Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1
Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker Dyspepsi -differentialdiagnoser Ulcus -bakgrund, utredning, behandling 2
Anatomi 3
GERD Anamnes: Halsbränna, sura uppstötningar Diagnosen är klar! Inte alltid så enkelt. Kan presentera sig som dyspepsi, bröstsmärta, astma m.fl. Utvidga anamnes: Alarmsymptom Dysfagi Viktnedgång Pat >50 åå Blödning? 4
GERD Bakgrund Epidemiologi: prevalens 10-15% Etiologi: livsstil, hiatusbråck Patofysiologi: långvarig peptisk stress i skivepitelet i esofagus 5
GERD 6
GERD 7
GERD Komplikationer otillräckligt behandlad GERD Barrets esofagus Peptisk striktur Adenocarcinom 8
GERD Definition Barrets esofagus: PAD-diagnos Intestinal metaplasi i skivepitelet I esofagus 9
Barrets esofagus Handläggning: Ständig högdos PPI Endoskopisk surveillance med biopsier enligt program (kontroversiellt, evidens saknas) PAD styr LGD 4% cancer <5 år HGD 61% cancer < 5 år Behandling: EMR 10
Esofaguscancer Adenocarcinom: Incidens 4/100 000/år i Sverige Övervikt riskfaktor förutom GERD Symptom: dysfagi Behandling: kirurgi Skivepitelcancer: Riskfaktorer är rökning och alkohol 11
Dysfagi Andra orsaker: Esofagusmotorikrubbningar Akalasi diffus esofagusspasm nutcracker esofagus Glöm inte eosinofil esofagit som är en autoimmun sjukdom i skivepitelet i esofagus Gamla patienter som inte kan nutriera sig och/eller går ner i vikt ofrivilligt och oförklarat Candidaesofagit ulcus 12 12
Dyspepsi Symptombeskrivning: Tidig mättnadskänsla (illamående), postprandiell fyllnadskänsla och obehag, sveda i epigstriet. Lång duration Alarmsymptom : viktnedgång, dysfagi, järnbristanemi, pat > 50 åå 13
Dyspepsi Differentialdiagnoser: Ulcus GERD Funktionell dyspepsi Celiaki Gallstenssjukdom Kronisk pancreatit 14
Dyspepsi Undvik begreppen gastrit och magkatarr Gastrit är en histopatologisk diagnos och går ej att koppla till kliniska symptom 15
Ulcus Epidemiologi: incidensen för Ventrikelulcus ca 2% Duodenalulcus ca 2 % Etiologi/riskfaktorer: ASA, NSAID, trombocytaggregationshämmare, antikoagulantia, alkohol, HP, hög ålder Patogenes: Skadliga faktorer > skyddande faktorer. HCl drivande. 16
Ulcus Ska patienten med dyspepsi skoperas? Olika strategier vid avsaknad av alarmsymptom : scope them all test and scope (helicobacter pylori) test and treat (helicobacter pylori) Nackdelen är en andel onödiga eradikeringskurer med antibiotikabiverkningar, resistens, kostnad för pat Hp-prevalens cohortfenomen 17
Ulcus Endoskopiverifierat ulcus VU: ALLTID biopsi, ALLTID Hp-diagnostik (75%), PPI, ASA-uppehåll, ALLTID endoskopikontroll 4-6 veckor 18
Ulcus DU: endast PPI och Hp-eradikering (90-95%) 19
Ulcus Hp-eradikering Amoxicillin 1000 mg x 2 Metronidazol 400 mg x 2 Omeprazol 20 mg x 2 1 vecka Eradikeringskontroll (gör alltid!) antigen i feces, utandningstest (PPI-uppehåll 14 d!) Serologi endast utesluta Hp 20
Ventrikelcancer Epidemiologi: 882 (766?)fall i Sverige 2009, minskar Etiologi/riskfaktorer: kost,(lågt intag av frukt och grönsaker), rökning, alkohol, Hp Behandling: EMR, kirurgi 21
Funktionell dyspepsi Diagnos: Inom rimlig gräns utesluta differentialdiagnoser Patofysiologi: störd accomodation i ventrikeln för långsam tömning visceral hyperalgesi OBS! Pat blir inte bättre av Hp-eradikering. Undvik PPI! 22
Fall Kalle, 35, söker på vårdcentralen. Sedan några veckor tillbaka i stort sett dagligen sura uppstötningar efter att tidigare i livet haft detta mer sporadiskt. I övrigt frisk, röker 10 cigaretter per dag, dricker mycket kaffe. Förnekar viktnedgång och sväljningsbesvär. Status u.a. Snabb-Hb 147. Diagnos? Handläggning? 23
Fall Agda, 75, kommer till medicinakuten på remiss från vårdcentralen där hon har sökt pga trötthet. Man tog prover och Hb var 65. Tidigare cerebral infarkt, diabetes, njursvikt. Förnekar bestämt besvär från magen. Står på Trombyl, perorala antidiabetika, ACE-hämmare, Lasix retard. I status vilopuls 78, Blodtryck 138/88. Cor, pulm, buk u.v.a. Diagnos? Handläggning? 24
Fall Olle, 53, söker på vårdcentralen. Har sedan många år upplevt besvär från övre delen av magen. Känner sig svullen om magen ffa efter stora måltider. Ingen avföringsrubbning. Cholecystektomerad pga gallstenar för fem år sedan och tycker nog att han faktiskt fått mer besvär efter det. Inga andra sjukdomar. Är försiktig med alkohol och har provat olika mer eller mindre konstiga dieter utan att bli bättre. Status, liksom rutinlab u.a. Diagnos? Handläggning? 25