad sysselsättning beviljad men ingen upplever att de skulle ha svårt att få det om de var beredda på att kanske ta arbete utanför den ordinarie avdelningen. En medarbetare som inte har en heltidsanställning kan lämna önskemål om att fylla

86 TROSA KOMMUN Sida 3(6) Personalenheten upp sin arbetstid och många gör det idag. Den ordinarie arbetstiden är schemalagd och du vet när du arbetar. Om du söker om extrapass så vet man inte alltid om man får det och det kan också hända att du får ett pass som du behöver tacka nej till av olika anledningar. Kommunal menar att de från sina medlemmar har fått höra att detta skapar osäkerhet och otrygghet, både psykiskt och ekonomiskt. När denna aspekt lyftes så kom det fram att visst upplevde man till viss del den ekonomiska osäkerhetsfaktorn men gruppen menade snarare att det var skönare att själv få möjlighet att be om extrapass när det passade en själv, man ville inte ha en heltid där extra tiden var schemalagd utan att du hade möjlighet att välja om du ville/orkade arbeta då. Under båda träffarna var det tydligt att det var vissa saker som stack ut som personerna i just den här gruppen upplevde som stressande faktorer i sitt arbete och detta är deras exempel (stressande faktorer är sådant som i olika sammanhang lyfts fram som en bidragande orsak till varför en del väljer att inte arbeta heltid): Grundbemanning exempel om man på ett pass är 3 stycken i grundbemanning och du ska hantera tvätt eller dokumentation och en brukare behöver duscha och det kräver dubbelbemanning så känner personalen att de ofta blir avbrutna i sina moment (tvätt etc) av ex larm. Ställtider i ett särkilt system där man planerar tider så får personalen en lapp där det är angivet när de ska befinna sig hos de olika brukarna. Ofta är det bara är ett par minuters glapp mellan besöken på lappen men i realiteten är det en färdtid på exempelvis 15 minuter. Detsamma gäller också när lappar lämnas ut och dessa inte är planerade med hänsyn till de geografiska lägena så innebär det att tid och energi går åt till att planera om besöken. Semester de flesta ansåg att det borde få vara självklart att man fick lämna önskemål om när man ville ha sin semester. Som det är nu så har man tidig ena året och sen den andra. Dessutom så verkar det som om semesterperioderna inte är synkade med barnomsorgens/fritids sammanslagningar och för de med barn kan det bli besvärligt. Tvätt/städ och kök i den här frågan så uppkom en kluvenhet. Å ena sidan så menade man att eftersom man läst omvårdnadsprogram så är det omvårdnad man vill ägna sig åt, å andra sidan så kom det också fram att det framförallt inom särskilt boende kunde vara skönt med tvätt- och köksuppgifter då det kunde ge (under förutsättning att man inte blev avbruten) den viktiga pausen. Koppling löneökning och prestation alla upplevde att de hade svårt att se hur de ska kunna få högre löneökningar när de uppfattade det som att du måste ta på dig fler extrauppgifter och utföra jobbet mer än väl. Redan idag upplever de att tiden inte räcker till, så de förstår inte hur de ska kunna ta på sig ytterligare arbetsuppgifter för att få en högre löneutveckling. De kände till lönekriterierna och alla uppgav att dessa

87 TROSA KOMMUN Sida 4(6) Personalenheten användes i lönesamtalet. Rapportförfattarens sammanfattning Resultatet av intervjuerna med den här fokusgruppen visar att det finns flera skäl till varför man väljer att inte arbeta heltid. En del av skälen finns utanför arbetsplatsen som t ex familjen. Andra skäl är kopplade till arbetsmiljön. Då handlar det om hög arbetsbelastning, stress och oregelbundna arbetstider. Det gör att det förmodligen inte finns en lösning utan flera. En del saker kommer man sannolikt inte heller att kunna lösa eller genomföra på arbetsplatsnivå då det också finns strukturella orsaker. Att jobba med attityder och värderingar kan vara ett sätt att belysa olika problem som kan lägga hinder i arbetslivet. I de flesta familjer/hushåll idag så yrkesarbetar både män och kvinnor men kvinnor fortsätter att jobba i högre utsträckning hemma, fast obetalt och för de som är ensamstående så finns ingen som man kan dela detta extra arbete med. Arbete framöver Som beskrivningen i stycket ovan beskriver så finns det förmodligen inte en lösning som kan införas och som löser frågan om högre sysselsättningsgrad. Vilken väg ska då Trosa kommun gå för att försöka få sina medarbetare att välja en högre sysselsättningsgrad? En del kommuner, bland andra Oxelösund, införde heltid som norm men en överväldigande del sökte då om tjänstledighet för att få gå ner i tid. Likadant ser det ut i många kommuner om man tar fram statistik. På pappret så ser det ut som om man har en lägre andel deltidsanställda men i realiteten så är andelen som arbetar deltid mycket högre, faktiskt i nivå med de kommuner som inte har infört heltid som standard 1. Då en stor del av orsaken till varför man väljer att jobba deltid verkar vara den ojämställdhet som fortfarande råder i vårt land och i våra familjer så tror vi att vi är mer framgångsrika om vi arbetar långsiktigt med att förändra attityder. Inom kostenheten i Trosa kommun så har man aktivt under flera år arbetat för att öka sysselsättningsgraden. Att ta hjälp av de goda erfarenheter och råd som finns där vore ett utmärkt sätt att närma sig frågan inom vård och omsorg, dock får man ta i beaktande att verksamheterna kan ha olika förutsättningar för reslutat eftersom de i hög grad skiljer sig åt, framförallt när det gäller fluktuationer i toppar av arbetstid. Att informera om vad som händer konkret när det gäller pension och eller månadslön kan vara ett bra sätt att göra det tydligt för medarbetarna vad vinsten skulle bli för dem att välja en högre sysselsättningsgrad. Det verkar vara en allmän utbredd åsikt att vårdyrket är fysiskt krävande. Vad kan man då rent konkret göra kring den frågan? Ett sätt att arbeta med den, är att erkänna att det förvisso kan vara utmanande, precis som många andra yrken också är. Och hur jobbar vi då? Ett sätt kan vara att prata om hur vi tar hand om oss själva och våra kroppar för att orka med ett jobb som kräver en god grundfysik genom att äta bra, sova ordentligt och träna kroppens muskler och kondition. 1 SCB 2013 och SKL

88 TROSA KOMMUN Sida 5(6) Personalenheten Ett intressant och utvecklande sätt att arbeta med människors utveckling är att se över olika möjligheter till arbetsrotation, det är ett väldigt bra sätt att öka människors medvetenhet och förståelse för hur alla delar i en verksamhet hänger ihop. Samtidigt är det viktigt att fortsätta uppmuntra, underlätta och erbjuda individuella lösningar för de som vill öka sin sysselsättningsgrad. Är det möjligt så kanske vi kan se över möjligheter för exempelvis delade turer eller längre pass för de som önskar. Och olika lösningar passar vid olika tillfällen i livet, så att hitta lösningar som går att förändra är viktigt. Det är också viktigt att fortsätta att regelbundet se över arbetsroller för att se om man kan förändra. Något kanske ska plockas bort, eller hjälpmedel/metoder införas som man tidigare inte har haft tillgång till. Sammanfattning Många anställda inom Vård och Omsorg arbetar inte heltid. Det är framförallt kvinnor som arbetar inom den verksamheten och många har själva valt en lägre sysselsättningsgrad än heltid. Orsakerna till varför är många men det som fokusgruppen i denna rapport framförallt har angett som skäl är ett val för att få vardagen att gå ihop. I ett större perspektiv så förlorar de ekonomiskt på detta, både i ett kortare men även längre perspektiv. För att få de anställda att själva vilja gå upp i sysselsättningsgrad så behöver ett antal insatser göras. Förslag på aktiviteter Arbeta med information på olika träffar kring ex pension eller egen försörjning Arbeta med frågor som rör vår hälsa hur tar vi hand om oss för att orka sömn/kost/träning/återhämtning Arbeta med vår syn på hur vi förväntas vara vilka krav ställer omgivning på oss? Vilka krav ställer vi på oss själva? Kan man tänka om? Arbeta med förhållningssätt kring ex inställning till arbete värderar vi partnerns arbete högre? Se goda exempel i andra verksamheter och se om de kan användas inom vård- och omsorg Begränsning Gruppen som har intervjuats består av sex personer. Det är viktigt att poängtera att det som kommit fram under dessa två intervjutillfällen är dessa intervjupersoners tankar och åsikter och kan därför inte anses representera alla de som arbetar inom Vård och Omsorg i Trosa kommun, utan är de utvalda personernas upplevelser och åsikter. Författaren till denna rapport har heller inte gjort några antaganden eller värderingar i de saker som intervjupersonerna har framfört men är medveten om att det kan föreligga en svårighet i att förhålla sig objektiv eftersom vi alla har värderingar och normer formade av våra erfarenheter. Rapportförfattaren har däremot inte underlåtit att föra fram någon av intervjupersonernas åsikter till förmån för någon annan part.

89 TROSA KOMMUN Sida 6(6) Personalenheten Gruppens demografi: Ålder < > Yrke Vård o Omsorgsass 3 Usk 2 Vårdbitr i hemtjänst 1 Utbildning Grundskola Gymnasieskola Högskola/uni Annan 6 Utbildning relevant för tjänst Ja Nej 5 1 Sysselsättningsgrad 75% 85% 92% Önskad % Mer Mindre Samma 100% S t a t u s Ensamstående Sammanboende Särbo 2 4 B a r n Antal B a r n Ålder > < > Anställningstid i år =8,7 år i snitt Medellön baserat på baslön kronor per månad vid 100% sysselsättningsgrad

90 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 4(5) Kommunstyrelsens arbetsutskott KS 2016/127 Rapport Fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till Trosa kommuns ledningsgrupp att återkomma till kommunstyrelsen med en beskrivning av arbetssätt för hur man systematiskt ska arbeta för utökad sysselsättningsgrad. Ärendet Personalenheten har tagit fram en rapport från arbetet med fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad. Syftet med rapporten är att försöka se vilka faktorer som gör att man väljer att inte jobba heltid, eller se vilka områden som man behöver gå mer på djupet i för att hitta svar på frågan om varför så stor del inom framförallt Vård och Omsorg inte arbetar heltid. Yrkande Daniel Portnoff (M) yrkar om följande beslutsats: att uppdra till Trosa kommuns ledningsgrupp att återkomma till kommunstyrelsen med en beskrivning av arbetssätt för hur man systematiskt ska arbeta för utökad sysselsättningsgrad. Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till Daniel Portnoffs (M) förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på lämnade yrkanden och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med yrkanden från Daniel Portnoff (M) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S). Forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

91 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 5(5) Kommunstyrelsens arbetsutskott Forts. 7 Protokollsanteckning Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) lämnar följande protokollsanteckning: En av framgångsfaktorerna för att öka sysselsättningen är att det finns tydliga politiska beslut gällande rätt till heltid möjlighet till deltid. En annan är att heltidsanställning vid nyanställning ska vara norm. Då ledningsgruppen ska utarbeta förslag så bör de framgångsfaktorer som finns vara vägledande. Ärendets beredning Rapport Fokusgrupp för utökad sysselsättningsgrad, Kopia till: Kommunchef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

92

93 Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/22 Investeringsmedel för projektet Trafiksäkerhet utanför Safiren Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige utökar teknik- och servicenämndens investeringsbudget med X tkr. Ärendet I arbetet med trafiksäkerhetsprojektet för Centrumvägen har tekniska kontoret identifierat möjligheten att tillskapa fler parkeringsplatser samt ett bättre gaturum genom att investera i längsgående parkering på båda sidor av vägen. Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Protokollsutdrag teknik- och servicenämnden , Tjänsteskrivelse med bilagor från kultur-, fritid-, teknik- och servicekontoret Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

94 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 6(14) Teknik- och servicenämnden TSN 2017/5 Startbeslut projekt Vagnhärad Beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Skolgården Hedeby/Fornby enligt redovisade underlag. att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Trafiksäkerhet utanför Safiren enligt redovisade underlag. att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Lekpark Safiren enligt redovisade underlag. att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Utegym Vagnhärad enligt redovisade underlag. Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att utöka investeringsbudgeten för projektet Trafiksäkerhet utanför Safiren med X tkr år Ärendet I gällande budget har investeringsmedel avsatts för projekten Skolgården Hedeby/Fornby, Trafiksäkerhet utanför Safiren, Lekpark Safiren samt Utegym Vagnhärad. Projekten samordnas för genomförande under Kultur-, fritid-, teknik-, och servicekontoret har tillsammans med elever, lärare och rektorer från Hedeby- och Fornbyskolan arbetat fram ett förslag till ny och anpassad skolgård. I korthet kommer flera grönytor att lyftas in på skolgården, nuvarande parkering vid Hedebyhallen flyttas ur skolgårdsområdet, angöring för hämtning och lämning av barn och elever förbättras. En del befintlig utrustning kommer att rustas upp. I övrigt kommer skolgården kompletteras med bland annat sittplatsområden, linbana, studsmattor, hinderbana, klätterlek och pingisbord. I arbetet med trafiksäkerhetsprojektet för centrumvägen har kontoret identifierat möjligheten att tillskapa fler parkeringsplatser samt ett bättre gaturum genom att investera i längsgående parkering på båda sidor vägen. Detta inrymdes inte i projektets förkalkyl. Inför utvecklingen av lekplatsen mitt emot Safiren har förslag och önskemål på utveckling och förbättring inhämtats från kommuninvånarna via förslagslådor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

95 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 7(14) Teknik- och servicenämnden Forts. 4 Med avstamp i de förslag som inkom kommer lekplatsens belysning förbättrats, kompletteras med fler bänkar/sittplatser, utrustas med en babygunga, klätterlek samt en större rutschkana. Trosa kommun har i nuläget anlagt två utegym. Nu ska det tredje komma på plats. Kontoret föreslår Kultur- och fritidsnämnden att fatta beslut om att det tredje utegymmet placeras bredvid lekplatsen mitt emot Safiren då det är en placering som kan komma många till del. Föreslagen utrustning innebär att det även blir en tredje version/ variant av gym. Teknik- och servicenämnden fattar beslut om upphandlingen och genomförandet. Ärendets beredning Illustrationsplan, Tjänsteskrivelse från produktionschef Cecilia Högberg, Ritningsutkast 1. L Helheten skolgård väg 2. L Skolgården kring Fornby 3. L Skolgården Qulan och mitten ytan 4. L Hedeby och Entre 5. L Parkering skolgård 6. L Centrumvägen vid Hedebyhallen 7. L Centrumvägen Safiren 8. L Centrumvägen parkering Vårdcentralen 9. Kartbild Safiren Lekplats och gym Kopia till: Kommunfullmäktige Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

96 Teknik- och servicenämnden Kultur-, fritid-, teknik-, och servicekontoret Cecilia Högberg Produktionschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2017/5 Startbeslut projekt Vagnhärad Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Skolgården Hedeby/Fornby enligt redovisade underlag. att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Trafiksäkerhet utanför Safiren enligt redovisade underlag. att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Lekpark Safiren enligt redovisade underlag. att uppdra kontoret att gå vidare med upphandling för genomförande av investeringsprojektet Utegym Vagnhärad enligt redovisade underlag. Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att utöka investeringsbudgeten för projektet Trafiksäkerhet utanför Safiren med X tkr år Ärendet I gällande budget har investeringsmedel avsatts för projekten Skolgården Hedeby/Fornby, Trafiksäkerhet utanför Safiren, Lekpark Safiren samt Utegym Vagnhärad. Projekten samordnas för genomförande under Kultur-, fritid-, teknik-, och servicekontoret har tillsammans med elever, lärare och rektorer från Hedeby- och Fornbyskolan arbetat fram ett förslag till ny och anpassad skolgård. Förändringar och önskemål rörande parkeringar, ökad trafiksäkerhet och förbättrade flöden har inarbetats i trafiksäkerhetsprojektet för centrumvägen. Förslagen har processats och förankrats med rådet för personer med funktionsnedsättning, Trosa Edanö innebandyklubb samt berörda nämnder. I korthet kommer flera grönytor att lyftas in på skolgården, nuvarande parkering vid Hedebyhallen flyttas ur skolgårdsområdet, angöring för hämtning och lämning av barn och elever förbättras. En del befintlig utrustning kommer att rustas upp. I övrigt kommer skolgården kompletteras med bland annat sittplatsområden, linbana, studsmattor, hinderbana, klätterlek och pingisbord. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

97 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Teknik- och servicenämnden I arbetet med trafiksäkerhetsprojektet för centrumvägen har kontoret identifierat möjligheten att tillskapa fler parkeringsplatser samt ett bättre gaturum genom att investera i längsgående parkering på båda sidor vägen. Detta inrymdes inte i projektets förkalkyl varför kontoret nu förslår nämnden och kommunfullmäktige att utöka budgeten för projektet med X tkr. Inför utvecklingen av lekplatsen mitt emot Safiren har förslag och önskemål på utveckling och förbättring inhämtats från kommuninvånarna via förslagslådor. Med avstamp i de förslag som inkom kommer lekplatsens belysning förbättrats, kompletteras med fler bänkar/sittplatser, utrustas med en babygunga, klätterlek samt en större rutschkana. Trosa kommun har i nuläget anlagt två utegym. Ett vid Vitalisskolan och motionsspåret där samt ett vid pensionärernas hus. Nu ska det tredje komma på plats. Placeringen var utpekad till Vagnhärad och olika alternativ har prövats. Kontoret föreslår Kultur- och fritidsnämnden att fatta beslut om att det tredje utegymmet placeras bredvid lekplatsen mitt emot Safiren då det är en placering som kan komma många till del. Föreslagen utrustning innebär att det även blir en tredje version/ variant av gym. Teknik- och servicenämnden fattar beslut om upphandlingen och genomförandet. Cecilia Högberg Produktionschef Bilaga Ritningsutkast 1. L Helheten skolgård väg 2. L Skolgården kring Fornby 3. L Skolgården Qulan och mitten ytan 4. L Hedeby och Entre 5. L Parkering skolgård 6. L Centrumvägen vid Hedebyhallen 7. L Centrumvägen Safiren 8. L Centrumvägen parkering Vårdcentralen 9. Kartbild Safiren Lekplats och gym

98

99

100

101

102

103

104

105

106 Utegym Lekpark

107

108 Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2017/23 Minskad investeringsbudget för avloppsförsörjning Tofsö fritidshusområde Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige minskar Teknik- och servicenämndens investeringsbudget för avloppsförsörjning i Tofsö med X Mkr. 2. Investeringsbudgeten ska fördelas åren enligt teknik- och servicenämndens förslag. Ärendet Länsstyrelsen har förelagt Trosa kommun att tillse att en allmän avloppsanläggning, gemensam för alla fastigheter inom Tofsö kommer i stånd med kommunen som huvudman. Teknik- och servicenämnden har beslutat att gå vidare och utreda alternativet lokal lösning med kretslopp i fokus. Alternativet har godkänts av berörda myndigheter. Margareta Smith Ekonomichef Bilagor 1. Protokollsutdrag teknik- och servicenämnden , Tjänsteskrivelse från kultur-, fritid-, teknik- och servicekontoret PM Startbeslut avloppslösning Tofsö fritidshusområde Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

109 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 5(14) Teknik- och servicenämnden TSN 2014/50 Startbeslut avloppsförsörjning Tofsö fritidshusområde Beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att uppdra kontoret att verkställa alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus med systemlösning C Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att minska avsatt investeringsbudget för Tofsö till totalt X mnkr och att X mnkr avsätts år 2017 och X mnkr år Ärendet Länsstyrelsen har förelagt Trosa kommun att tillse att en allmän avloppsanläggning, gemensam för alla fastigheter inom Tofsö, kommer till stånd med kommunen som huvudman. Tekniska enheten och Samhällsbyggnadskontoret har utrett tänkbara lösningar för att med Trosa kommun som huvudman bygga avloppsanläggning på Tofsö. Alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus Alternativ 2 Överföringsledning Alternativ 3 Lokalt avloppsreningsverk inom Tofsö Alternativ 4 Anslutning till Studsviks avloppsreningsverk Teknik- och servicenämnden fattade den 21 juni 2016 beslut om att gå vidare med och utreda och klarlägga främst de juridiska frågorna av alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus och systemlösning C där KL-vattnet samlas i tank för varje fastighet och BDT- vattnet renas i burkmarkbäddar för varje fastighet. Kontoret har sedan dess utrett de juridiska aspekterna med hjälp av SKL:s chefsjurist, inhämtat yttrande för miljökontoret, efterfrågat eventuella synpunkter från länsstyrelsen, hört samfälligheten och inlett dialog och förhandling rörande omhändertagande av slammet. Förslaget har kompletterat med en preliminär kalkyl och en tidsplan för genomfarande av uppdraget. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från produktionschef Cecilia Högberg, PM Startbeslut avloppslösning Tofsö fritidshusområde, Kopia till: Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

110 Teknik- och servicenämnden Kultur-, fritid-, teknik-, och servicekontoret Cecilia Högberg Produktionschef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2014/50 Startbeslut avloppsförsörjning Tofsö fritidshusområde Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att uppdra kontoret att verkställa alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus med systemlösning C Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att minska avsatt investeringsbudget för Tofsö till totalt X mnkr och att X mnkr avsätts år 2017 och X mnkr år Ärendet Länsstyrelsen har förelagt Trosa kommun att tillse att en allmän avloppsanläggning, gemensam för alla fastigheter inom Tofsö kommer till stånd med kommunen som huvudman. Tekniska enheten och Samhällsbyggnadskontoret har utrett tänkbara lösningar för att med Trosa kommun som huvudman bygga avloppsanläggning på Tofsö. Alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus Alternativ 2 Överföringsledning Alternativ 3 Lokalt avloppsreningsverk inom Tofsö Alternativ 4 Anslutning till Studsviks avloppsreningsverk Teknik- och servicenämnden fattad den 21/6-2016, i linje med kontorets förslag, beslut om att gå vidare med och utreda och klarlägga främst de juridiska frågorna av alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus och systemlösning C där KLvattnet samlas i tank för varje fastighet och BDT- vattnet renas i burkmarkbäddar för varje fastighet. Kontoret har sedan dess utrett de juridiska aspekterna med hjälpa av SKLs chefsjurist, inhämtat yttrande för miljökontoret, efterfrågat eventuella synpunkter från länsstyrelsen, hört samfälligheten och inlett dialog och förhandling rörande omhändertagande av slammet och kontoret förslår nu att nämnden ger i uppdrag att verkställa alternativet. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

111 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Teknik- och servicenämnden Förslaget har kompletterats med en preliminär kalkyl och en tidsplan för genomfarande av uppdraget. Cecilia Högberg Produktionschef Bilaga PM Startbeslut avloppsslösning Tofsö fritidshusområde

112 Teknik- och servicenämnden Kultur-, fritids-, teknik- och servicekontoret Cecilia Högberg Produktionschef PM Datum Startbeslut avloppsförsörjning Tofsö fritidshusområde Bakgrund Länsstyrelsen har förelagt Trosa kommun att tillse att en allmän avloppsanläggning, gemensam för alla fastigheter inom Tofsö kommer till stånd med kommunen som huvudman. Efter genomförandet ska området införlivas i kommunens verksamhetsområde för allmän spillvattenanläggning. Vattenförsörjning behöver inte ingå i kommunens åtagande. Områdets karaktär med tättbebyggd fritidshusbebyggelse på höglänt mark med delvis berg i dagen bedöms av Länsstyrelsen inte ha förutsättningar för enskilda avloppsanläggningar. Tekniska enheten och Samhällsbyggnadskontoret har utrett tänkbara lösningar för att med Trosa kommun som huvudman bygga avloppsanläggning på Tofsö. Alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus Alternativ 2 Överföringsledning Alternativ 3 Lokalt avloppsreningsverk inom Tofsö Alternativ 4 Anslutning till Studsviks avloppsreningsverk Alternativen har utretts och vid ett antal tillfällen presenteras för nämnden som fattat delbeslut om utredningsalternativen. Nedan presenteras kort samtliga utredda alternativ. Lösning Teknik- och servicenämnden fattad den 21/6-2016, i linje med kontorets förslag, beslut om att gå vidare med och utreda och klarlägga främst de juridiska frågorna av alternativ 1 Lokal lösning med kretslopp i fokus och systemlösning C där KLvattnet samlas i tank för varje fastighet och BDT- vattnet renas i burkmarkbäddar för varje fastighet. I korthet innebär lösningen att det inom varje fastighet anläggs två separata system för WC- och BDT vatten med kommunalt huvudmannaskap, vilket är en förutsättning enligt domslut. Respektive fastighet förses med en sluten tank på minimum 3 m 3 samt en reningsanläggning (burk) för BDT- vatten. En kommunal anslutningspunkt upprättas vid tomtgräns. Lösningen kommer att kräva installation och användande av mycket snålspolande- alternativt vakuumtoalett. Förfarandet regleras, liknande LTS, inom Allmänna bestämmelser för brukande av Trosa Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

113 TROSA KOMMUN PM Sida 2(4) Teknik- och servicenämnden kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA). Det innebär bl.a. att kommunen äger utrustningen och ansvar för rening och funktion ligger på Vaavdelningen vid Trosa kommun. Verksamhetsområdet kommer att ingå i det kommunala provtagningsprogrammet och miljökontoret blir tillstånds- och tillsynsmyndighet. Anläggningarna kommer att ligga på ett tömningsprogram och slammet skall efter hygienisering återföras till åkermark. Lösningen ger den lägsta investeringskostnaden, då inga uppsamlande ledningssystem erfordras, den samsvarar med Trosa kommuns VA-policy och är i linje med fastighetsägarnas uttalade önskemål, lösningen bedöms inrymmas inom VA-kollektivets normala taxor. Kompletterad utredning Juridik Efter nämndens beslut har tekniska enheten tillsammans med nämndens presidium träffat SKLs chefsjurist inom bl.a. Va juridik, Germund Persson. Han redogjorde för ett antal rättsfall och liknande processer och lösningsidéer som är aktuella i andra kommuner bl.a. nämndes Knivsta. Det förslag som Trosa kommun presenterade visade sig vara att gå ett steg längre än t.ex. Knivsta. Efter en del resonerade och efter att identifierat möjligheten att förlägga anslutningspunkten vid tomtgräns, under förutsättning att förfarandet regleras i ABVA samt med rekommendationen om genomförande inom normal taxa kunde SKLs chefsjurist inte se några juridiska hinder med lösning. Tillstånd Då miljökontoret kommer att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet har tekniska kontoret den inhämtat ett yttrande från den samma, Dnr 2016/ Sammanfattningsvis: Miljökontoret är positiva till kretsloppsanpassad lösning Anläggningen ska klara funktionskraven enligt HVMFS 2016:17 som innebär en reduktion med 90% av syreförbrukande ämnen (BOD7) 90% av fosfor (P-tot) 50% av kväve (N-tot) Krav kommer att ställas för att minimera risk för smittspridning Krav på bakterierening vid risk för kontaminering av dricksvattenbrunnar Intestinala enterokocker 100 cfu/100 ml Escherichia coli 250 cfu/100 ml Yttrandet kommer att kompletteras med en formell ansökan.

114 TROSA KOMMUN PM Sida 3(4) Teknik- och servicenämnden Länsstyrelsen Den 16/ träffade Tekniska kontoret Länsstyrelsen och för ärendet ansvarig chef och handläggare. Syftet var att presentera kommunens förslag till lösning och efterfråga om det fanns något Länsstyrelsen hade att erinra mot förslaget eller annat att tillägga. Länsstyrelsen påpekade att de inte har med val av teknisk lösning att göra och ställde sig därutöver positivt till att en lösning identifierats. Samfälligheten Samfälligheten har kontaktats och informerats om lösningen. Samverkan mellan Trosa kommun och samfälligheten kommer bli nödvändig för genomförandet. Representanter från samfälligheten är positiva till att en lösning enligt den föreslagna nu kommer till stånd. Omhändertagande av slammet Dialog och förhandlingar har inletts med Telge Nät för att få en indikation om kostnad och villkor för ett mottagande av KL-vatten på deras kretsloppsanläggning i Hölö. Villkoren för kvalitén/ mängden vatten i slammet kommer att påverka vilken typ av toalettstol som måste föreskrivas. Tekniska enheten utreder även möjligheten att som alternativ eller vid behov omhänderta slam inom egna anläggningar eller andras anläggningar. Ekonomi En grov kalkyl för projektet har tagits fram. I linje med traditionell anslutning betalar respektive fastighetsägare för anläggningsarbeten inom den egna fastigheten. Dessa kostnader finns inte med i kalkylen och kommer sannolikt att skilja sig åt från fastighet till fastighet mycket beroende på tomtstorlek och markförutsättningar. Det finns fortfarande ett antal osäkerhetsfaktorer som kan komma att påverka projektets ekonomi. T.ex. behov av sprängning och åtgärder för att förhindra kontaminering av dricksvattenbrunnar. Med anledning av detta presenteras en kalkyl inom ett ganska stort intervall.

115 TROSA KOMMUN PM Sida 4(4) Teknik- och servicenämnden Beräknat på normal taxa och med hänsyn till att vatten inte dras fram eller inkluderas kommer anslutningskostnaderna exklusive moms för fastighetsägarna i Tofsö uppgå till; Sammantaget innebär det att projektet till del kommer att finansieras via det gemsamma kollektivet. Konstruktionen och regelverkat för att beräkna anslutningsavgifter medför alltid att det finns anslutningar som kostar mer än vad anslutningsavgiften ger i intäkt samtidigt som det finns anslutningar som kostar mindre än vad anslutningsavgiften ger i intäkt. Det viktiga är att det totalt sett kan finansieras inom kollektivet. I det fall detta inte anses möjligt skall hela avgift - och taxekonstruktionen ses över. En budget med god marginal har avsatts för projektet under Avsatt budgetbelopp kan med fördel minskas till kalkylerat belopp (det högre beloppet). Tidsplan En grovtidsplan för projektet har upprättats och enligt tidsplanen kommer projektet att färdigställas under den senare delen av 2018 år, vilket är i linje med domslutet. Tidsplanen innebär att budget för projektet i delar måste tidigareläggas till Kontoret föreslår att 40% av den reviderade budgeten enligt det högre belopp i kalkylen ovan tidigareläggs till 2017.

116

117 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 10(14) Teknik- och servicenämnden TSN 2016/44 Revidering av lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Trosa kommun Beslut Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att ändra 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11 och 15 i lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Trosa kommun. att införa 6, 12, 13 i lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Trosa kommun. att minska antalet torghandelsplatser vid Skolparken med 3 st och i hamnen sammanföra 6 platser till 3. Ärendet Det har under 2016 inkommit förslag på ändringar av ordningsföreskrifter för torghandel som Tekniska enheten hanterat och analyserat tillsammans med Turistcenter då de administrerar torghandeln. Samtliga föreslagna förändringar i föreskriften anknyter till ordning och säkerhet. Vidare saknades föreskrift om godkända vågar, kassaregister samt tillstånd från miljönämnden. Ärendets beredning Nytt förslag till reviderade lokala ordningsskrifter presenteras av Cecilia Högberg under sammanträdet Tjänsteskrivelse från produktionschef Cecilia Högberg samt gatu- och parkingenjör Christoffer Eriksson, Förslag till reviderade lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Trosa kommun Kopia till: Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

118 Tekniska enheten Christoffer Eriksson Gata- och parkingenjör Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2016/44 Revidering av lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Trosa kommun Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att ändra 3, 4, 5, 9, 10 och 15 i lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Trosa kommun. att införa 6, 12, 13 i lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Trosa kommun. att minska antalet torghandelsplatser vid Skolparken med 3 st och i hamnen sammanföra 6 platser till 3. Ärendet Det har under 2016 inkommit förslag på ändringar av ordningsföreskrifter för torghandel som Tekniska enheten hanterat och analyserat tillsammans med Turistcenter då de administrerar torghandeln. Samtliga föreslagna förändringar i föreskriften anknyter till ordning och säkerhet. Vidare saknades föreskrift om godkända vågar, kassaregister samt tillstånd från miljönämnden. Cecilia Högberg Produktionschef Christoffer Eriksson Gatu- och parkingenjör Bilaga Förslag till reviderade lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Trosa kommun. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

119 Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Trosa kommun Förslag till förändringar är markerade med gult Antagen av kommunfullmäktige , 162 Reviderad av kommunfullmäktige 2017-XX-XX, X, dnr KS 2017/XX

120 Trosa kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Utöver vad som skrivs i de grundläggande bestämmelserna om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats i 3 kap. ordningslagen (1993:1617) och i kommunens lokala ordningsföreskrifter gäller dessa föreskrifter för salutorget i kommunen. Syftet med föreskrifterna är att upprätthålla den allmänna ordningen. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på följande offentliga platser som kommunen upplåter till allmänna försäljningsplatser för torghandel: Skolparken med kringliggande gångytor, hamnområdet vid hamnbodarna och 4 platser på Vagnhärads torg, se kartbilagor. Fasta och tillfälliga saluplatser 3 På de allmänna försäljningsplatserna finns både fasta och tillfälliga saluplatser vilka bestäms av kommunen och av kommunen utsedd torgvakt. En fast saluplats får användas på bestämd tid, minst 1 månad och högst 1 år. En tillfällig saluplats får användas endast viss dag och anvisas av torgvakt. Då Trosa torg är av riksintresse är det önskvärt att torgståndens utformning är anpassade till stadsmiljön. Försäljning skall ske från välvårdade stånd. Har stånden tak bör de förslagsvis vara tillverkade av trä och markisväv. Plastpresenning får endast användas vid ihållande regn. Vid försäljning av livsmedel måste tak finnas. Försäljning bör i första hand ske från bord, uppläggning av varor skall vara prydligt. För att erhålla saluplats erfordras uppvisande av giltig F-skattsedel och registreringsbevis. Fördelning av saluplatser 4 Vid fördelning av saluplatser gäller följande: Ansökningar om helårsplats behandlas i turordning efter den tidpunkt de inkommit. Tillfälliga saluplatser tilldelas försäljarna i den ordning som de kommer till försäljningsplatsen. eller genom lottning, om det är lämpligare. Fler än en saluplats får tilldelas en person endast när det kan ske med hänsyn till tillgången på platser. När flera platser tilldelas en person, ska platserna vara belägna intill varandra. Varor av likartat slag ska, om det är möjligt, föras samman i en eller flera gemensamma grupper eller rader. 1

121 Trosa kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln Innehavarens rätt att använda saluplatsen får inte överlåtas på någon annan. I fall en innehavare av en fast saluplats inte före kl :00 har intagit platsen eller gjort anmälan till torgvakten att platsen kommer att utnyttjas senare på dagen, har torgvakten rätt att låta någon annan använda platsen som tillfällig saluplats. Tider för försäljning 5 Torghandel får ske på helgfria vardagar. Försäljningstid kl Torghandel hamnen (tillagade livsmedel) får som längst under fredag och lördag pågå till och med Musik/ljudanläggning är inte tillåtet. Försäljarna får inte tidigare än 30 minuter före fastställd försäljningstids början lägga upp varor eller redskap på försäljningsplatsen. Varor och redskap ska vara bortförda senast 30 minuter efter försäljningstidens slut. Ingen utrustning, fordon, matvagn eller liknande får lämnas kvar på platsen. På begäran av polismyndigheten eller annan myndighet eller om särskilda skäl föreligger får kommunen besluta att försäljning i särskilt fall ska ske vid andra tider än vad som stadgas ovan eller helt ställas in. Typ av varor och produkter på olika platser 6 Skolparken, plats 1-5, försäljning av livsmedel såsom frukt, grönsaker, ost, bröd och fisk samt blommor. Plats 6-10 försäljning av hantverk, mattor, antikviteter och egenproducerade varor. El samt vatten finns tillgängligt för saluplats 1-10 och faktureras enligt avgift. Försäljning av tillagade livsmedel medges ej. Hamnen, plats 12-13, endast försäljning av tillagade livsmedel. Plats 11, försäljning eller visning t.ex. kök, vaccination eller motsvarande. El finns tillgängligt för saluplats och faktureras enligt avgift. Vagnhärads torg, plats 14-17, försäljning av livsmedel såsom frukt, grönsaker, ost, bröd, fisk och blommor samt hantverk, mattor, antikviteter och liknande egenproducerade varor. Försäljning av tillagade livsmedel medges ej. Innehavarens upplysningsskyldighet 7 En innehavare av en saluplats är enligt 2 lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning skyldig att genom en väl synlig skylt eller på något annat lämpligt sätt lämna upplysning om innehavarens namn, postadress och telefonnummer. Förbud mot försäljning av vissa varor 8 Knivar, sprängdegämnen, skjutvapen, pyrotekniska varor, samt varor, smycken 2

122 Trosa kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln och andra attiraljer som förhärligar rasistiska och eller nazistiska symboler och droger får inte säljas på de allmänna försäljningsplatserna. Försäljning av livsmedel 9 Vid försäljning av livsmedel på de allmänna försäljningsplatserna gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813) samt föreskrifter meddelade med stöd av dessa. I förekommande fall ska erforderliga tillstånd inhämtas från miljönämnden. Sökande gällande matservering ska bifoga beslut om livsmedelsanläggning i samband med ansökan. Placering av varor, redskap och fordon 10 Varor och redskap får inte placeras på de gångar som är avsedda för trafik utmed eller mellan saluplatserna. Under försäljningstid får inte försäljarnas fordon framföras på försäljningsplatsen. För uppställning av fordon eller släpvagn på saluplatsen krävs kommunens tillstånd. Den torghandlare som nyttjar större plats än som hyrts och som inte respekterar torghandelstider kan bli avstängd. Vid användning av gasol krävs att brandskyddsmyndighetens föreskrifter vad gäller användning av gasol följs. Renhållning m.m. 11 En innehavare av en saluplats är skyldig att senast 30 minuter efter försäljningstidens slut samla ihop avfall och annat skräp från rörelsen, samt att föra bort det. och lägga det i en behållare för sopor. Skräp och avfall från rörelsen får inte slängas i allmänna papperskorgar. Innehavaren ska se till att saluplatsen hålls ren och snygg. Godkända vågar 12 Det ankommer på tillståndsinnehavaren att tillse att våg som används uppfyller de krav vad gäller mätnoggrannhet, kontroll och märkning som ställs enligt SWEDAC:s föreskrifter och allmänna råd. Kassaregister 13 Den som bedriver torghandel på saluplats omfattas av regler om kassaregister enligt skatteförandelagen (2011:1244). 3

123 Trosa kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln Avgift 14 För användning av allmän försäljningsplats har kommunen rätt att ta ut avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige. Avgiften betalas i förväg. Överträdelse av föreskrift 15 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 3, 4, 5, 8, 9, 10 och 11 kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen. Om innehavaren inte följer ordningsföreskriften sägs avtalet upp omgående. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 3 andra och tredje styckena, 4 sjätte stycket första meningen, 5 första sjätte styckena, 7, 9 och 10 kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande Dessa föreskrifter träder i kraft Revideringen av föreskrifterna träder i kraft

124 Trosa kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln 5

125 Trosa kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln 6

126 Trosa kommun Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln 7

127

128 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 11(14) Teknik- och servicenämnden TSN 2016/45 Revidering av måltidspolicy Beslut Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta reviderad måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun. Ärendet 2012 antogs måltidspolicyn Hållbara måltider i Trosa kommun. I den angavs att revidering skulle göras Arbetet i projektgruppen påbörjades hösten De största skillnaderna i den reviderade upplagan jämfört med den ursprungliga upplagan är följande: Tydliggjort vilka som deltagit i projektgruppen Tydliggjort målen Lagt till ett mål kring samverkan mellan enheter/verksamheter Utökat avsnittet kring Maten och måltiden i skola och förskola, mer tyngdpunkt på hur skolmat och förskolemat kan användas i pedagogiken Utökat avsnitt kring Maten och måltiden i omvårdnaden, förtydligat uppdraget kring att förebygga och behandla undernäring. Lagt till två avsnitt; Hållbara upphandlingar (definition närproducerat) och Matens miljöpåverkan Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från driftchef Kerstin Tibbling, Reviderad måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun Kopia till: Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

129 Kultur-, fritid-, teknik- och servicekontoret Kerstin Tibbling Driftchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer TSN 2016/45 Måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta reviderad måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun. Ärendet 2012 antogs måltidspolicyn Hållbara måltider i Trosa kommun. I den angavs att revidering skulle göras Arbetet i projektgruppen påbörjades hösten De största skillnaderna i den reviderade upplagan jämfört med den ursprungliga upplagan är följande: Tydliggjort vilka som deltagit i projektgruppen Tydliggjort målen Lagt till ett mål kring samverkan mellan enheter/verksamheter Utökat avsnittet kring Maten och måltiden i skola och förskola, mer tyngdpunkt på hur skolmat och förskolemat kan användas i pedagogiken Utökat avsnitt kring Maten och måltiden i omvårdnaden, förtydligat uppdraget kring att förebygga och behandla undernäring. Lagt till två avsnitt; Hållbara upphandlingar (definition närproducerat) och Matens miljöpåverkan Kerstin Tibbling Driftchef (Måltid, städ och fastighetsservice) Bilagor Förslag till reviderad måltidspolicy Hållbara måltider i Trosa kommun Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

130 Uppdaterad version utifrån originalversion Hållbara måltider i Trosa kommun Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle är ett samhälle som kan behålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människor kan tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre delar; ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det är en process som handlar om att nå mänskligt välbefinnande med en fungerande ekonomisk utveckling samtidigt som de ekologiska systemen är i balans. Trosa är en ekokommun som arbetar för ett hållbart samhälle. Maten vi äter är viktig på många olika sätt, måltiden förenar hälsa, miljö och social samvaro. Bra matvanor och goda måltidsstunder har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande, det bidrar till en god hälsa genom livet och främjar livskvalitet i alla åldrar. I Trosa kommun serveras varje dag ca måltider inom den kommunala verksamheten. Matgäster och kunder i Trosa kommun skall känna en trygghet i att maten som serveras inte bara har rätt näringsinnehåll, är god och håller hög kvalitet, utan även har tillagats med omtanke om människan och miljön. I Trosa kommun värnar vi om den hållbara, offentliga gastronomin. Hållbara måltider i Trosa kommun grundar sig på måltidsmodellerna S.M.A.R.T. 1 och FAMM 2 som tillsammans i stort omfattar helhetssynen på måltiden och dess betydelse för miljö, hälsa och välbefinnande. Policyn är framtagen med bred förankring i kommunen. En projektgrupp bestående av måltidschef, kommunekolog, skolchef, äldreomsorgschef samt respektive ordförande i HUM, TSN, VoO och Kseko har drivit arbetet. Syfte» Uppmärksamma måltidens betydelse för miljö, hälsa och välbefinnande» Bidra till ett hållbart samhälle med välmående medborgare» Verka för hållbara matinköp ekologiskt, socialt och ekonomiskt 1 S.M.A.R.T. står för Större andel vegetabilier, Mindre andel tomma kalorier, Andelen ekologiskt ökas, Rätt kött, rätt grönsaker och Transportsnålt. En måltidsmodell för både hälsosam och miljövänlig mat. 2 FAMM står för Five aspect meal model, måltidens fem aspekter: Rummet, Mötet, Produkten, Styrsystemet och Stämningen. 1

131 Övergripande mål De övergripande målen går i linje med Trosa kommuns kommunfullmäktigemål Medborgarna ska vara nöjda med kommunens verksamheter, Trosa kommun ska vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner, Äldreomsorgen ska ha nöjda kunder, Kommunens Folkhälsoindex och Kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling. Trosa kommun ska ha nöjda gäster och kunder ha engagerad och kompetent personal erbjuda måltider som är goda, näringsriktiga och säkra ha minst 60 % ekologiska och/eller närproducerade matvaror år 2018 verka för hållbara upphandlingar minska miljöpåverkan från maten samverka mellan olika enheter/verksamheter för att sprida kunskap och engagemang kring måltiderna och maten Genom samarbete skapar vi den goda måltiden! När måltider serveras inom kommunens olika verksamheter sker det med flera olika aktörer inblandade. Exempelvis kan en verksamhet tillaga maten, en annan distribuera den och en tredje servera. För att uppnå högsta möjliga kvalitet och måltidsupplevelse krävs samverkan, dialog och förståelse mellan dessa verksamheter. Sammantaget bygger rekommendationerna då det gäller kost och måltider på Nordiska näringsrekommendationer 2012, samt Livsmedelsverkets råd Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan samt Bra mat i äldreomsorgen. Maten och måltiden i skola och förskola Det är många faktorer som påverkar hur väl måltiderna fungerar inom skola och förskola. För skolan finns ett verktyg som Livsmedelsverket tagit fram som heter Skolmat Sverige. Verktyget är indelat i olika nivåer och bör årligen fyllas i i samverkan mellan skola och köket. Man kan med verktygets hjälp få en bild över hur väl skolmåltiden uppfyller de krav vi ställer och tydligöra vad vi kan behöva förbättra. Det finns många goda möjligheter att använda maten och måltiden i skolans och förskolans pedagogik. Många ämnen kan kopplas till maten, t.ex. matematik, biologi, kemi, historia, geografi, samhällskunskap, hemkunskap och idrott. Inspiration till det arbetet finns på Livsmedelsverkets webb; slv.se, Hej Skolmat! Elever och barn ska få kännedom och kunskap om policyn Hållbara måltider i Trosa kommun genom matråd eller liknande. Den pedagogiska måltiden har stor betydelse för att skapa en lugn och trevlig måltidsupplevelse. En definition av vad det innebär att äta Pedagogisk måltid tas fram av Trosa 2

132 kommun. All personal inom skola och förskola har ansvar för att skapa ordning och trivsel bland elever och barn. Maten och måltiden i omvårdnaden Måltiden inom omvårdnad t.ex. äldreomsorg/särskilt boende, hemtjänst och handikappomsorg är ofta en mycket viktig del av dagen och något som många ser fram emot. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar för att skapa förutsättningar för en trevlig måltidsupplevelse. Att skapa variation genom att t.ex. duka olika beroende på vardag, fest och årstid förhöjer upplevelsen. Likaså att låta gäster och kunder delta i förberedelser inför måltiden där så är möjligt. Ett viktigt arbete inom äldreomsorgen är att aktivt arbeta för att förebygga och behandla undernäring. Undernäring bland äldre är kostsamt då det t.ex. skapar sämre livskvalitet, risken för fall ökar, längre rehabtider efter sjukdom. Hållbara upphandlingar Kommunen ska verka för hållbara upphandlingar för att öka andelen närproducerade och ekologiska produkter, samt främja god djurhållning, socialt ansvarstagande och minskade varutransporter. Krav bör ställas minst utifrån Upphandlingsmyndighetens Baskrav. Definition av begreppet närproducerat är framtagen och beslut är taget av politikerna i projektgruppen. Se dokument Definition närproducerat Trosa kommun. Matens miljöpåverkan Maten vi äter och producerar har stor påverkan på miljön och berör flera av de nationella miljömålen, bl.a. Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Genom Hållbara måltider bidrar Trosa kommun till att uppfylla de nationella miljömålen.» För att minska klimatpåverkan ska bl.a. köttkonsumtion och matsvinn minskas och inköp av vegetabilier säsongsanpassas.» För att minska övergödningen ska bl.a. köttkonsumtion och matsvinn minskas och andelen ekologiska och miljömärkta produkter ökas.» För att gynna den biologiska mångfalden ska bl.a. andelen naturbeteskött och andelen ekologiskt ökas.» För att bidra till en giftfri miljö ska bl.a. andelen ekologiskt ökas. Ät S.M.A.R.T. För att inköpen av mat skall bli bättre för hälsan, miljön och ekonomin, bör de så långt som möjligt följa måltidsmodellen, Ät S.M.A.R.T. Modellen är framtagen av Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och Livsmedelsverket. Det är ett informations- och utbildningsmaterial som presenterar ett förslag på hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt grundat på forskning inom hälso- och miljöområdet. Ät S.M.A.R.T. bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombination med de svenska miljömålen. 3

133 Genom att äta S.M.A.R.T. kan vi minska övervikt, minska cancerrisk, minska hjärt- och kärlsjukdomar d.v.s. uppnå en bättre hälsa. Mer info finns på S.M.A.R.T. står för: Större andel vegetabilier Mindre andel tomma kalorier Andelen ekologiskt ökas Rätt kött, rätt grönsaker Transportsnålt Större andel vegetabilier Den svenska köttkonsumtionen ökade med 28 % mellan 1995 och Kött en bra källa för järn och zink och vårt värdefulla odlingslandskap är beroende av betande djur. Men det går åt mycket mer resurser för att producera kött än att producera vegetabilier. Dessutom är utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser betydligt högre per kilo kött än för vegetabilier. Även för hälsan finns det vinster med att äta mindre kött. Baljväxter som ärter, bönor och linser är ett bra alternativ som ger samma typ av näring som kött. Mindre andel tomma kalorier Tomma kalorier är mat som innehåller mycket energi i form av fett och/eller socker men lågt innehåll av andra näringsämnen, som vitaminer och mineraler. De tomma kalorierna orsakar utöver hälsoproblem även onödiga negativa miljöeffekter. När stora mängder tomma kalorier konsumeras, ökar risken att inte få i sig tillräckligt av den näring kroppen behöver. Konsumtionen av tomma kalorier är också ett resursslöseri för både miljö och ekonomi. Inom vården är dock behovet av energi- och näringstät mat ofta stort för att förebygga undernäring. Andelen ekologiskt ökas Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Inom ekologisk produktion tar man större hänsyn till djurens naturliga beteenden och få tillsatser är tillåtna i produkterna. Miljömärkt fisk (t.ex. KRAV- 3 eller och MSC-märkt 4 ) kommer från hållbara bestånd och är fångad med skonsammare metoder. Rätt kött, rätt grönsaker Valet av kött och grönsaker har stor påverkan på miljön. Viltkött är ett miljövänligt alternativ men ofta kostsammare än kött från uppfödda djurslag. Konsumtionen av gris och kyckling bör minskas eftersom de föds upp på spannmål, som vi människor kan äta direkt. På så sätt konkurrerar de med människofödan utan att tillföra annan miljönytta. Nöt- och lammkött ger upphov till mer växthusgaser än kyckling och gris, men tillför andra viktiga miljötjänster. Nöt och lamm är betande djur och hjälper på så sätt till att bevara våra beteshagar och odlingslandskapets artrikedom och genom att äta gräs konkurrerar de inte med produktionen av vegetabilisk mat. 3 KRAV är en miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. 4 MSC Marine Stewardship Counsils, en miljömärkning för certifierat hållbart fiske. 4

134 Det är viktigt att säsongsanpassa inköpen eftersom det ökar andelen frilandsodlade grönsaker. Frukt och grönsaker som får mogna på egen hand kräver mindre energi, innehåller mer näringsämnen och är ofta billigare. Produkter som efterfrågas utanför den naturliga växtsäsongen innebär en avsevärt ökad klimatpåverkan, ofta måste de transporteras från andra länder eller odlas i energikrävande växthus för att förlänga säsongen. Grövre grönsaker och rotfrukter ger mer näring, smakar mer och är mer resurssnåla än salladsgrönsaker som t.ex. tomat och gurka. Transportsnålt Livsmedel transporteras ofta mycket långt innan de når matgästen. Det är många faktorer som påverkar den miljö- och klimatpåverkan som transporterna har såsom avstånd, antal leverantörer, transporteffektivitet, standard på lastbilar, bränsle mm. Miljöpåverkan från transporterna minskas genom planerade körningar och att miljökrav på fordon och utbildning i sparsam körning ställs vid upphandling samt att den inköpta maten är närproducerad och säsongsanpassad. FAMM För en god måltidsupplevelse krävs att måltidens alla komponenter är av tillfredsställande kvalitet. FAMM står för Five aspect meal model. Arbetet med denna modell påbörjades av Inga- Britt Gustafsson, den första professorn i Måltidskunskap. På svenska talar vi om Måltidens fem aspekter; Rummet, Mötet, Produkten, Styrsystemet och Stämningen. Vi kan utifrån dessa aspekter analysera och planera vår verksamhet och skapa goda måltider utifrån våra förutsättningar. Rummet Rummet där måltiden serveras är viktig ur flera aspekter. Här påverkar arkitektur, möblernas design och färg, textilier och dekorationer, ljus och belysning, ljud och växter. Det är även viktigt att utrustning, bord och stolar är utformade på ett ergonomiskt riktigt sätt för att fungera för både gäster och personal. Planeringen av rummet, t.ex. logistiken vid serveringsdiskar och diskinlämning, har en stor påverkan på hur harmoniskt rummet upplevs samt för att undvika köbildning. Mötet Det är i mötet mellan människor som upplevelsen verkligen skapas. Här kan vi alla göra en skillnad. Vi kan välja hur vi bemöter våra gäster, kunder och kollegor. Vi kan välja att le mot våra medmänniskor och bemöta alla med intresse och respekt. Vi kan göra vårt bästa för att svara på frågor och skapa en god dialog med varandra. Våra kunder och gäster skall känna att de har möjlighet att vara med och påverka verksamheten, vilket kan göras i form av t.ex. matråd, kundmöten och enkäter. Goda relationer byggs med omtanke, omsorg, empati och engagemang. Produkten Kvaliteten på maten på tallriken beror på en mängd faktorer. Vi uppfattar även smak och kvalitet på olika sätt utifrån vår kultur, kunskap och erfarenhet. Olika kundgrupper har olika krav på hur maten skall vara. Matsedelns utformning, råvarornas kvalitet och näringsvärde, 5

135 tillagningstekniker, recept och hur vi sätter samman råvarorna för bästa möjliga smak påverkar självklart måltiden. Kunskap och erfarenhet hos kocken som lagat maten är en mycket viktig del för att kunna uppnå en god kvalitet på måltiden. Men även omsorgen vid själva serveringsögonblicket är avgörande. Att maten håller rätt temperatur, att maten ser aptitlig ut och läggs upp på ett inbjudande sätt. Styrsystemet I våra verksamheter har vi mycket vi måste förhålla oss till. Styrsystemet består av vår budget och verksamheten är organiserad och schemalagd på ett visst sätt. Det finns lagar och avtal som vi måste följa. Utöver det har vi flera interna och externa styrdokument att förhålla oss till, se kapitel Andra relevanta styrdokument och källor Stämningen En god stämning är ytterst viktig för en bra måltidsupplevelse. Stämningen är ett resultat av alla ovan beskrivna aspekter. Från policy till verklighet Genomförande» Hela Trosa kommuns organisation har ett gemensamt ansvar för att måltidspolicyn Hållbara måltider i Trosa kommun följs.» Alla nämnder ansvarar för att bryta ner visionen och de övergripande målen till mätbara mål och handlingsplaner anpassade till den egna verksamheten och att implementera dessa.» Mål och handlingsplaner ska tas fram och följas upp kontinuerligt inom ramen för den ordinarie budget och målprocessen. Utvärdering och uppföljning Alla nämnder har ansvar för att uppfylla den del av policyn som berör den egna verksamheten och redovisar detta i årsbokslutet. Uppdatering, revidering och utvärdering av kostpolicy ska ske 2020 och därefter vart 4:e år. Andra relevanta styrdokument och källor Interna» Kommunfullmäktigemål» Fastlagd kurs för Trosa kommun» Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem» Upphandling - och inköpspolicy för Trosa kommun» Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Trosa kommun» Definition av närproducerat Trosa kommun» Hälsosam förskola - Handlingsplan för förskolor i Trosa kommun» Energi- och klimatplan för Trosa kommun 6

136 Externa Regeringen» Lagen om Offentlig Upphandling» Livsmedelslagen» Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet» Skollagen SFS 2010:100: lagstadgade krav om att skolmaten skall vara näringsriktig» Svensk livsmedelsstrategi, under utredning/arbete pågår Livsmedelsverket» Nordiska näringsrekommendationer 2012» Bra mat i förskolan» Bra mat i skolan» Bra mat i äldreomsorgen» Hitta ditt sätt att äta grönare, lagom mycket och röra på dig» Lunch och lärande skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. Livsmedelsverket Rapport , Lennernäs, M (2011)» Miljöpåverkan från animalieprodukter - kött, mjölk och ägg. Livsmedelsverket Rapport , Wallman, M et al. (2013) Socialstyrelsen» Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring» Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring» Mat och måltider inom hälso- och sjukvården Upphandlingsmyndigheten» Hållbarhetskrav för livsmedel Folkhälsomyndigheten» Hur man äter S.M.A.R.T. - Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över. Statens folkhälsoinstitut, Andersson B et al. (2009) Jordbruksverket» Jordbruksverket.se Miljö & klimat SLU» Ekologisk produktion möjligheter att minska övergödning. Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, Wivstad, M et al. (2009) Projektgrupp Kerstin Tibbling, måltidschef Mats Larsson, skolchef Arne Karlsson (KD), ordförande TSN Helena Koch(M), ordförande HUM Elin vandooren, kommunekolog Mia Kihlstrand, äldreomsorgschef Martina Johansson (C), ordförande VON Stefan Björnmalm (C), ordförande Ekoutskott 7

137

138 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 12(21) Humanistiska nämnden HN 2016/61 Bidrag 2017 till fristående gymnasieskolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning Beslut Humanistiska nämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa nya bidragsbelopp till enskilt drivna förskolor och skolor samt interkommunal ersättning att gälla från och med den 1 januari att Trosa Kommuns bidragsbelopp för enskilt drivna gymnasieskolor fastställs på följande sätt: 1. Trosa kommuns prislista redovisas enligt gällande lag med ett grundbelopp varav 3 % administrativ kostnad redovisas, varav ersättning för skolmåltider och ersättning redovisas och varav en moms på 6% 1 redovisas i beslutet för respektive program och vissa inriktningar. 2. Då endast ett samverkansavtal finns för ett nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall detta pris utgöra Trosa kommuns pris. 3. Då fler än ett samverkansavtal finns för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall medelpriset av dessa utgöra Trosa kommuns pris. 4. Då samverkansavtal saknas för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall riksprislistan användas och utgöra Trosa kommuns pris. Ärendet Kommunens ersättning till fristående gymnasieskolor, skolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. forts. 1 Riksdagen fattar beslut om eventuell sänkt momsersättning i slutet av året att gälla från och med januari 2017, bidragsbeloppen kommer då att sänkas enligt Riksdagens beslut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

139 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 13(21) Humanistiska nämnden forts. 77 Ersättningen ska bestå av ett grundbelopp, för de fristående och enskilt drivna verksamheterna tillkommer en ersättning för administrativa kostnader på 3 % av grundbeloppet och momskompensation med 6 % 1 på grundbelopp och administrativt påslag. Efter särskild utredning kan även tilläggsbelopp utbetalas för barn med särskilda rättigheter. Skolkontoret har tillsammans med ekonomikontoret beräknat bidragsbeloppen för Utgångspunkten för beräkningarna är de belopp som beslutats i Trosa kommuns budget Till dessa elevpengsbelopp som fastställts i budget av kommunfullmäktige skall tillföras eventuella särskilda satsningar som görs inom förskola eller skola. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Mats Larsson, skolchef, Bidragsbelopp till förskola och skola 2017 Kopia till Kommunstyrelsen Skolkontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

140 Skolkontoret Mats Larsson Skolchef Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer HN 2016/61 Bidrag 2017 till fristående gymnasieskolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa nya bidragsbelopp till enskilt drivna förskolor och skolor samt interkommunal ersättning att gälla från och med den 1 januari att Trosa Kommuns bidragsbelopp för enskilt drivna gymnasieskolor fastställs på följande sätt: 1. Trosa kommuns prislista redovisas enligt gällande lag med ett grundbelopp varav 3 % administrativ kostnad redovisas, varav ersättning för skolmåltider och ersättning redovisas och varav en moms på 6% 1 redovisas i beslutet för respektive program och vissa inriktningar. 2. Då endast ett samverkansavtal finns för ett nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall detta pris utgöra Trosa kommuns pris. 3. Då fler än ett samverkansavtal finns för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall medelpriset av dessa utgöra Trosa kommuns pris. 4. Då samverkansavtal saknas för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall riksprislistan användas och utgöra Trosa kommuns pris. 1 Riksdagen fattar beslut om eventuell sänkt momsersättning i slutet av året att gälla från och med januari 2017, bidragsbeloppen kommer då att sänkas enligt Riksdagens beslut.

141 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(4) Skolkontoret Bakgrund Kommunens ersättning till fristående gymnasieskolor, skolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. Ersättningen ska bestå av ett grundbelopp, för de fristående och enskilt drivna verksamheterna tillkommer en ersättning för administrativa kostnader på 3 % av grundbeloppet och momskompensation med 6 % 1 på grundbelopp och administrativt påslag. Efter särskild utredning kan även tilläggsbelopp utbetalas för barn med särskilda rättigheter. Bidragsbelopp 2017 till enskilda skolor, enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning Skolkontoret har tillsammans med ekonomikontoret beräknat bidragsbeloppen för Utgångspunkten för beräkningarna är de belopp som beslutats i Trosa kommuns budget Till dessa elevpengsbelopp som fastställts i budget av kommunfullmäktige skall tillföras eventuella särskilda satsningar som görs inom förskola eller skola. Grundbelopp Dessa belopp utgör grundbelopp och har till enskild verksamhet och friskolor justerats med administrativt påslag på 3 % och momskompensation på 6% 1 och justeras också beroende på om den enskilda verksamheten debiterar föräldraavgifter eller inte. För pedagogisk omsorg är administrationspåslaget 1 % och momskompensation 6% 1. Beloppen justeras också för avdrag med hänsyn till maxtaxa för de enskilt drivna verksamheterna, där den statliga ersättningen för maxtaxa inte bruttoredovisas och betalas till de enskilt drivna förskolorna utan istället reducerar avdraget för föräldraavgifterna för förskolor och för skolbarnsomsorg. Gemensamma kostnader Förutom bidragsbelopp för drift skall den enskilt drivna verksamheten och interkommunal verksamhet också kompenseras för de kostnader som ligger centralt placerade och som kommer Trosa kommuns barn tillgodo och som tilldelats utanför det kommunala grundbeloppet. De gemensamma kostnader som avses är kostnader för elevhälsa, SVA (Grundskola) och gemensamma kapitaltjänstkostnader för investeringar, för förskoleverksamhet totalt 635 tkr och för grundskolverksamhet totalt tkr. Särskilda satsningar utom grundbelopp Förutom bidragsbelopp för drift skall den enskilt drivna verksamheten och

142 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(4) Skolkontoret interkommunal verksamhet också kompenseras för särskilda satsningar som kommer Trosa kommuns barn tillgodo och som tilldelats utanför det kommunala grundbeloppet utgör de särskilda satsningarna tkr samt 613 tkr för Läxhjälp i grundskola och 1-års satsning grundskola på 120 tkr och förskola 80 tkr. Hyrespeng Hyrespengen utgår med utgångspunkt i de belopp som tilldelas kommunens egna förskolor och skolor, till enskild verksamhet och friskolor kompletterat med kompensation för moms omfattande ett momspålägg på 6% 1. Tilläggsbelopp Vid behov kan ersättning för barn i behov av särskilt stöd utgå i form av ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet kan även innehålla ersättning för modersmålsundervisning. Besked om beslut Fastställda bidragsbelopp meddelas varje enskilt driven verksamhet med barn/elever från Trosa kommun. Bidrag till fristående gymnasieskolor 2017 Bidragsbelopp Trosa Kommuns bidragsbelopp presenteras i en prislista för enskilt drivna gymnasieskolor med elever från Trosa kommun. Bidragsbeloppen fastställs enligt gällande lag och följer SKL:s rekommendationer enligt: Trosa kommuns prislista redovisas enligt gällande lag med ett grundbelopp varav 3 % administrativ kostnad redovisas, varav ersättning för skolmåltider och ersättning redovisas och varav en moms på 6% 1 redovisas i beslutet för respektive program och vissa inriktningar. Då ett samverkansavtal finns för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall detta pris utgöra Trosa kommuns pris. Då fler än ett samverkansavtal finns för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall medelpriset av dessa utgöra Trosa kommuns pris Då samverkansavtal saknas för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan skall riksprislistan användas och utgöra Trosa kommuns pris. Besked om beslut Fastställda bidragsbelopp meddelas till berörda enskilda gymnasieskolor.

143 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 4(4) Skolkontoret Mats Larsson Skolchef Pia Svanström Ekonom Bilagor Bidragsbelopp till förskola och skola 2017 Beslut till Kommunstyrelsen

144 Förskola och skolbarnsomsorg Interkommunal ersättning Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. Summa kr/barn/år Avdrag föräldraavgifter Summa kr/barn/år Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka tim/vecka Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka tim/vecka Skolbarnomsorg 6-13 år 6 år år Ersättning Fristående verksamhet Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. Summa kr/barn/år Adm 3 % Moms 6 % 1 netto mht maxtaxan Avdrag föräldraavgifter Summa kr/barn/år Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka tim/vecka Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka tim/vecka Skolbarnomsorg 6-13 år 6 år år Ersättning Pedagogisk omsorg, fristående verksamhet Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. Summa kr/barn/år Adm 1 % Moms 6 % 1 netto mht maxtaxan Avdrag föräldraavgifter Summa kr/barn/år Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka tim/vecka Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka tim/vecka Hyrespeng förskola Kr per år Moms 6 % 1 Till fristående förskolor Förskola per 15-grupp Förskola per barn Riksdagen fattar beslut om eventuell sänkt momsersättning i slutet av året att gälla fr.o.m januari 2017 Ovanstående pengbelopp baseras på dagens ersättningsnivåer, vilka sänks om riksdagen fattar beslut om sänkning Specifikation satsningar m.m. Satsning förskola Gemensamma kostnader förskola årssatsning Trosa kommuns föräldraavgifter 2015 (snitt) Per år per månad För 1-5 år För 6-12 år

145 Grundskola Interkommunal ersättning Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. SVA Elevhälsa Summa kr/elev/år Grundskolepeng Förskoleklass Skolår Skolår Skolår Modersmålsersättning Ersättning Fristående verksamhet Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. SVA Elevhälsa Summa kr/elev/år Adm 3% Moms 6% 1 Summa kr/elev/år Grundskolepeng Förskoleklass Skolår Skolår Skolår Modersmålsersättning Hyrespeng grundskola Kr per år Moms 6% 1 Till Fristående verksamhet Grundskola per 20-grupp Grundskola per barn Riksdagen fattar beslut om eventuell sänkt momsersättning i slutet av året att gälla fr.o.m januari 2017 Ovanstående pengbelopp baseras på dagens ersättningsnivåer, vilka sänks om riksdagen fattar beslut om sänkning Specifikation satsningar m.m. Totalt Satsning Grundskola F Läxhjälp SVA Elevhälsa Gemensamma kostnader Grundskola årssatsning Totalt

146

147 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 16(26) Samhällsbyggnadsnämnden SBN 2016/47 Reviderad taxemodell för tillsyn inom det brandförebyggande området Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att grundavgiften för brandförebyggande myndighetsutövning, tillsyn, utökas till 4*timtaxa (4*873 kr i 2017 års timtaxa). Ärendets Enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) har kommuner möjlighet att ta ut en avgift i vissa typer av ärenden. En större justering av taxorna genomfördes 2012 vilka började användas I samband med justeringen utkom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med handboken Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Arbetssättet som beskrivs i handboken har visat sig mer tidskrävande än tidigare arbetssätt vilket ställer krav på en förändring av nuvarande taxemodell. Som referens har Storgöteborgs brandförsvar tvingats halvera antalet genomförda tillsyner på grund av ökad arbetsbörda i och med införandet av det nya arbetssättet. Samhällsbyggnadskontorets bedömning För 2016 är timavgiften för tillsyn inom det brandförebyggande området 856 kr/h och den grundavgift som används är kr (3*856 kr). För att tillsynstaxan enligt gällande lagstiftning (LSO och LBE) bättre ska stämma överens mot nedlagd tid behöver grundavgiften förändras. Detta rimmar väl med den dialog som tidigare förts då Trosa kommun redan tidigare konstaterat att nuvarande taxa är förhållandevis låg jämfört med tidsåtgången. Samhällsbyggnadskontoret anser att justeringen är rimlig och att de negativa effekterna av förslaget är förhållandevis små. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, Kopia till: Kommunstyrelsen Sörmlandskustens räddningstjänst Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

148 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2016/ Samhällsbyggnadskontoret Mats Gustafsson Tel Fax Reviderad taxemodell för tillsyn inom det brandförebyggande området Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att grundavgiften för brandförebyggande myndighetsutövning, tillsyn, utökas till 4*timtaxa (4*873 kr i 2017 års timtaxa). Ärendets bakgrund Enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) har kommuner möjlighet att ta ut en avgift i vissa typer av ärenden. En större justering av taxorna genomfördes 2012 vilka började användas I samband med justeringen utkom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med handboken Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Arbetssättet som beskrivs i handboken har visat sig mer tidskrävande än tidigare arbetssätt vilket ställer krav på en förändring av nuvarande taxemodell. Som referens har storgöteborgs brandförsvar tvingats halvera antalet genomförda tillsyner på grund av ökad arbetsbörda i och med införandet av det nya arbetssättet. Samhällsbyggnadskontorets bedömning För 2016 är timavgiften för tillsyn inom det brandförebyggande området 856 kr/h och den grundavgift som används är kr (3*856 kr). För att tillsynstaxan enligt gällande lagstiftning (LSO och LBE) bättre ska stämma överens mot nedlagd tid behöver grundavgiften förändras. Detta rimmar väl med den dialog som tidigare förts då Trosa kommun redan tidigare konstaterat

149 2 att nuvarande taxa är förhållandevis låg jämfört med tidsåtgången. Samhällsbyggnadskontoret anser att justeringen är rimlig och att de negativa effekterna av förslaget är förhållandevis små. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Expedieras Kommunstyrelsen Sörmlandskustens räddningstjänst Akten

150

151 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 8(26) Samhällsbyggnadsnämnden SBN 2015/26 Detaljplan för Långnäs 7:1 m fl. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till utställningsutlåtande. att godkänna förslag till detaljplan för Långnäs 7:1 m fl. och skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för slutligt antagande. Ärendet Fastighetsägaren till Långnäs 7:1 har framfört önskemål om att dela sin fastighet och i samband med det ansluta dessa till det kommunala vatten och avloppsnätet. I samband med det har även intresse visats från ägarna till Långnäs 7:3. Samhällsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för detta. Syftet är att möjliggöra delning, bygga ut kommunal gata samt ansluta fastigheterna till det kommunala VA-nätet. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Båda fastigheterna ligger i Trosa tätort utmed Skjuvkärrsvägen mellan Hemmansvägen och Tomta äng. En omvandling av fastigheterna är förenlig med kommunens översiktsplan som visar på möjligheten att förtäta inom befintliga tätorter. Båda fastigheterna angränsar till ett naturområde som är planlagt i och med detaljplanen för Tomta äng. Planförslaget möjliggör en förtätning i Trosa tätorts utkant där den södra fastigheten kommer att byggas ut i ett sammanhang medan den norra fastigheten i dagsläget inte är aktuell för någon större förändring. Planen har handlagts som ett standardförfarande. Ärendets beredning Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse med bilagor från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson och planchef Linda Axelsson Kopia till: Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

152 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Detaljplan för Långnäs 7:1 m fl Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till utställningsutlåtande. att godkänna förslag till detaljplan för Långnäs 7:1 m fl. och skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för slutligt antagande. Ärendets bakgrund Fastighetsägaren till Långnäs 7:1 har framfört önskemål om att dela sin fastighet och i samband med det ansluta dessa till det kommunala vatten och avloppsnätet. I samband med det har även intresse visats från ägarna till Långnäs 7:3. Samhällsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för detta. Syftet är att möjliggöra delning, bygga ut kommunal gata samt ansluta fastigheterna till det kommunala VA-nätet. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Båda fastigheterna ligger i Trosa tätort utmed Skjuvkärrsvägen mellan Hemmansvägen och Tomta äng. En omvandling av fastigheterna är förenlig med kommunens översiktsplan som visar på möjligheten att förtäta inom befintliga tätorter. Båda fastigheterna angränsar till ett naturområde som är planlagt i och med detaljplanen för Tomta äng. Planförslaget möjliggör en förtätning i Trosa tätorts utkant där den södra fastigheten kommer att byggas ut i ett sammanhang medan den norra fastigheten i dagsläget inte är aktuell för någon större förändring. Ett förslag till detaljplan har samråtts och ett reviderat förslag skickas nu ut för granskning. Planen har handlagts som ett standardförfarande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef

153 2 Beredning Skrivelse från fastighetsägaren daterat Samhällsbyggnadsnämndens protokoll , 82 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll , 49 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll , 64 Expedieras Akten

154

155 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Linda Axelsson Planchef Datum , rev Diarienummer SBN 2015/26 Planbeskrivning Långnäs 7:1 m fl, Trosa kommun Planområde ANTAGANDEHANDLING Upprättad , reviderad Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

156 TROSA KOMMUN Sida 2(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev PLANBESKRIVNING Planhandlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser planbeskrivning samrådsredogörelse granskningsutlåtande fastighetsförteckning Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter av Kommunfullmäktige. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen. Syfte Ägaren till Långnäs 7:1 har framfört önskemål om att utveckla sin fastighet och dela den i tre till fyra delar. Fastigheten är idag inte planlagd vilket även gäller Långnäs 7:3 vilken ligger intill. Långnäs 7:1 och 7:3 ligger i Trosa tätort utmed Skjuvkärrsvägen mellan Hemmansvägen och Tomta äng. Fastigheterna är idag bebyggda med fritidshus men har stor potential att utvecklas till permanentbostäder. Kommunalt VA finns i anslutning till planområdet och är enkelt att bygga ut till de båda fastigheterna. En omvandling av fastigheterna är förenlig med kommunens översiktsplan som visar på möjligheten att förtäta inom befintliga tätorter. Båda fastigheterna angränsar till ett naturområde som till en mindre del är planlagt i detaljplanen för Tomta äng. Inom naturområdet bakom aktuella fastigheter finns ett flertal ekar. Dessa är dock inte berörda av detaljplanen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utveckling av de båda fastigheterna, fastställa byggrätter och möjliggöra utbyggnad av kommunal gata och VA i den södra delen av Skjuvkärrsvägen till de båda fastigheterna.

157 TROSA KOMMUN Sida 3(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet ligger i Trosa tätorts utkant i anslutning till Tomta äng och Hemmansvägen. Tillfarten till planområdet går via Skjuvkärrsvägen och Tomta äng mot Stensundsvägen. Totalt omfattar planområdet drygt m 2. Det är gångoch cykelavstånd till centrala Trosa. Markägoförhållanden Samtliga fastigheter inom planområdet är privatägda. Mark som detaljplanen reglerar som allmän platsmark är idag privatägd och ska överföras till Trosa kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan och riksintressen Gällande översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige 2 december Detaljplanen överensstämmer med riktlinjerna för Trosa tätort om att möjliggöra förtätning av befintliga tätorter. Planområdet är beläget inom riksintresseområdet för Rörligt friluftsliv. Detaljplanen reglerar i viss mån befintlig bebyggelse och anläggningar samt syftar till att möjliggöra ytterligare ett fåtal tomter. Detta kommer inte påverka riksintresset vilket kommer att framgå av detaljplanen. Detaljplaner Området är inte planlagt sedan tidigare. Norr om planområdet är marken reglerad i P92-1, Detaljplan för Långnäs 5:1 och 7:2 väster om Skjuvkärr och söder om gäller detaljplan P07-7, Detaljplan för del av Långnäs 5:1, Tomta äng. Behovsbedömning om miljökonsekvensbeskrivning (MKB) En behovsbedömning är gjord för planområdet. Detaljplanen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan, risk för människors hälsa eller att miljökvalitetsnormer överskrids. Den eventuella påverkan på gällande riksintresse planen skulle kunna innebära är obetydlig. Mot bakgrund av detta har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Behovsbedömningen har samråtts med Länsstyrelsen Södermanlands län vilka delar kommunens uppfattning. Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden gav Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en ny detaljplan , 82. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintlig bebyggelse Såväl Långnäs 7:1 som 7:3 är idag bebyggda med fritidshus av låg standard med ett begränsat användande de senaste åren. Det finns inga särskilda byggnadsvärden i de befintliga byggnaderna inom planområdet. Båda fastigheterna

158 TROSA KOMMUN Sida 4(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev har enskilda avloppslösningar vilka inte uppfyller dagens krav enligt Miljöbalken. Natur Planområdet är beläget i anslutning till den öppna jordbruksmarken som går från Långnäsviken upp mot Tomtaklintskogen. Den östra delen av planområdet är förhållandevis lågt belägen medan den västra delen är betydligt högre med berg i dagen. Inom båda fastigheterna finns ett flertal ekar som ger karaktär till området och som är betydelsefulla för djur- och växtlivet på platsen. Dessa ekar föreslås skyddas i detaljplanen genom en generell bestämmelse om att ekar med en stamdiameter om 50 cm på 1 m ovan mark inte får fällas med undantag för sjukdom. Väster om planområdet finns ett sammanhängande skogsområde. I de västra delarna av skogspartiet förekommer framförallt ek och andra lövträd medan i de östra delarna och på höjderna växer i stor utsträckning tall och gran. Geoteknik, radon och förorenad mark Inga geotekniska undersökningar har utförts inom området. Med hänsyn till områdets topografi och stora omfattning av berg och sten bedöms marken ha förhållandevis god bärighet. Dock behövs geotekniska undersökningar göras för byggnation i de mer låglänta delarna samt även för byggnation av gatan. Området bedöms utgöras av normalradonmark Det finns ingen känd förekomst av förorenad mark inom planområdet. Marken har under lång tid använts för fritidsboende och någon verksamhet har inte funnits på platsen. Buller Bostäderna inom planområdet påverkas inte av något trafikbuller som överskrider Riksdagens förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande. Bostäderna i sig kommer inte att generera buller i någon större utsträckning. Risk för skred och översvämning Någon risk för skred anses inte föreligga på den föreslagna fastigheten. Den planerade bebyggelsen kommer att anläggas över den rekommenderade lägsta golvnivån om +2,3 (RH 2000) som anges i gällande översiktsplan. Den byggbara ytan ligger över denna nivå. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom området. Med tanke på områdets höjd över havet bedöms det som osannolikt att några fornfynd kommer att göras dock ska om fornfynd eller fornlämning påträffas arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Närmiljö och rekreation Det finns mycket goda möjligheter till rekreation i planområdets närhet. Tomtaklintskogens naturreservat är beläget ca 350 m norr om planområdet. På gångavstånd finns Tomtaklintskolans sporthall och friidrottsanläggning. Centrala Trosa tätort och Gästhamn är tillgängligt för gående och cyklister både via det flitigt

159 TROSA KOMMUN Sida 5(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev använda gångstråket runt Långnäs och Sjölundavägen men också via gång- och cykelvägar utmed det kommunala vägnätet. Service På gång- och cykelavstånd finns flera förskolor, Skärlagsskolan för åk f-6 samt Tomtaklintskolan åk 7-9. Trosa vårdcentral är belägen i områdets närhet och kommersiell service finns både i Trosa centrum och vid Trosaporten. Vägar och trafik Vägstandard, gång- och cykeltrafik Långnäs 7:1 och 7:3 är belägna utmed Skjuvkärrsvägen vilken är en mindre grusväg med enskilt huvudmannaskap. En vägförening ansvarar idag för vägen men någon formell gemensamhetsanläggning finns inte. Standarden är mycket låg. Skjuvkärrsvägen ansluter till Tomta äng och därefter till Stensundsvägen vilka båda är kommunala gator. Utmed båda dessa finns gång- och cykelvägar utbyggda. Kollektivtrafik Kollektivtrafik finns inom Trosa tätort både i form av Sörmlandstrafikens bussar till Södertälje och Nyköping, via Vagnhärad eller Västerljung, eller med Trosabussen till Liljeholmen. I anslutning till hållplatserna finns infartsparkering för bil och väderskyddade cykelställ. I Vagnhärad finns regionaltågstation för trafik mot Stockholm och Nyköping, Norrköping och Linköping. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Bostäderna inom planområdet har idag enskilt vatten och avlopp. Dessa uppfyller inte dagens krav enligt Miljöbalken och måste ersättas. Det kommunala vatten- och avloppsnätet finns i nära anslutning till planområdet vid Tomta äng. Dagvatten Enligt kommunens dagvattenpolicy ska dagvatten omhändertas lokalt. Långnäs 7:1 har idag en högre marknivå än Långnäs 7:3 och ytterligare markhöjningar bedöms inte lämpliga på platsen. Mot bakgrund av detta är det av betydelse att dagvattenhanteringen på Långnäs 7:1 studeras noga i genomförandeskedet då detta ska omhändertas lokalt och inte får påverka intilliggande bostadsfastighet eller naturmark. Värme Uppvärmning sker med enskilda anläggningar. El och tele El- och telenätet är utbyggt till fastigheten. PLANFÖRSLAG Bebyggelse Förslaget innebär att den tillkommande bebyggelsen i området anpassas till platsen. Byggnaderna skall utföras i en våning och med träfasad och tak i slätplåt eller

160 TROSA KOMMUN Sida 6(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev takpannor. Långnäs 7:3 är förhållandevis stor total byggrätt för fastigheten sätts till 260 kvm varav högst 80 kvm för garage/carport. För Långnäs 7:1 möjliggörs byggrätter mellan 90 kvm 160 kvm byggnadsarea beroende på avstyckad fastighet samt komplementbyggnad/garage 40 kvm. För båda fastigheterna gäller att souterrängbyggnad ska uppföras om marken så kräver. Nya byggnader ska utföras med träfasad och färger ska anpassas till platsen. För de avstyckade fastigheterna inom dagens Långnäs 7:1 föreslås dova färger liknande järnvitrol eller liknande. Hus kan byggas med såväl sadeltak som pulpettak med låg lutning i den södra delen av planområdet. Såväl plåttak som takpannor är möjligt för bebyggelsen. Byggnader ska placeras med ledning av nedanstående illustration och med hänsyn till intilliggande träd på såväl tomtmark som angränsande naturmark i syfte att skydda dess rotsystem. Angöring och parkering Angöring till tomtplatsen sker från Skjuvkärrsvägen som inom planområdet blir en kommunal gata. Inom den södra fastigheten anläggs en mindre skaftväg med enskilt huvudmannaskap. I anslutning till Skjuvkärrsvägen skapas en vändmöjlighet för tyngre fordon och personbilar.

161 TROSA KOMMUN Sida 7(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev Parkering sker inom respektive fastighet. Vatten och avlopp Bebyggelsen ska anslutas till kommunens VA-nät. Dagvatten Enligt kommunens VA-policy ska dagvatten omhändertas lokalt. Långnäs 7:1 har idag en högre marknivå än Långnäs 7:3 och ytterligare markhöjningar bedöms inte lämpliga på platsen. Mot bakgrund av detta är det av betydelse att dagvattenhanteringen på Långnäs 7:1 studeras noga i genomförandeskedet då detta ska omhändertas lokalt och inte får påverka intilliggande bostadsfastighet eller naturmark. Marken på 7:1 har höjts efter markarbete och sprängning medan marken på Långnäs 7:3 är betydligt lägre. Utmed fastighetsgränsen mellan Långnäs 7:1 och 7:3 har tidigare funnits ett dike. Vid genomförandet av detaljplanen kan detta behöva grävas ut igen för att säkerställa avrinning av dagvatten från naturområdet bakom planområdet. Alternativt måste en täckt dräneringslösning anordnas. Uppvärmning Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. El, tele och fiber Befintlig bebyggelse är ansluten till el- och telenät. Eventuell flytt av ledningar initieras och bekostas av respektive fastighetsägare. Flytt utförs av respektive ledningsägare. Planområdet kommer kunna anslutas till fiber. Avfall Hantering av avfall ska ske i enlighet med kommunens reglemente. Gemensam uppställningsplats för sopkärl kommer att anordnas inom dagens Långnäs 7:1. För Långnäs 7:3 sker inge förändring jämfört med idag utan avfall hämtas i fastighetsgräns enligt överenskommelse med Trosa kommun. Särskilda perspektiv i planeringen Folkhälsa Folkhälsoarbetet är en viktig del i kommunens arbete för en långsiktig hållbar utveckling. Genom att planera för kvalitativa bostäder i attraktiv och trygg miljö skapas förutsättningar för ett hälsosamt liv. Bostäderna bedöms få goda solförhållanden samt ligger nära natur och rekrerationsanläggningar vilket främjar fysisk aktivitet.

162 TROSA KOMMUN Sida 8(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev Barnperspektivet Bostadstomterna är relativt stora och ligger nära naturområden som skapar spännande lekmiljöer. Vägen inom planområdet har mycket begränsad trafik. Det är nära till annan bostadsbebyggelse. Skola och förskola samt indrottsanläggningar finns inom promenadavstånd. Trygghetsaspekter Förtätning med nya bostäder som möjliggör för permanentboende skapar förutsättningar för ökad trygghetskänsla i området. Jämställdhet Genom att planera för olika sätt att ta sig till arbete, kommersiell och offentlig service främjas jämställdheten. Generellt använder kvinnor oftare kollektivtrafik och arbetar oftare närmare hemmet. Det finns goda möjligheter att resa såväl kollektivt som på ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Tillgänglighet Vägnätet till planområdet har god tillgänglighet. Sluttande tomter inom planområdet kan bebyggas med suterrängvåning. Nya bostäder ska utformas så att de uppfyller kraven på tillgänglighet. Redovisning av planens genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Beslut om planuppdrag hösten 2015 Samråd sommaren/hösten 2016 Granskning hösten 2016 Godkännande vintern 2016 Antagande vintern 2017 Laga kraft vintern/våren 2017 Handläggning enligt standardförfarande. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för gatumark såväl Skjuvkärrsvägen som den vändplan som anläggs intill denna. Kommunen svarar för VA-ledningar fram till kvartersmark. Den mindre gatan inom dagens Långnäs 7:1 ges enskilt huvudmannaskap och inom dagens Långnäs 7:1 inordnas i en gemensamhetsanläggning där de fyra föreslagna fastigheterna ingår. Måtten på denna väg hålls nere för att skapa en mer småskalig miljö för de tillkommande fastigheterna. Den allmänna tillgängligheten tillgodoses genom Skjuvkärrsvägen och dess vändplan. I närområdet förekommer ett flertal bostadsområden med enskilt huvudmannaskap.

163 TROSA KOMMUN Sida 9(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev Genomförandetid Genomförandetiden är 10 (tio) år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Ansvarsfördelning Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och därmed, enligt Plan och bygglagen förenliga moment, handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun. Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Anslutning sker vid av kommunen anvisad punkt och utbyggnaden bekostas av exploatören. När VA-nätet är utbyggt överlämnas detta efter besiktning till Trosa kommun. VA-nätet ska försörja hela planområdet. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och Telia Sonera AB ansvarar för telenätet. Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län. Nybyggnadskarta beställs av Metria, Katrineholm, eller den som för tillfället är kommunens mät- och kartentreprenör. Fastighetsägare ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvartersmark. Avtal Exploateringsavtal kommer att upprättas mellan Trosa kommun och fastighetsägaren till Långnäs 7:1 där kostnader relaterade till detaljplanen regleras, bl a tillgång till mark för kommunala gatan, utbyggnad av kommunal gata, VA-nät och fiber. Fastighetsrättsliga frågor Planområdet omfattar fastigheterna Långnäs 7:1 och 7:3 samt en mindre del av Långnäs 5:1. Samtliga ägs av privata fastighetsägare. Respektive fastighetsägare ska ansöka och bekosta fastighetsbildning som berör den egna fastigheten. Fastighetsägaren till Långnäs 7:1 ansvarar för ansökan samt bekostar lantmäteriförrättning som omfattar allmän plats inom planområdet både vad gäller den med kommunalt och enskilt huvudmannaskap. I samband med genomförandet måste tre utfartsrätter upphävas eller ändras, 04- TVA-796.1, 04-TVA och 04-TVA I det fall en gemensam dagvattenlösning anordnas inom dagen Långnäs 7:1 organiseras den fastighetsrättsligt i samband med att fastigheterna styckas av från Långnäs 7:1. Detta sker i kommande lantmäteriförrättning för exploateringen och bekostas av fastighetsägaren till Långnäs 7:1.

164 TROSA KOMMUN Sida 10(10) Samhällsbyggnadskontoret , rev Ekonomiska frågor Planavgift tas inte ut vid bygglov. Kostnad för bygglov mm debiteras enligt taxa. Kostnaden för vatten och avlopp tas ut genom anslutnings- och driftavgifter enligt gällande VA-taxa och exploateringsavtal. Tekniska frågor Vatten och avlopp Bostäder inom planområdet ska anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenpolicy. Långnäs 7:1 har idag en högre marknivå än Långnäs 7:3 och ytterligare markhöjningar bedöms inte lämpliga på platsen. Mot bakgrund av detta är det av betydelse att dagvattenhanteringen på Långnäs 7:1 studeras noga i genomförandeskedet då detta ska omhändertas lokalt och inte får påverka intilliggande bostadsfastighet eller naturmark. Naturvärden Under byggnation ska skyddsåtgärder vidtas för skyddsvärda ekar inom planområdet. Särskilda skyddsbestämmelser finns angivna i detaljplanen för att säkerställa ekar inom planområdet inför framtiden. Geoteknik Vid byggnation inom område med lera ska de geotekniska förhållandena utredas vidare i samband med bygglovansökan för bostadshus samt vid utbyggnad av vägarna inom planområdet. Utredningar utförs och bekostas av exploatören. Medverkande Planhandlingarna har tagits fram av Linda Axelsson på Trosa kommun. Trosa kommun Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Planchef

165

166 Detaljplan Långnäs 7:1 m fl, Trosa kommun Granskningsutlåtande Detaljplan för Långnäs 7:1 m fl, Trosa kommun, dnr 2015/26 Granskningsutlåtande Upprättat av Samhällsbyggnadskontoret, Trosa kommun. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 82, att uppdra till Samhällsbyggnadskontoret att skicka ut förslag till detaljplan för Långnäs 7:1 m fl på granskning. Kompletta detaljplanehandlingar sändes ut till berörda enligt fastighetsförteckning daterad Materialet har även funnits tillgängligt på kommunens webbplats, Granskning har skett från t o m Under granskningen har följande skrivelser inkommit: Nr Datum Remissinstans/fastighetsägare Synpunkter Lantmäteriet Godkänner Trafikverket Godkänner Länsstyrelsen Godkänner Nilsson, Lisbeth; Andersson, Ingemar; Godkänner Lönnqvist, Karin; Gustavsson, Birgit; Långnäs 5:1

167

168 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 10(26) Samhällsbyggnadsnämnden Detaljplan för Öbolandet 39:9 SBN 2015/22 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till granskningsutlåtande. att efter revidering godkänna förslag till detaljplan för Öbolandet 39:9 och skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för slutligt antagande. Ärendet Öbolandet 39:9 ägs gemensamt av en familj och omfattar ca 8,5 ha varav 1,7 ha utgör vattenområde. Inom fastigheten är Svartviks gård belägen vilken är en unik kulturmiljö. Fastighetsägarna har för avsikt att klyva fastigheten för att dela upp ägandet. I samband med det har ytterligare några avstyckningar studerats. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Öbolandet 39:9 är sedan tidigare inte planlagt utan har lämnats utanför de detaljplaner som gjorts under senare tid. Nyligen uppfördes ett bostadshus med garage på fastigheten utanför strandskyddat område för två av delägarna. Önskemål har nu framkommit om att klyva fastigheten samt att se till möjligheten att stycka av ytterligare några fastigheter. Kommunen har tidigare möjliggjort en förtätning av Öbolandet genom 2000-talets detaljplaner för befintlig bebyggelse. Vid en studie av Öbolandet 39:9 har fyra nya möjliga fastigheter definierats samt bestämmelser formulerats för övriga delar. Viktiga aspekter i planarbetet har varit att ta hänsyn till den kulturmiljö som finns vid Svartviks gård men att samtidigt möjliggöra en utveckling för att kunna tillskapa ett framtida permanentboende på platsen samt att vara varsam med den naturmiljö som finns inom fastigheten framförallt genom den rika förekomsten av ekar och en öppen ängsmark. Även strandskyddsfrågan har varit aktuell både utifrån ägarnas perspektiv att kunna nyttja sin fastighet men också för allmänhetens tillträde till stranden. Planen har handlagts som ett standardförfarande. forts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

169 TROSA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 11(26) Samhällsbyggnadsnämnden forts. 91 Ärendets beredning Reviderad planbeskrivning och plankarta, presenteras av planchef Linda Axelsson under sammanträdet Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse med bilagor från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson och planchef Linda Axelsson Kopia till: Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

170 Planområde

171 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2015/ Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel Fax Detaljplan för Öbolandet 39:9 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till granskningsutlåtande. att godkänna förslag till detaljplan för Öbolandet 39:9 och skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för slutligt antagande. Ärendets bakgrund Öbolandet 39:9 ägs gemensamt av en familj och omfattar ca 8,5 ha varav 1,7 ha utgör vattenområde. Inom fastigheten är Svartviks gård belägen vilken är en unik kulturmiljö. Fastighetsägarna har för avsikt att klyva fastigheten för att dela upp ägandet. I samband med det ytterligare några avstyckningar studerats. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Öbolandet 39:9 är sedan tidigare inte planlagt utan har lämnats utanför de detaljplaner som gjorts under senare tid. Nyligen uppfördes ett bostadshus med garage på fastigheten utanför strandskyddat område för två av delägarna. Önskemål har nu framkommit om att klyva fastigheten samt att se till möjligheten att stycka av ytterligare några fastigheter. Kommunen har tidigare möjliggjort en förtätning av Öbolandet genom 2000-talets detaljplaner för befintlig bebyggelse. Vid en studie av Öbolandet 39:9 har fyra nya möjliga fastigheter definierats samt bestämmelser formulerats för övriga delar. Viktiga aspekter i planarbetet har varit att ta hänsyn till den kulturmiljö som finns vid Svartviks gård men att samtidigt möjliggöra en utveckling för att kunna tillskapa ett framtida permanentboende på platsen samt att vara varsam med den naturmiljö som finns inom fastigheten framförallt genom den rika förekomsten av ekar och en öppen ängsmark. Även strandskyddsfrågan har varit aktuell både utifrån ägarnas perspektiv att kunna nyttja sin fastighet men också för allmänhetens tillträde till stranden.

172 2 Efter samrådet reviderades planförslaget framförallt med hänsyn till inkomna synpunkter rörande strandskyddet och detta reviderade förslag har varit ute på granskning. Ett slutligt planförslag föreslås nu antas. Planen har handlagts som ett standardförfarande. Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef Linda Axelsson Planchef Beredning Skrivelse från fastighetsägaren daterat Samhällsbyggnadsnämndens protokoll , 68 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll , 48 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll , 69 Expedieras Akten

173 TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för Öbolandet 39:9, Svartviks gård Trosa kommun Upprättad , reviderad Planområdets läge

174 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård INLEDNING Planhandlingar Detaljplanen omfattar: Detaljplanekarta med planbestämmelser Planbeskrivning Fastighetsförteckning Övriga handlingar Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Planprogram Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter av Kommunfullmäktige. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. Nedan redovisas var den här detalj-planen befinner sig i planprocessen. Tidplan Beslut om granskning: september 2016 Granskning: oktober 2016 Antagande: december januari 2017 Godkännande i Samhällsbyggnadsnämnden: december 2016 Antagande i Kommunfullmäktige: mars 2017 Tidplanen är preliminär och kan ändras under planarbetets gång. 2

175 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Bakgrund Fastighetsägarna till Svartviks gård har inkommit med en förfrågan att planlägga området för att möjliggöra delning av fastigheten och för att pröva möjligheten för några nya tomter samt reglera byggrätter. Trosa kommun har under många år arbetat med att planlägga Öbolandet i syfte att möjliggöra för ökad permanentning genom större byggrätter, delning av befintliga fastigheter och nya exploateringsområden samt utbyggnad av kommunalt vattenoch avlopp. Under togs fyra detaljplaner fram för större delen av Öbolandet. Svartviks gård ingick inte i dessa planer. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för permanentboende med viss förtätning vid Svartviks gård. Syftet är också att säkerställa befintliga kulturhistoriska värden vid Svartviks gård. Detaljplanen omfattar befintlig fastighet Öbolandet 39:9. Planen möjliggör komplettering med ca 6-7 nya bostadshus inom planområdet. För att behålla en grön karaktär i området anges minsta tomtstorlek för nya bostäder till 2000 m 2 likt övriga Öbolandet. Dessutom prickmarkeras (ej byggbar mark) huvuddelen av fastigheten för att bevara den gröna karaktären inom planområdet. Boningshusen får uppföras upp till två våningar med en byggrätt som möjliggör för permanentboende. För bebyggelsen vid Svartviks gård anges särskilda utformningsbestämmelser med hänsyn till kulturmiljön. De nya bostäderna ska anslutas till det kommunala ledningsnätet för vatten- och avlopp. Behovsbedömning En behovsbedömning har tagit fram av kommunen, som bedömer att planen inte innebär någon betydande miljöpåverkan som avses i Miljöbalkens 6 kap. En särskild miljökonsekvensbeskrivning upprättas därmed inte. Genomförandet bedöms inte innebära risker för människors hälsa. Miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas. Detaljplanens genomförande strider inte mot de riksintressen som berörs av planförslaget. Förslaget ansluter väl till befintlig infrastruktur på Öbolandet som är ett omvandlingsområde. Planförslaget medger ingen verksamhet som finns uppräknad i MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Avstyckningen kan dock innebära viss påverkan på landskapsbilden i närområdet. Plandata Läge, avgränsning och areal Planområdet omfattar fastigheten Öbolandet 39:9 som ligger på den östra sidan av Öbolandet. Svartviksvägen och Svartvikudden ligger väster och söder om planområdet. Totalt är planområdet cirka 8,5 ha stort inklusive vattenområdet. 3

176 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Markägoförhållanden Fastigheten Öbolandet 39:9 är i privat ägo. Gällande planer och tidigare ställningstaganden Riksintressen Enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna berörs planområdet av riksintressen för rörligt friluftsliv (kust och skärgårdarna i Södermalmland) och för kust och skärgård (från Arkösund till Forsmark). Karta över gräns för riksintresseområden för friluftsliv (blått) och natur (grönt) Planområdet berör även riksintresseområde för yrkesfisket. Alla grundområden inom djupområdet 0-6 m, med undantag för de områden som genom någon verksamhet är exploaterade och samtliga trålfiskevatten omfattas av riksintresset avseende yrkesfiske (3:e kap. MB). Vattenkvalitén är viktig för att långsiktigt kunna bevara värdena och därmed kunna tillgodose riksintresset. Översiktsplan I översiktsplan 2015 anges att kommunen är positiv till en omvandling av tätortsnära fritidsområden till permanentboende. Föreslagen plan har således stöd i gällande översiktsplan. Fastigheten ingår inte någon prioriterad grönstruktur. Utdrag ur karta över markanvändning, Översiktsplan

177 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Detaljplaner Planområdet omfattas inte av någon detaljplan idag. Planområdet gränsar till detaljplaner i öster, väster och söder. Strandskydd För fastigheten gäller strandskydd inom land- och vattenområden inom 100 meter från strandlinjen. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Delar av strandområdet är redan idag ianspråktagen för bryggor och byggnader. Upphävande av strandskyddet sker genom införande av planbestämmelse, se vidare under Planförslaget och Administrativa frågor. Program för planområdet Ett program för utveckling av Öbolandet utarbetades under Programmet innehåller riktlinjer, förslag och etappindelning för det kommande detaljplanearbetet. Riktlinjer och förslag som berör detta planområde är: Skapa byggrätter anpassade för helårsboende och att tillåta två huvudbyggnader på öns stora tomter. Bebyggelse ska anslutas till kommunalt vatten- och avlopp. Målsättningen är frivillig anslutning. Planläggning med långsiktigt skydd för gårdarna och värdefull natur. Parkmiljön runt vägarna bör skyddas i detaljplan. Kommunala beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att uppdra till samhällsbyggnadskontoret att ta fram en detaljplan för Öbolandet 39:9, Svartviks gård. 5

178 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landskapskaraktär och vegetation Planområdet består av ett småbrutet landskap med två skogsbevuxna kuperade områden och mellanliggande smala öppna grönområden. Berget går i dagen på några ställen. I den nordvästra delen av planområdet sluttar landskapet relativt brant ner mot vattnet. Barrskog dominerar i den norra delen av planområdet. Det södra skogsområdet domineras av lövskog med stor del ek. Del av strandlinjen utgörs av vassbälten. 1 2 Flygbild över planområdet som är markerat. 6

179 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård 1 Ängsmark i norra delen av planområdet. (se nummer på karta sida 6) 2 Öster om infarten till gården finns en öppen flack grönyta. (se nummer på karta sida 6) 7

180 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Naturvärden Inom planområdet finns inga skyddade naturområden eller kända rödlistade arter. Dock finns flera stora ekar i den östra delen av planområdet. En öppen äng finns i östra delen av planområdet. Stor ek som står i norra delen av planområdet. Stor lind, vårdträd, vid Svartviks gård. Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända lagskyddad fornlämning inom planområdet, men Svartviks gård har funnits åtminstone sedan 1700-talet enligt historiska kartor. Äldre husgrunder som sannolikt kan kopplas till Svartviks gård kan förekomma. Öster om gårdsbebyggelsen finns en registrerad husgrund, RAÄ Trosa-Vagnhärad 419:1, se karta nedan. För ca 1000 år sedan bestod Öbolandet av en mindre ö där planområdet syns. Trosa-Vagnhärad 419:1 Registrerad husgrund. Karta som visar Öbolandets vattenlinje för 1000 år sedan.(karta från länsstyrelsen) 8

181 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Befintlig bebyggelse Svartviks gård och dess kulturmiljö På en höjd i den västra delen av fastigheten ligger Svartviks gård som har funnits på platsen sedan slutet av 1600-talet. Ursprungligen var gården ett torp som stod under Tureholms slott. En antikvarisk förundersökning har gjorts för Svartviks gård för att klargöra gårdens ursprung och kulturhistoriska värde samt utreda möjligheten till framtida utveckling. Delar av utredningen redovisas i planbeskrivningen och den fullständiga utredningen finns i planakten. Svartviks gård har anor från 1700-talet. Gammal ekonomibyggnad vid Svartviks gård. Gårdsbebyggelsen har kulturhistoriskt värde och består idag av två låga boningshus, en gammal ekonomibyggnad och några mindre komplementbyggnader. Det större boningshuset har delar som är från 1700-talet, bland annat en bakugn. Enligt den antikvariska utredningen går det inte att fastställa delar på gården som är äldre än 1700-tal. 9

182 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Under 1800-talet gjordes om- och tillbyggnader av den äldsta huvudbyggnaden. Detta redovisas i de ekonomiska besiktningar som gjordes vart tredje år under slutet av 1800-talet. I besiktningarna nämns även farstukvistar och en veranda utmed husets södra fasad som även finns även med på äldre fotografier. Framför byggnaden finns en stengrund utmed huset på vilken en långsmal veranda kan ha legat sades den sista torparen upp och därefter har Svartviks gård använts som sommartorp. Under 1950-talet gjordes omfattande förändringar och tillbyggnader. Elektricitet drogs in och fönster och ljusinsläpp ändrades för att få ett ljusare boende. Det mindre boningshuset är uppfört under samma tidsperiod. Båda boningshusen har träfasader med stående röd locklistpanel och sadeltak med röda tegelpannor. Den gamla ekonomibyggnaden är välbevarad har röd träpanel och plåttak. På gården finns komplementbyggnader som förråd, lekstuga och gäststuga som också har röda träfasader. Boningshusen har idag en enkel standard och kan inte användas för permanent åretruntboende. Den antikvariska förundersökningen bekräftar att Svartviks gård har kulturhistoriska värden. Vid utveckling av gårdsmiljön är enligt utredningen följande aspekter viktiga att beakta: den historiska gårdsbilden och dess visuella dominans mot angöringsvägen i väst-sydväst den lilla skalan i såväl landskapsstruktur och befintlig bebyggelse den befintliga bebyggelsens begränsade stomdjup den traditionella färgsättningen, den stående träpanelen och lertegeltaket balansen mellan det sammanhållna uttrycket och urskiljbarheten mellan original och tillbyggnad. Det vore viktigt att även framledes kunna läsa av gränsen mellan torpets äldsta del och 1800-talets tillbyggnad. Utifrån detta är bedömningen att framtida tillbyggnader av byggnader i huvudsak bör ske på baksidan mot norr. På södersidan mot gården kan återuppförande av farstukvist och veranda vara möjligt utifrån den stengrund som finns på platsen. Tillbyggnaden bör inte nå högre än den befintliga byggnadens nock och den bör anpassas till befintlig bebyggelse vad gäller stomdjup, takvinkel, färgsättning och fasadmaterial. Vid åtgärder på befintliga byggnader bör s k god byggnadsvårdssed följas. Om- och tillbyggnad av Svartviks gård ska ske i nära samråd med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande. Övrig bebyggelse Ett nytt bostadshus har nyligen uppförts cirka 60 meter öster om gårdsbebyggelsen. Bostadshuset har träfasad och sadeltak. Sydost om gården står en liten stuga om 20 kvm, cirka 35 meter från vattnet. Vid vattnet finns två bryggor och ett båthus. Planområdet gränsar till stora bostadstomter i väster, öster och söder. Väster om planområdet ligger fastigheten Öbolandet 39:1, vars ursprungliga bebyggelse har 10

183 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård tidigare tillhört Svartviks gård. Öbolandet har en grön karaktär då huvudbyggnaderna är placerade relativt långt in på fastigheterna. Båthus vid stranden. Nybyggt bostadshus intill planområdet. Planområdet gränsar i väster till bostadshus med röda träfasader och sadeltak. Närmiljö och rekreation Planområdet omfattar en relativt stor fastighet med naturmark och stig ner till bryggor vid vattnet. Borgmästarholmen som ligger ca 200 meter från norr om planområdet utgör rekreationsområde och Natura 2000 område. Väster om planområdet finns även ett större naturområde med stigar som erbjuder goda rekreationsmöjligheter. Närmaste större lekplats finns i södra delen av Trosa centrum vid gästhamnen. 11

184 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Geotekniska förhållanden Ingen geoteknisk utredning har tagits fram för planområdet. Enligt SGUs översiktlig jordartskarta består fastigheten till större delen av berg i de skogsbevuxna delarna och lera i de mer låglänta delarna. Ett mindre område med morän finns inom fastigheten. Den gamla gårdsbebyggelsen ligger inom område med berg. Utdrag ur SGUs jordartskarta. Radon Röd=berg, Gul= lera, Ljusblå= morän Området utgör normalriskområde för radon enligt kommunens översiktliga markradonutredning. Förorenad mark Inom området finns inga kända markföroreningar. Buller Bostäderna inom planområdet påverkas inte av något trafikbuller som överskrider Riksdagens förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande. Service På Öbolandet finns i dagsläget inte någon offentlig eller kommersiell service. De närmaste skolorna är Vitalisskolan (förskola åk 6) och Tomtaklintskolan (åk 7-9) som ligger mellan ca 4-5 km från områdets bostäder. Vid skolorna ligger också majoriteten av Trosa tätorts förskolor. Med avseende på den permanentningsprocess som redan idag pågår på Öbolandet och den nybyggnation som är planerad kan det på sikt bli aktuellt med en förskola vid Edanö gård. Kommersiell service finns i Trosa centrum. Vägar och trafik Vägstandard, gång- och cykeltrafik Vägnätet är utbyggt efter fritidshusbebyggelsens behov och har därför en låg standard. Det finns idag inga trottoarer eller gång- och cykelbanor utmed gatorna. Dock är vägområdena breda vilket möjliggör en vägbreddning. Öbolandets samfällighetsförening är huvudman för vägnätet och sköter därmed vägarna. Edanöbron har en relativt låg bärighet och klarar ett högsta axeltryck om 6,2 ton. Parkering Parkering sker inom fastigheten. 12

185 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Kollektivtrafik Det finns ingen kollektivtrafikförbindelse till Öbolandet. Närmaste busshållplats finns vid Trosa Hamn ca 2 km från bostadstomterna inom planområdet. Från Trosa Hamn går regionala busslinjer till Nyköping, Gnesta, Vagnhärad och Södertälje. För närvarande planeras det ingen kollektivtrafik till Öbolandet. Vid korsningen Edanövägen och Svartviksvägen finns dock gatumark reserverad så att det blir möjligt att anlägga en framtida busshållplats vid Edanö gård om ett sådant behov längre fram skulle uppstå. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Bostäderna inom planområdet har idag eget vatten och avlopp. I samband med genomförandet av detaljplanerna har vatten- och spillvattenledningar nyligen byggts ut på Öbolandet. Närmaste anslutningspunkt för vatten och avlopp finns i gatumark utmed vägarna Svartviksvägen och Svartviksudden. Under Öbolandet finns det salt grundvatten och enligt SGU är grundvattentillgången begränsad på Öbolandet. Om öns brunnar borras för djupt kommer problem med saltvatteninträngning. Sötvatten ligger som en tillplattad bubbla under ön, det vill säga att det är störst risk för saltvatteninträngning i brunnar närmast stranden. Enligt VA-utredningen från 2003 finns stora risker för saltvatteninträngning i brunnarna, sinande brunnar, vattenburen smitta och oljeföroreningar. Förutsättningarna för lokal vattenförsörjning och infiltration av avloppsvatten är inte godtagbara ur hälso- och miljöskyddsskäl. Dagvatten Enligt kommunens dagvattenpolicy ska dagvatten omhändertas lokalt. Värme Uppvärmning sker med enskilda anläggningar. El och tele El- och telenätet är utbyggt till fastigheten. Ledningarna är i huvudsak luftburna. Avfall Hushållsavfall lämnas vid de gemensamma återvinningsstationer vilka finns utplacerade på Öbolandet. En miljöstation finns på Öbolandet vid Edanö backe och i anslutning till Kimholmsvägen. 13

186 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård PLANFÖRSLAGET Bebyggelse Då bebyggelsen vid Svartviks gård har kulturhistoriska värden anger planen särskilda bestämmelser för befintlig och ny bebyggelse. All utveckling och bevarande av bebyggelsen ska utgå ifrån den antikvariska förundersökning som genomförts. För bostadshuset med delar från 1700-talet, som har kulturhistoriskt värde, anger planen en varsamhetsbestämmelse (k1), som innebär att fasaden ska vara av röd locklistpanel och tak ska ha rött taktegel. Vid ändring ska ursprunglig utformning och gårdsmiljö vara vägledande och hänsyn ska tas till värdefulla karaktärsdrag (se planbeskrivning sida 10). Samråd ska ske med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande. Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena anges en f1 planbestämmelse för övriga byggnader, både nya och befintliga, att fasader ska utformas med röd träpanel och huvudbyggnader ska utformas med sadeltak med röda takpannor eller röd/svart slät plåt. Gestaltning ska vara sammanhållen och anpassas till den kulturhistoriska miljön (se planbeskrivning sida 10) samt samrådas med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande. För bebyggelseområdet vid Svartviks gård anges planbestämmelsen (e2) som anger att inom området är största totala byggnadsarea för huvudbyggnader 470 m 2, varav största byggnad får vara 160 m 2. Högst tre huvudbyggnader får finnas inklusive befintligt boningshus. I planen ges möjlighet att placera två nya huvudbyggnader söder och norr om befintliga boningshus. Eventuell tillbyggnad av befintliga bostadshusen ska ske med hänsyn till de kulturhistoriska värdena och i samråd med kommunens stadsarkitekt eller motsvarande. I planen anges att högsta byggnadshöjd är 4,0 meter och högsta nockhöjd är 7,5 meter. Öbolandet 39:1 Svartviks gård Karta som visar förslag på lägen (röda ringar) för nya huvudbyggnader vid Svartviks gård. 14

187 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård För Svartviks gård anges att största totala byggnadsarea för komplementbyggnader är 350 m 2, varav största får vara 200 m 2. I denna byggnadsarea ingår gamla ekonomibyggnaden som utgör ca 200 m 2 byggnadsarea. Vid boningshusen finns en gårdsplan med ett stort vårdträd (lind) som säkerställs med ett bebyggelsefritt område (prickmark) i planen. Slänten närmast fastigheterna Öbolandet 39:2 och 39:1 anges som bebyggelsefritt område. Norr om befintliga huvudbyggnader anges ett fem meter brett område som bebyggelsefritt område närmast fastigheten Öbolandet 39:1 för att minska påverkan på närliggande boningshus. Övriga delar närmast Öbolandet 39:1 får endast bebyggas med uthus och garage/carport (kryssmark) som inte får placeras närmare än fyra meter från tomtgräns mot granne (p1 planbestämmelse). Mellan gårdsbebyggelsen och vattnet finns ett befintligt hus som används som gästhus och extra bostadshus som bekräftas i planen, inför eventuella behov i framtiden av renovering eller liknande, med en högsta nockhöjd om fyra meter. Planen möjliggör fyra nya bostadstomter om minst ca 2000 m 2 för friliggande enbostadshus i södra kanten av planområdet, som gränsar till vägen Svartviksudd och Svartviksvägen. För de nya tomterna anges följande planbestämmelser som överensstämmer med närliggande bebyggelse: Planen anger att minsta tomtstorleken ska vara 2000 m 2 för att behålla en grön karaktär i området (e5 planbestämmelse) och för att överensstämma med detaljplanebestämmelserna på övriga Öbolandet. Största byggnadsarea (den area som huset upptar på marken) för huvudbyggnad i en våning är 180 m 2 och i två våningar 140 m 2. Största totala byggnadsarea per fastighet för uthus/garage är 60 m 2, varav högst 40 m 2 per byggnad. Endast en huvudbyggnad per fastighet får uppföras, men inom fastigheter som är större än m 2 får två huvudbyggnader uppföras (e1 planbestämmelse). Högsta nockhöjd är 8,5 meter, vilket möjliggör huvudbyggnader i två våningar. Byggnader ska placeras minst 6 meter från tomtgräns mot gata och minst 4 meter från tomtgräns mot granne. (p1 planbestämmelse). Endast friliggande enbostadshus. Fasad ska utformas i huvudsak i trä. Tak ska utformas med sadeltak eller pulpettak (f2 planbestämmelse). Då tomterna vid vägen Svarviksudden ligger i kuperad naturmark anger planen att huvudbyggnader ska anpassas till topografin. Souterrängvåning ska anordnas där behövs (f3). För att bevara områdets naturkaraktär med hus placerade långt in på tomterna finns även områden mot vägarna som endast får bebyggas med komplementbyggnader. Planbestämmelserna för de nya tomterna följer de som bestämts i de nya detaljplanerna för Öbolandet i övrigt. 15

188 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård För området vid det nybyggda bostadshuset öster om Svartviks gård anges följande planbestämmelser: Inom området är största totala byggnadsarea för huvudbyggnader 350 kvm, varav största byggnad får vara 180 kvm byggnadsarea och 250 kvm bruttoarea. Högst tre huvudbyggnader får finnas. Inom området är största totala bruttoarea för uthus/garage 100 kvm, varav högst 40 kvm per byggnad. Minsta tomtstorlek är 2000 kvm. Endast friliggande enbostadshus. Fasad ska i huvudsak utföras i trä. Tak ska utformas som sadeltak eller pulpettak. I anslutning till befintliga bryggområden anges att en sjöbod om högst 15 m 2 per fastighet får uppföras (gäller utöver byggrätter enligt e1 e4). Därutöver medger detaljplanen att uppföra ett båthus inom det norra bryggområdet. Detta för att kunna ersätta dagens befintliga båthus. För att i möjligaste mån bevara den kuperade terrängen anges en bestämmelse om att marklov krävs för ändring av markens höjd med mer än 0,5 meter. Mark och vegetation Vegetation Den mindre del mark som tas i anspråk för nya bostadstomter bedöms inte påverka några särskilda naturvärden. Stora ekar skyddas med planbestämmelse n1 som anger att de träd som har en stamdiameter över 50 cm mätt 1 meter över mark inte får fällas. Fornlämningar Inga kända fornlämningar påverkas av planförslaget. Om fornfynd eller fornlämning påträffas ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan ska omedelbart göras till länsstyrelsen enligt 2 kap 5 och 10 Kulturmiljölagen (KML). Rekreation Planförslaget påverkar inget värdefullt rekreationsområde. Vid placering av nya tomter behålls möjligheten för att passera ner till vattnet från vägen Svartviksudden. 16

189 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Vatten Där befintliga bryggor ligger ges bostäderna inom planområdet möjlighet för utbyggnad av mindre bryggor för bad och båtar inom vattenområden betecknade WB1 och WB2. Inom WB2 möjliggörs även en utbyggnad av ett befintligt förråd till båthus om högst 40 kvm byggnadsarea och bruttoarea. För de mindre avstyckningarna utmed Svartviksudden och infarten till planområdet medges ingen rättighet till brygga eller vattenområde. Vattenområden som är fria från bryggor idag säkerställs i planen inom områden betecknade W öppet vattenområde, vilket innebär att bryggor inte får anläggas i dessa delar. Planbestämmelserna för bryggområdena inom detaljplanen knyter an till övriga detaljplaner på Öbolandet. Dock har ytorna minskats jämför med tidigare detaljplaner för att säkerställa att stora ytor lämnas obebyggda och därmed också ger en minimal påverkan på strandskyddet. Trafik Vägar och gc-vägar De nya bostadstomterna kan trafikförsörjas via befintligt vägnät. Huvudmannaskapet för vägnätet är enskilt vilket innebär att delägarna i samfällighetsföreningen själva finansierar en eventuell breddning av vägar och utbyggnad av gång- och cykelbanor. Inom vägområdet finns utrymme att komplettera huvudvägnätet med gång- och cykelbanor. Angöring och parkering Parkering ska ske inom egna fastigheten. 17

190 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Upphävande av strandskydd På plankartan anges en planbestämmelse om upphävande av strandskyddet inom byggbar mark samt inom vattenområden med WB1 och WB2 område. se vidare under Administrativa frågor. Möjligheten för ny bostadsbebyggelse i planen har placerats i anslutning till befintlig sammanhängande bostadsbebyggelse. Befintlig bebyggelsegränsen mot vattnet vid Svartviks gård behålls. Avståndet mellan befintliga byggnader inom fastigheterna Öbolandet 39:1 och 39:9 till vattnet är ca meter. Vattenområdet norr om gårdsbebyggelsen är redan i anspråkstaget av bryggor och sjöbod. befintlig bebyggelsegräns Öbolandet 39:1 50 m 60 m förråd Svartviks gård möjliga lägen för nya bostadshus Öbolandet 39:9 Karta som visar befintlig bebyggelsegräns vid fastigheterna Öbolandet 39:1 och 39:2 samt möjliga lägen för nya huvudbyggnader. På plankartan anges att strandskydd upphävs inom byggbar kvartersmark och WB1 och WB2 område (ej prickmark). Särskilda skäl för upphävande av strandskyddet bedöms finnas. Marken som avses upphävas är idag till stor del redan ianspråktaget för byggnader och bryggor. Ny föreslagen möjlig bebyggelsegräns vid Svartviks gård ligger minst ca 45 meter från strandlinjen. Den byggbara ytan är belägen ca drygt 10 m från strandlinjen höjdmässigt, vilket gör att denna yta är tydligt avskild från det område som planen inte häver strandskyddet inom. Öppna vattenområden samt möjlighet för passage mellan bebyggelse och stranden säkerställs i planen. Inget värdefullt natur- eller djurliv påverkas av förslaget. Upphävandet av strandskyddet bedöms inte motverka strandskyddets syften, som är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på 18

191 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård land och i vatten för djur- och växtlivet. Det finns fortfarande goda möjligheter att angöra planområdet och dess strandskyddade del från både vägnätet på ön samt vattnet, vilket gör att planen uppfyller de krav Miljöbalken ställer för att säkerställa strandskyddet. Till skillnad från övriga detaljplaner på Öbolandet läggs inget generellt WB område utmed strandremsan utan denna är tydligt avgränsad till redan ianspråktagna platser inom fastigheten. De skäl som anges för att häva strandskyddet enligt 7 kap. 18 c-d miljöbalken är följande: området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att området saknar betydelse för strandskyddets syften samt området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet kan inte tillgodoses utanför området. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vatten- och spillvattenledningar ligger i gatumark. Ledningsnätet är utbyggt med tryckavloppssystem. Planområdet ingår i verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt. Detta får ske med infiltration och kommer att vara den enskilde fastighetsägarens ansvar. Värme Bebyggelsen kommer sannolikt att värmas upp med enskilda anläggningar. Enligt VA-utredningen från 2003 är energibrunnar olämpliga på Öbolandet eftersom det finns risk för saltvatteninträngning i befintliga brunnar. Byggnader ska vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor ska eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas. El, tele och bredband De nya tomterna är möjliga att ansluta till det befintliga ledningsnätet i gata. Avfall Avfall hämtas vid särskilda hämtställen utmed vägarna. 19

192 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Särskilda perspektiv Folkhälsan Folkhälsoarbetet är en viktig del i kommunens arbete för en långsiktig hållbar utveckling. Genom att planera för kvalitativa bostäder i attraktiv och trygg miljö skapas förutsättningar för ett hälsosamt liv. Bostäderna bedöms få goda solförhållanden samt ligger nära natur vilket främjar fysisk aktivitet. Barnperspektivet Bostadstomterna är stora och ligger nära naturområden som skapar spännande lekmiljöer. Vägarna i området är lågt trafikerade, men saknar idag separerade gång- och cykelbanor. Utrymme finns dock att bygga ut gång- och cykelväg utmed huvudvägnätet. Trygghetsaspekter Förtätning med nya bostäder som möjliggör för permanentboende skapar förutsättningar för ökad trygghetskänsla i området. Jämställdhet Genom att planera för olika sätt att ta sig till arbete, kommersiell och offentlig service främjas jämställdheten. Generellt använder kvinnor oftare kollektivtrafik och arbetar oftare närmare hemmet. Öbolandet saknar både bussförsörjning och separerad gång- och cykelbana till Trosa centrum där förskola, skola och annan service finns. Dock pågår arbetet med en gångbrygga för gående mellan Öbolandet och Trosa hamn vilket förbättrar för oskyddade trafikanter. I Gästhamnen finns även busshållplats för såväl Trosabussen som Sörmlandstrafiken. Tillgänglighet Vägnätet till planområdet har god tillgänglighet. Sluttande tomter vid Svartviksvägen kan bebyggas med suterrängvåning. Nya bostäder ska utformas så uppfyller kraven på tillgänglighet. Administrativa frågor Marklov För att bevara områdets naturkaraktär anges i planen att marklov krävs för att ändra markens höjd med mer än 0,5 meter. Ändrad lovplikt I planen anges att bygglov krävs för bygglovbefriade åtgärder. Strandskydd På plankartan anges att strandskydd upphävs inom byggbar kvartersmark och WB1 och WB2 område (ej prickmark). Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. 20

193 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård REDOVISNING AV PLANENS GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Ansvarsfördelning Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och därmed, enligt Plan och bygglagen förenliga moment, handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun. Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Anslutning sker vid av kommunen anvisad punkt och utbyggnaden bekostas av exploatören. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och Telia Sonera AB ansvarar för telenätet. Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län. Nybyggnadskarta beställs av Metria, Katrineholm, eller den som för tillfället är kommunens mät- och kartentreprenör. Fastighetsägare ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvartersmark. Huvudmannaskap Ingen allmän platsmark ingår i planområdet. Avtal Fastighetsägarna bekostar framtagandet av detaljplanen enligt särskilt överenskommelse. Fastighetsrättsliga frågor Planområdet omfattar fastigheten Öbolandet 39:9 som ägs av privata fastighetsägare. 21

194 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Respektive fastighetsägare ska ansöka och bekosta fastighetsbildning som berör den egna fastigheten. Fastigheten ska inledningsvis avstyckas i två likvärdiga fastigheter. Dessa ska därefter inte vara delbara utöver de redovisade fyra nya tomterna invid Svartviksudden och infartsvägen till planområdet. Detaljplanen innehåller bestämmelse om minsta tomtstorlek om 2000 kvm för nya bostadstomter för områden markerade med e1-bestämmelse. Således möjliggör planen både klyvning av fastigheter och att nya fastigheter därefter kan avstyckas. Vattenfall har ett servitut för en kraftledning i mark som ligger i väginfarten inom fastigheten Öbolandet 39:9. Planen säkerställer väginfarten från Svartviksvägen som möjlig för gemensamhetsanläggning då planområdet planeras avstyckas i flera fastigheter. Dessutom möjliggörs att allmänna ledningar kan förläggas i samma område. Fastigheten berörs av gemensamhetsanläggningen Öbolandet ga:2, vilken Öbolandets samfällighetsförening förvaltar. Vägar, grönområden och hamnområden som tillhör Öbolandet 3:1 och som utgör allmän plats enligt detaljplan ingår i gemensamhetsanläggningen. Vad som ingår i gemensamhetsanläggningen samt dess deltagarkrets och andelstalsfördelning framgår av det anläggningsbeslut med tillhörande karta som meddelats i lantmäteriförrättningen. Ombildning av andelstal kan behöva ske vid avstyckning av nya bostadsfastigheter inom planområdet. Ekonomiska frågor Planavgift tas inte ut vid bygglov. Kostnad för bygglov mm debiteras enligt taxa. Kostnaden för vatten och avlopp tas ut genom anslutnings- och driftavgifter enligt gällande VA-taxa. Tekniska frågor Ledningar Bostäder inom planområdet ska anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Anslutningspunkt för vatten- och avlopp finns i gatumark, Svartviksvägen och Svartviksudd. Ett u-område i planen möjliggör att anslutningspunkter för ledningar kan dras in i fastigheten. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenpolicy. Naturvärden Under byggnation ska skyddsåtgärder vidtas för skyddsvärda ekar inom planområdet. 22

195 TROSA KOMMUN PLANBESKRIVNING ANTAGANDESHANDLING Samhällsbyggnadskontoret , rev Detaljplan för Öbolandet 39:9 Svartviks gård Geoteknik Vid byggnation inom område med lera bör de geotekniska förhållandena utredas vidare i samband med bygglovansökan för bostadshus. Utredningar utförs och bekostas av exploatören. MEDVERKANDE Planhandlingarna har tagits fram av Eva Påhlman, planeringsarkitekt, från Tengbom i samarbete med Linda Axelsson på Trosa kommun. Trosa kommun Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Planchef 23

196

197 Detaljplan Öbolandet 39:9 Svartviksgård, Trosa kommun Granskningsutlåtande Detaljplan för Öbolandet 39:9, Svartviks gård, Trosa kommun, dnr 2015/22 Granskningsutlåtande Upprättat av Samhällsbyggnadskontoret, Trosa kommun. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 48, att uppdra till Samhällsbyggnadskontoret att skicka ut förslag till detaljplan för Svartviks gård på granskning. Kompletta detaljplanehandlingar sändes ut till berörda enligt fastighetsförteckning daterad Materialet har även funnits tillgängligt på kommunens webbplats, Granskning har skett från t o m Under granskningen har följande skrivelser inkommit: Nr Datum Remissinstans/fastighetsägare Synpunkter Markman, Petter Synpunkter Sörmlandskustens räddningstjänst Ingen erinran Bristam, Percy och Kerstin, Godkänner Öbolandet 39:10/ Trafikverket Godkänner Lantmäteriet Synpunkter Rizell, Carina och Mikael Godkänner Alvinger, Roland, Öbolandet 39:12 Godkänner Vattenfall Godkänner Ahlqvist, Eva-Lena, Öbolandet 39:3 Godkänner Markman, Rolf, Markman-Eriksson, Synpunkter Britta, Markman, Cajsa, Markman, Johan, Bauer, Jonas, Bauer, Patrik, Öbolandet 39: Länsstyrelsen Ingen erinran

198 Detaljplan Öbolandet 39:9, Svartviks gård, Trosa kommun Granskningsutlåtande Synpunkter 1. Markman, Petter, Öbolandet 39:2 Hej Linda, Samma synpunkter som vid förra utskicket. Varför tar inte kommunen hänsyn till strandskyddet enligt bland annat det utlåtande som Länsstyrelsen gör i sitt utlåtande gällande strandskyddet? Dessutom är bilden på sidan 18 med befintlig bebyggelsegräns helt felaktigt då ni blandar ihop 39:1 och 39:4 där 39:1 inte tillhör Svartviksgård. 39:1 gäller inte strandskyddet. Finns det kanske fler felaktigheter som jag ska leta efter? Kommer att bestrida detta all-the-way Bemötande Förslag till detaljplan har justerats efter samrådet bl a med hänvisning till Länsstyrelsens synpunkter rörande strandskyddet. Bebyggelsegränsen redovisas för befintlig bebyggelse inom planområdet och på intilliggande fastighet eftersom bebyggelsen är förhållandevis samlad. Inför antagande kompletteras bild och bildtexten för att tydliggöra att redovisad bebyggelse är lokaliserad på såväl Öbolandet 39:1 och 39:9. I samband med att kommunfullmäktige beslutar om ett antagande av detaljplanen kommer sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda att tillsändas en besvärshänvisning. I den framgår hur beslutet kan överklagas samt inom vilken tid. 2. Lantmäteriet Lantmäteriet har nu tagit del av granskningshandling till ny detaljplan för fastigheten Öbolandet 39:9 och vill framföra följande över förslaget. Granskningshandling Redovisning av Planens genomförande Fastighetsrättsliga frågor Under ovannämnda rubrik på sidan 22 första stycke som inleds med texten Respektive fastighetsägare ska ansöka och bekosta fastighetsbildning som berör den egna fastigheten osv, kan lämpligen ändras enligt följande förslag. Fastighetsägarna ska ansöka och bekosta sökt fastighetsbildning. Enligt reglerna i 11 kap. FBL om klyvning anges att en fastighet som innehas med samäganderätt får på ansökan av delägare genom klyvning uppdelas i lotter vilka kan bilda fastigheter för sig eller ingå i sammanläggning. Vid klyvning utläggs särskild lott för varje delägare som yrkar om det. Klyvning får endast ske om prövning utvisar att någon lott kan utläggas enligt framställt yrkande. Planförslaget medger att 4 bostadsfastigheter kan bildas invid fastighetens södra gräns. Delägarna önskar uppdela samägandet av nuvarande fastighet Öbolandet 39:9 vilket kan ske genom klyvning eller avstyckning eller genom båda åtgärderna. För att underlätta en framtida uppdelning av Öbolandet 39:9 t ex genom klyvning av fastigheten, kan först en lott avstyckas från Öbolandet 39:9 som innehåller de fyra planerade bostadsfastigheterna. Denna lott har då naturligtvis samma ägarförhållanden som i stamfastigheten Öbolandet 39:9. Därefter sker en klyvning av denna lott i enlighet med ägarandelarna (50% + (25%+25%)) dvs i 2 lotter. Sedan kan dessa lotter uppdelas för att erhålla de fyra bostadsfastigheterna. 2

199 Detaljplan Svartviksgård, Trosa kommun Granskningsutlåtande För resterande del av Öbolandet 39:9 kan därefter väljas åtgärderna klyvning eller avstyckning med sedvanlig prövning om fastighetsbildningen är enligt reglerna i FBL. Vid klyvningsåtgärd med fastighet med byggnad eller annan anläggning får klyvas endast om delningen kan utföras på sådant sätt att det ej innebär avsevärd olägenhet för delägare att byggnaden eller anläggningen tillföres hans lott. Vidare för graderingsvärdet för varje lott får ej väsentligen understiga delägarens andel i fastighetens graderingsvärde eller i sådan omfattning överstiga samma andel att avsevärd olägenhet uppkommer för delägare. Med samtycke av berörda delägare får avsteg göras från bestämmelserna om graderingsvärdena vid tilldelning och om ersättning mellan delägare samt att klyvning ska genomföras som medför minsta olägenhet utan oskälig kostnad uppkommer. Bestämmelsekartan till granskningsförslaget utvisar en mindre byggnad som en liten rektangel, belägen mellan vattnet i norr och de två områdena med byggnader som får bebyggas söder därom. Största byggnadsarea är enligt bestämmelsen e4 = 50 kvm. Borde det inte på bestämmelsekartan det tydligare framgå en begränsning av markens bebyggande såsom att marken får endast bebyggas med uthus, garage/carport. Detta för att inte en framtida avstyckning av en ny bostadsfastighet ska kunna ske eller vill man att denna möjlighet ska kunna finnas i framtiden? Bemötande När detaljplanen är antagen och har vunnit lagakraft kommer en fastighetsbildning att vara möjlig att göra i enlighet med Lantmäteriets yttrande. Fastighetsägarna har redan nu tagit en första kontakt med Lantmäteriet. Ytan Lantmäteriet hänvisar till är ett mindre bostadshus vilken finns på platsen och därmed är ytan också redovisad i plankartan. 3. Markman, Rolf, Markman-Eriksson, Britta, Markman, Cajsa, Markman, Johan, Bauer, Jonas, Bauer, Patrik, Öbolandet 39:1 Öbolandet 39:1 Fastigheten ingick inte i den första fasen av planeringen av Öbolandet eftersom det inte finns några planer på nybyggnation. Fastigheten används enbart för den stora släkten för fritidsändamål. Av expertis fick vi dock rådet att ingå i detaljplanearbetet. Det finns heller inte idag några planer på nybyggnation. Bebyggelsegräns Det nya planförslaget innehåller ett förslag till bebyggelsegräns. Förslaget är ett desperat försök till att få motiv för att kunna föreslå en ny byggnad norr om Svartviks gård. På kartan till detta förslag på sidan 18 har man tagit bort fastighetsgränsen mellan Öbolandet 39:1 och 39:9. Detta är ett undanhållande av en för ägarna till Öbolandet 39:1 viktig information. På sid 14 finns gränsen med (samma underlag). Varför är gränsen borttagen? Det är en fantastisk bebyggelsegräns man skapat. Från Svartviks gård till ett litet fritidshus på en annan fastighet. Skulle detta kunna motivera den föreslagna nya byggnaden på Öbolandet 39:9. Knappast. En bebyggelselinje innehåller i allmänhet hus av samma karaktär och som är visuellt möjliga att betrakta. Den förslagna byggnadslinjen kan du inte visuellt observera. Kan den då åberopas. 3

200 Detaljplan Öbolandet 39:9, Svartviks gård, Trosa kommun Granskningsutlåtande Man förväntade sig att en ny prövning av läget för den aktuella byggnaden skulle ske efter redovisningen av bebyggelsegränsen. Denna börjar vid Svartviks gård och slutar med enkelt fritidshus om 60 kvm på en annan fastighet, Öbolandet 39:1. Det vore naturligast med hänsyn till byggnadens storlek att den låg i anslutning till Svartviks gård. Nu är den placerad i anslutning till ett av våra fritidshus om 60 kvm. En byggnad om 160 kvm och 4 m byggnadshöjd och 7 m hushöjd skulle vara totalt felplacerad. På grund av topografin skulle man från denna byggnad ha en fin överblick av vår stora gemensamma gräsyta där det spelas krocket, kubb, boule och fotboll. Att generellt använda 4,0 m avstånd till tomtgräns kan få förödande konsekvenser för framförallt befintliga fastighetsgränser. Man kan inte ha studerat gränsen mellan Öbolandet 39:1 och 39:9 från Svartviks gård och söderut. Det vore fullständigt orimligt att bygga garage och förråd på den korsprickade ytan. Marken lutar 3-4 m från Svartviks Gård ner till vår fastighet. Vill man se detta på plats så finns gränsen utstakad av Metria (beställd av ägarna till Öbolandet 39:9). Minsta avståndet från vårt fritidshus till gränsen är 6 m och 10 m. Eftersom det finns gott om utrymme för den nya byggnaden, 60 m, norr om Svartviks gård så föreslår vi att avståndet till tomtgränsen för den aktuella sträckan ska vara 20 m. Detta skulle stämma bättre med den konstruerade bebyggelsegränsen. Den byggrätt för uthus och garage som är utlagd runt den stora ladan är ju fullständigt omöjlig att utnyttja. Mot Öbolandet 39:2 och 39:3 är nivåskillnaden 4-5 m. Byggrätten måste utgå ur detaljplanen i detta avsnitt. Strandskyddsbestämmelser Strandskyddsbestämmelserna är vårt starkaste skydd mot bebyggelse inom obebyggda strandområden. Det vanligaste avståndet från strandlinjen är 100 m, vilket gäller för Öbolandet 39:9. Det finns ingen byggnad på Öbolandet 39:9 som ligger inom strandskyddat område, lekstugan undantagen. Vi har hela tiden förutsatt att man inte kommer att bevilja dispens från strandskyddet från stranden upp till Svartviks gård och att därmed föreslagen bebyggelse inte skulle kunna genomföras. Bestämmelserna granskades därför inte i det skedet. Länsstyrelsen har i sitt yttrande bedömt att en mindre del av detta område är ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. I planbeskrivningen sid 18 under Upphävande av strand skydd står Avståndet mellan befintliga byggnader vid Svartviks gård och vattnet är ca meter. De byggnader som ligger 30 meter från vattnet tillhör inte Svartviks gård utan ligger på grannfastigheten Öbolandet 39:1. Uppgiften kan därför inte åberopas för att upphäva strandskyddet. Vad har kommunen för policy när det gäller prövning av dispens från strandskyddet? Det måste finnas en stor mängd ärenden som kommunen har prövat under åren. På Öbolandet 39:9 har nyligen prövats ett bygglov där kravet på 100 m till stranden var absolut. Yrkanden 1 Strandskyddet ska inte upphävas från stranden till Svartviks gård. De nya synpunkterna på planen måste beaktas. 4

201 Detaljplan Svartviksgård, Trosa kommun Granskningsutlåtande Om strandskyddet upphävs och byggnad kommer att tillåtas så yrkar vi att nya planen utformas efter de synpunkter som redovisats ovan. Bemötande Bebyggelsegränsen syftar till att redovisa bebyggelsens placering inom detaljplanen och dess närområde men är inte någon juridiskt bindande gräns. Även bebyggelse på andra fastigheter kan påverka hemfridszonen och upplevelsen av en plats ur ett strandskyddsperspektiv. Vilket gör att det som betraktas som icke allemansrättsligt tillgänglig mark kan påverkas av bebyggelse på flera fastigheter och därmed gå över fastighetsgränser. Mot bakgrund av detta har inte fastighetsgränsen redovisats i kartan på s 18. Inför antagande läggs dock fastighetsgränsen till på bilden i syfte att ytterligare förtydliga redovisningen för att undvika missförstånd. Kartan på sidan 14 redovisar i stället möjliga byggplatser för ny huvudbyggnad på Öbolandet 39:9 då är det relevant att visa fastighetsgränsen. De båda kartorna avser således till att visa två skilda typer av information och kan inte jämföras på det sätt som yttrandet framställer. I förslag till detaljplan för Öbolandet 39:9 föreslås en byggbar yta i anslutning till Svartviks gård. Syftet med avgränsningen har varit att möjliggöra såväl en varsam tillbyggnad av befintliga hus men också möjliggöra ytterligare huvudbyggnad för generationsboende på motsvarande sätt som är möjligt på övriga Öbolandet och som reglerats i där gällande detaljplaner. I övriga detaljplaner för Öbolandet finns en byggrätt för generationsboende med ytterligare huvudbyggnad om fastigheten är större än kvm. Svartviks gård är en känslig kulturmiljö och det finns flera sätt att bygga till eller komplettera bebyggelsen. Antingen byggs ett nytt hus söder om befintlig gårdsmiljö och förstärker på detta vis den unika gårdsmiljö som finns idag eller också byggs ett nytt hus norr om gården för att på så sätt bevara dagens miljö intakt. Planen ger också förutsättningar för att bygga till befintliga hus. Hur detta görs på bästa sätt finns beskrivet i den byggnadsantikvariska utredning som gjorts och som hör till planakten. Oavsett hur fastighetsägaren väljer att i framtiden utveckla sin fastighet ska detta göras med varsamhet utifrån detaljplanens bestämmelser och i samråd med kommunens stadsarktitekt eller motsvarande. Den byggbara ytan har justerats sedan samrådet med tanke på synpunkter som lämnats beträffande strandskyddet. Ytan har blivit mindre och mer centrerad kring gårdsmiljön. I föreslagen detaljplan liksom i samtliga övriga detaljplaner på Öbolandet, P10-7, P10-11 och P11-9, har samtliga befintliga fastigheter en placeringsbestämmelse om huvudbyggnad får placeras fyra meter från fastighetsgräns från granne och sex meter från fastighetsgräns invid gata. Svartviks gård är tydligt avskiljd från Öbolandet 39:1 såväl topografiskt som med viss vegetation. Jämfört med idag är detta ingen förändring för byggnation inom fastigheten. Den byggbara ytan går inte fram till befintligt bostadshus på Öbolandet 39:1 utan har anpassats till marknivåer på Öbolandet 39:9 och den platå som avgränsar mot det strandskyddade området mot vattnet. Genom att generellt ge Öbolandet samstämmiga planbestämmelser skapas en likhet inför kommunens och Lantmäteriets framtida prövningar gentemot gällande detaljplan. Detta skapar förutsättningar för en rättvis prövning och hantering av enskilda fastighetsägares önskemål. Det ger också en transparens för övriga fastighetsägare. Placeringsbestämmelser tillsammans med gestaltningsbestämmelser i samråd med stadsarkitekten syftar till att säkerställa en god bebyggd miljö för såväl fastighetsägare som grannar. För den aktuella byggbara ytan finns utöver fyrametersbestämmelsen en angivelse bl a om att Gestaltning ska vara sammanhållen och anpassas till den kulturhistoriska miljön. Liksom andra fastighetsägare måste ägarna till Svartviks gård kunna utveckla sin fastighet även om detta kan uppfattas som negativt för intillboende. Kommunens roll är då att utforma bestämmelser som dels möjliggör detta samtidigt som kulturmiljön vid gården bevaras och inte riskerar att förvanskas samtidigt som andra intressen ska balanseras. 5

202 Detaljplan Öbolandet 39:9, Svartviks gård, Trosa kommun Granskningsutlåtande Öbolandet har sedan de nya detaljplanerna vann lagakraft förtätats och nya bostäder har byggts såväl vid Svartviksvägen men också genom avstyckningar av befintliga fastigheter. Öbolandet har sedan översiktsplan 2000 varit markerat som strategisk mark för en fortsatt utveckling av Trosa tätort och en omvandling till Trosas nya stadsdel. I SCB:s senaste definition är Öbolandet kommunens senaste tätort befolkningsmässigt med 244 invånare och trenden är att befolkningen kontinuerligt ökar. Mot bakgrund av detta får förtätning av området ses som en naturlig utveckling och den tidigare renodlade fritidskaraktären kommer fortsätta minska i området över tid. Den byggbara ytan är avgränsad i norr och dessutom minskad sedan samrådet av strandskyddsskäl. Det är således inte möjligt att ändra den byggbara ytan norrut i enlighet med yttrande. Enda området norr om Svartviks gård där byggrätt ges och strandskydd hävs är vid den befintliga brygganläggningen. Byggrätten för uthus garage justeras till antagandet så att det bättre anpassas till förhållanden på platsen. I stort sett all befintlig bebyggelse inom Svartviks gård är belägen inom de 100 m som är strandskyddade. Således måste detaljplanen hantera strandskyddet och häva det för den mark som är byggbar. Efter samrådet har den byggbara ytan flyttats bort från stranden och minskats. På all övrig prickmarkerad mark råder fortfarande strandskydd. Ett föreslaget bryggområde samt byggbar mark invid det mindre bostadshuset invid vattnet har tagits bort eller minskats i enlighet med Länsstyrelsens yttrande. Skrivningen rörande avstånd till vattnet ses över inför antagandet. Sedan 1 juli 2009 är Trosa kommun strandskyddsmyndighet, tidigare handlades detta av Länsstyrelsen Södermanlands län. Trosa kommun har en restriktiv hållning till att bevilja strandskyddsdispens och Länsstyrelsen kontrollerar samtliga beviljade dispenser. Ett ytterst fåtal av de beviljade strandskyddsdispenserna tar Länsstyrelsen in för prövning och i mycket sällsynta fall ändrar Länsstyrelsen kommunens beslut. Efter samrådet har kommunen justerat planförslaget med hänsyn till Länsstyrelsens synpunkter rörande strandskyddet. Den byggbara ytan invid Svartviks gård har minskats, WB området mellan befintliga bryggor har tagits bort och den byggbara ytan vid befintligt bostadshus ovanför stranden har avsevärt minskats. När det nya bostadshuset på Öbolandet 39:9 byggdes fanns inte skäl att häva strandskyddet vilket gjorde att huset placerades utanför de 100 m lagstiftningen kräver. Beträffande yttrandets yrkanden går det att konstatera att strandskyddet endast hävs i anslutning till gården där marken redan är i anspråktagen och därmed saknar betydelse för strandskyddets syften. Övrig mark ner mot befintliga bryggområden är prickmarkerade och där kvarstår strandskyddet. Vad gäller placeringsbestämmelserna är kommunens ställningstagande redovisat ovan och en viss justering kommer att ske inför antagandet. 6

203

204 Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS 2016/140 Svar på samrådsremiss Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner svar på samrådsremiss Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram Ärendet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har det politiska och ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i Sörmland. Kollektivtrafikmyndigheten ska enligt lagstiftningen upprätta ett trafikförsörjningsprogram. I trafikförsörjningsprogrammet anges den regionala kollektivtrafikmyndighetens politiska mål och inriktningar för framtidens kollektivtrafik samt strategier som visar på vilket sätt myndigheten kan arbeta för att nå de övergripande målen för den regionala kollektivtrafiken. Trosa kommun har getts möjlighet att yttra sig om samrådsversion av nytt regionalt trafikförsörjningsprogram för Sörmland. Samrådsversionen har granskats av samhällsbyggnadskontoret som konstaterar att det i stort inte finns mycket att tillägga till de i remissversionen föreslagna övergripande målen. Programmet stämmer i huvudsak överens med kommunens kollektivtrafikvision. Det krävs, och förutsätts, dock ett fortsatt arbete från kollektivtrafikmyndigheten där man mer detaljerat beskriver hur de i trafikförsörjningsprogrammet uppställda målen ska omsättas i praktiken. Trosa kommun är en expansiv kommun med ett fördelaktigt läge i förhållande till Södertälje och Stockholm. Snabba och attraktiva pendlingsmöjligheter är således helt avgörande för en fortsatt utveckling och befolkningsökning i kommunen. Kontoret ser därför gärna att man ytterligare förtydligar och lyfter hur viktig kollektivtrafik mot Södertälje är, och dess betydelse för stora delar av Sörmland. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

205 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Bilagor 1. Svar på samrådsremiss Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram Remissversion Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram Missiv samrådsremiss Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2017 Beslut till Kommunfullmäktige

206 Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Remissvar Datum Diarienummer KS 2016/140 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Svar på samrådsremiss Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2017 Dnr SKTM Trosa kommun har getts möjlighet att granska och yttra sig över samrådsversion av nytt regionalt trafikförsörjningsprogram för Sörmland. Trosa kommun har i stort inte mycket att tillägga till de i remissversionen föreslagna övergripande målen. Programmet stämmer i huvudsak överens med kommunens kollektivtrafikvision: Kraftsamling görs mot de stråk där människor färdas med relativt stor frekvens. Dimensioneringen av basutbudet ska i första hand styras av människors pendlingsmönster till arbetsplatser och skolor. Viktigt att kollektivtrafiken ökar närheten till såväl arbetsmarknad som utbildning. Att också kommunens energi och klimatplan beaktas. Ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Att det i första hand finns bra volymlösningar med kort restid och god avgångsfrekvens längs sträckan Trosa/Vagnhärad Södertälje, Trosa/Vagnhärad - Stockholm och Trosa/Vagnhärad Nyköping. Trosa kommun är en expansiv kommun med ett fördelaktigt läge i förhållande till Södertälje och Stockholm. Snabba och attraktiva pendlingsmöjligheter är således helt avgörande för en fortsatt utveckling och befolkningsökning i kommunen. Trosa kommun ser därför gärna att man ytterligare förtydligar och lyfter hur viktig kollektivtrafik mot Södertälje är, och dess betydelse för stora delar av Sörmland. Vidare krävs, och förutsätts, ett fortsatt arbete från Sörmlands kollektivtrafikmyndighet där man mer detaljerat beskriver hur de i trafikförsörjningsprogrammet uppställda målen ska omsättas i praktiken. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

207 Samrådsremiss om Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är lagstadgat och utgör den plattform för arbetet som gör det möjligt att utveckla kollektivtrafiken i regionen som ett hållbart trafikslagsövergripande transportsystem. Programmet är strategiskt och långsiktigt till sin karaktär. Det omfattar all kollektivtrafik inom länet men främst den trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande inom länet och till angränsande län. Materialet som här är bifogat är samrådsversionen av Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram. Programmet utgår från de nationella transportpolitiska målen och är samordnat med den regionala utvecklingsplaneringen och stadsplaneringen, liksom med annan samhälls- och infrastrukturplanering på lokal, regional och nationell nivå. Samrådsversionen finns också att ladda ner från Synpunkter och förslag lämnas skriftligen via e-post kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se senast den 20 februari Ange diarienummer SKTM vid svar. Alla synpunkter som kommer in under remisstiden kommer att sammanställas och bemötas i en samrådsredogörelse. Trafikförsörjningsprogrammet revideras därefter med utgångspunkt i de inkomna synpunkterna och annan utveckling. Avsikten är att det nya regionala trafikförsörjningsprogrammet ska fastställas av direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i samband med direktionens sammanträde den 16 mars Kontaktperson för samråden och trafikförsörjningsprogrammet är Bengt Stålner, bengt.stalner@sormlandstrafiken.se, telefon Med vänliga hälsningar Helena Ekroth Myndighetschef

208 Regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 Remissversion november 2016 februari 2017 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post:

209 1. TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET PEKAR UT RIKTNINGEN FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN KOLLEKTIVTRAFIKEN LÄGGER GRUNDEN FÖR UTVECKLING AV ETT HÅLLBART SAMHÄLLE... 5 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING... 6 RESBEHOV... 7 REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK... 8 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK UTVECKLING I OMVÄRLDEN FOKUS PÅ INVÅNARNAS MOBILITET VISION, MÅL OCH STRATEGIER NATIONELLA, STORREGIONALA, REGIONALA OCH LOKALA MÅL MÅLMODELL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN I SÖRMLAND FUNKTIONELL KOLLEKTIVTRAFIK FÖR REGIONAL OCH LOKAL UTVECKLING ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK ANVÄNDARVÄNLIGHET OCH HÖG KVALITET EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK HÅLLBAR OCH SAMORDNAD TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK FÖR GODA RESMÖJLIGHETER FRAMTIDA TRAFIKUTVECKLING ETT SAMMANHÅLLET OCH STABILT TRAFIKSYSTEM REGIONAL TÅGTRAFIK - RYGGRADEN I TRAFIKSYSTEMET DEN REGIONALA BUSSTRAFIKEN - FORTSATT UTVECKLING FRÅN PROGRAM TILL TRAFIK SAMVERKAN I PLANERING OCH TRAFIKUTVECKLING INFRASTRUKTURPLANERING TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÖPPET MARKNADSTILLTRÄDE OCH BESLUT OM ALLMÄN TRAFIKPLIKT TRAFIKSTÖDJANDE FUNKTIONER PLANERINGSPROCESS OCH BESLUTSORDNING Detta är remissversionen av det andra regionala trafikförsörjningsprogrammet för Sörmlands län. Remissversionen innehåller i all väsentligt, om än inte slutlig struktur och layout, det som är tänkt att ingå i det slutligt fastställda programmet, vilket förväntas antas vid myndighetsdirektionens sammanträde i mars Programmet är uppdelat i bakgrundsbeskrivning, beskrivning av mål som ska vara styrande för kollektivtrafikens framtida utveckling samt slutligen en beskrivning av strategier för hur målen ska nås. Programmet avslutas med beskrivning av hur programmet förväntas omsättas i praktiken med beskrivning av olika trafikstödjande funktioner. Här beskrivs också hur myndigheten avser arbetaför ökad tillgänglighet och marknadstillträde. Med remissversionen är vår förhoppning att så många berörda som möjligt invånare, företag och organisationer i och utanför länet ges möjlighet att diskutera och ta ställning till de viktigaste frågorna om Sörmlands framtida kollektivtrafik. Vi önskar att remissvar är kollektivtrafikmyndigheten tillhanda senast den 20 februari Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

210 1. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut riktningen för kollektivtrafiken Enligt kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) ska det i varje län det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har det politiska och ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i Sörmland. Kollektivtrafikmyndigheten är organiserad som ett kommunalförbund med Landstinget Sörmland och länets nio kommuner som medlemmar. Myndigheten använder Sörmlandstrafiken som varumärke för den upphandlade, regionala, busstrafiken. Kollektivtrafikmyndigheten ska enligt lagstiftningen upprätta ett trafikförsörjningsprogram. I trafikförsörjningsprogrammet anges den regionala kollektivtrafikmyndighetens politiska mål och inriktningar för framtidens kollektivtrafik samt strategier som visar på vilket sätt myndigheten kan arbeta för att nå de övergripande målen för den regionala kollektivtrafiken. En central uppgift för kollektivtrafikmyndigheten är att fatta beslut om allmän trafikplikt för den regionala kollektivtrafik som samhället avser att ta ansvar för och teckna avtal om. Trafikpliktsbeslut får bara avse regional kollektivtrafik. Beslutet ska kunna härledas ur det regionala trafikförsörjningsprogrammet och ska ses som ett verkställighetsbeslut av de intentioner som kommer till uttryck i trafikförsörjningsprogrammet. Även om ett beslut fattats om allmän trafikplikt, är det fritt för marknaden att etablera kommersiell trafik inom eller genom samma område efter anmälan till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Programmets tidsperspektiv Tidsperspektivet för trafikförsörjningsprogrammet sträcker sig fram till år Programmet har fokus på fortsatt utveckling av busstrafiken och samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik där teknikutvecklingen kan komma att påverka förutsättningar markant under perioden. Ytterligare ett fokusområde är den storregionala tågtrafiken med en betydande utveckling under perioden som ett resultat av ett intensivt samarbete i regionen de senaste åren. Också färdigställandet av ett antal stora infrastrukturprojekt ger nya förutsättningar för en mer robust, tätare och delvis snabbare trafik: Citybanan genom Stockholm tas i bruk år 2017, dubbelspåret vid Strängnäs på Svealandsbanan år 2018 och Ostlänken, med ny järnvägssträckning mellan Järna och Linköping, preliminärt år De långsiktiga utmaningarna för samhället i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet är stora och det är angeläget att formulera ambitioner för ett längre tidsperspektiv. För Sörmlands län består utmaningarna främst i att stärka kopplingarna till tillväxtområden i omkringliggande län. På så sätt kan förutsättningar ges att stärka invånarnas möjligheter till sysselsättning och att öka företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft. Länen i östra Mellansverige samarbetar därför inom ramen för En Bättre Sits med fokus på långsiktig, år 2050, trafikutveckling och på behovet av utvecklad infrastruktur för kollektivtrafiken. Kollektivtrafikmyndighetens ambition är att programmet ska revideras en gång under varje mandatsperiod, det vill säga var fjärde år. 3 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

211 Södermanlands län präglas av omfattande arbetspendling över länsgräns med tonvikt på pendling till men också från Stockholms län. Pendlingsmönstret innebär särskilda krav och förutsättningar för organiseringen av kollektivtrafiken där en hög grad av samverkan krävs med angränsande län för att skapa effektiva regionala kollektivtrafiksystem. Bilden ovan illustrerar mellankommunal arbetspendling Södermanlands län 2012 (uppdaterad bild med underlag från 2014 förväntas finnas till slutlig version av programmet).

212 2. Kollektivtrafiken lägger grunden för utveckling av ett hållbart samhälle Kollektivtrafiken är en grundläggande samhällsfunktion som ger människor tillgänglighet till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Kollektivtrafiken har också en avgörande betydelse för möjligheten att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. I detta avsnitt beskrivs kollektivtrafikens roll och funktion i stort och för länet samt en spaning kring vilken roll kollektivtrafiken kan spela i framtiden utifrån utveckling av ny teknik och nya tjänster. Hållbar samhällsutveckling innefattar tre ömsesidigt beroende dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den ekologiska dimensionen utgör ramen för en hållbar utveckling, beroendet av naturen och dess kretslopp. Den ekonomiska hållbarheten bygger på skapa en balanserad ekonomisk tillväxt, utan negativa effekter för människor och med begränsad förbrukning av naturresurser. Den sociala hållbarheten innebär att människor har en godtagbar levnadsstandard och att fördelningen av samhällets resurser är rättvis. Ett socialt hållbart samhälle ska ha förmåga att tillgodose alla människors grundläggande behov och att ge människor lika möjligheter att leva och delta i samhällslivet. Jämlikhet, jämställdhet och integration är därför grundläggande begrepp i den sociala dimensionen. Figur: De tre hållbarhetsdimensionerna. Boverket 2015 En väl utbyggd regional kollektivtrafik bidrar starkt till utveckling av ett långsiktigt hållbart samhälle utifrån de tre hållbarhetsperspektiven ovan. Det ekologiska perspektivet innebär att kollektivtrafiken garanterar tillgänglighet till olika samhällsfunktioner med en begränsad miljöpåverkan. Kollektivtrafiken transporterar också människor på ett effektivt sätt vilket innebär att den markyta som krävs för persontransporter kan begränsas. En av den regionala kollektivtrafikens viktigaste uppgifter är att skapa tillgänglighet till arbete och utbildning genom pendling, underlätta för företag att etablera sig och att rekrytera rätt arbetskraft samt att säkra möjligheter att leva och verka i länets olika delar. På så sätt bidrar kollektivtrafiken starkt till en ekonomiskt hållbar utveckling. Kollektivtrafikens bidrag till en socialt hållbar samhällsutveckling består främst i att garantera människor mobilitet och tillgänglighet till arbete, studier och fritidsaktiviteter utan att detta kräver tillgång till egen bil. 5 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

213 Befolkning och sysselsättning Vid utgången av år 2015 hade Sörmland drygt invånare. Folkmängden har stadigt ökat sedan slutet av 1960-talet, till en början dock svagt och med undantag för tillfälliga minskningar på talet samt början på 1990-talet. Länet är tämligen tätbefolkat i norra delen kring Mälaren, i öster vid gränsen till Stockholms län, i söder i trakerna kring Nyköping-Oxelösund och i viss mån även längs ett stråk mellan Flen, Katrineholm och Vingåker. Större delar av framför allt mellersta länet utgörs av glest befolkad skogsbygd. De senaste åren har folkmängden ökat i samtliga kommuner. Ökningen är kopplad till såväl inflyttning från utlandet som inflyttning från angränsande län där särskilt kommunerna i östra delen av länet gynnas av närhet och goda kommunikationer till Stockholms län. Länets befolkning bedöms fortsätta öka och nå drygt invånare år 2050 enligt de senaste prognoserna. Utvecklingen är dock avhängig av migrationens omfattning och ökningstakten är därför osäker Befolkningsutveckling i Sörmland Utfall samt prognos Antal invånare utfall prognos bas Källa: Utfall enligt SCB och prognosen enligt ÖMS (Samverkan och planering i östra Mellansverige) befolkningsframskrivning 2016 Andelen öppet arbetslösa i Sörmland uppgår till 4,1 procent (2015), därmed är arbetslösheten i Sörmland högre än i riket (3,2 procent) men skillnader finns i länet (Källa: Regionförbundet Sörmlands regionfakta). Dagbefolkningen (antal sysselsatta) i länet uppgår till cirka personer. De flesta anställda finns inom branscherna Vård & Omsorg (19 %), Tillverkning och Utvinning (15 %) samt Utbildning 12 %. 6 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

214 Resbehov En utgångspunkt i planeringen av infrastruktur och kollektivtrafik är invånarnas behov och efterfrågan och hur detta förändrats över tid. Utvecklingen av det så kallade persontransportarbetet (antalet resta kilometer multiplicerat med antalet resenärer) visar en kraftig ökning under de senaste decennierna. Prognoser visar också att personresandet kommer att öka kraftigt i framtiden. För att klara framtidens utmaningar och den regionala tillväxten ställs krav på en ändamålsenlig och driftsäker infrastruktur. Tätorternas kärnor, arbetsområden samt skolor är viktiga målpunkter för resandet. Länets sjukhus är viktiga målpunkter för såväl vårdtagare, personal som besökare och finns i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Mot bakgrund av de regionala utvecklingsambitionerna och utifrån mål om internationell tillgänglighet är även flygplatser viktiga målpunkter som en del i ett sammanhållet transportsystem. Sörmlands arbetspendling över kommun- eller länsgräns har ökat med nästan 50 procent sedan år 1995, samtidigt som antalet förvärvsarbetande som arbetar inom den egna kommunen endast har ökat marginellt. Sörmlänningarnas genomsnittliga arbetsresor har därför blivit allt längre. Av förvärvsarbetande sörmlänningar pendlar cirka eller nästan 20 procent till jobb i något av grannlänen (SCB 2014). Fler än av dessa arbetspendlar till Stockholms län. Förutom centrala Stockholms län är Södertälje en viktig arbetsmarknad för Sörmland, särskilt för kommunerna i östra delen av länet. Även Västmanland (Västerås) och Östergötland (Linköping och Norrköping) har stor betydelse för pendling över länsgräns. Strängnäs, Gnesta och Trosa kommuner räknas idag till Stockholms lokala arbetsmarknadsregion. Katrineholm, Vingåker och Flen ingår i Eskilstunas lokala arbetsmarknadsregion och Nyköping och Oxelösund bildar en gemensam lokal arbetsmarknadsregion (SCB 2014). Källa: SCB 7 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

215 Kollektivtrafikens marknadsandel Det bedöms finnas en stor potential för att öka resandet med kollektivtrafik i Sörmland, främst i stråken mellan de större orterna inom länet och över länsgräns men också inom kommuner och inom de större tätorterna. En analys av marknadsandelar för arbets- och studieresor i starka stråk togs fram år Det visar att kollektivtrafikens marknadsandel i de allra flesta relationerna ligger under 50 procent. Det är främst relationer med tåg som, genom snabba restider, är konkurrenskraftiga mot bilen. Till exempel har sträckorna Eskilstuna-Västerås och Nyköping- Stockholm lägre marknadsandelar än Svealandsbanan och Västra stambanan. Detta understryker vikten av att fortsätta jobba för kortare restider med kollektivtrafik. Det gäller bland annat Södertälje med omfattande pendling från Sörmland, här finns det idag stora tillgänglighetsproblem för orter som saknar attraktiva direktförbindelser till centrala Södertälje. Även i den största enskilda pendlingsrelationen inom länet, Nyköping Oxelösund, med nästan dagliga arbetsresor, har kollektivtrafiken en förhållandvis låg marknadsandel beroende på lång restid. Regional kollektivtrafik All kollektivtrafik inom länet eller över länsgräns om den har pendling och annat vardagsresande som huvudsyfte benämns regional kollektivtrafik enligt kollektivtrafiklagen. Regional tågtrafik Den gemensamma arbetsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen är i hög grad beroende av en välfungerande regional tågtrafik. Den regionala tågtrafiken är en förutsättning för många människors val av ort för boende och arbete, liksom för hur kommuner, landsting och övrigt näringsliv planerar sin verksamhet. Osäkerhet om trafikens funktion kan hämma den utveckling i regionen som annars skulle komma till stånd. Samtliga banor i Sörmland har persontrafik med undantag av södra delen av den så kallade TGOJ-banan mellan Flen och Oxelösund. För att reglera trafiken utifrån samhällets behov har regionaltågstrafiken, genom Mälardalstrafik AB, MÄLAB, upphandlats. Gnesta kommun omfattas av SL:s pendeltågssystem vilken upphandlas av Trafikförvaltningen i Stockholms län. De sträckor som trafikeras av denna upphandlade trafik och dess uppehåll i länet framgår av kartan nedan. Figur: Sträckor med tågtrafik i Sörmland 1 Hållbart resande i Sörmland, Regionförbundet Sörmland, 2015:1 8 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

216 Nästan varannan resa görs med periodkort, dagliga pendlingsresor till arbete och utbildning har alltså stor betydelse i den regionala tågtrafiken. Bara UVEN avviker något från mönstret, här är andelen enkelbiljetter större vilket beror på kopplingar till fjärrtågstrafiken i bland annat Katrineholm. I likhet med hela Mälardalen har resandet i Sörmland ökat sedan en längre period, även om det har skett en viss stagnering från 2010 och framåt. Resandet med regional-/pendeltåg från Sörmland 2015 Påstigande Påstigande i länet med SJ färdbevis för regionaltåg Varav Svealandsbanan från stationerna Eskilstuna, Strängnäs och Läggesta Varav Sörmlandspilen från stationerna Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta Varav Nyköpingsbanan från stationerna Nyköping och Vagnhärad Varav UVEN från stationerna Katrineholm, Flen, Hälleforsnäs, Eskilstuna och Kvicksund Källa: SJ och Stockholm läns landsting, SLL Påstigande i länet med myndighetens periodkort Påstigande i Gnesta på SL:s Gnestapendel Resandet med SJ:s regionaltåg i Mälardalen miljoner påstigande Källa: Mälardalstrafik, MÄLAB, och SJ 9 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

217 Regional busstrafik Busslinjenätet i Sörmland utgörs av landsbygdstrafik och stadstrafik. Stadstrafik finns i Eskilstunas, Nyköpings, Strängnäs, Katrineholms och Flens tätorter. Landsbygdstrafiken består av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik förbinder länets kommunhuvudorter och har linjenummer från 700 och uppåt. De lokala linjerna körs i huvudsak inom respektive kommun varav flera linjer endast trafikeras under skoldagar. Vissa linjer är helt eller delvis anropsstyrda, vilket innebär att resenären på förhand måste ringa och boka sin resa. Dessa turer körs vanligtvis med taxifordon. I en del områden, med mer än 2 km till närmsta hållplats, finns kompletteringstrafik. I denna ingår också skärgårdstrafiken som körs med båt eller, under vintertid, med svävare i Nyköpings kommun. Resandet i den regionala busstrafiken har haft en positiv utveckling de senaste åren bland annat som följd av utökat utbud och befolkningstillväxt. År 2015 gjordes för första gången över 10 miljoner resor inom Sörmlandstrafiken upphandlade busstrafik (varav cirka 40 procent av resorna gjordes av skolelever). Figur 1. Struktur linjenät Sörmland Länsgränsöverskridande busstrafik finns mot samtliga angränsande län, varav Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ansvarar för trafik till och från Stockholm och Östergötlands län. Mälardalens högskola upphandlar på egen hand busstrafik mellan Eskilstuna och Västerås. Trafiken är öppen för allmänheten men är särskilt inriktad på att transportera studenter mellan högskolans båda filialer. 10 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

218 Resandeutveckling i busstrafiken Ant påstigande Stadstrafik lokal landsbygdstrafik regional landbygdstrafik Källa: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Landsbygd Stad Antal tidtabellskilometer Antal tidtabellstimmar Antal fordon Antal linjer Antal hållplatser Tabell: Nyckeltal för busstrafiken i länet Källa: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Kommersiell trafik Förutom trafiken som drivs med stöd från samhället finns också kommersiell trafik som helt finansieras genom biljettintäkter. Trosabussen mellan Trosa, Vagnhärad och Stockholm-Liljeholmen, är den enda av länets definierade regionala stomlinjer, som helt drivs på kommersiella villkor. Kommersiell busstrafik finns även utefter vägarna E20 och E4, där trafiken inom Sörmland är en del av interregionala sträckor, t.ex. mellan Stockholm och Göteborg. Flygbussarna trafikerar sträckan Stockholm-Skavsta(-Linköping). Länet berörs även av kommersiell tågtrafik, främst på Västra Stambanan där Katrineholm är en viktig bytespunkt. Särskild kollektivtrafik Kollektivtrafikmyndigheten har i uppdrag av länets kommuner och landsting att upphandla och förvalta avtal för så kallade serviceresor, det vill säga färdtjänst och sjukresor. Utöver detta har myndigheten även i uppdrag att ta emot bokningar och samordna dessa resor genom Sörmlandstrafikens kundservice. Kollektivtrafikmyndigheten har även haft i uppdrag att upphandla särskilda skolskjutsar för Nyköping, Gnesta och Strängnäs kommuner och det är även myndigheten som förvaltar trafikavtalen. Ansvaret för myndighetsutövning för all särskild kollektivtrafik ligger på respektive kommun och hos landstinget avseende sjukresor. 2 Antal hållplatser avser unika hållplatsnamn, antal hållplatslägen uppgår till ca Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

219 Utveckling i omvärlden fokus på invånarnas mobilitet Utvecklingen i omvärlden ställer krav på nya perspektiv när det gäller utveckling av kollektivtrafiken. En omvärldsanalys 3, genomförd på uppdrag av kollektivtrafikmyndigheten indikerar allmänt ett fortsatt stort fokus på klimat- och miljöfrågorna. Ny teknik, digitalisering och strukturförändringar mot minskad andel varuproduktion och större andel service och tjänster är exempel på förändringar i samhället med påverkan på kollektivtrafikens förutsättningar. De demografiska faktorerna med en ökande befolkning med stor inflyttning till städer och en större andel äldre ställer också krav på en utvecklad kollektivtrafik. Värderingsförskjutningar i samhället har också minskat intresset för att ta körkort och det blir allt mindre viktigt att äga en bil, istället ökar intresset för delningstjänster som till exempel bilpooler. En stark trend är den ökande efterfrågan på så kallade kombinationsresor där människor i större utsträckning använder olika transportslag för att genomföra sin resa. Begreppet kombinationsresor har förekommit under en ganska lång tid inom kollektivtrafiken. Resenärer kan kombinera bil med kollektivtrafik med hjälp av infartsparkeringar och cykelparkeringar vid stationer och terminaler vilket innebär möjligheter att använda cykeln som en del av sin kollektivtrafikresa. Den nu pågående utvecklingen kring mobilitet och kombinationsresor handlar om att paketera en resa med fokus på att lösa hela resan med en sammanhållen tjänst. Utvecklingen inom detta område sker både internationellt och i Sverige där utgångspunkten är att högkvalitativ kollektivtrafik tillsammans med olika mobilitetstjänster på sikt kan minska bilberoendet i städerna. I Sverige har Samtrafiken etablerat en nationell samverkansarena 4 för utveckling av tjänster för kombinationsresor med syfte att samla kunskap, utbyta erfarenheter och att bygga nätverk. Ett annat projekt har utvecklat och testat ett abonnemang för vardagsresor med samlad tillgång till kollektivtrafik, bilpool, hyrbil, taxi och cykel. Mot bakgrund av människors behov och efterfrågan förväntas utvecklingen inom området kombinerade resor accelerera ytterligare de närmaste åren. En snabb utveckling pågår också när det gäller självkörande, autonoma, fordon. På sikt kommer detta sannolikt att ge möjligheter för kollektivtrafiken att till exempel göra landsbygden och de mindre tätorterna i länet mer tillgängliga. Fortfarande återstår utvecklingsarbete på den tekniska sidan, till exempel när det gäller trafiksäkerhet. En annan fråga i utvecklingen med autonoma fordon är de legala aspekterna med anpassning av trafiklagstiftningen. Denna anpassning måste ske internationellt vilket sannolikt kommer att fördröja utvecklingen ytterligare. Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingen mot autonoma fordon fortfarande innehåller stora osäkerheter, både när det gäller den tekniska utvecklingen och när det gäller tidsaspekten. Kollektivtrafikmyndighetens ambition är att bevaka och följa utvecklingen i omvärlden och i kollektivtrafikbranschen för att på sätt ha en beredskap för utveckling av nya trafikkoncept och för utveckling av andra funktioner som görs möjlig av den tekniska utvecklingen. 3 Sörmlandstrafik 2030 Omvärldsanalys med fokus på världens modernaste kollektivtrafiksystem, Kairos Future Samverkansarena: MaaS (Mobility as a Service) 12 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

220 3. Vision, mål och strategier Detta kapitel innehåller en beskrivning av den övergripande inriktningen för utveckling av kollektivtrafiken i Sörmland med sikte på Kollektivtrafikmyndighetens vision och övergripande mål för kollektivtrafiken beskrivs i kapitlet som också redovisar på vilket sätt myndigheten avser att arbeta för att nå målen. Målen för den regionala kollektivtrafiken i Sörmland uttrycker den politiska viljan för utveckling av kollektivtrafiken Målen för den regionala kollektivtrafiken i Sörmland uttrycker den politiska viljan för utveckling av kollektivtrafiken. De beskriver inriktningar, ambitioner och prioriteringar och är därmed styrande för utvecklingen under programperioden. Målen anger hur kollektivtrafiken ska utvecklas för att bidra till att andra samhällsmål uppfylls. Sådana mål kan till exempel vara nationella, regionala och lokala mål inom trafik- och samhällsbyggnadsområdet. Kollektivtrafikens mål har också en viktig roll som vägledning vid trafikupphandlingar och som grund för beslut om allmän trafikplikt. Vision används allmänt i planeringssammanhang för att på ett kraftfullt sätt visa hur man vill att till exempel samhället ska förändras i en långsiktig framtid. Övergripande mål anger ofta en utvecklingsinriktning och kan vara formulerade för hela eller delar av en verksamhet. Verksamhetsmål, inriktningsmål, projektmål eller operativa mål är ofta tydligt definierade med en konkret möjlighet att följa upp och avgöra om målet uppnåtts. I och med att målen i trafikförsörjningsprogrammet ska uttrycka en politisk viljeinriktning är det naturligt att kollektivtrafikmålen är formulerade på en övergripande nivå. De övergripande målen kompletteras med strategier inom varje målområde. Strategi används inom samhällsplaneringen främst för att beskriva ett principiellt arbetssätt som leder mot de övergripande målen. En strategi beskriver hur och på vilket sätt arbetet ska utföras, utan att ange exakt vilka åtgärder som ska genomföras. För att kunna utgöra ett komplett underlag i kollektivtrafikmyndighetens arbete måste målen i programmet kompletteras med mer detaljerad planering där konkreta utvecklingsaktiviteter utgör det huvudsakliga innehållet. Denna planering sker separerat från arbetet med trafikförsörjningsprogrammet och utgörs av interna planeringsdokument som stöd för det praktiska arbetet i kollektivtrafikmyndigheten. Sådana planeringsdokument är till exempel konkreta utvecklingsplaner för trafiksystemet, infrastruktur och kommunikationsinsatser. 13 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

221 Nationella, storregionala, regionala och lokala mål Nationella transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet har preciserats i funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till förbättrad hälsa. Storregionala utvecklingsmål Sju län; Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland, samarbetar sedan flera år tillbaka i infrastruktur- och transportfrågor under begreppet En bättre sits. Mälardalsrådet, en samverkansorganisation för kommuner och landsting i Stockholm-Mälarregionen, koordinerar arbetet. Målet för En Bättre Sits är att skapa ett transportsystem där: regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm-Mälarregionen utvecklingen är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling Sammantaget fokuserar målen på utveckling av kollektivtrafiken för att på så sätt främja länens konkurrenskraft, skapa en hållbar utveckling, samverkan och flerkärnighet. Till de storregionala målen som beslutats inom ramen för En Bättre Sits har ett antal inriktningar för arbetet tagits fram. Flera av dessa inriktningar fokuserar på utveckling av kollektivtrafiksystemet, till exempel: Ett kollektivtrafiksystem utvecklat för god tillgänglighet och ökad jämställdhet innebär till exempel att förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att resa är tillgodosedda så långt möjligt samt att transportsystemet svarar mot både mäns och kvinnors resbehov Ett sammanhållet, snabbt och prisvärt system av stomtrafik med god tillgänglighet ger en samlad region med möjlighet att bo och verka i regionens alla delar. 14 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

222 Andra ambitioner inom En Bättre Sits anger inriktningar som fokuserar på en allmän utveckling där tillgänglighet med kollektivtrafik är central för måluppfyllelse: En flerkärnig regionstruktur med tyngdpunkt i de lokala arbetsmarknaderna skapar en balanserad utveckling i östra Mellansverige. Regionens flerkärnighet stärks genom samordning av trafik och infrastruktur, med utvecklingen av bebyggelse och verksamheter. En ny regional systemanalys inom ramen för samarbetet inom En Bättre Sits togs fram under år Syftet med systemanalysen var att slå fast en utvecklingsstrategi för regionens transportsystem. Avsikten är att analysen ska kunna utgöra underlag när de långsiktiga transportplanerna på nationell och regional nivå tas fram. I analysen anges ett antal strategier och åtgärder, till exempel: Bygg transportsnålt och kollektivtrafiknära, se till hela resan, premiera kollektivtrafiken Regionala utvecklingsmål Den regionala kollektivtrafiken har en viktig uppgift att bidra till att regionens och kommunernas utvecklingsmål inom samhällsbyggnadsområdet kan uppfyllas. Målen för den regionala kollektivtrafiken är därför utformade för att medverka till utveckling enligt ambitionerna på storregional och inomregional nivå och för att stödja kommunernas utveckling så som de anges i översiktsplanerna. Det regionala utvecklingsarbetet i Sörmland styrs av visionen: Leva, växa, verka. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Under den övergripande visionen anger Sörmlands regionala utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin fyra målområden med tillhörande utvecklingsstrategier. De regionala utvecklingsmålen för Sörmland med tillhörande utvecklingsstrategier ställer krav på utveckling av den regionala kollektivtrafiken. Med rätt inriktning för den framtida kollektivtrafiken kan den bidra till att utvecklingen leder mot Sörmlandsstrategins samtliga fyra huvudmål för regionens utveckling: 15 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

223 Mål 1 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens Möjligheter att utbilda sig är beroende av en god tillgänglighet för alla invånare till utbildningsinstitutioner. En väl utvecklad kollektivtrafik är därför en grundförutsättning för att ge alla invånare goda möjligheter att utbilda sig och att arbeta. Mot bakgrund av regionens ambitioner att bättre anpassa utbildningar till rekryteringsbehoven förväntas kollektivtrafikens betydelse som transportmedel till utbildning ytterligare öka i framtiden. Även när det gäller möjlighet att rekrytera kompetent arbetskraft har kollektivtrafiken avgörande betydelse. Detta gäller i synnerhet för Sörmland som har en relativt lägre andel högt utbildade invånare och närhet till flera områden med en stor andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mål 2 Sörmland har starka samband med omvärlden I den växande Mälardalsregionen har kollektivtrafiken en central uppgift. Grundläggande för en växande region är att de funktionella regionala sambanden kan stärkas. Kollektivtrafiken bidrar dels till att utveckla de regionala och lokala stråken, dels att stärka utvecklingskraften i delregionala centra och lokala orter. Kollektivtrafiken blir också en avgörande faktor för hela regionens utveckling genom att den möjliggör bebyggelseutveckling även utanför de mest expansiva delarna av regionen. Mål 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Kollektivtrafiken har en central roll när det gäller att utveckla och förstärka de regionala sambanden och att utveckla Sörmland som en innovativ region. En utbyggd och välfungerande kollektivtrafik stärker det regionala innovationssystemet genom att underlätta samverkan mellan regionens innovationsfrämjande aktörer. Tjänstesektorn, som får en alltmer ökande betydelse för tillväxt, utveckling och sysselsättning, kännetecknas av behov av tillgänglighet i det fysiska rummet. Tillväxten kommer också i ökad grad från servicetjänster som till exempel handel, restauranger och caféer. Produktionen av dessa tjänster förutsätter också en fysisk koncentration och tillgänglighet. Ju större avsättningsmarknad desto fler tjänster kan produceras, en viktig uppgift för kollektivtrafiken är att garantera regional tillgänglighet till dessa marknader. Mål 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Attraktiviteten i en region är beroende av en rad olika faktorer. Arbete, bra livs- och boendemiljöer, den större stadens mångfald och kreativitet samt landsbygdens kvaliteter med fridfullhet och natursköna miljöer. En attraktiv region har också ett tillgängligt utbud av kultur, nöjen och evenemang. En väl utvecklad kollektivtrafik är centralt i en attraktiv region. Kollektivtrafiken ger alla invånare en grundläggande tillgänglighet till regionens utbud av sysselsättning och fritidsaktiviteter. Den bidrar också till att stärka sambanden i länet och därmed också till att det är möjligt att utveckla regionen även i glest befolkade områden. Grundläggande för en attraktiv region är också hållbarheten i samhällsutvecklingen där miljö- och energifrågorna är i fokus i planeringen, även här har kollektivtrafiken en viktig roll. Kollektivtrafikens betydelse för att skapa attraktiva stadsmiljöer är mycket stor. Genom sin stora yteffektivitet kan utveckling av kollektivtrafiken användas för att skapa attraktivare städer med klassiskt urbana kvaliteter. Dessa kvaliteter kan utvecklas i en innerstad med stora ytor för gående, vilket är en central komponent i städer med ambitioner om inflyttning och stark tillväxt. 16 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

224 Lokala utvecklingsmål I översiktsplaner och i andra utvecklingsplaner formulerar länets kommuner mål och inriktningar för kommunens utveckling. Samtliga kommuner i Sörmland har utvecklingsmål där kollektivtrafiken kan bidra till att målen uppfylls. Flera kommuner har ambitionen att stärka de regionala sambanden genom att arbeta för att den egna kommunen blir en del av en större funktionell region med utvecklade pendlingsmöjligheter inom Mälarregionen. Översiktsplanerna i flera av länets kommuner visar på ett synsätt där bilens roll i samhället blir mindre och på att skapa tillgänglighet i stad och region främst genom utveckling av möjligheter att gå, cykla och att åka kollektivt. Några kommuner är tydliga med att bilen inte längre ska vara normen i samhällsplaneringen, istället ska resandet med hållbara färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. I flera kommuner läggs tonvikt på utveckling av det regionala tågsystemet och på invånarnas möjligheter att resa med tåg inom regionen. De kommuner som har koppling till tågsystemet har också ambitionen att utveckla områden i stationsnära lägen genom nybyggnad av bostäder och etablering av verksamheter. När det gäller mål och ambitioner för stadsutveckling finns också tydliga likheter i flera av länets kommuner. De större kommunerna strävar generellt efter att begränsa stadens utbredning och att skapa en förtätad stadsstruktur med större tillgänglighet för alla invånare. Utveckling av en sådan stad kräver ett transportsystem där stadens ytor utnyttjas mer effektivt. Möjligheterna att röra sig i staden till fots eller med cykel på ett tryggt sätt är i flera kommuner en central utgångspunkt för planeringen. Även de mindre kommunerna vill skapa ett levande stadsliv med större ytor för rekreation, avkoppling, möten och småskalig affärsverksamhet. Ett par kommuner har också en tydlig inriktning för nybyggnad av bostäder i staden med ökad täthet och byggande utmed starka kollektivtrafikstråk. Vid sidan av ambitioner och inriktning för kommunernas utveckling uttrycks i översiktsplanerna också direkta önskemål om utveckling av den lokala och regionala kollektivtrafiken. De flesta kommuner uttalar en tydlig ambition att andelen resor i kollektivtrafiken ska öka. Att arbeta för stråkutveckling, ökad turtäthet och snabbare förbindelser är en ambition hos kommunerna. Förbättrade kopplingar mellan buss och tåg och att kollektivtrafiken ska drivas med fossilfria drivmedel är också allmänna inriktningar i flera kommuner. Utveckling av kollektivtrafiken är en central komponent för att nå flera av kommunernas mål Utveckling av kollektivtrafiken är en central komponent för att nå flera av kommunernas mål. Många kommuner lyfter också fram kollektivtrafiken som en av de mest centrala utvecklingsfaktorerna i den egna kommunen. Också inom områden som inte är direkt kopplade till trafik har kollektivtrafiken en nyckelroll, till exempel när det gäller att stärka kommunernas tillväxt och sysselsättning genom förbättrade möjligheter att arbetspendla samt att skapa förutsättningar för kommunerna att bygga attraktiva städer. 17 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

225 4. Målmodell för kollektivtrafiken i Sörmland Målen för den regionala kollektivtrafiken utgår från de mål och ambitioner på nationell, regional och lokal nivå som redovisas i föregående kapitel. Målmodellen nedan visar på övergripande mål för kollektivtrafiken, hur målen ska nås och följas upp. Visionen är taket Leva, Växa, Verka som tar avstamp från Sörmlandsstrategins övergripande vision. Det övergripande målet Kollektivtrafik för tillväxt och utveckling bryts ned i fyra områden med nyckelbegreppen funktionell, attraktiv, effektiv och tillgänglig kollektivtrafik med vardera 1-4 olika undermål. Hur myndigheten ska arbeta för att målen ska nås beskrivs i tre övergripande och genomsyrande strategiområden. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver på en övergripande nivå vilken inriktning arbetet ska ha. Detaljerade beskrivningar av vilka praktiska åtgärder som ska vidtas ligger utanför programmet, detta görs istället i årliga trafik-, verksamhets- och andra handlingsplaner. Målen följs upp genom samlad bedömning som beskriver kollektivtrafikens funktionalitet, effektivitet, attraktivitet och tillgänglighet. Flera av nyckeltalen värderas utifrån både allmän och särskild kollektivtrafik. Det görs även en kvalitativ bedömning av verksamhetens måluppfyllelse som kompletterar den kvantitativa beskrivningen. De funktionsmål och strategier som redovisas i trafikförsörjningsprogrammet följs upp årligen i myndighetens årsbokslut. Vissa mål följs upp flera gånger om året i samband med delårsboksluten. Uppföljningen används också i samband med den årliga trafikbeställningsprocessen, trafikbokslutet spelar här en viktig roll där nyckelsiffror som antal påstigande, produktionskostnad och biljettintäkter redovisas på linjenivå. 18 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

226 Leva, växa, verka med resor i en modern kollektivtrafik Kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling Som stöder regional och lokal utveckling funktionell kollektivtrafik, som ska: Stödja regionens täthet och flerkärnighet med stärkta förutsättningar för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion Utvecklas med tydligare kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala nodstäder Utgöra ett verktyg för en positiv utveckling i länets kommuner genom ökad tillgänglighet till regionala arbetsmarknader Underlätta utveckling av attraktiva städer och hållbara lokala trafiksystem med större andel gång, cykel och kollektivtrafik Är användarvänlig med hög kvalitet attraktiv kollektivtrafik, som ska: Öka kollektivtrafikens marknadsandel i andel av motoriserade resor. Hålla en god kvalitet, vara användarvänlig, sammanhållen och samordnad Fokusera på enkelhet och bekvämlighet för resenären Är hållbar och samordnad effektiv kollektivtrafik som ska: Planeras och utföras för ökad kostnadseffektivitet Planeras och utformas så att energieffektiviteten ökar och att miljöpåverkan genom emissioner och buller minskar Erbjuder goda resmöjligheter tillgänglig kollektivtrafik, som ska: Ge invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet Strategier för att nå målen Stärka storregionala samband, utveckla stadsstråk genom att: Utveckla kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala stadskärnor Utnyttja ökad kapacitet i järnvägsnätet för utveckling av regionaltågsystemet Utveckla kollektivtrafiken för att bidra till hållbar stadsutveckling Innovativa lösningar och kunskap genom att: Etablera flexibla avtalsformer för möjlighet att anpassa fordon och energianvändning utifrån ny teknik Fokusera på invånarnas mobilitet och på behovet av kombinationsresor Använda ny teknik för betalning, information och marknadsföring Ha beredskap att implementera trafiklösningar som bygger på utvecklad teknik Samverka med kommuner/landsting väghållare och trafikföretag Fokus på tillgänglighet och effektivitet Differentiera trafikutbudet och koncentrera resurser till stomstråk och strategiska noder Utforma prissättning och produktstruktur för balans mellan beläggning, konkurrenskraft och kostnadseffektivitet Utveckla trafiken så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar Öka tillgängligheten till den allmänna kollektivtrafiken genom utveckling av nya trafikkoncept Utveckla trafik i glest befolkade områden genom ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik Så följer vi upp målen: Funktionell Attraktiv Effektiv Tillgänglig Arbetspendling Marknadsandel Resmöjligheter nodstäder Tillgänglighet till kommuncentrum Antal resor totalt Antal resor per invånare Nöjdhet Punktlighet Beläggning Nettokostnad Kostnadstäckning Förnybara bränslen Energianvändning Utbudskilometer Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel tillgänglighetsanpassade bytespunkter 19 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

227 Funktionell Kollektivtrafik för regional och lokal utveckling Kollektivtrafiken ska utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet samt stärka förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion Kollektivtrafiken ska utvecklas med tydligare kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala nodstäder Kollektivtrafiken ska utgöra ett verktyg för en positiv utveckling i länets kommuner genom att skapa ökad tillgänglighet till regionala arbetsmarknader Kollektivtrafiken ska utvecklas för att underlätta utveckling av attraktiva städer och hållbara lokala trafiksystem med större andel gång, cykel och kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska skapa tillgänglighet för invånarna till expansiva arbetsmarknader och ge arbetsgivare ökade möjligheter att rekrytera arbetskraft. Det innebär att kollektivtrafiken kan bidra till att stärka regionens flerkärnighet med snabba, prisvärda och effektiva förbindelser mellan de större tätorterna för en sammanhållen region. En nyckelfaktor för tillväxt i Sörmland är kopplingar till Stockholm och dess regionala stadskärnor samt till nodstäderna Uppsala, Västerås, Örebro, Norrköping och Linköping. Kollektivtrafiken har en central roll för att uppfylla regionala utvecklingsmål. Kollektivtrafiken ska vara en fortsatt central utvecklingsfaktor för Sörmland. Detta innebär stora möjligheter men också ett ansvar för kollektivtrafikmyndigheten att utveckla kollektivtrafiken så att den bidrar till att uppfylla regionala och lokala utvecklingsmål inom samhällsbyggnadsområdet. Kommunernas översiktsplaner och andra strategiska dokument visar på kollektivtrafiken som ett strategiskt verktyg för att nå kommunala utvecklingsmål. De flesta kommuner uttalar en tydlig ambition att antalet resor i kollektivtrafiken ska öka. De större kommunerna i länet har mål och inriktningar för en mer attraktiv stad. I denna ambition har utveckling av kollektivtrafiken en central plats. Attraktiviteten i städernas kan stärkas genom att miljön i stadens centrala delar inbjuder till besök och att vistas i. En sådan miljö kräver ytor där man kan vistas och umgås som till exempel torg och parker. Genom att utveckla möjligheter att förflytta sig med kollektivtrafik, cykel och gång kan gaturummet utnyttjas mer effektivt och anpassas för att ge utrymme för andra verksamheter. Bebyggelseutvecklingen styr till stor del kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter. Genom att koncentrera och förtäta bebyggelsen skapas en större marknad för kollektivtrafiken. En sådan bebyggelseutveckling innebär också kortare körvägar vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet och kostnadseffektivitet. Kollektivtrafikmyndighetens ambition är att under programperioden fördjupa dialogen med var och en av länets kommuner om kollektivtrafikens möjligheter att stödja den lokala utvecklingen och på vilket sätt städer, orter och landsbygd kan utvecklas med hjälp av en bra kollektivtrafik. 20 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

228 Uppföljning funktionell kollektivtrafik Funktionell kollektivtrafik värderas generellt mer kvalitativt utifrån pendlingsutveckling och resmöjligheter och utgår i första hand från allmän kollektivtrafik. Följande indikatorer föreslås: Arbetspendling: Följs upp som andel inpendlare av dagbefolkning samt andel utpendlare av nattbefolkningen och baseras på uppgifter från SCB. Värderas endast kvalitativt för att ge en indikation över kommunernas kopplingar till övriga länet och till storregionen. Marknadsandel: Mäts som andelen resor med kollektivtrafik och taxi sett till det totala resandet med kollektivtrafik, taxi och privata motoriserade fordon (bil, moped och motorcykel). Analys av marknadsandel utgår från pendlings- och biljettstatistik och ska ses som en grov indikation. Uppdelning görs lämpligen i starka stråk och total marknadsandel för alla resor. Nuläge uppskattas till 24 % i de starka stråken och mellan 10 och 15 % totalt. Marknadsandelen ska öka utifrån målet om ökad marknadsandel. Resmöjligheter mellan Sörmland och regionens tillväxtområden: Utbud och restidskvot redovisas för viktiga pendlingsrelationer. Mäts som andel av länets invånare som når regionens tillväxtområden inom en bestämd tidsrymd med ett minsta antal kollektivtrafikförbindelser per vardagsdygn. Nuläge enligt figur nedan. Antalet resmöjligheter ska öka utifrån målet om att utveckla kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala stadskärnor. Tillgänglighet till kommuncentrum: Mäts som andel av länets invånare som når sitt eget kommuncentrum inom en bestämd tidsrymd med ett minsta antal kollektivtrafikförbindelser per vardagsdygn. Ska öka utifrån målet att kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet. 21 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

229 Attraktiv Kollektivtrafik Användarvänlighet och hög kvalitet Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna i Sörmland ska öka Kollektivtrafiksystemet ska hålla en god kvalitet, vara användarvänligt, sammanhållet och samordnat Kollektivtrafiken ska utvecklas med fokus på enkelhet och bekvämlighet för resenären Kollektivtrafiksystemet ska vara enkelt att använda och kännetecknas av hög tillförlitlighet, trygghet, komfort, turtäthet, snabba resor och bekväma byten. Ett ökat resande i kollektivtrafiken innebär en rad positiva samhällseffekter och att utvecklingen leder mot att regionala och lokala samhällsbyggnadsmål kan uppfyllas. Stärkt konkurrenskraft för kollektivtrafiken innebär också minskat energibehov, ökad trafiksäkerhet och mindre miljöpåverkan från transportsystemet. Ambitionen är därför att kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna i Sörmland ska öka. Ambitionen att öka resandet i kollektivtrafiken kräver att de ekonomiska resurserna används effektivt. Kollektivtrafiken ska därför i första hand byggas ut där resbehoven är störst. Det kan innebära att större resandeströmmar prioriteras och att linjer eller avgångar med lågt resande ersätts av mer anpassade lösningar, exempelvis anropsstyrd trafik. Attraktivitet handlar också om att bygga upp ett system som tar hänsyn till hela resan med möjlighet till enkla och samordnade resor med byten mellan buss och tåg. Det innebär också trygga och säkra trafikmiljöer, anslutande gång- och cykelstråk, pendlarparkeringar med mera. Trafiken ska präglas av ett trafikutbud som är långsiktigt stabilt och där förändringar ska vara välgrundade och analyserade. Vilja välja kollektivtrafiken. Marknadsföring och information är viktiga verktyg som i första hand ska användas för att förbättra kunskapen om kollektivtrafikens resmöjligheter och fördelar. Studier visar att egenskapen Enkelhet är mycket viktig när konsumenter väljer tjänster. Kollektivtrafiken ska därför utvecklas med fokus på att trafiken ska vara lätt att förstå och använda. Det betyder att linjesträckningar och bytesmöjligheter ska var lätt överblickbara och att betal- och informationssystem ska präglas av enkelhet och logik. Utgångspunkten för kollektivtrafikmyndighetens arbete med marknadsinsatser är Vilja välja kollektivtrafiken. Genom regelbundna marknadsundersökningar bygger myndigheten upp kunskap om den kundupplevda kvaliteten i kollektivtrafiken och hur de invånare som inte reser med kollektivtrafiken uppfattar länets kollektivtrafik. Myndighetens marknadskommunikation ska i första hand inriktas på de faktorer som ökar resandet i kollektivtrafiken. Det betyder att resmöjligheter och kunskap om kollektivtrafiken ska kommuniceras för att på så sätt stimulera till att invånarna väljer kollektivtrafiken för sina resor. Fokus i marknadskommunikationen ska också ligga på att betona de fördelar som finns med att resa med kollektivtrafiken jämfört med andra trafikslag. 22 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

230 Uppföljning attraktiv kollektivtrafik Attraktiv kollektivtrafik mäts generellt kvantitativt utifrån resande och attityder. Indikatoterna ska ta hänsyn till såväl allmän som särskild kollektivtrafik: Totalt antal resor: Mäts som totalt antal påstigande under aktuellt helår. Baseras på biljettvisering ombord samt bokningar i den särskilda kollektivtrafiken. Nuläge allmän kollektivtrafik: ca 13 miljoner resor/år (inklusive regional tågtrafik). Ska öka utifrån målet om ökad marknadsandel till 14 miljoner 2017 och 15 miljoner Nuläge särskild kollektivtrafik: ca resor. Ska minska utifrån mål om ökad samordning. Antal resor per invånare: Antalet påstigande/bokningar i förhållande till folkmängden i olika områden. Den särskida kollektivtrafiken mäts lämpligen utifrån antalet innehavare av färdtjänsttillstånd. Nuläge allmän kollektivtrafik: 45,7 resor per invånare. Antalet resor per invånare ska öka utifrån målet om ökad marknadsandel till 48,3 år 2017 och 50,3 år Nuläge särskild kollektivtrafik: Tas fram under Nöjdhet: Egna kundundersökningar genomförs med jämna mellanrum kopplat till såväl allmän som särskild kollektivtrafik. Kundundersökningarna omfattar både resenärer och icke-resenärer i kollektivtrafiken. Nuläge allmän kollektivtrafik: 64 % nöjda kunder (2015) enligt Svensk Kollektivtrafiks Nöjd Kund Index. Ny referensmätning görs under slutet av Nöjdheten ska öka utifrån målet om användarvänlighet och hög kvalitet med 3 procentenheter till 2017 och 6 procentenheter till 2020 enligt referensmätning. Nuläge särskild kollektivtrafik: Sammanvägd nöjdhet (mars-augusti 2016) 3,86 på en femgradig skala. Ska öka utifrån mål om användarvänlighet och hög kvalitet. Punktlighet: Mäts utifrån statistik från Trafikverket för tågtrafiken samt från realtidssystem för busstrafiken och planeringssystem för den särskilda kollektivtrafiken. Nuläge allmän kollektivtrafik: Omkring 90 % för tågtrafiken. Referensmaterial och mätmetodik för busstrafiken tas fram under Nuläge särskild kollektivtrafik: X 23 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

231 Effektiv kollektivtrafik hållbar och samordnad Kollektivtrafiken ska planeras och utföras för ökad kostnadseffektivitet Kollektivtrafiken ska planeras och utformas så att energieffektiviteten ökar och att miljöpåverkan genom emissioner och buller minskar Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för att utveckla samhället mot ökad hållbarhet. Att fler människor väljer att resa kollektivt med tåg eller buss i stället för med bil innebär att miljöbelastningen minskar och är i sig ett viktigt steg mot ett mer hållbart samhälle. Kollektivtrafiken i Sörmlands län ska utvecklas mot att stärkas som en del i ett långsiktigt hållbart transportsystem. Miljöbelastningen från kollektivtrafiken ska minskas genom ett kontinuerligt förbättringsarbete när det gäller drivmedel och minskad energiåtgång. Andelen fordon som drivs med fossilfria bränslen ska öka. För största energi- och miljöeffektivitet är det även viktigt med en god beläggning ombord på fordonen. Ökad beläggning i fordonen innebär att resurserna kommer till nytta för fler personer, att energiåtgången per resa minskar och att miljöbelastningen fördelas på fler resenärer. Utveckling av kollektivtrafiken samtidigt som de offentliga kostnaderna hålls på en rimlig nivå kräver att verksamheten drivs kostnadseffektivt. Kollektivtrafiken i Sörmland finansieras inte ens till hälften av biljettintäkter. Resterande del av kollektivtrafikens finansieringsbehov täcks av tillskott från landstinget och länets kommuner. Utveckling av kollektivtrafiken samtidigt som de offentliga kostnaderna hålls på en rimlig nivå kräver att verksamheten drivs kostnadseffektivt. En nyckelfråga är att skapa ett attraktivt system som resenären upplever som prisvärt och ändamålsenligt. Produktsortimentet ska vara sådant att det kan bidra till att öka resandet även under tider då resandet generellt är lägre och det finns ledig kapacitet i kollektivtrafikens fordon. Ur effektivitetsperspektiv är det också viktigt att restiderna minskar. Minskad restid gör att trafikföretagen kan utföra mer trafik för samma ersättning eller att behovet av ekonomiskt tillskott till trafiken kan minska. Snabbare resor är också ett starkt önskemål från många resenärer och är därmed också en viktig konkurrensfaktor. För att öka effektiviteten är det också viktigt att arbeta för standardlösningar som tas fram på nationell eller europeisk nivå. Det kan exempelvis handla om fordonskrav, trafiksäkerhet, reseplanerings- och informationstjänster samt produktsortiment för färdbevis. 24 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

232 Uppföljning effektiv kollektivtrafik Effektiv kollektivtrafik mäts kvantitativt utifrån trafikproduktion och resandestatistik. De flesta indikatorer värderar såväl allmän som särskild kollektivtrafik. Beläggning: Visar hur många passagerare som i genomsnitt färdas med kollektivtrafiken för varje utbudskilometer som faktiskt körs och bygger på en uppskattning av antalet personkilometer. Nuläge allmän kollektivtrafik: ca 7,4 passagerare per utbudskilometer - ska öka utifrån mål att öka trafikens kostnads- och energieffektivitet till ca 7, och 8, Nuläge särskild kollektivtrafik: samordningsgrad Nettokostnad, invånare och km: Nettokostnaden (trafikkostnader-biljettintäkter) divideras genom antalet invånare respektive körda kilometrar för att underlätta jämförelser. Nettokostnaden visar hur mycket kommunal- eller landstingsskatt som används för att finansiera kollektivtrafiken. Nuläge allmän kollektivtrafik: kr per invånare och 30,5 kr per utbudskilometer. Ska minska utifrån mål att öka trafikens kostnadseffektivitet. Nuläge särskild kollektivtrafik: Nuläge tas fram i samband med årsbokslut Kostnadstäckning: Andelen av trafikkostnaden som täcks med biljettintäkter, ett enkelt mått med information om trafikens lönsamhet. Räknas fram inklusive respektive exklusive skolkortsintäkter. Mäts enbart för allmän kollektivtrafik. Nuläge inklusive skolkortsintäkter: är 37 % - ska öka utifrån mål att öka trafikens kostnadseffektivitet. Förnybara bränslen, km: Antal körda kilometer med förnybara bränslen. Nuläge allmän kollektivtrafik: 65 %. ska öka utifrån mål att öka trafikens energieffektivitet till 92 % 2017 och 98 % Nuläge särskild kollektivtrafik: ska vara 100 % i trafikavtal som påbörjas 1 januari Energianvändning: Mäts som antal förbrukade Kwh per fordonskilometer (mäts enbart för allmän kollektivtrafik och då för busstrafik). Nuläge: 3,8 kwh/fordonskilometer. Ska minska utifrån mål att öka trafikens energieffektivitet till 3,6 kwh/fkm 2017 och 3,0 kwh/fkm Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

233 Tillgänglig kollektivtrafik för goda resmöjligheter Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet Tillgängligheten till kollektivtrafiken har successivt ökat. Anpassning av fordon och hållplatser, införande av informationssystem och ökad kunskap om behov hos människor med olika former av funktionsnedsättning har bidragit till detta. Utvecklingen av kollektivtrafiken ska fortsätta, bland annat genom krav på fordonsutformning, tillgänglighetsanpassning av hållplatser samt tydligare och mer lättförståelig information. Kollektivtrafiken i Sörmland ska i så stor utsträckning som möjligt vara tillgänglig för alla människor. Den linjelagda kollektivtrafiken är beroende av ett resandeunderlag som gör det ekonomiskt försvarbart att bedriva kollektivtrafik. I glest befolkade områden kan det vara svårt att erbjuda kollektivtrafik med tillräckligt stort utbud. Under år 2015 genomfördes en utredning av hur kollektivtrafiken på landsbygden kan utvecklas. Ambitionen är att trafiken på landsbygden ska öka tillgängligheten till arbete, skola och fritidsaktiviteter genom anropsstyrd trafik med mindre fordon. I ett längre perspektiv kan utvecklingen handla om att erbjuda möjligheter att kombinera sin bussresa med tjänster som bilpool, hyrbil, taxi eller cykeluthyrning Den nuvarande utvecklingen innebär ett ökat behov av så kallade kombinationsresor där kollektivtrafiken samspelar med andra trafikslag för att på så sätt passa fler människor. Kollektivtrafiken behöver därför utvecklas med hänsyn till detta genom bättre möjligheter att utnyttja både buss, tåg och till exempel cykel för sin resa. En ambition är att stärka dessa möjligheter genom att samverka med länets kommuner och Trafikverket när det gäller infrastruktur i närheten av hållplatser och knutpunkter. Det kan till exempel gälla cykel- och bilparkering vid större hållplatser eller att utveckla sammanhängande och gena gång- och cykelstråk till kollektivtrafikens terminaler och stationer. I ett längre perspektiv kan utvecklingen handla om att erbjuda möjligheter att kombinera sin bussresa med tjänster som bilpool, hyrbil, taxi eller cykeluthyrning. Utvecklingen kan innebära behov av att kollektivtrafikmyndigheten tar ett större ansvar med ökat fokus på invånarnas behov av mobilitet där olika trafikslag kan användas. Under programperioden bör möjligheterna utredas för att i mindre skala testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar. Olika former av funktionsnedsättningar kan utgöra ett hinder för att resa med kollektivtrafiken. Sådana hinder kan till exempel avse svårigheter att röra sig, att se, att höra, att tolka och bearbeta information samt att tåla vissa ämnen. Målet är att utveckling av kollektivtrafiken i Sörmland ska ta hänsyn till alla resenärsgruppers behov och utvecklas så att olika former av funktionsnedsättningar inte hindrar människor att använda kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska utvecklas till att vara ett alternativ för resenärer med funktionsnedsättning och därmed minska beroendet av färdtjänst. I samråd med länets kommuner vill kollektivtrafikmyndigheten därför utreda möjligheterna att utveckla nya trafikkoncept för de resenärer som har behov av hög tillgänglighet i form av korta gångavstånd till/från hållplats. Sådana trafikkoncept kan till exempel avse så kallad servicelinjetrafik eller flextrafik. 26 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

234 Uppföljning tillgänglig kollektivtrafik Tillgänglig kollektivtrafik mäts i huvudsak kvantitativt utifrån fordons och bytespunkters tillgänglighet för funktionsnedsatta. Tillgänglighet mäts också utifrån ett bredare perspektiv kopplat till utbud. Indikatorerna avser endast allmän kollektivtrafik. Utbudskilometer, invånare: Antalet utbudskilometer per invånare är en indikator på vilken service kollektivtrafiken erbjuder. Uppgifter tas fram ur myndighetens trafikdatabas. Nuläge: 68,0 utbudskilometer per invånare. Ska öka utifrån målet att kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet till 69, och 70,0 till Fordon, andel tillgänglighetsanpassade: Kriterierna för ett tillgänglighetsanpassat fordon är att det ska vara utrustat med ramp eller lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats. Samtliga tre kriterier måste vara uppfyllda. Vid upphandling ska kriterierna för ett tillgänglighetsanpassat fordon följa de rekommendationer som återfinns i kollektivtrafikbranschens vägledning för funktionella krav, Buss Vägledningen beskriver de funktionskrav som branschen gemensamt har enats om och som går utöver gällande lagstiftning. Nuläge (ingången av 2016): 20 %. Ska öka utifrån målet att kollektivtrafiken ska ge alla invånare och besökande i Sörmland ökad tillgänglighet och rörlighet till 98 % Bytespunkter och hållplatser: Andel fullt tillgänglighetsanpassade enligt vägledningen Riktlinjer för tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland. Kollektivtrafikmyndigheten Följs upp genom inventering av bytespunkter och hållplatser. Nuläge: I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade varav samtliga hållplatser på linje 1 till och med 6. Hållplatser som åtgärdas eller nyanläggs anpassas för tillgänglighet. 27 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

235 5. Framtida trafikutveckling Detta avsnitt beskriver inriktningen för den regionala kollektivtrafiken. Trafiksystemet utgår från den regionala tågtrafiken som succesivt kommer byggas ut under programperioden. Busstrafiken utvecklas ytterligare utifrån befintlig struktur. Ett särskilt fokus läggs under programperioden på kollektivtrafik som verktyg för stadsutveckling. Den särskilda kollektivtrafiken ses som ett viktigt verktyg för fortsatt ökad samordning, ökad effektivitet och förbättrad tillgänglighet, Ett sammanhållet och stabilt trafiksystem Den regionala kollektivtrafiken ska fungera som ett sammanhållet system med så smidiga gränser som möjligt mellan aktörer och trafikslag. I detta system utgör spårbunden kollektivtrafik den naturliga stommen. Trafikutbudet i den regionala tågtrafiken behöver därför fungera som ett system snarare än som enskilda linjer och avgångar, och uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer. Ett stabilt trafiksystem skapar långsiktig trygghet för befolkning och näringsliv, ökar tilliten till kollektivtrafiken och underlättar såväl det dagliga resandet som planeringen av anslutande buss- och tågtrafik. Befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten kommer öka efterfrågan på tåg- och bussresande över länsgräns Befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten kommer öka efterfrågan på tåg- och bussresande över länsgräns. Trafiken behöver därför byggas upp så att de olika trafiktyperna kompletterar varandra. Tågtrafiken ger möjlighet till resor på lite längre avstånd. Mellan huvudorterna inom länet kompletteras tågen med bussar i ett sammanhängande regionalt stomnät samt, mellan Gnesta och Södertälje, en väl utbyggd pendeltågstrafik. Tågtrafiken och det regionala stomnätet kompletteras av lokal busstrafik, som i första hand trafikerar inom respektive kommun, samt av stadstrafik i de större orterna. Såväl den framtida regionala tågtrafiken som busstrafiken ska karakteriseras av fasta linjesträckningar, enhetligt uppehållsmönster och långsiktigt stabila tidtabeller med regelbundna avgångar. Den regionala busstrafiken ska utvecklas ytterligare genom snabbare trafik och tätare turutbud med fokus på stråk med störst resbehov och på kopplingar till tillväxtområden i omkringliggande län. Regional tågtrafik - Ryggraden i trafiksystemet De senaste femton åren har resandet över länsgränser i Mälardalen ökat kraftigt även om det stagnerat de senaste åren. Utvecklingen har gjort att resenärerna och samhället i stort blivit allt mer beroende av en väl fungerande regional tågtrafik. Det har blivit allt tydligare att planering och utveckling av såväl regional kollektivtrafik som infrastruktur behöver ske gemensamt för länen i Mälardalen. Samarbetet inom ramen för En Bättre Sits 5 är nu väl etablerat och bör förstärkas ytterligare under planperioden. Under programperioden kommer kollektivtrafikmyndigheten därför att arbeta för att det regionala tågsystemet utvecklas så som beskrivs nedan. Den regionala tågtrafiken spelar en central roll för att förverkliga de regionala målen för transportsystemet. Regionaltågstrafikens särdrag i förhållande till annan trafik är att den genom sin 5 Samarbete i infrastruktur- och transportfrågor mellan sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland 28 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

236 förmåga att knyta samman kommuner, nodstäder och regionala kärnor kan utgöra ryggraden i det regionsammanbindande transportsystemet. Den har därmed en särskild uppgift att skapa förutsättningar för en fortsatt regionförstoring och möjliggör ett hållbart ökande arbets-, studie- och övrigt vardagsresande i en expanderande regionen. Regionaltågstrafik främjar stadsutveckling och bidrar till att göra kollektivtrafiksystemet i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt. För att kollektivtrafik ska uppfattas som enkel och attraktiv behövs ett hela-resan-perspektiv där resenären kan kombinera olika transportslag på ett effektivt och enkelt sätt. Regionaltågstrafiken behöver därför ingå som en väl integrerad del i den större sammanhållna regionala kollektivtrafiken och ses som en del i ett system snarare än enskilda linjer och avgångar. Biljettsystem och prissättning för regionaltågstrafiken ska inkludera även den anslutande och parallellt bedriven kollektivtrafiken. Regionaltågstrafiken har också en uppgift att koppla samman orter i Mälardalen med den interregionala tågtrafiken mot exempelvis Göteborg, Malmö, Oslo och Sundsvall. Regionaltågens bastrafik planeras i huvudsak göra uppehåll på stationer motsvarande dagens trafik. Uppehåll på eventuella nya stationer ska föregås av utredningar som bland annat beaktar resandeunderlag och förutsättningar i spårkapaciteten. Kvaliten behöver vara god och utbudet långsiktigt, förutsägbart och med kapacitet att ta emot fler resenärer över tid. Restiderna behöver successivt kortas, framförallt i relationerna mellan de större städerna. Detta kan sannolikt delvis tillgodoses genom kompletterande och i huvudsak snabbare regional och interregional trafik som endast gör uppehåll på ett fåtal orter. Resande med regionaltågstrafik och anslutande lokal trafik behöver uppfattas som attraktivt. De långa restiderna ställer därför krav på en relativt sätt högre komfortnivå. Regionaltågstrafik behöver, i likhet med övrig regional kollektivtrafik, vara tillgänglig för resenärer med funktionsnedsättning. Ett första steg: Program Ny trafik 2017 Programmet Ny trafik 2017 implementerades i december 2016 med fler turer utmed samtliga järnvägssträckor genom bland annat Sörmland. För de viktigaste relationerna har detta exempelvis inneburit följande utbudsförbättringar: Svealandsbanan Stockholm-Strängnäs-Eskilstuna: från 15,5 turer per vardag och riktning till 19,5 turer Sörmlandspilen Stockholm-Katrineholm-Hallsberg: från 10 turer per vardag och riktning till 12 turer Nyköpingsbanan Stockholm-Nyköping: från 14 turer per vardag och riktning till 17 turer UVEN Eskilstuna-Västerås: från 17 turer per vardag och riktning till 19 turer Under hösten år 2017 införs nya pendlarbiljetter där anslutningsresor på såväl start- som målpunkten ingår framöver automatiskt vid köp av periodkort för regionaltågen. Från och med år 2019 levereras nya järnvägsfordon vilket ger möjligheter för ytterligare utbudförbättringar utmed Svealandsbanan, Nyköpingsbanan och för UVEN systemet. 29 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

237 Nästa milstolpe för trafiken: Målbild 2030 För att vidareutveckla transportsystemet som uppfyller mål och krav enligt beskrivningen ovan har en målbild för år 2030 tagits fram. Jämfört med programmet Ny trafik 2017 innebär det framför allt mer genomgående tåg Sörmland-Arlanda/Uppsala, men även kortade restider mellan regionala nodstäder genom snabba direkttåg. Ostlänken och en helt ny station vid Skavsta flygplats utanför Nyköping innebär betydelsefulla förändringar, främst kortare restider, i södra delen av länet. För att säkerställa trafikeringen av Skavsta flygplats med regionaltåg är kollektivtrafikmyndighetens inriktning att den planerade infrastrukturen på sikt kompletteras så att ett och samma tåg både kan angöra Nyköping C och Skavsta flygplats. Även mellan Västerås och Eskilstuna samt mellan Strängnäs och Södertälje planeras för tätare trafik genom helt nya pendeltågsupplägg, men satsningarna är beroende av infrastrukturåtgärder. Persontrafiken på södra delen av TGOJ banan Flen-Nyköping (-Oxelösund) beräknas inte återupptas under programperioden men förutsättningarna kan komma att förändras beroende på bildandet av storregioner. Figur: Målbild 2030 Regional tågtrafik 30 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

238 Den regionala busstrafiken - fortsatt utveckling Grundprincipen är att det regionala stomnätet trafikeras över hela trafikåret med ett stabilt basutbud över hela trafikdygnet med upp till fyra avgångar per timme under högtrafik. I det inomkommunala linjenätet kan utbudsnivån variera, med täta avgångar till att i vissa fall trafikeras endast under skoldagar och i anslutning till skolans start- och sluttider. Enligt målen för kollektivtrafiken i Sörmland ska kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna i länet öka. Förändringar i linjenätet de senaste åren har också medfört att resandet i den regionala busstrafiken har ökat. Förändringarna syftade till att genom fler turer och snabbare/rakare körvägar prioritera stråk där det finns ett stort resandeunderlag. Analyser av restidskvoter och marknadsandelar visat att utvecklingen behöver fortsätta med denna inriktning. Under programperioden vill därför kollektivtrafikmyndigheten fortsätta att utveckla den inomregionala busstrafiken med fokus på snabbare förbindelser och tätare trafik i stråk med stora resbehov. Myndighetens arbete ska också fokusera på att integrera trafiksystemet med tillväxtorter i omkringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås/Eskilstuna och Norrköping/Linköping. Det finns också behov av att utveckla kompletterande trafiklösningar, till exempel i glest befolkade områden. Möjligheter finns att utvecklas sådan trafik genom samordning av allmän, linjelagd trafik och särskild, anropsstyrd kollektivtrafik. I och med att kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för verksamheten i beställningscentral för särskild kollektivtrafik finns goda förutsättningar att utveckla sådana nya trafiklösningar. Tätortstrafik som bidrar till stadsutveckling Ungefär två tredjedelar av resandet i länets busstrafik sker i stadstrafiken och andelen har succesivt ökat de senaste åren. Resandet med stadstrafiken i Eskilstuna omfattade drygt 5 miljoner resor år 2015, vilket innebär mer än hälften av bussresorna i länet gjordes i stadstrafiken i Eskilstuna och att antalet bussresor i staden har ökat med 26 procent de senaste tio åren. År 2015 registrerades för första gången mer än 1 miljoner resor i stadstrafiken Nyköping, en ökning med 45 procent de senaste tio åren. I Katrineholm har resandeutvecklingen varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren, totalt resor genomfördes i stadstrafiken år Strängnäs har relativt sett haft den bästa resandeutvecklingen de senaste tio åren i stadstrafiken med närmare en fördubbling av resandet till resor år I de kommunala översiktsplanerna anges mål och inriktningar för utveckling av bebyggelse och trafik. Stadstrafiken med buss i de fyra städerna Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Strängnäs kan utgöra ett verktyg för att utvecklingen ska leda mot kommunernas mål. Kommunerna har bland annat ambitioner att begränsa städernas utbredning och att skapa en förtätad stadsstruktur med större tillgänglighet för alla invånare. En sådan stadsutveckling ger kollektivtrafiken goda förutsättningar genom ett större kundunderlag och kortare körvägar. På så sätt kan kollektivtrafiken öka sin andel av det motoriserade resandet, vilket i sin tur innebär att stadens ytor utnyttjas mer effektivt. I Eskilstuna är ambitionen att begränsa stadens utbredning genom att förtäta den inifrån och ut. Förtätningen väntas innebära att underlaget för service stärks och att befintlig infrastruktur kan 31 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

239 utnyttjas mer kostnadseffektivt. Genom att begränsa stadens utbredning vill kommunen uppnå en mer stadsmässig och tät bebyggelsestruktur med större möjligheter att förbättra och utveckla kollektivtrafiken. Kommunens inriktning är att bilen i fortsättningen inte ska vara norm i samhällsplaneringen och att planering av trafik och bebyggelse ska leda till ett minskat resande med bil. Inriktningen för Nyköping är en tätare stad som kan skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafik och för utveckling av serviceutbudet. Inriktningen väntas leda mot en hållbar utveckling i staden. Staden ska byggas ut genom förtätning utmed kollektivtrafikstråk och tydliga noder för kollektivtrafik ska skapas i några utpekade stadsdelscentra. Vägledande för stadsutvecklingen i Katrineholm är översiktsplanens strategier som innebär att stadens ska byggas tätt med närhet till resecentrum. Den tätare staden ska ge bättre förutsättningar för gång- cykel- och kollektivtrafik. Stadsrummet ska utvecklas så att större gator omvandlas till stadsgator i mindre skala. Kommunens ambition är också att utveckla kollektivtrafiken med högre turtäthet och kortare restid för att på så sätt öka andelen resande med kollektivtrafiken. Även i Strängnäs är inriktningen att komplettera stadskärnan med ny bebyggelse. Ambitionen är ett minskat transportarbete med minskad klimatpåverkan, jämfört med en utbyggnad i stadens periferi. Utvecklingen förväntas innebära att fler invånare erbjuds möjligheten att välja ett centralt boende, där man kan leva utan bil. Bebyggelseutvecklingen ska också koncentreras med närhet till järnvägsstationen, bland annat för att stärka förutsättningarna för resande i kollektivtrafiken. En väl utbyggd stadstrafik innebär att invånarna ges tillgänglighet till de centrala delarna med dess utbud av offentlig och kommersiell service En väl utbyggd stadstrafik innebär att invånarna ges tillgänglighet till de centrala delarna med dess utbud av offentlig och kommersiell service. Som framgår ovan har kommunerna en tydlig ambition att förtäta staden med bebyggelse och att öka tillgängligheten för invånarna till de centrala delarna. Denna ambition kräver dock resurser i form av central mark och här spelar en utbyggd kollektivtrafik en central roll. Genom att fler människor väljer att resa med buss minskar behovet gatuutrymme i stadens centrala delar. Det innebär att gator som dimensionerats för biltrafik kan omvandlas till ett mer finmaskigt och sammanhängande gatunät med mindre barriäreffekter och att ytor för ny bebyggelse och grönområden kan frigöras. Fler resor med kollektivtrafiken blir därmed en av nyckelfaktorerna för ett effektivt trafiksystem och för att öka stadens attraktivitet. En sammanhållen, tät bebyggelse ger förutsättningar för en kollektivtrafik med hög kvalitet när det gäller turtäthet och restider. Utifrån kommunernas ambitioner för utbyggnad av städerna anser kollektivtrafikmyndigheten att det är angeläget att utveckla och anpassa linjenätet i stadstrafiken i de fyra städerna. Bussystemet bör i framtiden vara uppbyggt med täta och snabba förbindelser mellan stadens perifera delar och de centrala delarna. Befintlig busstrafik utvecklas så att den i högre grad motsvarar invånarnas behov av täta och snabba resor mellan större bostadsområden och stora målpunkter. Något längre avstånd mellan hållplatser kan vara aktuellt på vissa sträckor jämfört med idag för att på så sätt erbjuda snabbare resor. 32 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

240 Som komplement till den utvecklade busstrafiken i staden bör bussystem skapas med egenskaper som tillgodoser de behov äldre och funktionsnedsatta har. Denna busstrafik körs med mindre fordon och innebär korta gångavstånd till hållplatser och kännetecknas av en lugn och trygg resa. Rätt utformad kan denna trafik ersätta en del av de resor som sker med färdtjänst. Kommersiell trafik kompletterar Kollektivtrafikmyndighetens inriktning är att kommersiella initiativ ska uppmuntras och trafikavtal utformas för att göra det möjligt att öka alternativt sänka utbudsnivåerna, beroende på hur den kommersiella trafiken utvecklas. Ett exempel på detta är de så kallade Trosabussarna bedriver kommersiell trafik mellan Trosa och Stockholm. Trafiken finansierades tidigare med stöd av samhället med har succesivt utvecklats till rent kommersiell trafik. Se vidare kapitel om marknadstillträde och beslut om allmän trafikplikt. Anropsstyrd allmän och särskild kollektivtrafik ökad samordning Den särskilda kollektivtrafiken har en viktig roll som verktyg att öka tillgänglighet och effektivitet i det totala kollektvitrafiksystemet. I enlighet med myndighetens utökade uppdrag och medlemmarnas ambition om att öka samordningen mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken har Servicecenter Sörmland etablerats. Genom Servicecenter Sörmland ges fler verktyg för att åstadkomma ett integrerat och samordnat trafiksystem i länet. Detta genom möjligheten att använda befintliga fordon mer effektivt med en högre beläggningsgrad och högre grad av samordning mellan olika resenärsgrupper. Servicecenter Sörmland är även medborgarens ingång för bokning och annan kundservice för den samlade kollektivtrafiken. Under år 2015 har kommunöversyner genomförts där möjligheterna att utveckla samordning av främst den anropsstyrda kollektivtrafiken har utretts. I dessa ges en översyn av resandet med landsbygdstrafiken, den särskilda anropsstyrda kollektivtrafiken och kompletteringstrafiken i syfte att finna framtida samordningsmöjligheter. Kollektivtrafikmyndighetens ambition är att hantera både upphandling och förvaltning av avtal när det gäller den särskilda kollektivtrafiken och att ta över ansvaret för detta i den takt kommunerna i länet önskar. Under programperioden ska därför myndighetens dialog med kommunerna fortsätta när det gäller önskad utveckling av den särskilda kollektivtrafiken och av myndighetens roll och ansvar. Flera kommuner har även uttalat att man, när innevarande avtal går ut, har för avsikt att låta myndigheten upphandla och förvalta framtida skolskjutsavtal vilket ytterligare kan öka förutsättningarna för ett samordnat trafiksystem. 33 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

241 6. Från program till trafik Samverkan i planering och trafikutveckling Samhällsplanering på olika organisatoriska nivåer i den offentliga sektorn påverkar kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafikens utbud utgör i sin tur en grund för samhällsplanering och byggande. På så sätt finns ett ömsesidigt beroende av samhällsbyggande och kollektivtrafikplanering. Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland ska fortsätta att vara en aktiv och drivande part i de storregionala sammanhangen, både på politisk nivå och i de forum där tjänstemän samverkar. I det inomregionala samarbetet är myndighetens ambition att bidra till att samverkansformerna utvecklas ytterligare utifrån ett medborgar- och resenärsperspektiv. Kollektivtrafikmyndigheten har det formella ansvaret för utveckling av länets kollektivtrafik. För att kollektivtrafiken ska fungera som ett verktyg för regional och lokal utveckling och utgöra ett medel att nå ett hållbart transportsystem krävs dock att myndigheten, kommunerna, landstinget, regionförbundet och övriga aktörer arbetar med en gemensam inriktning. Utveckling och planering av kollektivtrafiken bör därför ses som en gemensam angelägenhet där samverkan är centralt för att utveckla kollektivtrafiken. Ett sådant synsätt kräver engagemang av alla parter och att resurser avsätts för samverkan i syfte att utveckla länets kollektivtrafik. Den kommunala översikts- och detaljplaneringen, den regionala planeringen via regionförbundet och länsstyrelsen samt den nationella statliga infrastrukturplaneringen är särskilt viktiga vid behovsanalys och planering av kollektivtrafik. I Sörmland finns väl etablerade planeringsnätverk. Dessa ska användas och utvecklas ytterligare för att intentionerna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska kunna genomföras. Kollektivtrafikmyndigheten anordnar regelbundet nätverksträffar med tjänstemän från länets nio kommuner, landstinget och regionförbundet där aktuella frågor som berör kollektivtrafiken diskuteras. Regionförbundet Sörmland ansvarar för den regionala transportgruppen, där representanter för kollektivtrafikmyndigheten, Länsstyrelsen och Trafikverket deltar och prioriterar investeringar i infrastruktur. Trepartssamverkan finns etablerad i Eskilstuna, där kommunerna, kollektivtrafikmyndigheten och ansvarigt trafikföretagregelbundet träffas för att gemensamt arbeta för kollektivtrafikens utveckling. En målsättning är att denna samverkansform ska sprida sig till fler områden i takt med framtida trafikavtal. Mälardalsrådet håller samman samarbetet mellan sju län i infrastruktur- och transportfrågor under namnet En Bättre Sits, EBS. Denna samverkan har utvecklats till en stark och historiskt unik process med ett samverkande nätverk av politiker från hela regionen med stöd av tjänstemän från de planupprättande organen i länen, Trafikverket och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Planeringssamverkan kring den regionala tågtrafiken i Mälardalen hanteras genom MÄLAB, där frågor om planering, trafikering, marknadsföring, betalsystem och strategisk utveckling hanteras i nära samverkan med trafikbolag och samtliga berörda län i regionen. 34 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

242 Utveckling av kollektivtrafiken bör ske under former som skapar engagemang och delaktighet i den gemensamma affären, vilket kräver ett nära samarbete med trafikföretagen. Under den kommande programperioden är det därför kollektivtrafikmyndighetens ambition att ytterligare stärka samverkan med trafikföretagen. Kollektivtrafiken bör ha en central plats i bebyggelseplaneringen och vara en viktig utgångspunkt i stadsutvecklingen Vid tätortsutbyggnad bör kollektivtrafiken vara strukturbildande så att utbyggnad i första hand sker i lägen där tillgängligheten till kollektivtrafiken är god. Kollektivtrafikmyndigheten ser med hänsyn till detta behov av att stärka samverkan och samarbetet med länets kommuner när det gäller fysisk planering och kollektivtrafikutveckling. En sådan samverkan bör omfatta frågor om hur kollektivtrafiken kan bidra till kommunal utveckling och på vilket sätt de fysiska strukturerna kan stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Under programperioden avser kollektivtrafikmyndigheten därför att arbeta för att stärka sambandet mellan trafik- och bebyggelseplanering och att utveckla formerna för samverkan med länets kommuner i dessa frågor. Infrastrukturplanering För att på bästa sätt utveckla kollektivtrafikanläggningar behövs en långsiktighet och integrerad samhällsplanering i samverkan mellan länets kommuner, regionförbundet, Trafikverket och kollektivtrafikmyndigheten. Det politiska besluten om de framtida regionala investeringarna är följden av en arbetsprocess, där Regionförbundet Sörmland är huvudansvarig och arbetar i samverkan med olika organisationer som Trafikverket, Mälardalsrådet, kommunerna och kollektivtrafikmyndigheten. Infrastrukturplaneringen utgår från både lokala och regionala utgångspunkter samt nationella mål och ramar. Det regionala utvecklingsprogrammet, Sörmlandsstrategin, är en gemensam utgångspunkt för planarbetet i länet. Två plandokument, som upprättas parallellt på nationell och regional nivå styr investeringarna i transportsystemet i Sörmland: Den nationella planen behandlar investeringar och underhåll av järnvägarna och de nationella vägarna. Den regionala planen hanterar de regionala vägnäten (riksvägar och länsvägar) och statlig medfinansiering av åtgärder på kommunala gator och vägar. Planerna sträcker sig över tolv år men ersätts av nya i en rullande planeringsprocess. De mest väsentliga utvecklingsområdena för järnvägssystemet är ökad driftsäkerhet och ökad kapacitet En attraktiv kollektivtrafik förutsätter att infrastukturen är robust, har tillräcklig kapacitet och är tillgänglig samt att den har väl fungerande bytespunkter. För kollektivtrafiken i Mälarregionen behöver särskilt järnvägssystemet byggas ut. De mest väsentliga utvecklingsområdena för järnvägssystemet är ökad driftsäkerhet och ökad kapacitet. Bristen på kapacitet har genom förlängda restider och rubbad systemtidtabell framför påverkat Sörmlandspilens (Stockholm-Katrineholm- Hallsberg) samt Gnestapendelns (Gnesta-Södertälje centrum) attraktivitet negativt. Regelverket för konstruktionen av tågtidtabellen försvårar ett långsiktig stabilt trafikutbud i och med att tidtabellen 35 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

243 måste skapas från grunden varje år. Dessutom utgör kapacitetsbristen ett stort hinder för en långsiktigt robust och utvecklad persontrafik på järnväg. När Citybanan med två nya pendeltågsspår genom centrala Stockholm tas i bruk sommaren år 2017 är det ett efterlängtat kapacitetstillskott, men med den ökade regional- och fjärrtågstrafiken blir ytterligare kapacitetsförstärkningar längre ut i systemet allt viktigare. Kommande viktiga satsningar avser dubbelspåret mellan Strängnäs och Härad på Svealandsbanan (klart år 2018) samt trimningsåtgärder och nya spår på Västra stambanan Järna- Hallsberg. Av stor betydelse för kapaciteten söder om Stockholm blir bygget av Ostlänken Järna-Linköping, preliminärt klar år Ostlänken medför också stora vinster genom minskade restider från stationerna Vagnhärad, Nyköping samt den nya stationen i Skavsta. För kollektivtrafikmyndigheten är det viktigt att fortlöpande bevaka den storregionala trafikens förutsättningar på den nya banan då den även kommer att trafikeras av snabbare fjärrtåg. När fjärrtågen till/från Malmö/Köpenhamn samt eventuellt Göteborg flyttas till Ostlänken frigörs viss kapacitet på Västra stambanan vilket kommer att gynna regionaltågens framkomlighet. För vidare utveckling av spårbunden trafik är det väsentligt med ytterligare åtgärder mellan framför allt Järna och Stockholm där det i nuläget ännu inte finns några konkreta planer. Även järnvägen mellan Eskilstuna-Västerås behöver byggas ut till dubbelspår med rakare sträckning. Avsnitt med dubbelspår på Svealandsbanan behöver bli fler för att öka robustheten särskilt om pendeltågstrafiken till Strängnäs kommer igång i enlighet med Målbild Skavstas spåranslutning i samband med Ostlänken behöver kompletteras för att möjliggöra en effektivare försörjning med regionaltågstrafik. Generellt behöver tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning förbättras såväl vid stationer och hållplatser som i fordon. För tågtrafiken innebär driftssättning av de nya moderna fordonen från och med år 2018/19 förbättrad tillgänglighet. Även de nya stationerna i Strängnäs, och på sikt Nyköping och Vagnhärad, kommer att medföra stora förbättringar. För stombussnätet finns behov av nya och väl tillgängliga hållplatser utmed huvudvägnätet. Detsamma gäller för bytespunkter i länets tätorter, se vidare särskilt kapitel om Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under år 2016 genomförs en nulägesinventering av bytespunkter i länet. Syftet är att utreda och förstå dagens standard, brister och behov samt hur byten mellan olika transportslag fungerar på olika bytespunkter i Sörmland idag. Kartläggningen och nulägesinventeringen ska skapa förutsättningar för att systematiskt kunna arbeta med att förbättra kollektivtrafikanläggningar i länet. Framtagna kvalitetsmål gör att framtida investeringsplaner för kollektivtrafikåtgärder för attraktivare bytespunkter kan följas upp. Genom inventeringen ges också ett bra underlag för beslutsfattare om prioriteringar när det gäller finansiering till kollektivtrafikens infrastruktur. För busstrafiken konkurrenskraft har restiden stor betydelse och framkomligheten för busstrafiken betyder följaktligen mycket för konkurrenskraften. Kollektivtrafikmyndigheten vill i början av programperioden genomföra ett antal framkomlighetsstudier för busstrafiken i syfte att kartlägga framkomlighetsproblem. Studier av framkomlighet i stadstrafiken och utmed busstråk i större orter ska prioriteras. 36 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

244 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning De senaste åren har en rad åtgärder genomförts för att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken för människor med funktionsnedsättning. Sörmlandstrafikens fordon uppfyller i allt högre grad de krav som finns och samtliga fordon är utrustade med ramp eller lift för att underlätta ombordstigning. Hållplatser, bytespunkter, och anslutande gångstråk behöver dock utvecklas ytterligare när det gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. För att tillgängligheten till kollektivtrafiken ska kunna öka krävs en tät samverkan mellan olika parter. Kollektivtrafikmyndigheten har det övergripande ansvaret för länets kollektivtrafik och ansvarar för upphandling av trafikföretag för att utföra transporterna. I samband med dessa upphandlingar ställer myndigheten krav på att samtliga fordon ska uppfylla krav för anpassning till funktionsnedsättningar. Trafikverket är vanligen väghållare för busshållplatser utanför tätort och ansvarar därmed för tillgängligheten på dessa busshållplatser. Trafikverket ansvarar också för plattformar på järnvägsstationer. Jernhusen är fastighetsägare av de flesta resecentra och stationshus vid järnvägsstationer och ansvarar därmed för tillgängligheten inom sina fastigheter. Kommunerna är väghållare i tätorter och ansvarar därmed för tillgängligheten på busshållplatser inom tätort. Kommunerna ansvarar även för den offentliga utomhusmiljön, vilket inkluderar gångvägar till och från hållplatser, terminaler och stationer. Vid järnvägsstationer är kommunen ofta fastighetsägare för området kring stationen. För att tillgängligheten till kollektivtrafiken ska kunna öka krävs en tät samverkan mellan olika parter År 2014 tog Kollektivtrafikmyndigheten fram riktlinjer för tillgänglighet 6 för resenärer med funktionsnedsättning i kollektivtrafiken i Sörmland. Riktlinjerna beskriver på vilket sätt länets kommuner, Trafikverket, Kollektivtrafikmyndigheten och andra aktörer kan arbeta för att skapa en tillgänglig kollektivtrafik för alla resenärer. Syftet med riktlinjerna är att utveckling av tillgängligheten i kollektivtrafiken ska ske utifrån gemensamma utgångspunkter och en samsyn hos alla som arbetar med planering och genomförande av kollektivtrafiken. Det gemensamma synsättet ska gälla både själva trafiken och dess infrastruktur, som t ex utformning av hållplatser, terminaler och stationer. I rapporten beskrivs lagkrav, regler och riktlinjer som Kollektivtrafikmyndigheten och andra aktörer ska följa när det gäller att erbjuda full tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning. Nyligen har en inventering av miljön på länets tågstationer, större terminaler och hållplatser 7 genomförts. Syftet med inventeringen var att identifiera dagens standard, brister och behov, samt hur byten mellan olika transportslag fungerar vid bytespunkter i regionen. Inventeringen redovisar om bytespunkterna uppfyller dagens standardnivåer för kollektivtrafikanläggningar, samt beskriver vilka brister som finns i de fall bytespunkterna inte når standardnivåerna. Inventeringen visar att de flesta av de större bytespunkterna och stomnätets hållplatser uppfyller flertalet krav för anpassning till funktionsnedsättningar. Dock visar inventeringen att det återstår en rad åtgärder på stationer, terminaler och större hållplatser innan de kan klassas som fullt tillgängliga. 6 Riktlinjer för tillgänglig kollektivtrafik i Sörmland. Kollektivtrafikmyndigheten Attraktiva bytespunkter i Sörmland. Regionförbundet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

245 De närmaste åren avser kollektivtrafikmyndigheten att fortsätta arbetet med anpassning av länets kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning. Arbetet ska koncentreras till att stärka samverkan mellan olika aktörer. Särskilt fokus ska ske på dialog med kommunerna när det gäller att möjliggöra hela resan genom anpassning av vägen till och från hållplats. Det är viktigt med vägens anpassning men även att det finns individuella lösningar som färdtjänst eller annan anropsstyrd trafik. Färdtjänsten har också stor betydelse i de fall när det inte alls är möjligt att använda den allmänna kollektivtrafiken. Samverkan med kommunerna är alltså viktig för att hitta de bästa resealternativen och att satsningar sker på de mest lämpade åtgärderna för att möjliggöra hela resan. Det mänskliga bemötandet är ofta avgörande och där förarna i kollektivtrafiken har en nyckelroll En resa består av flera olika delmoment och det är viktigt att resenären kan lita på att alla delar fungerar, exempelvis vid påstigande och byte. Resenären behöver känna sig trygg i att det som utlovats faktiskt fungerar. Det mänskliga bemötandet är ofta avgörande och där har förarna i kollektivtrafiken en nyckelroll. Kollektivtrafikmyndigheten ska fortsätta att ställa krav på förarnas goda bemötande i samband med upphandling och uppföljning. Kraven på förarna i detta avseende ska förtydligas och myndigheten ska i samråd med trafikföretagen precisera förarnas ansvar att underlätta resan för resenärer med funktionsnedsättning. Samtliga fordon i busstrafiken kommer uppfylla de krav som ställs på tillgänglighet i samband med att moderniseringen av betal- och informationssystemen under året Med införande av realtidsinformation i hela länet kommer information avseende vilket fordon som används på respektive avgång kunna tillhandahållas genom reseplanerare i mobil och på webb. Samtliga fordon kommer då också erbjuda automatiska visuella och audiella hållplatsutrop. Generellt ska samtliga fordon i stadstrafik vara av låggolvstyp medan samtliga fordon i landsbygdstrafik minst ska ha lift/ramp. Kollektivtrafikmyndighetens mål är att samtliga regionala buss- och tåglinjer ska vara fullt tillgängliga i de tätorter som anges i kartan nedan senast år Därutöver ska samtliga tätortslinjer som har ett trafikutbud motsvarande minst 10 dubbelturer per dag ha tillgänglighetsanpassade hållplatser senast år I stadstrafiken ska minst 75 % av hållplatserna på linje 1-6 i Eskilstuna, linje 1 i Katrineholm, linje 1-3 i Strängnäs och linje 1-3 i Nyköping vara tillgänglighetsanpassade senast år Som beskrivs ovan kräver denna tillgänglighetsanpassning att ekonomiska resurser avsätts i respektive kommun och på Trafikverket och att samtliga parter enas om prioriteringsordning och tidplan för utbyggnad. 38 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

246 Figur: Linjer med fullt tillgänglighetsanpassade hållplatser och bytespunkter (inom markerade orter) senast år 2025 I tågtrafiken innebär inköp av nya fordon från och med år 2019 förbättrad tillgänglighet. Nya resecentrum ska anläggas i Strängnäs (2018), Nyköping (preliminärt 2020), Vagnhärad (2028) och Eskilstuna (tidpunkt ej beslutad). Huvudansvaret för att tillgängligheten i dessa anläggningar uppfyller kraven ligger på respektive kommun. Kollektivtrafikmyndighetens uppfattning är att nya resecentra minst ska uppfylla nedanstående funktionella krav på tillgänglighet: Alla funktioner på resecentrum ska självständigt kunna användas av funktionsnedsatta på samma sätt som övriga resenärer Personer med funktionsnedsättning ska självständigt kunna orientera sig i och utanför resecentrum Manuella och automatiska system för biljettköp och information ska vara anpassade för funktionsnedsattas behov Vid planskildhet ska trappa, rulltrappa, hiss och ramp finnas Ytor och kommunikationsstråk utformas för säkra förflyttningar Servicefunktioner, ex café, restaurang, toaletter ska självständigt kunna användas av alla resenärer Information ska vara tillgänglig i både tal och skrift 39 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

247 Öppet marknadstillträde och beslut om allmän trafikplikt Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland ser att både offentligt initierad som kommersiellt bedriven kollektivtrafik har viktiga egenskaper att tillföra det samlade kollektivtrafikutbudet. I enlighet med kollektivtrafiklagen ska kollektivtrafikmyndigheterna, med utgångspunkt i de regionala trafikförsörjningsprogrammen, fatta beslut om allmän trafikplikt för sådan regional kollektivtrafik som samhället avser att ta ansvar för och teckna avtal om. Allmän trafikplikt kan beslutas för olika delar av trafiken, förutom för ett stråk eller område kan beslut även tas för del av dygn eller av vecka. Kollektivtrafikmyndigheten ser att både den offentligt finansierade som den kommersiella kollektivtrafiken har viktiga egenskaper att tillföra det samlade kollektivtrafikutbudet Utifrån de övergripande målen i trafikförsörjningsprogrammet avgör myndigheten vilken trafik som kommer att säkerställas genom upphandling och avtal, via beslut om allmän trafikplikt. Som underlag för beslut om allmän trafikplikt genomförs en särskild utredning för att analysera den aktuella marknaden. Utredningen ska ge underlag för myndigheten om det är möjligt att undanta något område eller stråk från den allmänna trafikplikten, eller att ta beslut om att avstå trafikplikt för just den trafiken. Kollektivtrafikmyndigheten kommer i så fall att göra en bedömning kring hur uppfyllandet av trafikförsörjningsprogrammets mål påverkas. Särskild hänsyn kommer i bedömningen att tas till: resandeutveckling och kundnöjdhet miljöpåverkan tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning biljettsamverkan Bedömningen ska väga in de sammantagna effekterna av avtalad och kommersiell trafik. Kollektivtrafikmyndigheten kommer också att undersöka de grundläggande principerna för kommersiell trafik att trafiken inte förutsätter subventioner och att det finns betalningsvilja hos resenären för hela kostnaden för tjänsten, samt att trafikföretaget har vilja och beredskap att investera i trafiken och utsätta sig för full konkurrens. Långsiktighet och stabilitet är en grundläggande faktor för att behålla resenärernas förtroende för kollektivtrafiken och för att kunna bidra till regionens mål. Kommersiella aktörer har möjlighet att träda ut från marknaden med 21 dagars varsel. I de fall kollektivtrafikmyndigheten väljer att avstå allmän trafikplikt för ett område eller stråk ska det därför upprättas en plan för hur trafikförsörjningen ska säkerställas om den kommersiella trafiken upphör med kort varsel. I den fördjupade dialogen inför upphandling är det kollektivtrafikmyndighetens ambition att tillhandahålla underlagsdata och statistik för trafikföretagens bedömning. Myndigheten gör varje år ett så kallat trafikbokslut med information om påstigande, kostnader och biljettintäkter för samtliga upphandlade busslinjer i länet. I den mån relevant data inte finns tillgänglig är det angeläget att det förs en diskussion om metoder för framtagning av underlag och om finansiering för att ta fram underlaget. Myndigheten eftersträvar också biljettsamverkan med kommersiell trafik som uppfyller de krav på kvalitet, miljö, tillgänglighet med mera som gäller för den avtalade trafiken. 40 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

248 Linje Trafiktyp Sträcka Täckningsgrad (exklusive skolkort) 715 Landsbygdstrafik Nyköping-Oxelösund 48 % 2 Stadstrafik Eskilstuna Skiftinge-Stenby 46 % 2 Stadstrafik Nyköping Arnö-Brandkärr 41 % 730 Landsbygdstrafik Katrineholm-Vingåker 38 % 820 Landsbygdstrafik Eskilstuna-Strängnäs 37 % 1 Stadstrafik Strängnäs Dammen-Sundby Park 37 % 515 Landsbygdstrafik Nyköping-Skavsta Flygplats 37 % 1 Stadstrafik Eskilstuna Torshälla-Borsökna 36 % 780 Landsbygdstrafik Flen-Katrineholm 36 % 700 Landsbygdstrafik Vingåker-Eskilstuna 36 % 1 Stadstrafik Nyköping Bryngelstorp-Harg 32 % 1 Stadstrafik Katrineholm Laggarhult-Värmbol 31 % 3 Stadstrafik Eskilstuna Hällby-Viptorp 31 % Tabell: Linjer med högst kostnadstäckningsgrad 2015 (andel av kostnaderna för trafiken som täcks av intäkter från betalande resenärer). Observera att beräkningen utgår från nuvarande trafikavtal och flera antaganden gällande bland annat fordonsanvändning och intäktsfördelning. Figur: Process för beslut om allmän trafikplikt och upphandling av trafik. Sedan kollektivtrafiklagen började gälla den 1 januari 2012 har kollektivtrafikmyndigheten fattat två beslut om allmän trafikplikt. Det första rörde skärgårdstrafik med båt i Nyköpings kommun där trafikplikt lades. Det andra beslutet rörde busstrafik mellan Trosa och Liljeholmen i Stockholms län där myndigheten avstod att fatta beslut om trafikplikt då bedömningen var att kommersiell trafik på sträckan kunde uppfylla de krav som ställdes på trafiken. Därutöver har myndigheten överlåtit till Trafikförvaltningen i Stockholms län att fatta beslut om allmän trafikplikt för pendeltågstrafik till Gnesta samt för storregional tågtrafik i Mälardalen. Kollektivtrafikmyndigheten har trafikavtal för kommunerna Katrineholm, Vingåker, Flen, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta som löper ut år 2019, för kommunerna Eskilstuna som löper ut år 2020, respektive Strängnäs kommun som löper ut år Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

249 Tillträde till hållplatser och bytespunkter Det öppna marknadstillträdet innebär att trafikföretag fritt får etablera kollektivtrafik på helt kommersiella villkor, det vill säga utan tillskott från samhället. Sådan kommersiell trafik och upphandlad trafik ska ha konkurrensneutralt tillträde till terminaler, knutpunkter och hållplatser. Prissättning för angöring på tomtmark ska vara transparent, och principer för prioritering av tillträde vid kapacitetsbrist ska vara funktionsbaserad och likvärdig för alla trafikföretag. Ansvaret för kollektivtrafikens infrastruktur i länet är uppdelat på flera parter. När det gäller busstrafikens hållplatser är det väghållarens ansvar, i huvudsak Trafikverket och kommunerna men även privata väghållare förekommer. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar dock för fast monterad hållplatsutrustning, men inte väderskydd, samt eventuell teknisk utrustning som biljett- och informationssystem. Resecentra och järnvägsstationer ägs av Jernhusen (Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping) eller kommunen (Flen, Gnesta, Strängnäs/Läggesta, Vagnhärad och Vingåker). I Sörmland ska principer för tillträde till hållplatser, terminaler och resecentra samt prissättning tillämpas så som förutsätts i den vägledning 8 som tagits fram i ett branschgemensamt samarbete. Figuren nedan visar olika förutsättningar för tilldelning av kapacitet i kollektivtrafikanläggningar. Om kapacitetsbrist uppstår vid en bytespunkt där en löpande process för tilldelning tillämpas, bör förvaltaren i möjligaste mån samordna behoven så att alla önskemål tillgodoses. Det kan innebära kortare tid mellan angöringarna, att angöringstiden kortas ned eller att avtalet omförhandlas. Om kapacitetsbristen förväntas bestå bör tilldelningen övergå till en tidsstyrd process. Det bör ske genom att förvaltaren säger upp samtliga avtal och att alla kollektivtrafikföretag får beställa kapacitet eller tjänster på nytt vid en och samma tidpunkt. Därigenom ges alla trafikföretag samma förutsättningar. I Sörmland bedöms risken för kapacitetsbrist i bytespunkter vara liten och därmed är det i regel inte aktuellt med åtgärder som prissättning eller tidsstyrning. Eventuellt kan sådana fall uppstå när det gäller vissa bytespunkter i de större tätorterna, då frågan får behandlas av berörd förvaltare. 8 Bytespunkter övergripande principer för tillträde och prissättning. Svensk Kollektivtrafik m fl parter Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

250 Trafikstödjande funktioner Försäljning och information I oktober 2016 införde Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ett nytt betalsystem som också är integrerat med system för realtidsinformation. Systemet kommer att utvecklas succesivt utifrån förändrade användarbehov. Systemet bygger på öppna standarder och är förberett för interoperabla lösningar med andra läns och trafikföretags system. Färdbevis säljs genom kanalerna mobiltelefon, webb, försäljningsombud samt ombord på Sörmlandstrafikens bussar. Realtidsinformation finns ombord på samtliga bussar med automatiska hållplatsutrop. I övrigt ska realtidsinformation finnas vid större hållplatser samt tillgänglig via mobiltelefon. Tidtabeller publiceras via webb och mobil. Servicecenter Sörmland kan även skriva ut och sända tidtabeller till resenärer efter beställning. Ett kundcenter finns i Eskilstuna på Station360 med information, försäljning och service. Station 360 är knutpunkt och servicekontor för Sörmlandstrafiken och ombud för Trafik i Mälardalen (TiM), SJ, Tågkompaniet och SL. Priser och produkter I Sörmland tillämpas zontaxa där länet är indelat i åtta zoner. Zonerna är i huvudsak identiska med kommungränserna. Vingåkers kommun bildar en gemensam zon med Katrineholm och Oxelösund bildar en gemensam zon tillsammans med Nyköping. En resa i inom en zon har samma pris oavsett var resan går i zonen. Figur Zonindelning Sörmlands län 2016 Priserna definieras genom Sörmlandstaxan vars nivåer beslutas av länets kommun- och landstingsfullmäktigeförsamlingar. I Sörmlandstaxan ingår periodbiljetter, enkelbiljetter samt skolbiljetter där de senare endast kan köpas av kommuner eller skolor och där respektive kommun avgör vem som har rätt till sådan biljett. 43 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

251 Skol- och längre periodbiljetter (30 dagar) är giltiga även på regionaltåg inom länet. Ungdomar upp till 20 år samt studenter upp till 26 år kan köpa biljetter till reducerat pris. Möjlighet finns för enskilda medlemmar att besluta om egna kompletterande taxor. Biljettsamverkan finns med Örebro län (linje 722) och Uppsala län (linje 876) där Sörmlandstrafikens biljettprodukter är giltiga för resor inom länet. Fördjupad biljettsamverkan finns med Stockholms län där delar av SL:s biljetprodukter är giltiga till/från Gnesta samt inom Gnesta kommun. Storregionalt finns biljettsamverkan i Mälardalen genom MÄLAB för periodkort. Planeringsprocess och beslutsordning Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för planering och upphandling av länets kollektivtrafik. Kommunalförbundets medlemmar, det vill säga länets kommuner och Landstinget, ska säkerställas en stor grad av inflytande och rådighet över trafiken och tillhörande trafikekonomi. Enligt Planeringsprocess och förbundsordning för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är Landstinget finansieringsansvarig för regional stomtrafik med buss samt regional tågtrafik medan kommunerna är finansieringsansvariga för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik inom respektive kommun. För lokal landsbygdstrafik som passerar kommungräns finansieras, om inget annat överenskommes, trafiken utifrån hur stor del av trafikarbetet som produceras inom respektive kommun. Nyckelord i planeringen av trafiken är samverkan och transparens vilket innebär att planeringsprocessen karaktäriseras av en öppenhet och dialog mellan parterna. Planeringsprocessen utgår från två centrala funktioner, trafikbeställning respektive trafik- och ekonomibokslut. Trafikbeställning avser vilket trafikutbud medlemmarna önskar ha inom sitt respektive ansvarsområde. I trafik- och ekonomibokslut beskriver myndigheten trafikens funktion och förutsättningar avseende såväl ekonomi som resande. Processen utgår från vissa definierade aktiviteter som ska genomföras varje år men processen sträcker sig över en längre tid. Totalt kan en planeringscykel sägas omfatta ca tre år. En lång framförhållning krävs från både myndigheten och medlemmarna. Kollektivtrafikmyndighetens direktion fastställer varje år budget inom den ram som medlemmarna beslutat om. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande tvåårsperioden. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast under april månad. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på det ekonomiska tillskott som medlemmarna ska erlägga. Direktionen ska avlämna delårsrapport över verksamheten till medlemmarna minst en gång per år. 44 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post: kollektivtrafikmyndigheten@dll.se

252 Plats för anteckningar 45 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post:

253 Foto: Matthias Pfeil Kontakt Remissvar skickas digitalt till följande e-post adress: eller via formulär på Det går även att bra att sända in remissvar via vanlig post till följande adress: Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, Ange diarienummer SKTM vid svar. Om du har specifika frågor om arbetet med trafikförsörjningsprogrammet för Sörmland är du välkommen att kontakta: Bengt Stålner, Utredare, tel: , e-post: 46 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, Nyköping, tfn e-post:

254

255 Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Tjänsteskrivelse Datum Dnr KS 2016/147 Biljettsamverkan Trosabussen och lokal linjetrafik Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets beslut att Trosabussens Pendlarkort och Skolkort, genom överenskommelse med behörigt trafikföretag, ska vara giltiga på myndighetens linjetrafik inom Trosa kommun. Ärendet Trosa Liljeholmen är ett utpekat regionalt stomstråk i Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram. Trafiken på sträckan bedrivs genom Trosabussen av P-O Åkerbergs Trafik AB, först genom tjänstekoncessionsavtal under och sedan 1 juni 2015 helt kommersiellt enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. För att öka resenärsnyttan och bidra till ett sammanhållet transportsystem i Sörmland och Mälardalen meddelade dåvarande Länstrafiken i april 2014 att Trosabussens Pendlarkort och Skolkort från och med den 7 april 2014 började vara giltiga på Länstrafikens linjetrafik i Trosa. Utvecklingen av ett sammanhållet regionalt transportsystem har sedan dess fortsatt och kommer successivt att utökas. Kollektivtrafikmyndighetens uppfattning är att nämnda trafik och biljettsamverkan i framtiden kan få en tydligare koppling till detta transportsystem och det utvecklingsarbete som nu bedrivs för Mälardalen. Då hittills gällande överenskommelse från 7 april 2014 har uppmärksammats vara bristfällig i sin form föreslår Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet att fullmäktige i Trosa kommun godkänner myndighetens beslut om biljettsamverkan. Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Bilagor Protokollsutdrag 9, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Beslut till Kollektivtrafikmyndigheten Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

256

257

258

259

260

261

262 Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Tjänsteskrivelse Datum Dnr KS 2016/146 Sörmlandstaxan Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets beslut om att: 1. Nivån på pris för Sörmlandstaxans periodbiljett 30-dagar län från och med den 1 januari 2018 bestäms till 830 kronor för vuxna och 550 kronor för barn och ungdornar 7 år till 19 år samt studenter till 26 år 2. Produkten Sommarkortet införs i Sörmlandstaxan 3. Avgiften för Sommarkortet ska uppgå till 500 kronor och ska kunna användas av barn och ungdornar 7 år till 19 år samt studenter upp till 26 år. Ärendet Pris på länskort Sörmlandstaxan infördes inom kollektivtrafiken den 1 oktober 2016 efter beslut hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och dess medlemmar. I samband med beslut om Sörmlandstaxan noterades det att det i Stockholms läns landsting (SLL) pågick en översyn av priser med följden att prisnivån för länskort kunde komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. SLL fattade den 14 juni 2016 beslut om en förändring av priset på en 30- dagarsbiljett, i form av en höjning från 790 kronor till 830 kronor för vuxen och från 490 kronor till 550 kronor för barn, med start den 1 januari För nu gällande prisjustering, och i enlighet med tidigare fastställd inriktning, ska Sörmlands län i stor utsträckning följa SLL:s sortiment med avseende på produkttyper och priser. Ett beslut om avgiftshöjning för Sörmlandstaxans periodbiljett har dock påverkan på medborgare i Sörmland och förändringen ryms inte inom tidigare beslut om Sörmlandstaxan. Myndigheten bedömer därmed att ändringen utgör en taxefråga för Sörmlands behöriga organ att hantera. Vid beredning av den aktuella frågeställningen framgår önskemål om att prisjusteringar görs på basis av budgetår. Det kan bli aktuellt att SLL under 2017 tar ställning till ytterligare prisjusteringar. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

263 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Samhällsbyggnadskontoret Sommarlovskort Produkten Sommarlovskort har inte tidigare hanterats inom myndighetens och medlemmarnas beredning och beslut av Sörmlandstaxan. Avsikten är att produkten ska ingå i Sörmlandstaxan. Med hänsyn till att gruppen student upp till 26 år nyligen har prioriterats att, tillsammans med barn och ungdomar 7 till och med 19 år, få resa till reducerade priser samt till att studenter ofta har sommararbeten föreslår myndigheten att produkten ska gälla även för denna grupp. Som följd av den utökade målgruppen föreslås produkten få den vidare benämningen Sommarkort. Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Bilagor Protokollsutdrag 7, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Beslut till Kollektivtrafikmyndigheten

264

265

266

267

268

269

270 Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Tjänsteskrivelse Datum Dnr KS 2016/145 Affärsvillkor, produkter och priser för Gnestapendeln Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets beslut att för resor till och från Gnesta med Gnestapendeln ska från och med den 9 januari 2017 de affärsvillkor, produkter och priser som Stockholms läns landsting har beslutat för trafiken i sin helhet gälla. Ärendet Sörmland och Stockholms läns landsting (SLL) har sedan 1995 ett samarbete gällande pendeltågstrafik på sträckan Järna-Gnesta. Avtalet som reglerar kostnader och biljettintäkter för pendeltågstrafiken mellan Gnesta och Södertälje (Gnestapendeln) har löpt ut och ett nytt har tecknats mellan Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Parallellt med ovan händelseutveckling har SLL beslutat om prisjusteringar, bland annat vad gäller period- och enkelbiljetterna, vilka trädde i kraft 9 januari 2017 och även påverkar priserna för resande till och från Gnesta. Kollektivtrafikmyndigheten har tidigare meddelat Trafikförvaltningen att den preliminära bedömningen är att Sörmland ur ett resenärsperspektiv tillstyrker prisändringarna, som bland annat innebär slopat tillägg för enkelresor till och från Gnesta, och att beredning pågår. Därefter har direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 16 november 2016 behandlat frågan. Ovan beslut har dock påverkan på medborgare i Sörmland och förändringen bedöms inte rymmas inom ramen för vare sig Sörmlandstaxan eller Mälardalstaxan. Myndigheten har bedömt att ändringen utgör en taxefråga för Sörmlands behöriga organ att hantera och föreslår därför fullmäktige att godkänna myndighetens beslut i frågan. Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare Bilagor Protokollsutdrag 8, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Beslut till Kollektivtrafikmyndigheten Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

271

272

273

274