1 (14) Post & Telestyrelsen Att: Torsten Löfvenholm Box 5398 102 49 STOCKHOLM Stockholm den 28 november 2003 Remissvar; Modell för att beräkna kostnadsorienterade priser i det fasta telenätet Med hänvisning till PTS inbjudan till remissvar angående den av PTS framtagna modellen för att beräkna kostnadsorienterade priser i det fasta telenätet (LRIC) ( Modellen ) får B2 Bredband AB (publ) ( Bredbandsbolaget ) framföra följande synpunkter. 1. Inledning 1.1 Bredbandsbolaget levererar bredbandstjänster till privatpersoner och företag, bland annat genom xdsl tekniken, via det av TeliaSonera innehavda accessnätet av koppar. Följaktligen omfattar detta remissvar endast Modellens påverkan på följande av de tjänster som TeliaSonera tillhandhåller inom ramen för LLUB. VDEL12 ADEL1000 V12 A1100 1.2 Tjänsterna ovan levereras på den av PTS föreslagna relevanta marknaden för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde) till konventionella abonnentledningar av metall och delat accessnät uppbyggda av metallkablar, i syfte att tillhandahålla bredbands och taltjänster. Regleringen av denna marknad utifrån Lagen om elektronisk kommunikation ( E-komlagen ) kommer att ersätta regleringen utifrån LLUB-förordningen. PTS har flera gånger, bland annat i rapporten Konkurrensen i accessnätet den 2 maj 2002, noterat att konkurrensen i det metallbaserade accessnätet är kraftigt snedvriden. Som kommer att framgå nedan menar Bredbandsbolaget att en tillämpning av Modellen i hög grad skulle riskera att öka denna snedvridning vilket innebär att Modellen skulle strida mot E-komlagens syfte.
2 (14) 1.3 I det följande kommer Bredbandsbolaget till att börja med att presentera ett antal överväganden av mer generell karaktär. Därefter kommer kommentarer att ges avseende följande sex områden: Kapitalkostnad (WACC) Annuitetsberäkning Kostnadsallokering på kopparpar Kostnadsfördelning på de stationer där samlokalisering kan ske Kostnadsnedbrytning av hel koppar Jämförelse med TeliaSonera 2. Allmänna överväganden 2.1 Enligt Bredbandsbolagets mening måste både valet av kalkylmodell och tillämpningen av denna modell alltid ha syftet med den nya lagstiftningen om elektronisk kommunikation som sin utgångspunkt. Syftet är, som bekant, att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte när det gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. De främsta medlen för att uppnå detta syfte är internationell harmonisering och tillskapande av effektiv konkurrens (prop. 2002/03:110, s 114). Vidare är avsikten med möjligheten att ålägga SMP- operatörer att kostnadsorientera sin prissättning att neutralisera en operatörs möjligheter att ta ut för höga priser eller utöva prispress eller på annat sätt motverka att effektiv konkurrens uppkommer på den aktuella marknaden. (prop. 2002/03:110, s 196). 2.2 Bredbandsbolaget uppfattar E-komlagen så att effektiv konkurrens skall skapas på marknaden för elektronisk kommunikation genom reglering av och tillsyn över de sexton olika delmarknader som PTS har föreslagit. Effektiv konkurrens, d.v.s. en konkurrenssituation utan dominerande aktörer, skall skapas på varje sådan delmarknad. 2.3 En operatör som får SMP-status anses inte ha dominerande ställning i allmänhet utan alltid på en viss definierad relevant marknad. När en SMPoperatör på en viss delmarknad skall åläggas skyldighet att kostnadsorientera sina priser får, enligt Bredbandsbolagets uppfattning, kostnaderna, i den del de inte utgörs av delade eller gemensamma kostnader med andra tjänster, endast omfatta kostnader hänförliga till den eller de tjänster som legat till grund för klassificeringen av operatören som SMP-operatör. Det är således viktigt att ovidkommande kostnader som genereras på andra marknader som SMPoperatören är verksam på, inte tas med i beräkningen. Att detta är E-komlagens utgångspunkt framgår bland annat av möjligheten för PTS att ålägga SMPoperatörer att särredovisa sina kostnader i syfte att motverka korssubventioneringar. På motsvarande sätt skall en SMP-operatör inte äga rätt att allokera en kostnad som är direkt hänförlig till en tjänst som levereras på en viss marknad till en tjänst som levereras på en annan marknad i syfte att motivera ett högre pris på denna tjänst när priset skall kostnadsorienteras.
3 (14) 2.4 Utifrån dessa allmänna överväganden vill Bredbandsbolaget anföra följande: 3. Kapitalkostnad (WACC) 3.1 Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 2 ovan framstår det för Bredbandsbolaget som uppenbart att kapitalkostnaden för en SMP-operatör måste beräknas som om operatören ifråga endast var aktiv på den relevanta marknaden (med undantag för delade och gemensamma kostnader). Mot bakgrund av detta har Bredbandsbolaget följande kommentarer angående beräkningen av kapitalkostnaden (WACC) 3.2 Riskpremium på 4,5% är för hög. Tidigare har synen varit att riskpremien bör utgöra det geometriska medelvärdet av en marknadsportfölj under en mycket lång löptid, utöver den riskfria räntan (Copeland, Koller, Murrin, Valuation, sid 276, New York, John Wiley, 1996). Dock, givet aktiemarknadens utveckling som senaste tiden hänförts till andra faktorer än riskpremium och givet att riskpremium faktiskt kan ändras över tiden, anses allmänt alltmer att riskpremium inte är en relevant guide för att uppskatta framtida utveckling. I den danska tillämpningen av LRIC sattes riskpremien till 3,75% (IT og Telestyrelsen i Danmark, Rapport om Hybridmodellen, sid 28, December 2002). I denna rapport nämndes att Dimson, March och Staunton bedömt den framåtriktade riskpremien i Danmark till 3,6%. Dimson, Marsh och Staunton anser enligt denna tankegång att riskpremium för aktier nu är betydligt lägre än tidigare, exempelvis 3,7% för Storbritannien och 3% för världsmarknaden (geometrisk basis). Enligt uppgifter som Bredbandsbolaget fått från internationella banker och andra kapitalaktörer, används numera en riskpremie på runt 3 % för Sverige. Den nivån anser Bredbandsbolaget vara relevant. 3.3 Beta ska motsvara den systematiska risken i investeringen i det fasta accessnätet för en SMP operatör i Sverige. Kapitalkostnaden ska motsvara den alternativkostnad som en investerare skulle ha om han investerade kapital i en annan verksamhet med likvärdig risk. Mot bakgrund av att SMP-operatören i Bredbandsbolagets fall kommer att ha SMP-status på marknaden för tillträde (inklusive delat tillträde) till det kopparbaserade accessnätet måste riskbedömningen göras utifrån förutsättningen att SMP-operatören skall använda kapitalet till just investering i just detta nät. Hänsyn får således inte tas till risken vid andra former av investeringar, t.ex. i infrastruktur för mobiltelefoni. Detta innebär att en tillämpning av exempelvis β- värde från en operatör där betydande del av omsättningen härrör från mobiltelefoni är direkt felaktig. En sådan tillämpning skulle i praktiken innebära att SMP-operatörens kostnader för leverans av tjänster på en annan marknad delvis vältras över på leverans av tjänster på den aktuella marknaden, vilket skulle resultera i en slags omvänd korssubventionering där SMP-operatören som ålagts att kostnadsorientera sina priser kan använda främmande kostnaderna för att höja sina priser mot grossisterna och på så sätt missgynna konkurrensen i både grossist- och slutkundsledet.
4 (14) Enligt Bredbandsbolagets uppfattning är jämförelser med β-värden från närliggande länder av intresse. Exempelvis har IT og Telestyrelsen i Danmark i sin bedömning sett på 5 års sikt och jämfört med Dow Jones Euro tele index och S&P 500 index. Dow Jones Euro tele index anger β till 0,74 0,80 (unlevered) (http://www.itst.dk/wimpdoc.asp?page=tema&objno=108972294). Denna nivå har Bredbandsbolaget även träffat på hos banker. I Danmark fastlades ett unlevered β värde på 0,8 (IT og Telestyrelsen i Danmark, Rapport om Hybridmodellen, sid 29, December 2002). Givet att investeringen avser accessnätet så borde den systematiska risken vara ytterligare lägre. I närliggande branscher med accessnät är β ännu lägre (β 0,73 el och gas, β 0,71 järnvägar; båda levered β). En nivå på β 0,7-0,8 (unlevered) förefaller realistisk för det fasta accessnätet. Med en skuldsättning (gearing) på 25% av totalt kapital blir då levered β 0,87 0,99. 3.4 Kapitalstrukturen skall motsvara den målbild som verksamheten har En verksamhet med lägre risk tenderar att tillåta en högre skuldsättningsgrad. Av samma skäl som anförts ovan skall skuldsättningsgraden beräknas för en SMPoperatör på den för operatören relevanta marknaden utan ovidkommande hänsyn till kostnader och risker på andra marknader som SMP-operatören är verksam på (med undantag för delade och gemensamma kostnader). I Bredbandsbolagets fall kommer SMP-operatörens relevanta verksamhet endast att omfatta det fasta accessnätet för en SMP operatör i Sverige. Som sådan tillåter denna verksamhet med sin ringa risknivå en betydligt högre skuldsättning än TeliaSonera som helhet. I Danmark fastlades ett kapitalstrukturen till 30-45% skuldsättning (IT og Telestyrelsen i Danmark, Rapport om Hybridmodellen, sid 30, December 2002). Intervallet på skuldsättningen bör enligt vår uppfattning vara 25 50% av totala kapitalet. Exempelvis har den italienska bredbandsoperatören Ebiscom som har accessnät, men ej är SMP, en skuldsättning 2003 på 35% av totalt kapital. Skuldsättningen kommer att öka till 48% 2004 för att sedan till 2008 reduceras till 44% (Deutsche Bank, e.biscom, Increasing estimates and target price, 17/11/2003, contact person: Federico Bruzzi t. +39 02 8637 9855).
5 (14) 3.5 Beräkning av WACC bör enligt Bredbandsbolagets uppfattning (punkt 3.2-3.4 ovan) göras enligt följande: Fixed access network for an SMP operator in Sweden Low gearing High gearing Risk free rate 4,79 4,79 Equity risk premium 3,00 3,00 Unlevered Beta 0,75 0,75 Equity Beta 0,93 1,29 Cost of equity 7,58 8,66 Debt premium 1,00 1,40 Cost of debt 5,79 6,19 Gearing 25% 50% Tax rate 28% 28% Post tax WACC 6,73 6,56 Pre-tax WACC 9,34 9,11 Mid-point 9,23 3.6 En relevant jämförelse kan göras med Norges näst största bredbandsleverantör, NextGenTel Bolaget levererar sina tjänster över xdsl (LLUB) och är inte SMP. Enligt en analysrapport är WACC för detta bolaget 10% (First Securities ASA, Pre IPO report, sid 25, 18. november 2003, contact person: Ole Petter Kjerkreit t. +47 2323 8263). Skuldsättningsgraden är 80% (E2003). En verksamhet som omfattar det fasta accessnätet för en SMP operatör i Sverige bör enligt Bredbandsbolagets uppfattning ha en lägre kapitalkostnad än NextGenTel. 4. Annuitetsberäkning 4.1 Vad avser frågan om annuitetsberäkning vill Bredbandsbolaget anföra följande: Valet att använda prisjusterad annuitetsberäkning leder till att tillgångar med positiv pristrend får lägre annuitet medan tillgångar med negativ pristrend får högre annuitet. Valet att sätta restvärde till 0 är knappast realistiskt. Även om kanalisation eller koppar sätts till en viss livslängd, så tenderar de att användas under betydligt längre tid. En SMP-operatörs nät byggs normalt upp successivt över många år. Effekten av detta är att när antal använda kopparförbindelser överstiger antalet hushåll i landet så är en betydande del av infrastrukturen redan avskriven och betingar endast ett restvärde. En justering bör således exempelvis göras för de antal kopparlinjer som fanns tillgängliga för 25 år sedan och som ännu används. De bör idag endast besitta ett restvärde och eventuellt kan en annuitet beräknas på detta restvärde. På motsvarande sätt kan core trench, access duct, access trench (ekonomisk livslängs 40 år) och poles (ekonomisk livslängd 20 år) omvärderas. LRIC modellen att bottom-up se på en ny operatör
6 (14) motsäger inte att denna hypotetiska SMP operatör bygger upp sitt nätverk under en längre period, låt oss säga 50 år. Därigenom uppstår den realistiska situationen att de tidiga investeringarna är avskrivna. 4.2 De förändringar Bredbandsbolaget föreslår är: A. Sätt ett restvärde på all passiv infrastruktur, exempelvis 10-30% B. Inventera bestånd som borde vara avskrivet idag och endast ha ett restvärde Nuvarande Coppar cable bestånd som etablerats 1977 och tidigare Nuvarande Poles bestånd som etablerats 1982 och tidigare Nuvarande Access duct bestånd som etablerats 1962 och tidigare Nuvarande Access trench bestånd som etablerats 1962 och tidigare Etc. med övriga betydande investeringar C. Inför eventuellt en annuitet på de framräknade restvärdena enligt ovan 5. Kostnadsallokering på kopparpar 5.1 Kostnadsallokeringen på kopparpar är, enligt Bredbandsbolagets uppfattning, nyckeln för ett korrekt resultat i Modellen. Kopparparet till en slutkund kan bestå av olika kombinationer enligt nedan (priser exkl. moms enligt hybrid modell). Slutkundsprodukt Slutkund betalar TeliaSonera ISP betalar TeliaSonera Total betalning till TeliaSonera Kommentar PSTN 100-100 Kund utnyttjar enbart telefoni PSTN + xdsl (LLUB) 100 70 170 Kund utnyttjar både telefoni och bredband xdsl (LLUB) 0 115 115 Kund har endast relation med ISP VOIP + xdsl (LLUB) 0 115 115 Kund använder VOIP och bredband VOIP (LLUB) 0 115 115 Kund utnyttjar enbart VOIP men ISP koppar kostnad > kunds abonnemangspris för telefoni
7 (14) 5.2 De skillnader i priser som framgår ovan förefaller inte sakligt motiverade och strider dessutom, om allokeringsmodellen skulle tillämpas, enligt Bredbandsbolagets förmenande mot syftet med den nya lagstiftningen om elektronisk kommunikation samt mot allmän konkurrensrätt. 5.3 Om exempelvis ett hushåll endast köper PSTN kommer accessnätsägaren att erhålla 100 kr (exkl. moms) för denna tjänst. Om hushållet köper PSTN av accessnätsägaren och en xdsl-tjänst av t.ex. Bredbandsbolaget kommer accessnätsägaren att erhålla 170 kr (exkl. moms) totalt, där 70 kr hänförs till Bredbandsbolaget. Om hushållet däremot endast önskar köpa en xdsl-tjänst kommer accessnätsägarens ersättning för det delade tillträdet att höjas till 115 kr, vilket naturligtvis avsevärt försämrar xdslleverantörens marginal. Konsekvensen av detta blir att xdsl-leverantören tvingas ålägga kunden en skyldighet att behålla PSTN-tjänsten. Detta sker på marknaden idag. Det framstår som uppenbart för Bredbandsbolaget att detta inte främjar konkurrensen i accessnätet eftersom konkurrensen på slutkundsmarknaden för xdsltjänster ökar till priset av att konkurrensen på telefonitjänsterna begränsas. 5.4 Vidare skulle ett åläggande på en SMP-operatör att tillämpa den föreslagna kostnadsallokering risker att skapa en situation där SMP-operatören åläggs att tillämpa en prissättning som enligt allmän konkurrensrätt förmodligen skulle utgöra missbruk av dominerande ställning, vilket knappast är lagstiftningens målsättning. 5.5 Om accessnätsägaren själv krävde av sina kunder att de, för att få köpa en xdsltjänst till ett visst pris, också köpte telefoni skulle detta, enligt Bredbandsbolaget, innebära ett konkurrensstridigt kopplingsförbehåll (se t.ex. EG-domstolens dom i mål C-333/94 Tetra Pak mot Kommissionen). Att detta tvång skapas indirekt eftersom accessnätsägaren genom sin prissättning gentemot grossisterna tvingar dessa att göra sådana kopplingsförbehåll utgör, enligt Bredbandsbolagets mening, inte ett mindre missbruk. Vidare i den mån som accessnätsägaren själv inte skulle höja sina priser för xdsl-tjänsten om telefonitjänsten sades upp skulle den föreslagna kostnadsallokeringen skapa en marginalpress som också skulle kunna innebära ett missbruk av dominerande ställning. I sitt beslut i Deutsche Telekom AG den 21 maj 2003 anförde Kommissionen att marginalpress föreligger om summan av månads- och engångsavgifterna till accessnätsägaren för tillträde på grossistnivå tvingar konkurrenterna att ta ut högre avgifter av sina slutkunder än vad accessnätsägaren tar ut av sina egna slutkunder för motsvarande tjänst (2003/707/EG avsnitt 102). I beslutet ansågs Deutsche Telekom ha, genom just marginalpress, missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för direkt tillträde till bolagets fasta telefonnät. 5.6 Bredbandsbolaget har inledningsvis påpekat att PTS flera gånger har noterat att det råder en kraftigt snedvriden konkurrenssituation i det svenska kopparbaserade accessnätet. Om den ovan föreslagna kostnadsallokeringen skulle tillämpas skulle en SMP-operatör på marknaden för tillträde till accessnätet åläggas en skyldighet att tillämpa en prissättning som verkar konkurrenshämmande. Förutom att det strider mot E-komlagen och dess syfte strider det dessutom mot EG-rätten och skulle kunna föranleda sanktioner från Kommissionen.
8 (14) 5.7 Mot bakgrund av vad som ovan anförts ansluter sig Bredbandsbolaget till vad PTS anförde i sitt förslag till prissättningsmetod den 14 november 2003, nämligen att den fördelade kostnaden för delad access helt enligt Hybrid Model skall vara lika med hälften av den fördelade kostnaden för full access. Till detta vill Bredbandsbolaget också anföra att denna kostnadsfördelning, av skäl som ovan anförts, rimligen måste kvarstå även om lågfrekvensdelen av kopparparet inte utnyttjas. Detta innebär att kostanden för delad access skall var den samma oberoende om SMP operatören levererar en PSTN tjänst över lågfrekvensdelen av kopparparet. 5.8 Om en SMP-operatör skulle åläggas att tillämpa den föreslagna kostnadsallokeringsmodellen skulle SMP-operatören åläggas att tillämpa en prissättning som i konkurrensrättsligt hänseende förmodligen skulle anses utgöra ett missbruk av dominerande ställning. PTS, som har att gynna effektiv konkurrens på marknaden för elektronisk kommunikation, skulle naturligtvis vara förhindrat att fatta ett beslut om ett sådant åläggande. 5.9 Utöver det redan anförda vill Bredbandsbolaget framföra följande: Enligt hybrid modell V.1.11, kommer priset för tjänsterna VDEL12 och ADEL1000, d.v.s. tjänster avseende delat tillträde, att anses vara ca 40% högre än nuvarande prisnivå. Det innebär en anmärkningsvärd prishöjning på en reglerad produkt. Bredbandsbolaget har gjort betydande investeringar i syfte att lansera tjänster som förutsätter tillgång till det kopparbaserade accessnätet. Förutsättningar för gjorda och kommande investeringar är, för Bredbandsbolagets del, givetvis i fara med plötsliga prisändringar. Utöver detta är det, enligt Bredbandsbolaget, inte uteslutet att PTS, vars åläggande av förpliktelser på SMP-operatörer enligt 4 kap 4 1 stycket E-komlagen skall syfta till att skapa effektiv konkurrens, är förhindrat att tillämpa Modellen på den av PTS definierade marknaden för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde till konventionella abonnentledningar av metall och delaccessnät uppbyggda av metallkablar, i syfte att tillhandahålla bredbands- och taltjänster. Den prishöjning på delad access som en tillämpning av Modellen enligt förslaget skulle innebära, skulle sannolikt omedelbart få negativa inverkningar på konkurrensen på denna marknad. 5.10 På nästa sida föreslår Bredbandsbolaget en alternativ kostnadsallokeringsmodell.
Förslag på prismodell för kopparbaserade tjänster enligt LLUB 9 (14) TeliaSonera PSTN (lågt frekvensband) Ja Nej PSTN enbart Pris: TeliaSonera pris på PSTN till slutkund Inget pris (eller relation) mellan xdsl leverantör och slutkund Ingen tjänst. Pris: 0 PSTN och xdsl (LLUB) Pris: TeliaSonera pris på PSTN till slutkund TeliaSoneras pris på delad kopparledning till ISP xdsl (LLUB) enbart. Pris: TeliaSoneras pris på delad kopparledning till ISP (samma pris som ovan) Inget pris (eller relation) mellan TeliaSonera och slutkund Nej Ja ISP xdsl (högt frekvensband) 6. Kostnadsfördelning på de stationer där samlokalisering kan ske 6.1 xdsl erbjuds i nuläget till ca 74% av den svenska befolkningen, både direkt från Telia eller som wholesale. Ett av skälen till att inte 100% av hushållen har tillgång till dessa tjänster är att marginalkostnaden per hushåll ökar oproportionerligt utanför tätorter (<10 linjer per km 2 ). För bedömning av kostnaden på det fasta accessnätet för en SMP-operatör i Sverige med syfte att prissätta kopparpriser enligt LLUB är det knappast relevant att inkludera kopparledningar som inte inom rimlig framtid kan förväntas användas för denna typ av tjänster. 6.2 Enligt Bredbandsbolaget är det inte omöjligt att en kostnadsberäkning som utgick ifrån tillhandahållande av xdsl till 100% av hushållet skulle riskera att leda till en situation med marginalpress. Som anförts under avsnitt 5 ovan uppstår marginalpress då accessnätsägaren tillhandahåller nät i grossistledet till ett pris som tvingar accessnätsägarens konkurrenter att ta ut ett högre pris för sina slutkundstjänster än vad accessnätsägaren tar ut för samma tjänst. Det är inte troligt att en accessnätsägare i sin prissättning av xdsl-tjänster skulle inkludera kostnader som man faktiskt inte har, d.v.s. kostnader för leverans av xdsl-tjänster där kostnaderna är oproportionerligt stora i förhållande till de förväntade
10 (14) intäkterna. Om accessnätsägaren i den situationen skulle tvingas tillämpa en prissättningsmodell där dessa (icke existerande) kostnader inberäknades skulle detta leda till att accessnätsägarens konkurrenter skulle tvingas sätta högre slutkundspriser på xdsl än accessnätsägarens priser, d.v.s. marginalpress skulle uppstå. 6.3 Bredbandsbolaget vill vidare understryka att marknaden för tillträde till högfrekvensbandet i det metallbaserade accessnätet är en egen marknad som håller på att födas. Tillträdet till högfrekvensbandet är sällan substituerbart med tilträde till lågfrekvensbandet. I det redan anförda beslutet Deutsche Telekom anförde Kommissionen att uppdelningen i olika marknader mellan smalbandstillträde och bredbandstillträde inte gällde för grossistmarknaderna eftersom Deutsche Telekom dittills hade erbjudit separata tjänster till sina konkurrenter i mycket ringa utsträckning (s avsnitt 63 i beslutet). Det är dock inte omöjligt att en annan slutsats skulle kunna dras redan nu på den svenska marknaden. I vilket fall är det inte omöjligt att en särskilt marknad för tillträde till accessnätets högfrekvensband inom en snar framtid kommer att anses vara en separat marknad. Ökad konkurrens på denna marknad kommer att komma slutkunderna till del i form av bättre och billigare xdsl-tjänster. Om kostnaderna för hela accessnätsägarens nät, d.v.s. även kostnaderna för de kopparpar som löper till slutkunder utanför tätorter där kostnaderna för att leverera tjänster i högfrekvensbandet alltså är oproportionerligt höga, skulle inberäknas vid beräkningen av kostnaderna för tillträde till kopparnätets högfrekvensband, riskerar utvecklingen av denna marknad att hindras, vilket missgynnar slutkunderna. 6.4 Bredbandsbolaget anser att de kopparnät som ligger utanför de installationer som erbjuds xdsl idag via TeliaSonera och wholesale inte ska inkluderas vid kostnadsbedömningen eftersom de i försumbar utsträckning kommer att tas i anspråk för denna typ av tjänster. Det kan även argumenteras att även 74% av hushållen är ett allfört stort bestånd, men det överlåter Bredbandsbolaget till andra att framföra. En möjligen acceptabel modell skulle vara att ta genomsnitt av nuvarande täckningsgrad för ADSL och TeliaSoneras planerade täckningsgrad om 3 år som approximation av de hushåll och företag som kan tänkas nås av xdsl via LLUB. 7. Kostnadsnedbrytning av hel koppar 7.1 Vad avser frågan om kostnadsnedbrytningen för hyra av hel kopparkabel vill Bredbandsbolaget anföra följande: 7.2 Bredbandsbolaget uppfattning är att vid beräkning av kostnaden för koppar skall endast direkt hänförbara kostnader för kopparkabeln från station till slutkund medtas i Modellen enligt bilaga 1. 7.3 TeliaSonera erbjuder inom ramen för LLUB operatörer att hyra kopparkabel samt s.k. delad kopparkabel i accessnätet från PDP i telestation till slutkund. För en xdsl-tjänst kan kopparförbindelsen från telestationen och ut till slutkund inte vara anslutet till annat än kopparnätet. Det är teknisk omöjlig att det finns fiber anslutet till kopparen i
11 (14) det fall en ISP hyr koppar för leverans av xdsl-tjänst enligt LLUB. Bredbandsbolaget har förståelse för att FAM har utnyttjats som ett kostnadseffektivt att bygga telefoninät. Dock är en samtidig användning av FAM och hyra av koppar från MDF inte tekniskt möjlig. 7.4 I Modellen tar PTS hänsyn till bland annat fiberanslutningerkostnader i accessnätet till och från teletstation. Enligt Bredbandsbolagets uppfattning är sådana kostnader ej relevanta vid beräkning av kostnad för hyra av kopparkabel från telestation till slutkund. 7.5 För delad ledning finns det 40 kronor per år i splitter. Denna kostnad betalar i dag Bredbandsbolaget och andra operatörer för men kostnaden tas i dag ut som en separat kostnad från TeliaSonera i form av en egen produkt. Splitter skall således inte in i beräkning av delad ledning. 7.6 I Modellen återfinns följande kostnader under excel PTS HYBRID Consolidation model v1.113 blad c_services punkt 3.2 som hämtar underlag från övriga modellen som är direkt hänförliga. I tabellen ingår även enhetspriser (underlag för beräkningen återfinns i bilaga 2). Kostnadsslag Fiber grävkostnader på Access Digging in street Hel ledning totalpris MSEK 818 som är med under grävning Digging in streets. digging in street är 818 av 3.725 kost relaterat tilll fiber grävning enligt modelli I_cost_category Hel ledning per par kr per år 98 för fiber grävkostnader Delad ledning kr per år 49 MDF 173 25 25 FAM 563 63 63 D-MUX 199 22 22 Fiber from Core 33 4 4 Access Islands 701 90 90 Splitter 40 Totalt 2,487 304 (inkl fiber 294 (inkl grävkost) grävkost)
12 (14) Enligt tabellen ovan anser Bredbandsbolaget inte att hela ledningen ska belastas med 304 kr per år, motsvarande 25,33 kr per månad. Till dessa reducerade kostnader tillkommer fördelade kostnader i form av s.k. uplift (2,1%). Därmed skulle årskostnaden för hel kopparledning bli: (1350-304) x uplift (2,1%)= 1068, eller 89 kr per månad (= 115 25,87) Motsvarande resonemang gäller även för delad ledning där kostnaden bör sänkas med 294 kr (+ uplift). Den årliga kostnaden reduceras för delad ledning reduceras från 817 till 523 konor per år. Detta skulle ge en kostnad på ca 534 kronor per år inklusive uplift eller cirka 45 kronor i månaden. (817-294) x uplift (2,1%)= 534, eller 45kr per månad (= 70 25) I Bredbandsbolagets beräkning har inte hänsyn tagits till driftskostnader hänförliga till dom lägre grävkostnaderna på fiber, eftersom en andel av dessa kostnader skulle sänka kostnaderna för kopparledningen ytterligare. 7.7 Både i motsvarande danska och engelska tillämpning av LRIC-modellen har lagts in effektiviseringspotential på driftkostnader. Sådan faktor saknas i svenska Modellen och bör därför läggas till med uppskattningsvis 3-5 % per år. 8. Jämförelse med TeliaSonera 8.1 Eftersom Modellen är endast delvis baserad på TeliaSonera input anser Bredbandsbolaget det som nödvändigt att relatera de beräknade kostnadsnivåerna med de av TeliaSonera redovisade. Bredbandsbolaget gjorde en snabb jämförelse.
13 (14) Hybrid Model TeliaSonera 2002 Telia networks 2002 Property plant and equipment Equipment 56 172 49 088 Equipment 87 479 Core network 3 325 Access network 10 771 Co-location and other opex 57 Yearly opex 14 152 16 173 Comment Only networks in Sweden The whole group incl. Mobile Includes international operations 8.2 Det framgår med tydlighet att tillgångarna är häftigt övervärderade enligt modellen. Equipment capex på 87 miljarder kronor överstiger property, plant & equipment för hela koncernen med 56%. Vidare är den totala kostnadsnivån nästan i nivå (88%) med den av Telia networks redovisade för alla länder. 8.3 Vår konklusion av ovanstående är att en reglerad ersättning enligt LLUB till TeliaSonera enligt modellen skulle riskera att skapa en situation där TeliaSoneras konkurrenter subventionerar TeliaSonera. Alternativt kan en orimligt hög prissättning på LLUB medföra att denna marknad aldrig utvecklas och ett SMP operatören behåller / säkrar sin dominerande position på marknaden. 8.4 Vidare vore det anmärkningsvärt om större ändring i pris på LLUB produkter inte återföljs av krav på motsvarande förändringar (initierade från PTS sida) i pris på relaterade TeliaSonera produkter som Månadsabonnemang till privatkund är i dag 100 kr/mån (ex moms). Enligt Modellen skall kostnaden vara 128 kr/mån (ex moms) (POTS). Dessutom tillkommer administrationskostnader och kundsupport på ca 20 kr/ mån (ex moms). Wholesalepriser till operatörer som Tele2, Spray, Glocalnet etc.
14 (14) 9. Sammanfattning 9.1 Sammanfattningsvis menar Bredbandsbolaget att valet av och utformning av en kostnadsmodell för att beräkna kostnadsorienterade priser alltid måste ha målet med den nya lagstiftningen om elektronisk kommunikation i sikte. Det i lagen föreskrivna medlet för att nå de uppsatta målen är skapandet av effektiv konkurrens. 9.2 Modellen skulle, om den skulle tillämpas, riskera att i många fall missgynna istället för att befrämja effektiv konkurrens på marknaden för tillträde till det kopparbaserade accessnätet. Detta skulle bland annat kunna ske om, såsom föreslås, kapitalkostnaden baseras på en i jämförelse för hög riskpremie och på en alternativkostnad där jämförelsen inte görs med en investering med likartad risk utan med högre risk (t.ex. investering i infrastruktur för mobiltelefoni). 9.2 Framförallt riskerar konkurrensen i accessnätet att missgynnas om PTS i Modellen inte tillräckligt beaktar de konkurrensrättsliga problem som är förknippade med tjänsten delat tillträde till accessnätet. I Modellen skapas möjlighet, vid den praktiska tillämpningen, för en SMP-klassad accessnätsägare att begränsa konkurrensen på slutkundsmarknaden för xdsl-tjänster genom att vältra över kostnader hänförliga till kopparnätets lågfrekvensband, både genom att inkludera icke existerande kostnader för högfrekvensband i glesbygd (där endast lågfrekvenstjänster levereras) och genom att låta grossister betala ett högre pris för tillträde till högfrekvensbandet om lågfrekvensbandet är outnyttjat. 9.3 PTS har själv tidigare konstaterat att konkurrensen i accessnätet är kraftigt begränsad och att ett åtgärdande av denna snedvridning är av yttersta vikt för att skapa effektiv konkurrens på marknaden för elektronisk kommunikation. Enligt Bredbandsbolaget vore det därför olyckligt om LRIC-metoden tillämpades på föreslaget sätt, eftersom det mesta pekar på att konkurrensen i accessnätet skulle försämras ytterligare. B2 Bredband AB (publ) Fredrik Helgesson Lars-Åke Norling