Kursplaner för Södermalms skola



Relevanta dokument
Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

K U L L T O R P S S K O L A

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Lokal planering år 1-3

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås.

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi...

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5

Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

ARBETSPLAN MATEMATIK

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Västerhejde skola. Namn:

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Mål årskurs 4, vårterminen 2013

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Kriterier i år 4. Ht-10. Svenska

Svenska Läsa

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Moderna språk Musik Biologi...

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Lokala arbetsplaner Stoby skola

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Vad jag ska kunna! Åk 2

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Pedagogisk planering Svenska åk 2

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Kursplan i svenska Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Checklista för mål till utvecklingssamtalet

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Bild. Kravnivå Beskrivning Exempel

Södervångskolans mål i matematik

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset

Förslag den 25 september Fysik

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Bild Förskoleklass

Förskoleklassens verksamhetsplan

Kursplan för musik i grundskolan

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Mina omdömen och IUP skolåren 1-3

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Idé och formgivning Skolan strävar efter att eleven:

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER ENGELSKA SKOLAN NORR

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Hösten Våren 2016

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Svenska mål och kriterier

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Arbetsplaner för förskoleklasserna

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Transkript:

Kursplaner för Södermalms skola Inrättad 7/11-2006 Södermalms skola Neptunigatan 16 Telefon: 060-19 89 42 Fågelgränd 35 Telefon: 060-17 62 71 852 35 Sundsvall

Kursplan Fysik Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1-3 Kunna de vanliga väderbegreppen samt innebörden i dessa (molnigt, regnigt, åska etc). Kunna de vanligaste vädersymbolerna på en väderkarta. Kunna avläsa termometern. Kunna redogöra för hur vår tideräkning styrs av jordens förhållande till solen och månen, solens betydelse för jordens liv och dess skadeinverkningar. Veta att jorden är en av planeterna i ett solsystem. Veta att vår sol är en stjärna kring vilken alla planeterna i vårt solsystem kretsar Årstidernas koppling till jordens rörelse kring solen. Veta att det finns elektricitet i vägguttagen och hur man på ett säkert sätt handskas med elektriska apparater. Nivå: År 4-5 Kunna magnetens egenskaper och hur den används, till exempel magnetens två ändar, vilka ämnen som fastnar på magneten, hur man kan göra saker magnetiska, kompassens funktion, elektromagnetens funktion. Kunna att luft är något, vad det består av och dess egenskaper. Få kunskaper om meteorologi, kunna avläsa termometrar, barometrar och regnmätare. Veta hur regn, snö och hagel bildas. Kunna vad ljud och toner är, till exempel hur en stämgaffel fungerar, att ljud kan ledas, studsa och lagras, örats funktion. Kunna ljusets egenskaper, till exempel varför man ser, att ljus går rakt fram, hur ljus studsar mot olika ytor, hur ljusets bryts, linsens och ögats funktion, regnbågens färger. Kunna enkla säkerhetsregler för el i vardagsmiljön. Ange betingelserna för att en lampa ska lysa. Veta något om våra vanligaste energikällor och dess betydelse.

Kursplan Kemi Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1-3 Sortera (systematisera) olika material/ting utifrån olika egenskaper som färg, form, yta etc. Kunna vattnets olika former; fast, flytande och gas. Kunna beskriva, jämföra, sortera och ordna ämnen efter egenskaper. Nivå: År 4-5 Veta vad stelning, kondensering, avdunstning och kokning är. Kunna vattnets kretslopp. Veta vad ytspänning, densitet, lösningar och blandningar är. Veta något om värme och dess egenskaper, till exempel att varm luft, vatten och metaller tar större plats än kall, termometern funktion, att värme kan spridas genom ledning, strömning och strålning, varför det börjar brinna, brandsäkerhet. Veta att luft är något, vad det består av och dess egenskaper.

Kursplan Biologi Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1-3 VÄXTER Kunna namnge de vanligaste odlade växterna som tulpan, krokus, påsklilja, snödroppe och scilla. Kunna att träden delas in i barrträd och lövträd samt namnen på de vanligaste träden såsom björk, tall, gran etc. Även att känna till några produkter vi får från träden. Kunna namnen på de vanligaste vilda blommorna i vår närhet såsom kamomill, maskros, mjölkört, prästkrage, blåklocka, smörblomma, viol, vitsippa, blåsippa, brännässla, tussilago, liljekonvalj och renfana. Kunna svampens delar och namnen på några svampar. DJUR Kunna namnen på de vanligaste husdjuren (till exempel ko, häst, får, gris) och några produkter som vi får från djuren (till exempel mjölk, kött) Kunna namnen på våra vanligaste småkryp och insekter såsom daggmask, skalbagge, spindel, gråsugga, fluga, mygga, nyckelpiga, snigel, snäcka, fjäril, humla, bi etc. Namnge och känna igen några av våra svenska däggdjur såsom räv, älg, ekorre, igelkott, mus etc. Veta vad ett däggdjur är samt vad begreppet rovdjur och växtätare innebär. Namnge och känna igen olika fåglar. Veta att det finns flyttfåglar och stannfåglar. Veta hur olika fåglar och djur kan bo. Känna till och kunna namnge några av våra vanligaste fiskar, till exempel abborre, mört, gädda och lax. MÄNNISKOKROPPEN Kunna namnge olika kroppsdelar. Kunna namnen på våra olika sinnen samt de organ som är kopplade till respektive sinne. KRETSLOPP Kunna grunderna i allemansrätten Kunna förstå hur en enkel näringskedja fungerar och rita en sådan.

Nivå: År 4-5 VÄXTER Kunna örtens uppbyggnad med rot, stam/stjälk, blad och blomma. Kunna blommans olika delar med kronblad, foderblad, ståndare och pistill. Veta vad en växt behöver för att leva. Känna till olika sätt som växter fortplantar sig på. Känna igen och namnge ett antal av de vanligaste förekommande växterna och träden inom olika naturområden, till exempel äng (exempel; prästkrage), sjö (exempel; näckros), skog (exempel; mossor, lavar) och den odlade marken (sädesslagen). Kunna ge exempel på vad råvaran trä kan användas till. Kunna namnen på några fridlysta växter. Känna igen och namnge en del växter, vilda och odlade, i Norden och övriga Europa. DJUR Veta vad som kännetecknar ett däggdjur. Kunna något om samhällsbyggande insekter, till exempel myran. Kunna namnen på några fridlysta och utrotningshotade djur. Känna till fågelns och fiskens uppbyggnad. Kunna något om var våra flyttfåglar befinner sig på vintern. Känna igen och namnge ett antal av de vanligaste djuren inom olika naturområden. Kunna beskriva livscykeln i stora drag hos några av våra vanligaste arter, till exempel fisk, insekt och groddjur. MÄNNISKOKROPPEN Känna till olika organ och dess funktioner, till exempel mage/tarm- matsmältning, lungor, andning och blodomlopp. Veta kroppens förändringar under puberteten. Kunna grundläggande ABC. Kunna grundläggande fakta om människans fortplantning, födelse, åldrande och död. Veta hur alkoholen och tobaken påverkar kroppen och omgivningen. KRETSLOPP Veta vad allemansrätt och naturvett innebär. Kunna en del om vattnets betydelse och kretslopp samt vad som menas med grundvatten. Veta hur växter och djur inom olika naturområden är beroende av varandra och påverkar varandras levnadsförhållanden. Känna till något om hur växter och djur är anpassade för att överleva kyla och torka. Kunna något om hur människan har påverkat naturen och hur en förändring ständigt pågår samt hur detta påverkar växt och djurliv, till exempel miljöförstöring, genförändrade grödor etc. Kunna fotosyntesen.

Kursplan Teknik Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1-3 Använda sin fantasi och sina egna erfarenheter för att skapa och utveckla idéer. Kunna sätta ihop olika material och delar på enkla sätt, till exempel bygga med lego, klippa och klistra i papp. Kunna använda enkla handverktyg, till exempel en sax. Undersöka och använda olika material för att formge och göra konstruktioner, till exempel kapplastavar, naturmaterial och bokstavsinlärning. Använda material, verktyg och utrustning på ett säkert och ofarligt sätt. Studera och beskriva saker i vardagen och varför människor använder och behöver dem. Veta att ett system är hopsatt av delar, som är kombinerade tillsammans för ett gemensamt syfte. Veta skillnaden mellan naturliga och konstgjorda material. Förstå att det inte finns hur mycket material som helst och att man måste göra ett val, välja, sortera och undersöka de material som finns till hands. Använda energikällor som behövs för att saker ska röra sig eller fungera. Testa egenbyggda saker. Nivå: År 4-5 Påverka och bearbeta olika material. Pröva vad olika material tål. Kunna hopfoga, både permanent och isärtagbart. Kunna utvärdera egna arbeten, både utseende och funktion. Kunna modifiera och utveckla egna arbeten. Kunna gå från idé till konstruktion via inhämtning av information, diskussioner, rita skisser, välja material, välja verktyg, utrustning och göra modeller. Använda olika energikällor, till exempel lufttryck, batteri, ballonger, gummiband. Kunna enkel mekanik för att överföra rörelse. Använda mekanik för att ändra en rörelse till en annan. Upptäcka att olika material har olika användning. Kunna välja och använda olika verktyg och utrustning.

Kursplan Musik Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1-5 Musik är en del av vårt kulturarv och den påverkar oss alla från vaggan till graven. Den finns runt omkring oss i alla möjliga olika sammanhang. Den skapar ofta lust och välbefinnande. Musiken är ett socialt redskap och är en källa till glädje, som bidrar bland annat till att skapa en samhörighetskänsla. Den bör tas tillvara i även andra skolämnen. Musiken har ett nära släktskap med matematiken, då begrepp som takt och rytm samt ackord och tonart är matematiskt definierade. Detta kollektiva välbefinnande och delaktighet får vi genom att musicera och sjunga mycket gemensamt och att stimulera elevens egen kreativitet och personlighetsutveckling. Lusten väcks då vi får träna att känna olika takt och rytm och att sjunga. Att känna att det är roligt med musik och att sjunga. Det stimulerar både vår fantasi och mod. Henry van Dyke uttryckte det så här: Skogen skulle vara mycket tyst Om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst Uppnåendemål efter år 5 Eleven skall kunna delta i unison sång och enkla former av melodi, rytm- och ackordsspel samt föra samtal kring musicerandet. individuellt och tillsammans med andra kunna skapa musik i elementära former, förstå och använda begrepp som melodi, ackord, puls, och taktart i olika uttrycks- och gestaltningsformer. vara medveten om och kunna reflektera kring musikens funktioner och varierande uttryck i dagens och gångna tiders samhällen.

TEORI SÅNG SPEL/SKAPANDE RÖRELSE LYSSNING Skolår 1 Rytmer Tempo Puls Ur svenska sångskatten Även nyskriven barnvisereportear Bevara vår gamla sångtradition Klapprytmer Rytminstrument Samspel Talkörer och ramsor Rörelsesånger Sånglekar Programmusik Orientering om klassisk musik och kompositörer Skolår 2 Rytmer Notvärden Tempo Puls Tonhöjd Ur svenska sångskatten Bevara vår gamla sångtradition Klapprytmer rytminstrument samspel Lek med ljud (collage) Danslekar Traditionella sångdanser Programmusik Orientering om klassisk musik och kompositörer Skolår 3 Skolår 4 Rytmer Notvärden Tempo Puls Tonhöjd Rytmer Notvärden Tempo Puls Tonhöjd Visor från främmande länder Kanon stämsång Visor från främmande länder Kanon stämsång Klapprytmer Rytminstrument Samspel Klangspel Pardanser Kulturella danser Olika stilar och epoker Skolår 5 Instrument Visor med engelsk text Kanon enkel kör Enkla ackordspel på gitarr Bas Keyboard Trummor Egen vald musik Instrument

Kursplan Samhällskunskap Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1 Majoritetsbeslut/klassråd elevråd. Skolans regler. Känna till trafikregler. Barnkonventionen (Tips: Tjosan Hejsan). Känna till allemansrätten. Aktuella samhällsfrågor/händelser. Nivå: År 2 Barnkonventionen. Barn i världen. Biblioteket. Klassråd/elevråd. Etiska samtal och konflikthantering. Service av samhället brandkår, polis, sjukvård etc. Känna till trafikregler och märken. Aktuella samhällsfrågor/händelser. Känna till allemansrätten. Nivå: År 3 Klassråd/elevråd. Kunna följa trafikregler. Veta vad allemansrätten innebär. Lokala näringar - Ortviken, Akzo Nobel, Kubal med flera. Offentlig service och hur den bekostas. Aktuella samhällsfrågor/händelser.

Nivå: År 4 PRAO. Barn i världen - livsvillkor (Tips: Världens barns pris). Samer. Media och källkritik. Trafikregler och trafikkunskap (Tips: Motormännen). Pengar och dess värde - ekonomi (Tips: Sims 1, civilization). Aktuella samhällsfrågor/händelser. Nivå: År 5 Jämföra egna livsvillkor med andras. FN, Röda korset med flera som arbetar med att förbättra för människor. Allmänna val. Förstå hur egna och andras handlingar påverkar till exempel vår miljö. PRAO. Aktuella samhällsfrågor/händelser (Tips: Nutidsorientering).

Kursplan Religion Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1 Högtiderna - Jesu liv. Etiska diskussioner (Tips: Sunnanäng, Bröderna Lejonhjärta (liv - död)). Nivå: År 2 Skapelseberättelser (jmf Big Bang). Gamla Testamentet. Jesu liv vid jul och påsk. Etik. Nivå: År 3 Nya Testamentet Jesu liv. Känna till varför vi firar högtider. Etik. Nivå: År 4 Asatro. Kristendom (katolicism och religioner i Sverige samt traditioner). Övergången mellan asatro och kristendom. Etik. Nivå: År 5 Reformationen (katolicism protestantism). Martin Luther. Etik. Världsreligioner (Islam, Hinduism, Buddism, Judendom Anne Frank: 2: a Världskriget).

Kursplan Geografi Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1 Närområdet. Skolvägen. Kartkunskap - färgers betydelse på kartan. Sundsvallsområdet (Tips: klass hem karta, familjens geografiska rötter). Uppskatta avstånd. Huvudstad Stockholm. Väder sol, regn etc. Årstider undersökande aktivitet (ej varför). Nivå: År 2 Rita egna kartor klassrummet, skolan (Tips: skattkartor skolan eller låtsas, svartvita kartor att färglägga själva). Kompass/vädersträck. Sundsvall Stockholm avstånd (långt borta/nära). Kommunen/r. Hur man bor i andra länder, jmf med Sverige. Väder moln, varför regnar det? Vattnets kretslopp. Nivå: År 3 Medelpad avstånd, ortkunskap, lägen, karta. Inlandsisens förändringar på landskapet (Norra och Södra Berget). Landhöjningar förändringar på landskapet, Selångersån. Vulkaner Alnön. Bergveckning. Invandring, svedjebruk. Nordiska länder.

Nivå: År 4 Kartan avstånd, olika lägen. Landskapen i Sverige samt landskapstyper. Skala, mil, förminska, förstora. Vädersträck/kompass. Årstider jordaxel, vinter och sommarsolstånd etc., jordgloben. Länderna i Norden namn, läge etc. Nivå: År 5 Via Norden ut i Europa EU. Världskartan lägen, avstånd. Tidszoner. Människan och miljö naturkatastrofer, levnadsmiljö.

Kursplan Matematik Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: Förskoleklass Taluppfattning 0-10 Ordningstal 1-10 Känna igen lägesord Se mönster Känna igen höger och vänster Känna igen cirkel, kvadrat, rektangel, triangel Känna igen veckans dagar i ordningsföljd Enkla problemlösningar Nivå: År 1 - Taluppfattning 0-100 Huvudräkning inom 1 10 Addition utan tiotalsövergångar Subtraktion utan tiotalsövergångar Tiokamraterna Kunna lösa öppna utsagor Känna till udda och jämna tal Känna till pengar upp till 100 - Kunna namnge de matematiska symbolerna + - = < > Kunna berätta en räknesaga muntligt

Veta vad addition och subtraktion betyder Kunna göra mönster med geometriska figurer Kunna klockans heltimmar och halvtimmar Nivå: År 2 Taluppfattning 0 1000 Veta hur positionssystemet är uppbyggt med ental, tiotal, hundratal Räkna 5-hopp, 10-hopp upp till 100 Addition med tiotalsövergångar Subtraktion med tiotalsövergångar Känna till begreppen för längd, mm, cm, dm och m Känna till begreppen för volym, dl och l Känna till begreppen för vikt, hg och kg Upprepad addition 0 20 Dela lika 0 50 Kunna skriva en räknesaga Växla pengar 1-20 Kunna namnge kvadrat, rektangel, cirkel, triangel Kunna klockans kvart i och kvart över Kunna namnge årets månader i rätt följd

Nivå: År 3 Taluppfattning 0 2000 Veta hur positionssystemet är uppbyggt med ental, tiotal, hundratal och tusental Skriftlig huvudräkning med addition, ental och tiotal Skriftlig huvudräkning med subtraktion, ental och tiotal Kunna multiplikationstabellen 0-5 Kunna mäta i mm, cm, dm och m Väga i gram, hektogram och kilogram Mäta i cl, dl och l Kunna avläsa en termometer Skriva en räknesaga med addition och subtraktion Kunna avläsa ett stapeldiagram Kunna dela i hälften, tredjedelar, fjärdedelar och femtedelar Växla pengar 1-100 Kunna använda miniräknaren för addition och subtraktion Veta vad som menas med division och multiplikation Kunna hur många dagar, veckor och månader det går på ett år Kunna ange ett klockslag på två sätt Kunna ange datum på två sätt

Nivå: År 4 Taluppfattning 0-10 000 Addition: tiotals-, hundratals-, tusentals- och tiotusentalsövergångar Algoritmräkning med addition Subtraktion: : tiotals-, hundratals-, tusentals- och tiotusentalsövergångar Algoritmräkning med subtraktion Kort division Överslagsräkning Skriftlig huvudräkning med ental, tiotal och hundratal och tusental Kunna multiplikation tabellen 0-10 Jämföra och uppskatta längder i mm, cm, dm och m Kunna använda miniräknaren till alla de fyra räknesätten Kunna visa skriftligt hur man löst ett problem Noggrannhet; alltid använda linjal, sudd, göra marginaler och använda sig av rutorna i räknehäftet. Räkna ut omkretsen av rektangel och kvadrat Kunna omvandla sekunder, minuter, timmar Klockan, analog och digital tid

Nivå: År 5 Taluppfattning för naturliga tal Dubbelsiffriga tal i alla räknesätt ex 12 12 Kunna multiplikation med minnessiffra Division med rest Algoritmer i alla fyra räknesätten Kunna mäta volymen Kunna mäta vinklar Kunna mäta massa i g, hg, kg Kunna omvandla mm, cm, dm, m, km, mil Kunna omvandla g, hg, kg, ton Kunna omvandla cl, dl, l Enkla tal i bråk- och decimalform Kunna beräkna medelvärde Kunna använda skalor för att tolka ritningar och kartor Kunna jämföra och uppskatta längder i km och mil Kunna tolka tabeller, rita och tolka diagram Skriftligt kunna redogöra för en uträkning Kunna mäta arean av kvadrat, rektangel och triangel Kunna bestämma tidsskillnader

Kursplan Bild Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 3 METODER OCH TEKNIKER: Prova på olika tekniker t.ex. att måla med svamp, frottage, marmorering samt att skissa med blyertspennor. Känna till papier-maché. Kunna använda olika material, metoder och tekniker. Känna till grundfärgerna. Känna till färgtoncirkeln. Prova på att blanda färger. GESTALTNING: Prova på att producera mycket enkla kroppar. Producera bilder till egna berättelser. REFLEKTION: Besöka en utställning och samtala omkring den. Bli medveten om olika former av reklam samt dess förekomst och påverkan (till exempel Pokemon). FÖRSLAG TILL KULTURKÄNNEDOM: Titta på och diskutera tidiga kulturers bilder (ex forntiden). Nivå: År 4 METODER OCH TEKNIKER: Prova på olika tekniker t.ex. collage och mosaik. Använda formbara material (till exempel gips, lera, trolldeg etc.). Använda olika målningstekniker. Kunna vårda det material man använder i bild. GESTALTNING: Öva på ansikte och kroppens proportioner genom att se och rita, göra enkla perspektivövningar. Känna till begreppet varma och kalla färger samt göra bilder med dem. Prova på att jobba med reklam (till exempel film, radio eller affischer). Kunna använda närmiljön i sitt bildskapande.

REFLEKTION: Samtala om reklam och layout. Öva sig i att prata om egna och andras bilder. Kunna bedöma om en bild skildras i nutid eller dåtid. FÖRSLAG TILL KULTURKÄNNEDOM: Konstvandring i staden (till exempel drakarna). Besöka en utställning, välja ett verk samt motivera sitt val. Få kännedom om svenska konstnärer och deras verk. Nivå: År 5 METODER OCH TEKNIKER: Prova på akvarellmålning. Känna till gråtonskalan samt prova på ritkol. Fördjupa sina kunskaper om metoder och tekniker. Kunna penselteknik. GESTALTNING: Öva på ansiktets och kroppens proportioner genom att se och rita. Rita perspektivbilder. Öva på att göra layout. Fördjupa sina kunskaper i färglära utifrån färgtoncirkeln. Fritt skissa en kropp med lämpliga proportioner. Kunna förstora en bild. Framställa en bild med hjälp av skiss och skuggning. Prova på att jobba med reklam riktad mot en specifik målgrupp. REFLEKTION: Kunna tolka känslor och stämning i en bild. Samtala om perspektiv. Utforska seriernas värld och uttryck i dessa. Samtala om layout. Kritiskt granska varandras reklam (till exempel budskap). Samtala om budskapet i reklam (till exempel könsroller, vem man vänder sig till etc.). FÖRSLAG TILL KULTURKÄNNEDOM: Konstvandring i staden (till exempel offentlig konst). Besöka en utställning (se år 4). Få kännedom om några utländska konstnärer och deras verk.

Kursplan Engelska Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1-5 ÅR LÄSA SKRIVA TALA LYSSNA/FÖRSTÅ 1 Färger Engelska sånger Siffror 1-10 Mycket enkla ord Sjunga engelska sånger Mycket enkla instruktioner Djur Hälsningsfraser 2 Klassrumsord Siffror 11-20 Rim och ramsor Hälsningsfraser 3 Enkla ord med bildstöd Enkla ordbilder Enkla meningar (ex It s a -.) 4 Enkla texter, instruktioner och beskrivningar Korta sammanhängan de berättelser 5 Texter i läroböcker Enkla barnböcker Enkla ord Enkla meningar Glosor, meningar och enkla texter Enkla meddelande n, brev och berättelser Mat och dryck Kläder Kroppsdelar Familjen Väder Veckodagar Högtider Enkla verb Enkla dialoger Alfabetet Enkel dialog Svara på enkla frågor Berätta om sig själv Tala inför grupp Reflektera över den egna inlärningen Utvärdera och dokumentera den egna inlärningen i IUP: n Svara med hela meningar Ställa enkla frågor Berätta om andra Enkla ord och fraser Ord och fraser Enkla berättelser (TV, film, CD e dylikt) Enkla texter, instruktioner och beskrivningar Enkelt tal Enkla filmer (ex Muzzy) Längre texter och instruktioner Enkla filmer (ex Ghost Hunter)

Enkla texter som anknyter till andra skolämnen Realia: Något om vardagslivet och sevärdheter i engelsktalande länder Enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra och på egen hand Tema Föra ett enkelt samtal om vardagliga och bekanta ämnen Realia Redovisa tema Genomgångna moment repeteras ytterligare för att överinlärning ska ske. För varje år har därför endast de NYA momenten lagts till i ovanstående kursplan.

Kursplan Idrott och hälsa Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 ÄMNETS KARAKTÄR OCH UPPBYGGNAD Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på egna villkor. Grundläggande är ett hälsoperspektiv som innefattar såväl fysiskt och psykiskt som socialt välbefinnande. Nivå: Förskoleklass- År 2 MOTORIK Samverkanslekar. Bollövningar. Kondition/styrka. Balansövningar. Grovmotoriska övningar, till exempel kullerbyttor, åla, krypa, klättra, hoppa etc. Rörelse till musik. Bekanta sig med gym, redskap. Kropps- och rumsuppfattning. Uppvärmning/stretchning. HÄLSA OCH HYGIEN Alltid duscha efter idrottslektioner samt förstå varför. Känna till sambandet mellan motion/träning, kost, sömn/vila, xxxxx och inlärning. Stressförebyggande åtgärder, till exempel massage, avslappning, yoga. Vårda sin kropp och skapa en lugn atmosfär, till exempel en lugn måltidsmiljö. Någon form av fysisk aktivitet under skoldagen varje dag. Prova på andra former av rörelse, till exempel promenader och röris. Utevistelse. Sträva mot att promenera (mer) till olika aktiviteter. Kläder efter väder och aktivitet. Konflikthantering enligt Islandsmodellen. EQ Emoxxxx Kunna larma 112. Första Hjälpen.

Nivå: År 3-5 MOTORIK Se Nivå: F-2, men med ökad svårighetsgrad. Dans. HÄLSA OCH HYGIEN Se Nivå: Förskoleklass- År 2. Ergonomi, kunna lyfta rätt. Vara medveten om olika skaderisker och hur skador kan undvikas. Inblick i beroendeframkallande medels inverkan på hälsan. Kännedom om faran att träna med en infektion i kroppen. Inse vikten av skydd vid olika idrotter/aktiviteter för att minska skaderisken. Nivå: Förskoleklass IDROTTSAKTIVITETER Bollspel. Friidrott. Utomhusaktiviteter, till exempel skidor, skridskor. Förstå och respektera enklare regler. Kunna hitta och orientera sig i närmiljön. SIMNING Förskoleklass har ej simning. Nivå: År 1-3 IDROTTSAKTIVITETER Se Nivå: Förskoleklass, men med ökad svårighetsgrad. Skidor. Skridskor. Nivå: År 4 IDROTTSAKTIVITETER Se ovan. Kunna orientera sig i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel. Kunna dribbla, skjuta, passa, ta emot i de olika bollsporterna. Delta i spel och följa reglerna.

Nivå: År 5 IDROTTSAKTIVITETER Se Nivå: År 4. Fördjupade kunskaper i de olika idrottsgrenarna. Nivå: År 1 SIMNING Vattenvaneövningar, till exempel glida i vattnet, undervattensövningar. Bröstsimundervisning, bentag, glada fötter, liksidiga bentag. Nivå: År 2 SIMNING Se ovan. De simkunniga: överkurs som crawl, ryggsim etc. Simma med flytväst. Nivå: År 3 SIMNING Se ovan. Islivräddning. År 1-3 ansvarar kommunens simlärare för simundervisningen. Nivå: År 4-5 SIMNING Kunna simma 200 meter. Kunna simma 50 meter ryggsim. Hoppa i och få huvudet under vatten, simma 5 meter under vattnet. Plocka upp en ring på valfritt djup. Hantera xxxxx (skolan). År 4-5 ansvarar idrottsläraren för simundervisningen.

Nivå: Förskoleklass- År 5 FRILUFTSLIV Ge barnen upplevelser i skog och mark. Kännedom om allemansrätten. Värna om sin miljö inne/ute, städdagar, ansvarsområden. Kännedom om lämplig klädsel för uteliv. Skapa intresse för djur och natur i samarbete med klasslärarna. Utöver ovanstående så har vi följande aktiviteter årligen på skolan; - Södermalmsruset - Skoljoggen - Frilufts- och hälsodagar under både höstterminen och vårterminen Uppnåendemål efter år 5 Eleven skall Behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik. Kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. Kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel. Ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten. Känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan. Ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas.

Kursplan Svenska Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: Förskoleklass Vi vill göra barnen språkligt medvetna. En förberedelse för att lära sig läsa och skriva. Vi arbetar med: Rim och ramsor. Att utveckla ordförståelsen. Att uttrycka sig och berätta så att andra förstår. Att lyssna och återberätta. Meningar och ord, motsatsord, sammansatta ord, långa och korta ord. Stavelser och språkljud. Nivå: År 1 LÄSA Läsa text med ljudenligt stavade ord med läsförståelse. SKRIVA Kunna skriva enkla texter med avstånd mellan orden. Kunna skriva ljudenligt stavade ord. Veta vad alla bokstäver heter, hur de låter och skrivs. TALA Kunna vänta på sin tur. Våga berätta egna vardagliga händelser. Kunna delta i samtal i liten grupp. LYSSNA Kunna lyssna på berättelser och sagor. Kunna ta en enkel instruktion. Kunna följa en uppmaning. Nivå: År 2 LÄSA Läsa enklare texter med god förståelse och flyt i läsningen. Läsa dubbelteckning och ljudstridigt stavade ord.

SKRIVA Skriva en enkel text med sammanhang. Kunna förstå användningen av stor bokstav och punkt. TALA Muntligt berätta så att innehållet blir begripligt för åhöraren. LYSSNA Lyssna till andras berättelser. Instruktion i grupp. Nivå: År 3 LÄSA Kunna läsa enkel text med så god förståelse att eleven utifrån den kan reflektera över innehållet och dra egna slutsatser. Kunna läsa och förstå en instruktion. Kunna använda ordlista. SKRIVA Kunna skriva egna texter i form av brev, berättelser, dikter, sagor och faktatexter. Kunna använda stor bokstav och punkt. Skriva frågor till egna texter. Känna till substantiv, verb och adjektiv. TALA Kunna redovisa inför en grupp. Delta aktivt i klassråd. Kunna berätta en enkel text med röd tråd. LYSSNA Kunna lyssna koncentrerat på varandra i grupp. Nivå: År 4 LÄSA Läsa barn och ungdomsböcker och utifrån dessa reflektera över innehållet. Läsa högt inför en grupp. Kunna använda ordlistor, uppslagsböcker, dator och faktaböcker för att nå kunskap. Kunna läsa svårare texter med flyt.

SKRIVA Skriva en text uppdelad i stycken och använda olika skiljetecken. Kunna bearbeta och renskriva texter utifrån egen värdering och andras råd. Ha fördjupad kunskap i språklära (substantiv, verb och adjektiv) samt de olika skrivreglerna. Ha fördjupad kunskap i rättstavning såsom dubbelteckning, ljudstridig stavning, motsatsord, synonymer, sammansatta ord, avstavning, släktord och främmande ord. Kunna använda dator som hjälpmedel. Kunna använda e- mailadress och följa etiska regler. Känna till vad källgranskning innebär. TALA Kunna redovisa en faktatext inför klassen. Berätta ett händelseförlopp i logisk tidsföljd. Våga uttrycka en åsikt i en diskussion. Hålla sig till ämnet. LYSSNA Kunna lyssna aktivt på varandra i storgrupp och delta aktivt i samtal, elevråd, klassråd och diskussioner. Nivå: År 5 LÄSA Läsa högt med inlevelse och flyt. Förstå och reflektera över det lästa, läsa mellan raderna. Följa skriftlig instruktion. SKRIVA Kunna skriva texter med olika syften och sammanhang. Kunna skriva texter med varierat ordval och med tydlig handstil så att mottagaren förstår. Kunna ordklasserna substantiv, verb och adjektiv. Kunna stava de vanligast förekommande orden i det svenska språket. TALA Delta i en diskussion och argumentera för en egen ståndpunkt. Våga ställa frågor i grupp. Redovisa en text levande (ej läsa innantill). LYSSNA Lyssna på kamraters framträdanden och kommentera.

Kursplan Slöjd Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1-5 SLÖJDPROCESSEN Idé Nya uppslag och idéer Planering Värdering av arbetsinsats och resultat Genomförande Produkt och Resultat

Nivå: År 3 Nationella kursplanens uppnåendemål årskurs 5 Södermalmsskolans lokala strävansmål Exempel hur eleven kan arbeta Kunna föreslå idéer till slöjdarbeten och med handledning kunna planera, välja arbetsmetoder och genomföra ett arbete. - Kunna utforma egna slöjdprodukter utifrån givna arbetsområden. - Eleven får tillverka föremål från egen fantasi inom ett arbetsområde. Till exempel hus, träd, figurer, temaarbeten. Med handledning kunna välja färg, form och material samt motivera sina val. - Kunna välja färg, form och material efter urval tillhandahållet av läraren. - Se ovan. Kunna hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra arbeten i såväl textil- som trä- och metallslöjd. - Kunna hantera verktyg och redskap knutna till givna arbetsområden. - Tm: Eleven använder olika sågar, filar, hammare, hyvlar, borrar, linjal, vinkelhake. - Tx: Eleven använder olika nålar, sax, måttband, strykjärn, symaskin, vävram. Kunna följa instruktioner och ta ansvar för arbetet. - Klara av att lyssna på instruktioner och slöjdsalsrutiner. - Eleven visar förståelse och kan utföra instruktionen, plockar fram och städar undan efter sig. Kunna beskriva sina arbeten och kommentera slöjdprocessen. - Förståelse för de olika momenten i det pågående arbetet. - Eleven beskriver och kommenterar fortlöpande sina arbeten på utvärderingsformulär.

Nivå: År 4 Nationella kursplanens uppnåendemål årskurs 5 Södermalmsskolans lokala strävansmål Exempel hur eleven kan arbeta Kunna föreslå idéer till slöjdarbeten och med handledning kunna planera, välja arbetsmetoder och genomföra ett arbete. - Kunna utforma egna slöjdprodukter och kunna ge förslag på en slöjdprodukt som gruppen eller eleven kan tillverka. - Trä: Eleven slöjdar ett föremål där enkel sammansättning ingår. Till exempel; hylla. - Metall: Smycke, trådslöjd. - Tx: Med hjälp av symaskinen tillverkar eleven en slöjdpåse. Med handledning kunna välja färg, form och material samt motivera sina val. - Kunna välja färg, form och material efter urval tillhandahållet av läraren. - Tm: Eleven utformar och målar/ytbehandlar sin produkt. - Tx: Eleven dekorerar sin påse. Kunna hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra arbeten i såväl textil- som trä- och metallslöjd. - Kunna hantera verktyg och redskap knutna till givna eller valda områden. - Eleven väljer och brukar lämpliga verktyg och redskap vid tillverkningen av produkten. Kunna följa instruktioner och ta ansvar för arbetet. - Kunna förstå och följa en enkel skriftig eller muntlig instruktion. - Eleven följer med handledning en arbetsbeskrivning. Kunna beskriva sina arbeten och kommentera slöjdprocessen. - Ha förståelse för de olika momenten i det pågående arbetet. - Eleven beskriver och kommenterar fortlöpande sina arbeten på utvärderingsformulär.

Nivå: År 5 Nationella kursplanens uppnåendemål årskurs 5 Södermalmsskolans lokala strävansmål Exempel hur eleven kan arbeta Kunna föreslå idéer till slöjdarbeten och med handledning kunna planera, välja arbetsmetoder och genomföra ett arbete. - Arbeta med egna idéer eller söka förslag i böcker och pärmar. - Sträva efter att arbeta självständigt. Med handledning kunna välja färg, form och material samt motivera sina val. - Rita skisser. - Rita och klippa mallar. - Göra enkla ritningar. - Utveckla förmågan att självständigt planera arbeten och på ett konstruktivt sätt lösa uppgifter. Kunna hantera lämpliga verktyg och redskap och genomföra arbeten i såväl textil- som trä- och metallslöjd. - Kunna använda verktyg och redskap knutna till givna eller valda arbetsområdet. - Öva upp förmågan att använda olika redskap och material efter arbetsuppgiftens karaktär. Kunna följa instruktioner och ta ansvar för arbetet. - Arbeta med olika arbetsområden, kombinera olika tekniker på samma produkt. - Följer med handledning en arbetsbeskrivning. Kunna beskriva sina arbeten och kommentera slöjdprocessen. - Beskriver och kommenterar arbetet i utvärderingsformulär. - Beskriver svårigheter vid tillverkningen av slöjdarbetet.

Kursplan Historia Fastställd 2006-11-07 Senast reviderad 2006-11-07 Nivå: År 1 Familjen, släkt (ursprung). Generation generation. Leva och vara barn när föräldrarna och mor/farföräldrarna var små. Släktträd. Nivå: År 2 Universum Big Bang Familjetidslinje Jordens historia ( dinosaurierna) livets utveckling. Nivå: År 3 Sundsvalls historia uppkomst, bränderna (Tips: Norra Berget, Kulturmagasinet). Olika yrken livet för människorna förr i tiden. Människans historia ( Järnåldern). Kännedom om hur länge människan har funnits jämfört med jorden. Nivå: År 4 Vikingatiden jämfört med andra länder (Norden Världen). Medeltiden jämfört med andra länder (Norden Världen). Samer. Demokratins ursprung rösträtt. Sveriges enande och utveckling (Kalmarunionen).

Nivå: År 5 Gustav Vasa och reformationen samt upptäckter. Barns och vuxnas olika levnadsförhållanden genom historien. Genomgående: källkritik vid genomgångar KLART HÄR; Det som är kvar står nedan. Olika moment i idrott och hälsa- ibland F-år 2 och ibland år 1-3 beroende på moment. Blir svårt att läsa när det inte är enhetligt. Sid 23 och 25; vad ska det stå? Går ej att utläsa handstil som är tillagd. Ni får ändra i efterhand. Jag har rödmarkerat med xxx det jag inte ser, finns på 3 ställen tror jag.