STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2010 1

INNEHÅLL INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 40 REVISIONSNÄMNDEN... 41 SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel)... 44 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK... 46 BILDNINGSTJÄNSTER... 49 BILDNINGSNÄMNDEN... 50 TEKNISKA TJÄNSTER... 101 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN... 102 TEKNISKA VERKET... 114 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET... 145 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN... 146 AFFÄRSVERKEN... 236 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN... 237 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTAD HAMN... 248 DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK... 258 INVESTERINGAR... 269 1

INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den finländska samhällsekonomin har vänt uppåt i år. I fjol minskade produktionen med åtta procent. Till följd av den globala recessionen minskade vår export år 2009 med rentav en fjärdedel; också importen minskade nästan lika mycket. Världsekonomin började återhämta sig i våras tack vare bland annat massiva stimulansåtgärder. Återhämtningen har fortsatt i rätt snabb takt, och ekonomin har vuxit snabbt särskilt i länder som är viktiga för den finländska exporten. I våras var uppskattningarna av den finländska totalproduktionens utveckling försiktigt optimistiska. I de prognoser som gjordes under sensommaren har tillväxtsiffrorna för 2010 förbättrats. Prognosinstitutens uppskattningar av årets ekonomiska tillväxt rör sig nu mellan två och drygt tre procent. Finansministeriet uppskattar i sin ekonomiska översikt att årets tillväxt blir ungefär två procent. De prognoser för år 2011 som hittills offentliggjorts visar på en produktionstillväxt på cirka tre procent. Den totala produktionsvolymen uppskattas ändå fortfarande bli betydligt mindre år 2011 än år 2008. På medellång sikt väntas produktionstillväxten vara långsammare än under en normal konjunkturcykel bland annat på grund av att produktivitetsutvecklingen förutspåtts bli rätt svag. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av 2008. Vid årsskiftet 2008/2009 vände utvecklingen sedan tvärt mot det sämre. I fjol försämrades sysselsättningsläget avsevärt och arbetslöshetsgraden steg med ett par procent. Sysselsättningsläget har fortsatt att försvagas år 2010, men mindre än vad man befarat. Arbetslöshetsgraden stiger en aning i år, men väntas stanna under tio procent. Antalet arbetslösa uppgår i år till i genomsnitt cirka 230 000 personer. När ekonomin återhämtar sig väntas efterfrågan på arbetskraft vända uppåt och antalet sysselsatta beräknas nästa år öka med ett par procent. Finansministeriet uppskattar att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden år 2011 blir drygt åtta procent. 1

Kommunernas ekonomiska läge Ännu år 2009 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter rätt snabbt, dvs. med ungefär fyra procent. Ökningen blev ändå bara hälften av föregående års åtta procent, bland annat för att förtjänstnivåns utveckling i kommunsektorn blev mer återhållsam och kommunerna inledde olika sparåtgärder. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter för 2009 ökade inköpen av varor och tjänster med över sex procent. I år väntas ökningen av verksamhetsutgifterna inskränka sig till 3-3,5 procent, eftersom det ekonomiska läget i kommunerna förutsätter att ökningen av verksamhetsutgifterna bromsas upp. Kvartalsstatistiken för kommunernas ekonomi och också annan statistik som beskriver lönesummans utveckling i kommunsektorn visar att lönesumman har vuxit rätt lite i år. Orsaker till den långsamma tillväxten är de återhållsamma avtalshöjningarna och kommunernas åtgärder för att minska utgifterna. Köpen av tjänster har ändå fortsatt att öka mycket snabbt. Inom kommunsektorn uppnåddes i februari i år ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för 2010 2011. De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till 31.12.2011. Avtalen kan sägas upp så att de upphör att gälla efter 28.2.2011. Årets avtalsenliga lönehöjningar gjordes i början av februari och september. Övriga eventuella lönehöjningar kan träda i kraft tidigast 1.5.2011. Avtalsuppgörelsen höjer arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn år 2010 med i genomsnitt en procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Den globala recessionen drabbade Jakobstad hårt vilket ledde till kraftigt ökad arbetslöshet. Detta innebar att skatteinkomsterna minskade så att de i bokslutet för år 2009 låg 1,4 % lägre än i bokslutet för år 2008. Trots att vi under slutet av detta år sett en minskning av arbetslösheten kommer den totala skatteinkomsten 2010 att ligga under 2008 års nivå trots en höjning av inkomstskattesatsen med 1 %- enhet. Detta innebär att ansträngningarna att få driftsekonomin i balans ytterligare måste intensifieras. Målsättningar I budgeten för år 2010 slogs följande målsättningar fast: o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt år 2012 o o År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom socialoch hälsovården ligga på en nivå som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den strategiprocess som initierats. Arbetet med en servicestrategi som påbörjats under år 2009 skall resultera i en effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten som år 2011 innebär en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro och ytterligare 1,5 milj. euro år 2012. 2

I budgeten för år 2011 och ekonomiplan för år 2012-2013 preciseras dessa målsättningar på följande sätt: o Kostnaderna för socialoch hälsovården skall i enlighet med socialoch hälsovårdsnämndens målsättningar både år 2012 och 2013 vara på nivån 120 miljoner. Med beaktande av en antagen inflation på 2 % per år innebär det en minskning av kostnaderna under två års tid med ca. 4,8 miljoner i jämförelse med kostnadsnivån 2011. Strategiprocess, som inleds hösten 2010 skall skapa underlag för att förverkliga fullmäktiges och samarbetskommunernas beslut. Stadsstyrelsen anser att före bindande beslut kan fattas vad gäller socialoch hälsovårdssektorns slutliga kostnadsnivå 2012 och 2013, behövs en grundlig utvärdering av konsekvenserna. Social- och hälsovårdsnämndens strategiarbete förväntas ge en klargörande bild härav. Under 2011 bör speciell vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro intagits för åren 2011 och 2012. o o o o Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Utnyttjandet av den naturlig avgången bör ytterligare intensifieras. Under år 2011 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion. Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft. Sysselsättning Under 2009 steg arbetslösheten som en följd av den ekonomiska krisen och ökningen fortsatte ännu under första halvan av år 2010 för att fr.o.m. augusti månad börja minska. Arbetslösheten var i Jakobstad i september 2010 9,2 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2009 låg på 10,9 % och i regionen 6,2 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 8,2 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2010 på 844 st. och av dem var 112 st.( sept. 2009 127) under 25 år och 230 st (sept. 2009 132) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2011 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. 3

Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2010 2003 2000 2001 2002 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Befolkningsutveckling Efter en uppgång i stadens folkmängd under fem år i rad minskade befolkningen med 40 personer år 2009. Jakobstads befolkning per den 31.12.2009 uppgick till 19.627 personer. Födelseöverskottet år 2009 låg på +44 personer (+18 år 2008). Stadens totala flyttningsnetto både gällande den nationella och internationella flyttningen - var år 2009 minus -84 personer (+ 88 år 2008). Det internationella flyttningsnettot sjönk från +116 personer år 2008 till +59 personer år 2009, medan underskottet i det nationella flyttningsnettot ökade från -28 personer år 2008 till - 143 personer år 2009. Till följd av den kraftiga lågkonjunkturen som drabbat staden speciellt hårt har alltså den nationella inflyttningen droppat medan emigrationen skjutit i höjden. Stadens flyttningsnetto i förhållande till regionens övriga kommuner uppgick år 2009 till +16 personer (+35 år 2008). Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2010 visar den preliminära befolkningsutvecklingen i Jakobstad igen en ökning - med + 40 personer (- 39 personer under motsvarande tid år 2009) och i Jakobstadsregionen en ökning med + 164 personer (+73 år 2009). Under tiden januari till september 2010 uppgick antalet födda i Jakobstad till + 169 personer (+181 personer under motsvarande tid år 2009). 4

1000 800 600 400 200 0-200 -400 1985 1986 1987 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2009 BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Skatteintäkter 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Som en följd av recessionen beräknas skatteinkomsterna totalt i kommunerna i år minska med 0,5 % jämfört med år 2009 och öka med 2,5 % år 2011 utan höjningar av skattesatsen. Regeringens budgetproposition för 2011 innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 120 miljoner euro. Minskningen kompenseras till fullt belopp via statsandelssystemet. Enligt senaste prognos kommer Jakobstads i år att erhålla ca 0,5 milj. euro mindre i skatteinkomster än år 2008 trots att inkomstskattesatsen höjdes med 1 procentenhet och även skattesatserna för fastighetsskatten justerades. Inkomstskatten förväntas ligga på samma nivå som år 2008 medan samfundsskatten minskar 1,3 milj. euro trots att den kommunala andelen av samfundsskatten höjdes med 10%-enheter under åren 2009-2011. I fastighetsskatt inflyter 0,8 milj. euro mer än 2008. Skatteintäkterna i budgeten för år 2011 bygger på samma skattesatser som detta år och förväntas inbringa 65,2 milj. euro vilket innebär 0,6 milj. euro mera än år 2008 trots att skattesatsen höjdes år 2010. Kommunalskattens andel beräknas utgöra 87,4 % eller 57 milj. euro, samfundsskattens andel 6,1 % eller 4 milj. euro och fastighetsskattens andel 6,5 % eller 4,2 milj. euro. 1000 euro BS 2008 BS 2009 Progn 2010 BU 2011 EP 2012 EP 2013 Kommunalskatt 55 917 56 067 55 821 56 997 59 125 60 428 Samfundsskatt 5 439 4 166 4 180 3 972 3 795 3 793 Fastighetsskatt 3 256 3 450 4 175 4 230 4 230 4 230 Totalt 64 612 63 683 64 176 65 199 67 150 68 451 5

80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BS 2004 BS 2005 BS 2006 BS 2007 BS 2008 BS 2009 Progn 2010 BU 2011 EP 2012 EP 2013 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Statsandelar Den revidering av statsandelssystemet som verkställdes vid ingången av 2010 innebar att de nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras till finansministeriet i den omfattning som förutsattes av regeringsprogrammet. Sammanslagningen av statsandelarna gällde kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblev i princip oförändrad trots reformen. De förändringar som systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning som för Jakobstads del uppgår till -0,238 milj. euro. För år 2011 sker en indexjustering av statsandelarna med 1,6 procent. Dessutom sker full kompensation för den minskning av kommunalskatteinkomsterna som ändringarna i skattegrunderna innebär. För Jakobstads del utgör kompensation 0,47 milj. euro (på landsnivå 129 milj. euro). I skatteutjämning betalar staden år 2011 0,46 milj. euro. Statsandelar 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 BS 2004 BS 2005 BS 2006 BS 2007 BS 2008 BS 2009 Progn 2010 BU 2011 EP 2012 EP 2013 6

Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken och socialoch hälsovårdsnämnden) ökar år 2011 med 28 %. Orsaken till den kraftiga ökningen av verksamhetsintäkterna är att staden (via centralen för interna stödtjänster) säljer tjänster till socialoch hälsovårdsnämnden (kosthålls-, städtjänster mm.) Detta påverkar även kostnaderna. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken och socialoch hälsovårdsnämnden) ökar år 2011 med 9 %. Verksamhetsnetto ökar med 4%. Antaganden budget och ekonomiplan 2011-2013 Budgeten är uppbyggd enligt den nya organisationsmodellen. Avskrivningarna är beräknade enligt nu gällande avskrivningsplan men arbetet med revideringen av planen fortgår och torde vara klar för godkännande senast i början av år 2011. Skatter: Budgetförslaget bygger på oförändrade skattesatser. Statsandelar: Stadsandelarna indexjusteras med 1,6 % år 2011. För åren 2012 och 2013 prognostiseras statsandelarna växa med 2 %. Verksamhetsintäkter: Verksamhetskostnaderna: På grund av nya beräkningsgrunder för den interna hyran stiger denna med ca 18 % eller 2 milj. euro. Denna ökning av den interna hyran har inrättningarna inte behövt finansiera med minskning av andra anslag. Personalkostnader: Personalkostnaderna beräknas stiga med 1,85 % jämfört med budgeten 2010. Stadens kostnader för socialoch hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel). Här ingår anslag för den socialoch hälsovård som staden köper internt av social och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. En jämförelse av kostnader visar en ökning med 2,1 milj. euro för tjänster köpta från samarbetsområdet. Kostnaderna för köp av tjänster från Vasa sjukvårdsdistrikt minskar med 0,2 milj. euro. Minskningen i Vasa sjukvårdsdistrikt beror på utökad verksamhet inom socialoch hälsovårdsverket. Bildningsnämnden: I bildningsnämndens förslag ingår följande anslag utanför ramen: datorer 30.000 euro, Svenska arbetarinstitutets 100-års historik, 22.000 euro och anställande av en studiehandledare fr.o.m. hösten 2011 18.000 euro. I förslaget till bildningsnämndens budget har intagits 0,417 milj. euro i anslag för den förberedande undervisningen för invandrare. Detta finansieras genom höjda statsandelar. Dessutom har även höjda hyreskostnader för Musikinstitutet p.g.a.inflyttning till Campus beaktats. För inrättande av Resursskolan har anslag intagits såväl inom bildningsnämnden (64.000) som inom Social- och hälsovårdsverket (80.000) men detta finansieras genom minskade kostnader till sjukvårdsdistriktet. Antalet barn inom såväl dagvården som inom morgonoch eftermiddagsvård ökar vilket har beaktats i budgetförslaget. Antalet barn inom grundläggande utbildning minskar med 93 från 2010 till 2011 vilket även beaktats i budgeten. 7

Tekniska nämnden: Det sparmål på 250.000 som ålagts tekniska nämnden lyckades man delvis fylla genom att man främst inom utrymmesförvaltningen (husavdelningen) utnyttjat den naturliga avgången. Dock har övriga anslag höjts så att man låg ca, 0,5 milj. över budgetramen. I detta skede håller man inom tekniska verket på och undersöker ytterligare sparmöjligheter varför dessa ges på stadsstyrelsemötet. Räntekostnaderna har beräknats enligt en medelränta på 3%. Detta innebär en räntekostnad på ca 2,9 milj. euro. Stiger medelräntan med 1 %-enhet betyder det ökade kostnader med ca 1 milj. euro. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta socialoch hälsovården från den 1 januari 2010. Staden Jakobstad är administrativ värdkommun för socialoch hälsovårdsverket. Social- och hälsovårdsnämnden med 16 medlemmar inledde sitt arbete i januari. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn höjts till 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkaital Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. 8

Resultaträkningen exklusive socialoch hälsovårdsnämnden och affärsverken visar ett underskott på 5,3 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 2,5 milj. euro år 2011. Detta visar att staden på allvar måste gå in i strukturerna för att ha en möjlighet att uppnå en balanserad ekonomi. En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. Enligt strategin är en balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Ett första steg mot en balanserad ekonomi är det effektiveringskrav på 1,5 milj. euro som ingår i budgetförslagen för år 2011 och 2012. Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att få en sänkt investeringsbudget jämfört med de senaste åren p.g.a. det dåliga ekonomiska läget. Detta lyckades år 2010 men har inte lyckats för 2011 till 2013. I jämförelse med år 2010 ligger nettoinvesteringarna år 2011 6 milj. euro högre främst beroende på brandstationen för vilken 5 milj. intagits år 2011. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 14 milj. euro. år 2011. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 8,6 milj. euro. Av dessa utgör alltså brandstationen 5 milj. euro och Husavdelningens underhållande investeringar 0,9 milj. euro. För kommunaltekniska avdelningens gatubyggnad har reserverats 2,48 milj. euro varav en del anslag intagits för att möjliggöra öppnande av nya bostadsområden. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 4,7 milj. år 2011. För socialoch hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,69 milj. euro reserverats. Eftersom avskrivningarna mer än halverades då fastigheten blev kvar i Malmska fastigheters samkommun kommer staden att finansiera mellanskillnaden (0,36 milj. euro) med ett lån för vilket socialoch hälsovårdsverket betalar ränta. Under år 2012 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 10,2 milj. euro och år 2013 till 12 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2009 legat på 85,3 milj. euro eller 4.347 euro/inv. till 102,4 milj. euro eller 5.217 euro/inv. år 2013. 1000 euro BS- 2006 BS -2007 BS- 2008 BS- 2009 BU- 2010 BU- 2011 EP- 2012 EP- 2013 Årsbidrag 8 626 6 102 6 242 3 756 5 090 5 331 7 425 9 476 Avskrivningar 5 997 6 306 6 600 6 885 7 090 7 810 8 156 8 419 Nettoinvesteringar 12 961 14 520 14 618 12 515 8 055 14 050 10 017 12 013 Skuldbörda/inv 2 757 3 228 3 816 4 347 4 501 4 949 5 085 5 217 9

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ UTGIFTER O INKOMSTER BS BS BU BU -1000 EURO- 2008 2009 2010 2011 MENOT JA TULOT TP TP TA TA STADSSTYRELSEN INK - TULOT 1 215 1 933 3 391 3 361 KAUPUNGINHALLITUS UTG - MENOT - 7 547-7 575-6 940-10 390 NETTO - 6 332-5 641-3 549-7 028 CENTRALVALNÄMNDEN INK - TULOT 29 30 KESKUSVAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT - 45-54 - 50 NETTO - 45-54 0-20 REVISORER INK - TULOT TILINTARKASTAJAT UTG - MENOT - 29-31 -41-41 NETTO - 29-31 - 41-41 HÄLSO- och SJUKVÅRD INK - TULOT 0 19 TERVEYDENHUOLTO JA UTG - MENOT - 34 925-36 758 SAIRAANHOITO NETTO - 34 925-36 758 0 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER 4 337 4 561 175 SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUT - 57 500-60 255-56 712-58 518-53 164-55 694-56 712-58 343 MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT 228 233 271 276 KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UTG - MENOT - 1 930-2 150-2 340-2 510 ALUEEN PELASTUSLAITOS NETTO - 1 702-1 917-2 068-2 233 SOCIALNÄMNDEN INK - TULOT 4 337 4 542 SOSIAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT - 22 576-23 496 NETTO - 18 239-18 954 0 BILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT 3 063 3 110 3 444 3 460 SIVISTYSLAUTAKUNTA UTG - MENOT - 38 058-38 757-38 932-41 240 NETTO - 34 996-35 647-35 488-37 779 Svenska Yrkeshögskolan Novia INK - TULOT 480 1 167 1 200 1 200 UTG - MENOT - 480-1 167-1 200-1 200 NETTO 0 0 0 0 MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT 176 162 125 128 YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA UTG - MENOT - 563-585 -585-579 NETTO - 387-423 - 460-450 TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT 17 266 17 936 17 545 24 189 TEKNINEN LAUTAKUNTA UTG - MENOT - 16 893-17 319-17 183-21 821 NETTO 372 617 362 2 368 TOTALT INK - TULOT 26 764 29 131 25 977 32 820 YHTEENSÄ UTG - MENOT - 123 045-127 892-123 932-136 348 NETTO - 96 282-98 761-97 956-103 528 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN INK - TULOT 118 930 119 665 SOSIAALI- JA TERVEYSLAUTAKUNTA UTG - MENOT - 118 281-119 332 NETTO 648 334 TOTALT INK - TULOT 144 906 152 485 YHTEENSÄ UTG - MENOT - 242 214-255 680 NETTO - 97 307-103 194 10

RESULTATRÄKNING 11

FINANSIERINGSKALKYL 13

JAKOBSTAD EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn I en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 14

Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 5. Jakobstads ekonomi är i balans 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 15

3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 16

6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Näringslivscentralen Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt, plast och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 17

STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 18

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING 20

STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi - beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige - allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi - beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan - uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse - socialombudsmannaverksamhet Personalärenden Utvecklingsenheten Stadssekreterare: Kaj Andberg (till 1.8.2011) VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar bildningverkets och tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören samt handhar dokumentförvaltningen. Stadskansliet ansvarar även för stadens juridiska tjänster, översättnings- och tolkningstjänster, telefonitjänster samt tryckningstjänster. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Efter den omorganisering som skedde år 2010 handhar stadskansliet ärendehanteringen även för bildningsnämndens kulturoch idrottssektioner. Stadens och Malmskas telefonväxlar kommer ur kundens synvinkel härefter att fungera som en växel trots att växlarna fortfarande fysiskt är åtskilda. Vipparis trafikförmedling införlivas från årsskiftet med stadens telefonväxel. 21

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Stadskansliets målsättning är att Inkommet ärende registreras handha en ärendehantering av hög och vidarebefordras på den 1:a kvalitet, som är snabb, flexibel och dagen, bereds och förs till kostnadseffektiv behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) samt beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. Stadssekreteraren Kansliets juridiska tjänster borgar för att staden i sin tjänsteservice agerar lagenligt för invånarnas bästa Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär. Stadsjuristen Telefonväxeln är stadens ansikte utåt. Servicen skall därför vara tillgänglig, kunnig, kundvänlig och tvåspråkig. Inga klagomål om väntetider eller dålig betjäning. 22

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Arbetsplatsmöten hålls Arbetsplatsmöten hålls minst 8 regelbundet och utvecklingssamtal gånger per år och med varje arbetstagare. utvecklingssamtal 1 gång per år. Aktiv och välmående personal Genom delaktighet i Samtliga arbetstagare deltar. arbetsgemenskapen - möjlighet att påverka det egna arbetet, genom medverkan i Tyhy, Tyky, friluftseftermiddagar, mm Stadssekreteraren Uppföljning av förslag/ beslut på arbetsplatsmöten och i utvecklingssamtal. Stadssekreteraren 23

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 Årsverken 14,25 13,4 13,4 12,9 17,7 17,7 17,7 Motiveringar Antalet årsverken ökar pga att MHSO:s translator överförts till stadskansliet, liksom även 3,78 årsverken telefonister. Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman: Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad tjänst som är avgiftsfri för kunderna. För den allmänna ledningen och övervakningen av den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen ansvarar Konsumentverket. Staden Jakobstad sörjer för organiseringen av tjänsterna inom området som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skuldfrågor. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram med förlikningsförslag till borgenärer om betalningstider och sänkning av skulder och räntor. Rådgivaren kan också biträda klienter i att ansöka om skuldsanering i tingsrätten och att göra upp betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamhet baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, som trädde i kraft år 2001. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och att följa hur klienternas rättigheter och ställning utvecklas i kommunen samt att årligen avge en redogörelse för detta till kommunstyrelsen. Socialomdubsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intresse. Socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 24

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Enligt lagreformen som trädde i kraft 1.8.2010 blev den normala längden på ett betalningsprogram förkortat från fem till tre år. Fr.o.m. år 2010 omfattar socialombudets geografiska verksamhetsområde förutom Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby även Larsmo. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 Årsverken 1 1 1 1 1 1 1 Personaldirektör: Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalbyrån VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Införandet av värdkommunmodellen från 2010 innebär en stor förändring inom personaladministrationen. Flera olika kulturer och rutiner sammanslås till en förnyad och handlingskraftig helhet. Förändringen pågår och kommer att forsätta ännu under hela år 2011 och beräknas även påverka därpåföljande år. Löneuträkningsfunktionen lyder helt och hållet under centralförvaltningens personalbyrå. Under år 2011 kommer ett projekt att upprättas med mål att effektivera löneuträkningen. Till projektet hör också att utnyttja och optimera löneprogrammets möjligheter. Social- och hälsovårdssektorns personalsektion och personalchef fungerar i gott samarbete med stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören. Inom sysselsättningsverksamheten kommer i större utsträckning energi och resurser att koncentreras på långtidsarbetslösa. 25

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Välplanerade ledarskaps- och Samtliga ledare och förmän ges förmanskurser samt föreläsningar möjlighet att delta arrangeras Aktiv och välmående personal En positiv harmonisering av En slutlig harmonisering är personalpolitiken i samråd med genomförd vid utgången av år personalorganisationerna. 2012 Aktiv och välmående personal En god växelverkan mellan förman Arbetsmotivationen för stadens och personal. anställda hålls på en hög nivå. Kurser arrangeras dels med egna krafter och dels som köptjänst Diskussioner och förhandlingar med huvudförtoendemännen Enskilda samtal och arbetsplatsmöten om allt som berör det egna arbetet 26

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Arbetslöshetsgrad 656 527 779 889 antal, maj/juni Långtidsarbetslösa 225 173 123 177 antal, maj/juni Ungdomsarbetslösa 38 29 101 124 under 25 år, antal maj/juni. Årsverken 16,3 16,7 16,0 22,0 23 22 22 Motiveringar Anmärkning: Ändring gällande antalet årsverken beror på utvidgning/överföring av personalbyråfunktionen i samband med värdkommunförändringen 2010. Arbetarskyddschef: Birgitta Blomqvist. VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyhy VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Från och med 2010 har antalet anställda i staden Jakobstad fördubblats och verksamheten omfattar nu också personal inom sjukvården. Antalet verksamhetspunkter har ökat och socialoch hälsovårdsverkets arbetsplatser finns även utanför stadsgränsen. Enligt åtgärdsprogrammet för förverkligandet av personalstrategin anställs 2010 en tyhykoordinator genom intern rekrytering. Detta har inte gjorts, men en del uppgifter har kunnat fördelas och sökning av nya lösningar fortgår. I stället för en tyhy-koordinator föreslås att biträdande arbetarskyddschefens tidsanvändning höjs från 40 % till minst 50 % av arbetstiden. 27

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Aktiv och välmående personal Riskkartläggningarna på Riskkartläggningar utförts på arbetsplatserna utförs på enhetliga 30 % - 40 % - 50 % av grunder - risken för olycksfall, arbetsplatserna (skall utföras yrkessjukdomar och sjukfrånvaro vartannat år) på grund av arbetet minskar Aktiv och välmående personal "Tillsammans stöder vi Alla förmännen känner till och arbetsförmågan"- anvisningarna använder vid behov de används/ förfrågan förnyade, xx.xx.2010 godkända anvisningarna 50 % - 80 % - 100 % Aktiv och välmående personal Minska belastningen o samtidigt Sjukfrånvaron minskar från sjukfrånvaron bland städare och 2009 års nivå med anstaltsbiträden/medelsjukfrånvaron 5 % - 10 % - 20 % Enhetliga blanketter BB, LK, förmännen Information - förfrågan till förmännen BB, PS TYHY-projekt för städare och anstaltsbiträden 2010-2011. BB, HO, städarbetsledarna, företagshälsovården 28

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Sjukfrånvaro 13,7 13,5 14,2 13,5 13,3 13,2 13,0 kalenderdagar/anställd olycksfall, antal 534 644 353 1000* 1000* 1000* ersättningadagar. olycksfallsfrekvens, 11/28 12/ej 10/ej 12/ 12/ 12/ 12/ antal olycksfall/ 1 milj.arb.h. J:stad/kommuner**. klar klar Årsverken 1,6 1,6 1,6 2,8*** 3,0 3,0 3,0 Motiveringar * antalet anställda har fördubblats. ** med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbete och arbetsfärd samt yrkessjukdomar. *** i årsverken ingår även arbetarskyddsfullmäktigens timmar. Arbetarskyddsfullmäktigens timmar, som de är befriade från sitt normala arbete, beräknade enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets anvisningar och är direkt beroende av antalet anställda samt arbetsuppgifterna. Stadskamrer: Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med att samordna de båda ekonomiförvaltningar (dk och Mhso:s ekonomiförvaltning) fortsätter. En förutsättning för att denna samordning skall ge ett fullgått resultat är att all personal fysiskt skulle finnas på samma ställe 29

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Sätt att förverkliga Ansvarig Årliga utvecklingssamtal med 90%-95%-100% Stadskamreren personalen SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Under år 2010 har en genomgång Effektiviteten har förbättrats av arbetsprocesserna och genom smidigare och organisationen inom den enhetligare arbetsprocesser. gemensamma ekonomiförvaltningen 3%- 5%- 7% inletts. Arbetet fortsätter under 2011. RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Mottagning av elektroniska Av inkommande fakturor till fakturor i Finnvoice format staden kommer i Finvoiceformat vilket effektiverar verksamheten 35%-45%-50% Sätt att förverkliga Ansvarig Stadskamreren Sätt att förverkliga Ansvarig Stadskamreren 30

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 Årsverken 12,5 12,89 11,39 20,5 21 21 21 Utvecklingsdirektörens ersättare: Christina Lind-Kangas VERKSAMHETSOMRÅDE: Utveckling, upphandling och kollektivtrafik VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: VERKSAMHETSMÅL Kollektivtrafik Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. Matartrafiken till Karleby-Jakobstad flygplats fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att främja företagslivets intressen. Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen. Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch övriga aktuella frågor som gäller kollektivtrafik och logistik som helhet. Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads del. Upphandling Enheten fungerar enligt stadsstyrelsens beslut som stadens upphandlingsenhet. Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter i upphandlingar. Genom rationaliseringar och förändringar i upphandlingsstrukturen strävar avdelningen till att hushålla med stadens resurser och behandla leverantörerna jämlikt och på så sätt minska driftskostnaderna. Projekthantering Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. Externt imageskapande Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra former av samarbete. Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel. 31

Förvaltningsutveckling Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen och de administrativa verktygen. Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en större andel av den totalekonomiska kakan. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En stor del av verksamheten ägnas åt intensifiering av upphandlingarna. I synnerhet Socialoch hälsovårdsverksamheten kräver en genomgång i upphandlingsärenden. En längre gående automatisering och rationalisering av värdkommunens centrallager är under arbete. Utveckling, centralisering och rationalisering av stadens kopieringssystem och telefontrafik är också ett led i strävandena att minska på kostnaderna. Också här medför den nya värdkommunen intressanta utmaningar och möjligheter. Upphandlingsdirektiven är föremål för uppdatering och de förnyade direktiven kommer att påverka verksamheten så att den blir snabbare, enhetligare, tydligare och följaktligen effektivare. 32

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service min - real max Deltagande i stadens projekt. 40% / 50% / 60% Enligt direktiv. Sätt att förverkliga Ansvarig Utvecklingsdirektören Kollektivtrafik Matartrafik till alla reguljära tågoch flygförbindelser från Bennäs och Karleby-Jakobstad flygplats 35 000 passagerare med Vipparetrafiken 2011. Staden med i regionbiljettsystemet Utvecklingskoordinatorn Upphandling Fungerar som stadens upphandlingsenhet i samtliga upphandlingar Utvecklingskoordinatorn och utvecklingsassistenten Effektivering av telefoni och kopieringssystem Enhetliga system för hela staden Utvecklingsassistenten 33

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Sätt att förverkliga Ansvarig Kunnig och motiverad personal 2 5-10 Fortbildning genom kursdagar och kurser via Internet Välmående personal 1 2-3 Stadens Tyhyverksamhet, friluftsdagar och utvecklingssamtal Utvecklingskoordinatorn 34

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Kollektivtrafik Antal 43000 45000 46000 47000 45000 passagerare Årsverken 3 3 3 3 3 3 3 Motiveringar På enheten har behållits tre årsverken trots en pensionering, men för att kunna leva upp till målsättningarna optimalt behöver enheten en utvecklingsdirektör. Den nya infallsvinkeln på utvecklingsdirektörens arbetsuppgifter kunde också vara bl.a. näringslivsinriktad. Turistchef: Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån och infopunkten VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal information, dvs. för infopunktens verksamhet. Turistbyrån och infopunkten: - fungerar som turist- och kommunal informationspunkt - ansvarar för kommunikation om och marknadsföringen av turism inom staden - idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen - effektiverar och utvecklar samarbetet med medlemskommunerna i 7 Boars Skärgård rf och turistföretagen - främjar marknadsföringen skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med stadens turistföretag - representerar staden i turistprojekt och i deras förvaltning - deltar i olika försäljnings-, marknadsförings- och informationstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2010 till Rådhuset, där man fick ändamålsenliga, funktionella och tillräckligt stora utrymmen. 35

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Antalet betjänade kunder Nuvarande antal/5 % ökning/10 % ökning Statistik Informationssekreterarna Förbättrande av servicenivån och tillgången på service nuvarande personalstyrka och öppethållningstider på turistbyrån och infopunkten/personalstyrkan ökas med 1 och öppethållningstiderna med 5 timmar i veckan/personalstyrkan ökas med 2 och öppethållningstiderna med 5 timmar i veckan Bokslut Turistchef Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Kontakt med nyinflyttade 50 %/75 %/100 % Brev åt de nyinflyttade jakobstadsbor Kanslisekretarare, informationssekreterarna 36

Förbättrad regional konkurrenskraft Överskridning av nyhetströskeln, 5 ggr/8 ggr/10 ggr Massmedia - och positiv respons pressövervakning Turistchef PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal med personalen 1 gång om året/2 ggr om året/4 ggr om året Arbetsplatsmöten med personalen 6 ggr om året/8 ggr om året/12 ggr om året Aktiv och välmående personal Utvecklingssamtal Turistchef Arbetsplatsmöte Turistchef Utbildad och kunnig personal 2 dgr/3 dgr/5 dgr Stadens personalutbildning utbildningsdagar/arbetstagare/år och extern utbildning Turistchef 37

Lyckad personalrekrytering Mätning av personalens kvalitet 1 gång om året/2 ggr om året/4 och arbetstillfredställelse ggr om året (Laatutonni kvalitetssystem) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Tillräcklig personalstyrka 3 + 2 säsongarbetare/4 + 2 säsongarbetare/5 + 2 säsongarbetare Laatutonnienkät Turistchef Bokslut Turistche Kvalitetssystem 10 elektroniska svar om året/ 20 elektroniska svar om året/30 elektroniska svar om året Laatutonnienkät, Tour Quality och Visit Kvarken enkät Turistchef 38

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Kundbesök 9778 9156-9550 10000 10000 10500 Förmedlade guidade 75 78 64 95 75 75 80 rundturer i Jakobstad Deltagande i 54 56 43 60 50 50 55 marknadsförings- och försäljningsevenemang Årsverken 4,2 4,2 3,8 3,6 3,6 4,6 4,6 STADSSTYRELSEN BS 2009 BU 2010 BU 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 933 262 3 370 451 3 361 162 Försäljningsintäkter 573 179 2 291 251 2 605 962 Avgiftsintäkter -4 675 0 Understöd och bidrag 368 452 755 000 516 000 Övriga verksamhetsintäkter 996 307 324 200 239 200 VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 574 743-6 928 117-10 389 543 Personalkostnader -3 169 915-1 096 506-4 492 317 Köp av tjänster -2 224 981-3 992 785-4 088 332 Material, förnödenheter och varor -76 058-113 300-107 850 Understöd -1 131 436-681 195-410 180 Övriga verksamhetskostnader -972 353-1 044 331-1 290 864 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -5 963-4 946-4 534 Totalt -5 647 444-3 562 612-7 032 915 39

CENTRALVALNÄMNDEN Stadsjurist: Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Nämnden sköter de praktiska arrangemangen vid statliga och kommunala val. Riksdagsval förrättas den tredje söndagen i april 2011. År 2012 förrättas såväl presidentval som kommunalval. CENTRALVALNÄMNDEN BS 2009 BU 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 28 572 30 000 Försäljningsintäkter 28 572 30 000 VERKSAMHETENS KOSTNADER -53 805-50 000 Personalkostnader -49 760-50 000 Köp av tjänster -3 135 Material, förnödenheter och varor -178 Övriga verksamhetskostnader -733 Totalt -25 233-20 000 40

REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Bengt Ekman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I och med att staden Jakobstad fungerar som värdkommun har revisionsuppgifterna blivit mera omfattande och resurskrävande. 41

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Nämnden sammanträder 6/8/10 möten per arbetsår nödvändigt antal gånger Fastställt mötesschema Ordförande Nämnden besöker förvaltningsenheter och bekantar sig med deras verksamheter Förvaltningsenheter presenterar sina verksamheter för nämnden åtminstone 2 enheter /arbetsår åtminstone 2 enheter / arbetsår OFR-revisorn avger rapporter minst 5 rapporter / år Skriftliga rapporter Revisorn 42

Fullmäktige har valt OFR-samfundet Ab Vist Oy att årligen granska förvaltning och ekonomi under mandatperioden 2009-2012, med OFR Bjarne Norrgrann som ansvarig revisor. REVISORER BS 2009 BU 2010 BU 2011 VERKSAMHETENS KOSTNADER -30 622-40 563-40 960 Personalkostnader -12 397-14 063-14 047 Köp av tjänster -18 139-26 000-26 413 Material, förnödenheter och varor -85 Övriga verksamhetskostnader 0-500 -500 Totalt -30 622-40 563-40 960 43

SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2011 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för socialoch hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en ökning totalt med 1,9 milj. euro jämfört med anslagen i budgeten för år 2010. Av denna ökning står socialoch hälsovårdsverket för 2,1 milj. euro medan Vasa sjukvårdsdistrikt minskar med 0,2 milj. euro. BU 2010 BU 2011 Förvaltning -927.030-931.633 Äldreomsorg -14.649.257-15.548.762 Social omsorg -8.674.177-9.212.538 Hälso- och sjukvård -19.764.284-20.272.157 Miljöhälsovård -328.506-279.333 Totalt -44.343.254-46.244.423 Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter -1.438.986-1.320.000 Övrig vård -120.000-180.000 Arbetsmarknadsstödet -314.000-350.000 Inkomster Flyktingverksamhet 150.000 175.000 Totalt -46.066.240-47.919.423 Totalt Social- och hälsovård (Stadens socialnämnd + MHSO + Pensionsutgiftsbaserade pensionspremier + Övrig vård + arbetsmarknadsstödet + inkomster från flyktingverksamhet ) nettoutgifter 1000 euro BS 2009 BU 2010 BU 2011-45.768-46.066-47.919 Genom att socialoch hälsovårdsverket utökar sin verksamhet med bl.a. dag-avdelningsvård för personer med ätstörningar, Resursskolan samt ortopediska- och ögonoperationer kan köptjänsterna från Vasa sjukvårdsdistrikt minskas med 0,5 milj. euro. Dessutom gör man en satsning på primärhälsovården genom att ingå ett lokalt avtal för hälsovårdscentralläkare (merkostnad 300.000 år 2011) samt ytterligare budgeterar för två hälsovårdscentralläkartjänster, vilket kostar 180.000. Tjänsterna är färdigt inrättade. Efter detta finns ännu 44

tre inrättade, obudgeterade hälsovårdscentralläkartjänster. Som för staden höjs de interna hyrorna för socialoch hälsovårdsverket efter att alla samarbetskommuner och även Malmska fastigheters samkommun infört nya beräkningsgrunder för den interna hyran med sammanlagt 0,8 milj. euro totalt. Målsättningar för socialoch hälsovårdsverket finns under Social- och hälsovårdsnämnden. Vasa sjukvårdsdistrikt BS 2009 BU 2010 BU 2011 Egen produktion totalt -5.854.150-6.713.008-6.592.283 Vård i andra inrättningar -3.295.137-3.238.345-3.490.276 Gemensamma Betalningsandelar -795.523-684.123-820.653 TOTALT - 9.944.811-10.635.476-10.903.213 Korrigering p.g.a. Utökad verksamhet vid Malmska 479.204 TOTALT -10.424.009 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER BU 2010 BU 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 0 175 000 Understöd och bidrag 0 175 000 Övriga verksamhetsintäkter 0 VERKSAMHETENS KOSTNADER -56 712 240-58 518 432 Personalkostnader -1 484 986-1 320 000 Köp av tjänster -54 913 254-56 848 432 Material, förnödenheter och varor 0 Understöd -314 000-350 000 Kostnader totalt (endast budget) 0 Totalt -56 712 240-58 343 432 45

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK Biträdande räddningschef/ områdeschef: Vesa Berg VERKSAMHETSOMRÅDE: Räddningsverksamhet Brandförebyggande arbete Rådgivning och upplysning Ambulanstransporttjänster Oljebekämpning VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk utgörs av städerna Kannus, Karleby och Jakobstad samt kommunerna Halsua, Kaustby, Kronoby, Lestijärvi, Larsmo, Perho, Toholampi och Vetil. Räddningsväsendets verksamhetsidé är att ansvara för brand- och personsäkerheten i enlighet med lagstiftningen, instruktionen och verksamhetsstadgan. Räddningsväsendet utgör en väsentlig del av bastryggheten i samhället. Till räddningsväsendet hör förebyggande brandskydd samt släcknings- och övriga åtgärder i händelse av eldsvåda. Räddningsväsendet omfattar även åtgärder, som föranleds av olyckor, naturfenomen eller andra därmed jämförbara händelser och som vidtas för att rädda människor, djur eller egendom, vilka ändamålsenligt kan verkställas av räddningsväsendets myndigheter. Dessutom kan räddningsverket sörja för ambulanstransportverksamhet på uppdrag av hälsooch sjukvårdsmyndigheterna. 46

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Effektiv räddningsverksamhet Aktionsberedskap Servicenivåbeslut Brandförebyggande arbete Lagstadgade brandsyner 100% Servicenivåbeslut Rådgivning 3 % Upplysning 3000 st Pro Center 500 st Räddningsdirektören Ambulansverksamhet Oljeskydd Servicenivåbeslut Vårdnivå + grundnivå Lagstadgad verksamhet 47

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Räddningsväsendet 459 418 425 450 450 450 480 Sjuktransporter 3194 3374 3841 3600 3800 3800 4000 Brandsyner, reg. (st) 789 671 696 600 600 600 600 Brandkårens interna 1464 1482 1560 1500 1500 1500 1500 utbildning (h) Utbildning på Pro- 1035 715 760 700 700 700 800 Center (st) Informationsverksamh 4457 5468 4389 4000 4000 4000 5000 et (st) Årsverken 36+2 37+2 37+2 37+2 37+2 37+2 37+2 Målsättningar: Målsättningen för räddningsverkets verksamhet är att med hjälp av en effektiv, välutrustad och väl utbildad organisation, skapa förutsättningarna för att trygga invånarnas liv och egendom i Mellersta Österbotten och Jakobstadsområdet. Detta förverkligas å ena sidan med en aktiv förebyggande verksamhet som inkluderar rådgivning, upplysning, brandteknisk rådgivning och övervakning, brandinspektionsverksamhet och övervakning av användning och lagring av farliga ämnen, och å andra sidan genom den operativa verksamheten, som består av släcknings- och räddningsarbetet, ambulanstransportverksamheten, oljebekämp ning, skadebekämpning i efterhand och biståndsverksamhet. Ekonomi och förvaltning: Karleby stad sörjer och ansvarar för räddningsverkets ekonomi. Räddningsverket är en självständig resultatenhet i Karleby stads bokföring. Avtalskommunerna delar på kostnaderna för förvaltningen, myndighetsverksamheten och kostnaderna för gemensamma utrymmen i relation till vederbörande kommuns invånarantal. Ambulanstransportens utgifter och inkomster riktas kommunvist till den brandkår, som handhar verksamheten. Förvaltningen styr räddningsväsendets kostnader till kommunerna enligt principen för förorsakande. 48

BILDNINGSTJÄNSTER 49

BILDNINGSNÄMNDEN o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Idrott Bildningsdirektör: Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stadens förvaltning har genomgått en stor förändring i och med en förnyad organisation och en ny förvaltningsstadga. Förändringarna trädde ikraft fr.o.m. 1.7.2010. I den nya förvaltningsstadgan är bildningsnämnden ny, under nämnden lyder en svenskspråkig och en finskspråkig sektion, kultursektion, idrottssektion och ett antal direktioner. De ledande tjänstemännen bildar en ledningsgrupp som regelbundet sammankommer till gemensamma möten för att kunna organisera, effektivera och utveckla den nya enheten. Det här är viktigt för att öka insikten om de olika förvaltningsgrenarnas verksamhet och behov. Dagvårds- och utbildningsverkets verksamhet har ytterligare effektiverats i och med all personal kunnat koncentreras till ett gemensamt kansli från och med hösten 2010. Verkschef Terhi Päivärinta övergick till annan tjänst fr.o.m. 1.9.2010. 50

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal med personalen 80 % - 90 % - 100 % Samtal Förmännen Aktiv och välmående personal Personalen trivs med sitt arbete 80 % - 90 % - 100 % Förfrågan Bildningsdirektören, personalbyrån SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 En fungerande ny förvaltning inom bildningssektorn 15-20-25 möten Ledningsgruppsmöten Administrationen organiseras och effektiveras genom närmare samarbete Bildningsdirektören 51

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 8,8 9 9 10,5 10,5 EP -12 EP -13 Bildningsdirektör: Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förskoleundervisningen: All förskoleundervisning ordnas fortsättningsvis i skolorna förutom på Ruusulehto skolas elevupptagningsområde där förskolan finns placerad i Permo daghem. Dagvården för förskoleeleverna ordnas på samma plats som förskoleundervisningen. Läsåret 2010-2011 deltar 220 barn i verksamheten. Skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet: Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till special undervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna. Eftermiddagsverksamheten ordnas förutom i egna grupper i huvudsak av församlingen 8 grupper och Folkhälsan 1 grupp. Dessa erhåller stöd för verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhet har ordnats åt alla som behöver. Detta år har vi rekordantal deltagare, 219. Grundläggande utbildning: Den förberedande undervisningen för invandrare ökar fortfarande. De flesta av barnen är asylsökande och får sin undervisning på finska i Itälä, Länsinummi o Etelänummi skolor. I dagens läge undervisas 41 barn på finska och 4 barn på svenska i Lagmans skola. Kyrkostrands skola finns i sin helhet placerad i Pursisalmi skola. Den nya byggnaden intill Jungmans skola växer fram i rask takt och väntas bli klar i december. Enligt planeringen flyttas verksamheten tillbaka till nya Kyrkostrands skola under jullovet. 52

Den förberedande undervisningen för invandrarelever fortsätter. I år har vi 38 elever i förberedande undervisning. Grupperna är placerade i Itälä. Länsinummi och Etelänummi skolor. Lagmans skola har en grupp förberedande undervisning. Dessa elever är inte asylsökande. Utmaningen den närmaste tiden ligger i att integrera eleverna i normalklasser. De elever som ännu behöver extra stöd placeras i övergångsklasser tills man sedan integreras i normala klasser. Dessa övergångsklasser kräver extra resurser. Kelpo-projektet fortsätter enligt gammalt mönster med egen projektdragare, Catharina Lunabba-Domars. Den nya lagstiftningen gällande specialundervisningen har delvis trätt i kraft och fr.o.m. 1.1.2011 tas den nya lagen i bruk i Jakobstad. Projektet har fått tilläggsfinansiering för år 2011. En del skolor ordnar även i år klubbverksamhet. Verksamheten stöds av utbildningsstyrelsen. Staden deltar fortsättningsvis i ett projekt för att utveckla romska barns grundläggande utbildning. Projektet finansieras genom ett special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen. I år har ett språkprojekt startat där vi genom lärarbyten mellan de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna försöker vidareutveckla språkundervisningen i lågstadierna. I projektet deltar Bonäs, Itälä, Lagmans och Länsinummi skolor. Staden deltar även i Kunnig-projektet. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna i Norra Österbotten. Projektet går i korthet ut på att kartlägga utbildningspersonalens pedagogiska kompetens och uppgöra en individuell utvecklingsplan. Fortbildningen ordnas sedan i egen regi eller som köptjänster. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland finansierar projektet med 104.000. Staden deltar även i ett samarbetsprojektet mellan kommunerna i Norra Österbotten för att utarbeta kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen. Projektet stöds av undervisningsministeriet. Gymnasieutbildningen Projektet kring Team Nord fortsätter. Projektet går ut på samarbete mellan gymnasierna och att vidareutveckla nätstudier. En forskningsrapport kring projektet presenteras under hösten. Planeringen av nya utrymmen för Pietarsaaren lukio fortsätter. Pietarsaaren lukio deltar i ett Comenius-projekt med deltagare bl.a. från Rumänien, Tyskland, Turkiet, Lettland, Portugal och Grekland. Under projektet besöker lärare och studerande varandra och den första resan under hösten blir till Rumänien. I februari 2011 står Jakobstad värd för deltagarna i projektet. 53

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Grundläggande utbildning; 1.Utveckling av specialundervisningen Kollegialt och mångprofessionellt samarbete kring elever i behov av stöd; Elevvårdsteam Pedagogiska team Undervisningsgruppernas storlek Effektivering av marknadsföringen av gymnasieundervisningen Teamens verksamhet beskrivs och bokförs (utvärderas i juni) Medelnivå i regionen Utvärderingsrapport Skoldirektören Förfrågan till skolorna Skoldirektören Förfrågan till rektorerna Skoldirektören 54

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal med personalen 80% - 90 % - 100 % Samtal Förmannen SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Effektiv användning av 100 % Skolning + uppföljning ledningsrapporteringssystemet Bildningsdirektören RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Kostnaderna per elev nära 90 % - 95 % - 100 % Statlig rapport hemkommunsersättningen Bildningsdirektören 55

NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Bokslut -07 130 94 1360 949 129 59 Bokslut -08 138 88 1339 923 134 68 Bokslut -09 143 75 1307 880 151 63 Budget -10 141 72 1293 849 140 61 Budget -11 127 72 1270 779 160 60 310 323 329 342 346 152 149 148 142 145 Årsverken 290 303 300 304 280 EP -12 134 74 EP -13 149 76 Dagvårdschef: Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Vi producerar kostnadseffektiva dagvårdstjänster av hög kvalitet för stadens barnfamiljer. Våra tjänster är attraktiva och ger alternativ utgående från familjernas och barnens behov. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Dagvårdens utrymmesbehov växer konstant. Antalet dagvårdsbarn ökar under året. Familjedagvårdens barnantal minskar trots att åtgärder för att stävja minskningen av familjedagvårdare intensifierats. Utreds ifall de utrymmen som förskolan förfogar över vid Permo daghem kan lösgöras för dagvårdens behov. Den öppna dagvården utvecklas för att bättre möta de behov som hemmavarande föräldrar har. 56

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service vårdnadshavarna nöjda med 90 % - 92 %- 95 enkätundersökning kvaliteten förmännen PERSONALEN Lyckad personalrekrytering Antalet tidsbundna arbetsavtal 5 st - 9 st - 12 st Bildningsnämnden minskas med Dagvårdschefen Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal hålls med 80+% - 90% - 100% samtal personalen förmännen 57

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Andelen elektroniskt mottagna 20% - 30% - 40% Dagvårdschefen ansökningsblanketter RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Användningsgrad på daghem 80 % - 82% - 84% närvarostatistik dagvårdschefen förmännen 58

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 vårddagar,daghem 93 900 97 300 93 700 98 000 98 000 98 000 98 000 vårddagar,famdgv 29 100 27 100 25 000 25 000 22 000 22 000 22 000 ntopris/heldag,dgh. 52,55 55,13 57,87 52,00 ntopris/heldag,fdgv. 46,79 55,53 53,76 52,00 0-6 åringar 31.12 1506 1474 1498 0-6 åringar i dagvård% 51,7 Årsverken 192 190 177 180 180 Motiveringar Minskningen av personal inom familjedagvården måste kompenseras med en ökning av personalen inom gruppfamiljedagvården och daghemmen, vilket i praktiken betyder ökade lönekostnader med ca 50.000. Rektor: Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ: Musikinstitutets grundutbildning skall: - ge grundutbildning i musik till barn och unga i nejden - ge färdighet för yrkesinriktade studier - ordna verksamhet som berikar stadens och medlemskommunernas kulturliv - samarbeta med daghem, grundskolor samt med stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturinstitutioner. 59

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Nöjda elever, bra kvalitet på utbildningen samt fortsatta satsningar på ensemblespel Sätt att förverkliga Ansvarig Rektorn planerar tillsammans med lärarna läsårets mål och satsningar Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Mångsidiga, gränsöverskridande Ca. 50 konserter varav minst 10 konserter som berikar kulturlivet i utlokaliseras till Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby medlemskommunerna och Larsmo Sätt att förverkliga Ansvarig Rektor sätter upp målen och planerar med lärarna på lärarmöte. Lärarna verkställer. Förbättrad regional konkurrenskraft Motiverade, kunniga och kreativa Personalskolning och lärare skapar ett attraktivt gemensamma trivselprogram. musikinstitut Nyanställningar speciellt på rytmsidan Sätt att förverkliga Ansvarig Rektor planerar skolningsdagar 60

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Systemet med Musikchef för hela Fortsatt strävan att utveckla Musikhuset som också drar samarbetet mellan de olika ledningruppsmöten fortsätter och utbildningarna samt har fungerat fint. Musikinstutet utvecklande av en aktiv lärarkår leds av en ordinarie rektor Aktiv och välmående personal Personalskolning och fortbildning Regelbundna personaldagar samt gemensamma med föreläsningar och rekreationtillfällen diskussioner om personalsamverkan, social och emotionell kompetens Lyckad personalrekrytering Fortsatt aktiv personalpolitik där Lediganslå rektorstjänsten och lärare som passar in i vår helhet tillsätta de lediga/fria tjänster söks som finns. Sätt att förverkliga Ansvarig Diskussioner förs med de övriga utbildningarna i Musikhuset och med tjänstemän inom staden. Rektor ansvarar Sätt att förverkliga Ansvarig Rektor tar tillsammans med lärarkåren fram förslag på föreläsare och rekreationstillfällen. Sätt att förverkliga Ansvarig Rektorn samarbetar med närmaste förman och direktionen. Rektor ansvarar. 61

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Lärarmöten. Föräldraträffar och Lärarmöten en gång per månad. utvecklingssamtal Utvecklingssamtal lärare/elev, rektor/lärare en gång/termin. Information per post och via nätet Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Lärarna och instrumentkollegierna Att få personalen att komma kommer med initiativ och ideer till med ideer, ta initiativ och lärarmöten och rektor, som tar upp förnya undervisning. ämnena med Musikhusets ledningsgrupp. I större frågor går ärendena vidare till direktionen Sätt att förverkliga Ansvarig Lärarmöten hölls regelbundet 1/månad Sätt att förverkliga Ansvarig Initiativ från lärarna kanaliseras via intranet/läramöten. Ledningsgruppens beslut läggs ut som mail åt personalen. 62

RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Arbetet med att utöka Information, föredragningslistor nätanvändningen fortsätter och har och protokoll mailas till lärarna. ytterligare aktualiserats pga Alternativa sätt att nå ut till folk utlokaliseringen. Utvecklande av via webben ska öka vår Musikhusets synlighet via webben synlighet. Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Totalantalet timmar får ej Att hålla budgeten trots överskrida 390 h/vecka. svårigheter med att förutse Terminsavgifterna höjs måttligt kostnaderna pga utlokaliseringen. Sätt att förverkliga Ansvarig Rektorn sammanställer information som mailas åt personalen samt ordnar skolningstillfällen. Sätt att förverkliga Ansvarig Rektorn planerar budgeten och samarbetar med stadens ekonom. Rektorn tar ansvar för budgeten 63

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 22,65 25,16 26 26 EP -12 EP -13 Rektor: Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare, men den ämnesmässiga utvecklingen lider. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats. Institutets ordinare kanslist är alterneringsledig t.o.m. mars 2011. En vikarie har anställts istället. 64

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Att kunna betjäna 4.500 4.000-4.500-5.000 statistik kursdeltagare rektor, kanslist Nöjda kursdeltagare Ganska bra - Mycket bra - Kursutvärdering Utmärkt Rektor Positiv image Synlighet i media 2-4 - 6 ggr statistik rektor Positiv image Publika evenemang 4-6 - 8 ggr i året statistik rektor 65

PERSONALEN Aktiv och välmående personal Kartläggning av arbetsklimatet Institutet deltar i stadens utvärdering vartannat år Aktiv och välmående personal Personalen trivs i sitt arbete En utvecklings- och rekreationsdag för personalen varje år Aktiv och välmående personal Personalen deltar i fortbildning 1-2 - 3 tillfällen per person per år Stadens utvärdering rektor rektor rektor 66

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Att inom ramen för budgeten kunna genomföra 7.500 lektioner 7.200 / 7.500 / 7.700 statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig 67

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Lektionsantal 8.479 8.693 8.488 8.000 7.500 7.500 7.500 Deltagarantal, brutto 5.657 5.885 5.456 5.000 4.500 4.500 4.500 Deltagarantal, netto 2.879 3.043 3.147 2.500 2.250 2.250 2.250 Deltagare/invånare i % (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) 36,6 37,5 34,5 25/28/3 0 51,96 53,19 49,2 40/43/ 45 22/25/ 28 37/40/ 43 22/25/ 28 37/40/ 43 22/25/ 28 37/40/ 43 Totala utgifter, -506.426-591.433-606.934-565.066-631.379-650.000-670.000 Totala inkomster, 116.567 116.667 127.411 104.000 104.000 104.000 104.000 Netto -389.859-474.766-479.523-461.066-527.379-546.000-566.000 Statsandel 348.029 370.005 371.623 374.183 Årsverken 2 / 15 2 / 15 2 / 15 4 / 15 4 / 14 4 / 14 4 / 14 Rektor: Jaana Vainionpää-Tahvanainen VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att tillgodose de föränderliga utbildningsbehoven och att med sin verksamhet stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det ovannämnda ordnar institutet utbildning inom bl.a. följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, huslig ekonomi samt dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. Förutom det kunskapsbaserade utbudet strävar institutet till att upprätthålla stadsbornas fysiska och psykiska välmående. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Finansieringsmodellen för det fria bildningsarbetet reformeras fortfarande som en del av utvecklingsprogrammet för det fria bildningsarbetet 2009 2012. För närvarande betalas stadsbidrag på basis av antalet timmar som hållits. Åsikten på fältet är att den här modellen bör bevaras, för den stöder verksamhetsförutsättningarna också för mindre institut. Möjligheterna att ansöka om olika bidrag har försämrats. För att uppnå sitt resultatmål måste institutet därför allt aktivare göra verksamheten känd bland stadsborna samt effektivera marknadsföringen av sin yrkesskicklighet till föreningar, företag och offentliga samfund. Institutet har alltid fungerat som en viktig mötesplats för finskspråkiga och för nyinflyttade stadsbor. I dag spelar institutet en allt viktigare roll i processen med att integrera invandrare och asylsökande. 68

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Att kunna betjäna 2.600 2.500/2.600/2.700 kursdeltagare statistik rektor, kanslist Nöjda kursdeltagare nöjaktig/god/utmärkt kursutvärdering rektor Positiv image Synlighet i media 4/6/8 ggr om året statistik/rektor Offentliga tillställningar 4/6/8 ggr om året statistik/rektor 69

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal Med personalen i huvudsyssla en gång om året Aktiv och välmående personal Med timlärarna vid behov Personalen trivs i sitt arbete En utvecklings- och rekreationsdag för personalen varje år rektor rektor rektor Kartläggning av arbetsklimatet Personalen deltar i utbildning för att främja sin yrkesskicklighet Institutet deltar i stadens utvärdering vartannat år 1/2/3 dagar per person Stadens utvärdering/ rektor rektor 70

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Personalmöten 4/5/6 ggr om året Lärarmöten 1/2/3 ggr om året RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi rektor rektor Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Att ordna 4.900 undervisningstimmar inom ramen för budgeten 4.800/4.900/5.000 statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig 71

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Lektioner 5128 4943 4938 5000 5000 5000 5000 Bruttostuderande 2365 2503 2708 2700 2700 2700 2700 Nettostuderande 1418 1410 1466 1400 1400 1400 1400 Deltagare/den finskspråkiga befolkningen, % 29,5 29,5 34,0 26/28/ 30 30/32/ 34 30/32/ 34 30/32/ 34 Verksamhetsutgifter 387363 424955 452108 466639 467071 480000 500000 Inkomster 71873 80538 80992 72000 72000 72000 72000 Netto 315490 344417 371116 394639 395071 408000 428000 Statsandel 192418 207141 222249 201591 Årsverken (5) 14 (5)14 (5)14 (5)14 (5)14 (5)14 (5)14 Ungdomssekreterare: Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet lyder under bildningsnämnden. Den utvidgade verksamhetsmiljön möjliggör ett närmare samarbete med andra enheter inom bildningsväsendet. Tidigare har ungdomsväsendets verksamhetsplatser varit ungdomsgården Tobaksmagasinet samt stadens högstadier (Etelänummi och Oxhamns). Fr.o.m. hösten 2010 har också Resursskolan varit en av våra verksamhetsplatser. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. En form av "parkeringsverksamhet" är också under utveckling, dvs. att ungdomsledaren är beredd att ta emot en elev som har varit orolig. Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Fix-klassen i Oxhamns skola fortsätter sin verksamhet. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, söker år 2011 nya kandidater till sin fjärde mandatperiod som börjar 2012. Ungdomsväsendet i Jakobstad blir officiellt medlem av ungdomsportalen Decibel.fi år 2011. Medlemskapet i ungdomsportalen ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, precis som ungdomslagen förutsätter. Det finns mer invandrarungdomar på ungdomsgården än förr. De deltar i den normala, öppna verksamheten. I Etelänummi skola samarbetar en ungdomsledare med invandrarklassen. Antalet invandrarungdomar på ungdomsgården ökar säkert ytterligare i framtiden, men vi försöker i mån av möjlighet integrera dem i den normala verksamheten. 72

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tobaksmagasinet har tillräckligt 6 klubbar / 9 klubbar / 12 med ledd klubbverksamhet för klubbar eleverna i klasserna 1-9 Statistik från olika klubbar Ungdomsledarna Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Att uppmuntra ungdomar till aktivt Antalet ungdomar som vill medborgarskap genom att delta i komma in i ungdomsfullmäktigevalet ungdomsfullmäktige 14 / 20 / 28 ungdomar Ungdomsfullmäktigevalet Ungdomssekreteraren Positiv image Att göra Tobaksmagasinets och Frågor som hör till ungdomsväsendets arbetsfält och ungdomsverksamheten tas upp därtill hörande frågor kända i i lokala media 4 / 6 / 10 gånger staden under året Statistik Ungdomsledarna 73

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Fungerande arbetsplatsmöten utgör en del av personalens välmående i arbetet Utvecklingssamtal hör till för alla arbetstagare Arbetsplatsmöten ordnas 8 / 10 / 12 gånger per år Ungdomssekreteraren 80%/90%/100% Samtal Ungdomssekreteraren Aktiv och välmående personal Personalen deltar i utbildning inom 1/2/4 dgr/person Ungdomssekreteraren området SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Ungdomsväsendet satsar på Klubbar / övriga funktioner utvärdering och utveckling av utvärderas efter att deras ungdomsfunktionerna verksamhet startat. Utvärderingen görs 1 / 2 / 5 gånger per år Statistik Ungdomssekreteraren 74

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning att söka balanseras genom anskaffning av finansiering för 1 / 2 / 3 projekt tilläggsresurser via olika projekt/ under året projektfinansieringar Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna 75

NYCKELTAL Prestationer Gruppstorlek/ ledd klubb/ T Besökarantal/ mätningsvecka/ T Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 10 8 8 10 10 10 9 pers/ grupp 926 736 1109 900 900 900 900 Antal innehavare av - - - 40 60 100 100 Tupis-kort Årsverken 9,3 8 (+2) 9,4 10 10 10 10 Biblioteksdirektör: Leif Storbjörk. VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturnämnden upphörde fr.o.m. 1.7.2010 och omorganiserades till en kultursektion under en bildningsnämnd. Personalens ålderstruktur vid biblioteket gör att ett flertal personer kommer att gå i pension inom de närmaste åren. Rekrytering av ny personal med erforderlig utbildning är en stor utmaning. Vidareutveckling av den virtuella sidan av biblioteksverksamheten. Det blir mera arbete med avtal och licenser som måste göras för att möljliggöra våra kunders bruk av biblioteksmaterial. Marc21-formatet i landsomfattande bruk. Deltagande i portalbyggen som den skönlitterära portalen BokSampo vilken ingår som en del av det nationella digitala biblioteket NDB. Nätbaserade referenstjänster med svar direkt byggs ut. Till det nuvarande biblioteksprogrammet läggs ett förnyat gränsnitt mot kunderna, en webbplats med ökad interaktivitet som svarar mot kundernas behov. Självbetjäningsfunktionerna utökas. Samtidigt pågår en process med att se över hyllbestånd och lagerhållning. Mera utrymme skapas för programverksamhet och sammankomster på biblioteket. Ny byggnation i stadskärnan i allmänhet, utbildningsenheterna i campuset i synnerhet. 76

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, såväl utrymmen och tillgång till fysiska som över nätet. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. fysiska materialet som e-material. Tillräcklig anskaffning. Tillgång till sökverktyg och min: enligt KP databaser. real: klara jämförelse Tillräckligt med personal. Landskapet Österbotten (mått:per 1000 inv.) max: bland landets bästa. Personal: min 0,70-0,84 / real: 0,85-0,99 / max >=1 Kundvänliga regelbundna och fasta öppettider. Fortlöpande anskaffning. Tillräckligt med personal som ger fullgod service. Biblioteksdirektören ansvarar Positiv image Marknadsföring och PR. Synlighet Positiv respons i på nätet. Nöjda kunder. Ett nyhetsförmedlingen, även representativt hus mitt i centrum landsomfattande. av staden Jakobstad. Biblioteksdirektören ansvarar 77

PERSONALEN Aktiv och välmående personal Aktiv, motiverad, välutbildad och Behövligt antal utbildningsdagar kunnig personal med yrkesstolthet per personarbetsår. och flexibelt tänkesätt som har min: 4 dagar möjlighet att medverka vid olika real: 5 dagar biblioteksutvecklingsprojekt. max: 6 dagar En personalstyrka med någorlunda jämn åldersfördelning i de olika uppgiftsgrupperna eftersträvas. Lyckad personalrekrytering En personalstruktur som följer Att kunna besätta de tjänster lagens krav på utbildning och som och befattningar som nyligen beaktar Jakobstads och regionens blivit lediga och sådana som tvåspråkighet, numera även snart blir lediga huvudsakligen mångspråkighet. p.g.a. pensioneringar i enlighet med stadens personalpolitiska program. Underlätta deltagande i lämpliga kurser och konferenser inom landet och även i utlandet. Medverka till att kurser ordnas även lokalt och regionalt. Biblioteksdirektören ansvarar En förutseende och för verksamheten utvecklande personalpolitik. Ansvariga: Stadsstyrelsens personalsektion Kultursektionen Biblioteksdirektören 78

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Inom begreppet biblioteksoch stabila volymsiffor informationstjänster producuceras volymtjänster som utlåning i vidareutveckling av bibliotekets storleksordningen 350000 lån/år specialkunnande och och biblioteksbesök (fysiska + specialservice. webben) i storleksordningen 300000 besök/år. Svarstjänst, informationsarbete, rådgivning och vägledning i informationssökningprocesser tillika med läsfrämjande verksamhet representerar den kvalitativa personliga service som ges. Kundvänliga regelbundna och fasta öppettider. Fortlöpande anskaffning. Tillräckligt med personal. Viss grad av självbetjäning. Personal som ger god service och som vill och kan ge ännu bättre service. Personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Ansvariga: Kultursektionen Biblioteksdirektören 79

Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Biblioteken arbetar aktivt i nätverk. min: Det finns möjlighet att ge Man går idag mot större enheter service både på svenska och både vad gäller finska administrationsfrågor och real: God service ges i regel innehållet i de tjänstepaket som vi alltid på såväl svenska som erbjuder våra kunder. För att ordna finska och i viss utsträckning med svenskspråkiga även på engelska. bibliotekstjänster i Finland krävs max: Utmärkt service kan ges därtill ofta speciallösningar. på svenska, finska och engelska Rekrytering av välutbildad personal. Fungerande ändamålsenlig organisation. Stadsbiblioteket medverkar aktivt i olika biblioteksnätverk. Biblioteksdirektören ansvarar 80

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 För en blygsam del av kommunens min: "spartalko-nivå" = bara driftskostnader tillhandahåller absolut kärnverksamhet stadens biblioteksväsende en basservice som uppfyller lagens real: ungefär nuvarande krav på de biblioteksoch informationstjänster som kommunen skall ordna. Även andra förvaltningsenheter inom staden drar direkt nytta av att kunna använda bibliotekets service. Även andra aktörer inom staden och i regionen drar nytta av bibliotekets serviceutbud. max: vi får en bredare betalningsbas för biblioteksoch informationtjänsternas kostnader. Vi kan sälja specialservice till specialgrupper. Vi drar olika utvecklingsprojekt med extern finansiering. Sätt att förverkliga Ansvarig Real till max förverkligas Ansvariga: Kultursektionen Biblioteksdirektören 81

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Utlåning 348488 347198 348325 380000 370000 370000 370000 Låntagare under året 9294 9269 9103 10800 10800 10800 10800 Fysiska besök 230842 211830 214857 270000 250000 250000 250000 Besök över nätet 52733 57828 64143 110000 110000 120000 120000 Årsverken 19,3 19,8 18,6 20 19 (20) 19 19 Motiveringar Servicenivå definierad enligt KP = Kirjastopoliittinen ohjelma ISBN 952-442-202-6 och Persuspalvelut Länsi-Suomen läänissä 2006 (Västra Finlands länsstyrelses publikationer 1/2007 ), och därtill Peruspalvelut Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintoviraston toimialueella 2009 (Regionförvaltningsverkets i Västra och Inre Finland nätpublikation på www.avi.fi). Att 80% av finländarna använder bibliotekets service står att läsa t.ex. i Undervisningsministeriets publikation Kirjasto on arjen luksusta. I övriga fall har använts statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen (http://tilastot.kirjastot.fi). Årverken år 2011 tillfälligt högre p.g.a. ett utvecklingsprojekt I den normala driften beräknas automationen på biblioteket under perioden fram till 2013 ge möjligheter till effektivering och ny serviceutveckling utifrån det lagstadgade uppdraget. Det tar dock tid att införa olika typer av självbetjäningsrutiner, i synnerhet i biblioteksbranschen som varit och är mycket betjänande och ytterst kundvänlig till sin natur. Under år 2011slutförs det tvååriga utvecklingsprojektet Aktivering och utbyggnad av bibliotekets svarstjänst och en förnyad bibliotekswebb i full 2.0 miljö. Övrigt: Tvåspråkigheten är satt i system på stadsbiblioteket, och det kostar en hel del i lagerhållning och "dubbla" anskaffningar när många titlar måste skaffas identiskt lika både på svenska och på finska. Med hjälp av de nya tekniska hjälpmedel som finns inom området kan verksamheten ändå hållas både kundvänlig och förhållandevis kostnadseffektiv. 82

Museichef: Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum skall på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster; skapa förståelse och tolerans mellan stadens invånare och ge dem en sund förankring i samhället. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga opch materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingar av föremål och arkivalier. Museet skall vara sakkunnig i antikvariska ärenden inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden Museiverksamheten skall vara en levande länk mellan regionens historia och framtid. Alla stadens invånare skall uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. I ett framtida Jakobstad är museet en självklar aktör inom stadens kulturliv, stadsbyggandet, undervisning och historisk forskning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturnämnden upphörde fr.o.m. 1.7.2010 och omorganiserades till en kultursektion under bildningsnämnden. Omorganiseringen kommer att medföra nya och förändrade rutiner. Inbesparingar och en ickebesatt befattning gör att förverkligandet av de mål som man satt upp inom museiverksamheten svårligen kan genomföras i den utsträckning som planerats. År 2010 ingicks ett samarbete mellan Jakobstads museum och Nykarleby stads museiverksamhet (Kuddnäs), som förverkligas genom en samarbetsgrupp. Inom ramen för samarbetet dirigeras Nykarleby statsandel för museiverksamhet via Jakobstads museum. 83

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tillgänglighet till museets min 10 000 samlingar av föremål, konst, real 12 000 fotografier, boksamlingar och arkiv max 15 000 besökare i funktionella och för ändamålet anpassade utyrmmen. Regelbunden och fasta öppethållningstider. God information genom massmedia och internet. Fortsatt digitalisering av museets bok-, föremålsamlingar och fotografier. I samarbete med stadsbiblioteket. Projektarbete påbörjas under 2011 i samarbete med Nykarleby Positiv image Verksamhet utanför museet; föreläsningar 25-30 - 35 föreläsningar och utställningar i utställningar 2-3 - 4 skolor, ålderdomshem. Material för självstudier. personalen 84

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Medverka i och bidra till olika 2-4 - 6 evenemang som vänder sig till stadens och regionens invånare i samarbete med andra kulturproducenter i regionen. personalen; medarrangör och delansvar Pedagogisk verksamhet både barn och vuxna: barnevenemang för daghem och skolor Deltagande i offentliga evenemang: Jul på Södermalm, Jakobs dagar, Spotlight m.m. min 1000 real 1500 max 2000 deltagare real 1500 deltagare Genom intressanta och lärorika tidsresor i vår historia I samarbete med andra organisationer 85

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal med personalen 50%- 70% -100% museichefen Aktiv och välmående personal Tyhy-verksamhet, delaktighet i real: 1-2 fortbildningsdagar museichefen fortbildning Aktiv och välmående personal Personalen trivs med sitt arbete 80% - 90% - 100% Förfrågan, personalbyrån museichefen 86

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Genom personliga kontakter med stadens och regionens invånare, genom informativa, kvalitativa, pedagogiska och engagerande utställningar, specialguidningar, föreläsningar, evenemang och publikationer. Stå till tjänst med information till privatpersoner, massmedia, kommunala och statliga organ. Effektiv och ändamålsenlig organisation utställningar i samproduktion: real - 12 utställningar i egenproduktion: max - 4 Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Fortsatt koncentration och Påbörja renoveringen av de inre utveckling av museiområdet vid utrymmena av Nygårds Storgatan 2 och 4. verkstad. genom kunnig och engagerad personal I samarbete med skolor, medborgarinstitut och föreningar personlig information, sakkunniga utlåtanden m.m. Överföra den tillfälliga utställningsverksamheten till Nygårds verkstad Koncentrera lagerutrymmen till mera ändamålsenliga utrymmen. Flytta del av lager i anslutning till museets centrallager 87

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Bibibehålla museets status som ett real 9 årverk bibehålla antalet anställda statsunderstött museum genom att bibehålla antalet årsverk 88

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 besökare, enskilda 11 763 12 073 12 689 12 000 12 000 besökarantal, grupper 295 285 303 antal utställningar, 15 12 14 10 10 medarrangör utställningar, egna 5 6 7 4 4 Statsandelar i 111 250 142 698 197 442 235 000 Årsverken 8,6 8,9 8,9 9,6 9,6 9,6 9,6 Motiveringar Under slutet av 90-talet har statsandelarna för museiverksamheten fördubblats, medan stadens finansiering har varit en 0-budgetering. En fortsatt minskning av personalstyrkan drar ner på statsandelarna, vilket betyder att minskade resurser Museet, som en del av kultursektorn och utbildningen, borde kunna möta de krav och möjligheter som utbyggnaden av Campus-området innebär. I Campusområdet kommer det att finnas utbildning bl.a. inom konst, musik och barnpedagogik. Museet måste ha resurser för att kunna stöda denna verksamhet. Museet har idag regionens bästa utställningsutrymmen och verksamhet gällande konst. En koncentration av verksamheten till museiområdet, Storgatan 2-4 och Nygårds-verkstad, skulle bidra till att göra Södermalm till ett verkligt kulturcentrum och på sikt borde museet ges möjlighet att satsa på en museipedagog, för att möta kraven. Rent fysiskt befinner sig museet mitt i ett aktivt utbildningscentrum. Övrigt Antalet besökare bygger på anteckningar i besöksböckerna, i realiteten är besökarantalet uppskattningsvis 10 % högre. 89

Tf. Kultursekreterare: Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ De samhälleliga förändringarna märks även inom kultursektorn. Kulturen har stor betydelse för regionens attraktionskraft och bidrar därigenom till att göra regionen livskraftig. Mångfalden av kulturtjänster måste ses som en av regionens framgångsfaktorer. Jakobstad blir en mångsidig kulturstad med sina kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Ge stadsborna en möjlighet till mångsidig kulturservice. Organisera, främja och stöda kulturverksamheten i Jakobstad enligt lagen om kulturverksamheten i kommunerna. Ordna möjlighet för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer. Kulturbyrån slår vakt om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturnämnden upphörde fr.o.m. 1.7.2010 och omorganiserades till en kultursektion under bildningsnämnden. Verksamheten sköts tillsvidare med tillfällig personal. Malin Simons är anställd för ett år som 50 % projektkoordinator för LEADER/EU-projektet som administreras av kulturbyrån 1.9.2009-30.6.2012. 90

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Varierande och mångsidig evenemangs- och programservice. Deltagarantal 20 /60/100 Bibehålla kvalitén och nivån på kulturella upplevelser. Utvärdering av serviceproduktionen (antal/kvalitet) Enhetschefen Uppföljning av egen service, årligen. Enhetschefen 91

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Öka invånarnas delaktighet i Evenemangsarrangörer kulturella upplevelser och intresse i evenemangskalendern och i för kulturlivet. övrigt. 60 pers./125/150 Stöda stadens egna evenemangsarrangörer. Utvärdering av deltagarantalet årligen. Enhetschefen Aktivera den tredje sektorn och skapa nya kulturtjänster för olika målgrupper. Stöda nyskapande och innovativ kultur. Integrera invandrare med hjälp av kulturen. Nya samarbetskontakter och -idéer 2/5/10 Utvärdering av antalet samarbetskontakter med tredje sektorn Enhetschefen Positiv image Förbättra marknadsföring, Nya informationskanaler 1/1/1 kulturinformation. En www-sida för Runebergsveckan En elektronisk blankett för utdelning av kulturunderstöd Enhetschefen 92

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Att sätta upp tydliga och konkreta utvärdering real 1 ggr/år mål i planeringsskedet. Aktiv och välmående personal Personalens delaktighet i planering utvärdering 1/2/2 ggr /år och målsättning Årlig utvärdering av målen och arbetets svårighetsgrad tillsammans med personalen, utvecklingssamtal Enhetschefen Delegeringen av planeringsarbete, planeringsdagar 2 ggr/år Enhetschefen 93

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Utvecklande av kulturfostran. Utvärdering Nätverksbyggande och samarbete. Samarbetsmöten, gemensamma kulturtjänster Utvecklande av barnkulturen och kunnandet inom området samt utvärdering. Utvecklande av kulturtjänstpaket i samarbete med näringslivet. Regelbundet regionalt samarbete. 1/2/3 år Regelbundna träffar och möten. Kvaliteten och efterfrågan på kulturtjänster utreds. Tjänsterna produceras med beaktande av olika kundgruppers behov och riktas till olika grupper. Enhetschefen RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Allmänna kulturverksamhetens 1/1/1 projektfinansieringar ekonomi balanseras genom Enhetschef anskaffande av tilläggsresurser via olika finansieringar. 94

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Runebergsveckan 3870 4833 4556 2520 deltagarantal Konstverksamhet, 4 4 6 9 antal kurser Sagobalett, 28 35 37 36 deltagarantal Uthyrning av 17 17 33 41 utescenen i Skolparken, antal gånger Uthyrning av FBK, 39 30 40 34 gamla hamn, antal gånger Evenemangskalender, 134 användarantal Årsverken 2 2 2 2,5 2,5 2,5 2,5 Motiveringar Utvecklandet av försäljningskanaler och marknadsföring i kulturbranchen samt organiserandet och förmedlandet av kulturoch konstarrangemang för stadens invånare och närregion. Ökning av kostnader i köpta tjänster begränsar utvecklingsmöjligheter. Allmänna kulturens uppgift är att skapa förutsättningar för kulturaktivarnas verksamhet. Programutbudet kommer mest att organiseras av kommersiella programbyråer men även av olika organisationer som får delvis stöd av kulturbyrån. Den tredje sektorns kulturaktörer har betydande roll i programutbudet. Utdelningprinciper av kulturbidrag kommer att förnyas fr. o.m. 2011. Kulturens uppdrag är att stöda sådana projekt som stöder särskilt de lokala omständigheter och som berör stadens egna invånare. Kulturbyrån har fått bidrag från Aktion Österbotten (EU) för att utveckla och bredda aktivitetsutbudet för barn och ungdom med inriktning på konst och kultur. Under tre års tid undersöks förutsättningarna för hur ett samarbete kring en barnkonstskola kunde byggas upp. För att bjuda på varierande och mångsidig evenemangs- och programservice samt bibehålla kvalitén och nivån på kulturella upplevelser måste invånarna ha även samma möjligheter att få information om kulturupplevelser och köpa biljetter till olika evenemang. Kulturbyrån står inför utmaningar att utveckla tillgängligheten i staden. 95

Idrottsdirektör: Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning, som är lättillgänglig. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena så, att de på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästs uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Samarbetet med andra motionsarrangörer utvecklas för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion. Information om hälsofrämjande idrott. 3. MOTION FÖR SPECIALGRUPPER För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer och specialgrupper med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att skoleleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästs vid föreningar som på ett förtjänstfullt sätt presterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I samband med organisationsförändringen inom staden Jakobstad har idrottsnämnden upphört den 1.7.2010 och hela idrottssektorn har flyttats under den nybildade bildningsnämnden. Under bildningsnämnden lyder nu idrottssektionen. Idrottsdirektören är föredragande i sektionen. År 2010 har Idrottsbyrån fått tillgång till en konstgräsplan på Västerplan. Planen har tagits i bruk 12.6 och användarna kan boka tider via Idrottsbyrån. Under sommarmånaderna har planen använts dagligen. 96

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Bra idrottsservice genom Min: 1 möte / år samarbete med regionens Real: 2 möten/år kommuner Max: 4 möten / år PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklande av samarbete med närkommunerna. Idrottssektionen och närliggande kommuner Personalen aktivt med i 6-8 10 personalmöten/ år Personalinformation och - utvecklingsarbete. möten. Idrottsdirektören och övriga chefer som handhar servicepersonalen. 97

Lyckad personalrekrytering Yrkeskunnig personal Min: Simövervakarna har avlagt FSF:s simtest, godkänt Real: Simövervakarna har simlärarutbildning 1. Max. Simövervakarna är utbildade idrottsintruktörer Aktiv och välmående personal Vid val av ordinarie och tillfällig personal prioriteras yrkeskunskap. Idrottsdirektören och - sektionen Deltagande och ansvarstagande 50-75 - 100 % Genomgång av personal, utvecklingssamtal arbetsbeskrivningarna och uppgifterna. Utvecklingssamtal Idrottsdirektören 98

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Samarbete med stadens olika Min: Muntlig information enheter, ledningsgruppsmöten Real: Skriftlig information Max: Personlig kontakt när information ges Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Deltagande på alla nivåer Min: mötesdeltagarna får ett skriftligt PM från mötet Real: möten protokollförs Max: mötesprotokollen delges berörda RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Nöjda kunder i alla åldrar Min: 200 Real: 400 Max: 600 personer deltar i enkätundersökning Information från och till staden olika enheter. Alla enhetschefer. Alla möten protokollförs och information ges åt alla. Idrottsdirektören och övriga chefer som handhar servicepersonalen.. Sätt att förverkliga Ansvarig Service och uppföljning av serviceprocessen via enkätundersökning. Personalen på Idrottsgården, idrotts-anläggningarna och -planerna. 99

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Simhallen, användare 116080 115852 109487 117000 120000 120000 120000 Innebandy, anv. 19957 23272 21463 24000 24000 24000 24000 Dans-, övresal anv. 13217 8827 18885 15000 20000 20000 20000 Tellus användare 99087 116271 106671 120000 120000 120000 120000 Fotbollstim. på planer 1855 1980,5 2573,5 2000 2500 2500 2500 Friidrottstimmar. 332 236 378,5 300 1000 1000 1000 Årsverken 11 11 11 11 11 11 11 Motiveringar Användningen av idrottsanläggningarna är mångsidig och betydelsefull. Konstgräset på Västerplan har gett fotbollsspelande ungdomar tillgång till en ny, bra plan. Skolorna har använt planen flitigt under hösten 2010 och på så sätt har staden fått en ny idrottsanläggning för skolorna. Skolorna använder allt mer stadens idrottsplatser. Varje dag har ca 250 elever gymnastiktimme, så idrottsanläggningarna är i flitig användning. Skolorna har börjat boka uteanläggningarna och statistik över användningen blir småningom up-to-date. BILDNINGSNÄMNDEN BS 2009 BU 2010 BU 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 110 107 3 443 510 3 460 318 Försäljningsintäkter 624 279 1 231 283 1 173 941 Avgiftsintäkter 1 737 377 1 885 230 1 869 230 Understöd och bidrag 335 127 9 000 90 000 Övriga verksamhetsintäkter 413 324 317 997 327 147 VERKSAMHETENS KOSTNADER -38 757 181-38 931 836-41 239 772 Personalkostnader -23 665 770-23 723 433-24 359 570 Köp av tjänster -3 962 234-3 992 952-4 111 774 Material, förnödenheter och varor -842 010-891 226-889 878 Understöd -1 665 236-1 479 297-1 425 797 Övriga verksamhetskostnader -8 621 931-8 844 928-10 452 753 Kostnader totalt (endast budget) 0 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -29 032-25 008-10 155 Totalt -35 676 106-35 513 334-37 789 609 100

TEKNISKA TJÄNSTER 101

o o o o o o o Miljövård Byggnadstillsyn Teknisk förvaltning Stadsplanering Mätning och markanvändning Kommunalteknik Centralen för interna stödtjänster MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Milövårdschef: Curt Nyman. VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att med hjälp av de lagstadgade befogenheter och åligganden, som tillkommer den kommunala miljövårdsmyndigheten samt med stöd av gedigen sakkunskap bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamhetens tyngdpunkt ligger fortsättningsvis på de i miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen och marktäktslagen stadgade tillstånds- och tillsynsuppgifterna. Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. Under 2010 gjordes förändringar i miljöskyddsförordningen (1792/2009) som bl.a. medförde att tillståndsbehandling och tillsyn för vissa verksamheter överfördes från staten till kommunen. Godkännande av småbåtshamnarnas avfallshantering har också under 2010 överförts från staten till kommunen enligt en ny miljöskyddslag för sjöfarten (1672/2009). Pågående förnyelser av vattenlagen och avfallslagen kan också medföra vissa förändringar i den kommunala miljövårdsmyndighetens uppgifter. Under 2011 planeras att fortsättningsvis speciell tyngd sätt på på handläggning av tillståndsansökningar och anmälningar samt tillsynsuppgifter. Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men mätning av luften kvalitet fortsätter, stadens miljöbokslut för 2010 görs och utvecklas. Under åren 2012-13 kommer troligen en omfattande bioindikatorundersökning rörande utsläppen i luften att göras i samarbete med indusrin och Karleby stad. Miljövårdsbyrån deltar under 2011i arrangerade av energisparveckan och ett informationstillfälle om glesbygdens avloppsvattenhantering. Beslut finns också att miljöskyddsbestämmelser för staden skall uppgöras. Under 2011 kommer sannolikt miljöinspektören att avgå med pension, vilket aktualiserar rekrytering av en ny person till tjänsten och översyn av miljövårdsbyråns interna arbetsfördelning. 102

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Genomsnitt för behandlingstid för 10 mån / 6 mån / 4 mån Ansökningar gällande ny miljötillståndsansökningar verksamhet prioriteras särskilt. Ansvarig:miljövårdschefen Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Relevant information om stadens min - nuläge miljö finns lätt tillgänglig och information sprids aktivt real - miljövårdsbyråns hemsidor utvecklas och infotillfällen ordnas vid behov max - som ovan och dessutom aktivare informationsbearbetning Miljödata insamlas och lagras organiserat Ansvarig:miljövårdschefen 103

Förbättrad regional konkurrenskraft Nära samarbete med miljövårdsmyndigheterna i grannkommunerna min - regelbundna möten för samordning av verksamhet real - som ovan och gemensamma projekt max - som ovan uppgörande av samstämmiga miljöskyddsföreskrift Aktiv kontakt med grannkommunernas tjänsteinnehavare 104

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal Real: utvecklingssamtal 1 gång/år/person Personalmöten Personalmöte en gång/vecka gemensamt med byggnadsinspektion Genomgång av miljövårdsbyråns arbetsuppgifter varje måndag Aktiv och välmående personal Uthålligheten och trivseln på arbetsplatsen förbättras genom klarare arbetsfördelning och utveckling av rutiner. Min - förteckningen personalens arbetsuppgifter uppdateras Real - som ovan samt utveckling av diarieföring och arkivering av handlingar Max - som ovan samt utarbetande av processcheman för de vanligaste rutinerna Miljövårdschfen Miljövårdschefen Mängd och inriktning av personalskolning Yrkesinriktad skolning 2/4/6 dagar per år 105

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Arbetsrutinerna utvecklas Min - real: uppdatering av arbetsfördelningen inom miljövårdsbyrån RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi max - uppgörande av kvalitetssystem Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Verksamheten drivs inom godkänd Min- inga överskridningar av budget. utgifter Real - optimala kostnader och resultat Max - ökade inkomster Miljövårdschefen Sätt att förverkliga Ansvarig Kontinuerlig uppföljning av budgetens förverkligande och undersökning av möjligheter för ökade inkomster Ansvarig: miljövårdschefen 106

NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget -07-08 -09-10 -11 12 6 10 7 7 3 2 3 5 10 övervakningsärenden Utlåtanden 11 10 12 10 10 Årsverken 2,5 2,3 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 EP -12 EP -13 Motiveringar Budgetförslaget för miljövården är beträffande resurstilldelning identiskt med fjorårets nedbantade budget och ger därför ytterst begränsade möjligheter att initiera nya projekt. Så gott som alla tillgängliga resurser behövs för att handlägga lagstadgade ansökningsärenden och tillsyn. Om rekrytering av en ny person till miljöinspektörstjänsten som sannolikt blir vakant under året samt därtill eventuellt hörande budgetanslag besluts särskilt senare. Målsättningarna för verksamheten har härletts ur stadens strategiplan. På grund av miljövårdens mångfacetterade natur är relevanta mätare för verksamheten tämligen svåra att uppgöra. Tabellen för prestationer har omarbetats för att underlätta uppföljning och avspegla handläggningen av de mest centrala lagstadgade uppgifterna. Målsättningen för behandlingstiden för miljötillstånd bygger på den relativt långa tidsåtgång de lagstadgade procedurerna för behandlingen av dessa ärenden kräver. Behandlingstiden för de miljötillstånd kommunerna handlägger varierar beroende på ärendets art mellan ca 3 månader och 12 månader (utredning av Ari Ekroos 2006 http://www.kunnat.net/k_perussivu.asp?path=1;29;145;30546;38442;23951;32244;96671) 107

Ledande byggnadsinspektör: Rolf Nilsson VERKSAMHETSOMRÅDE: Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidé är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2010 har affärs- och kontorsbyggandet varit livligt. Oy Snellman Ab är enda industrin där större projekt varit på gång. Under året har bostadsbyrån införlivats med byggnadstillsynsbyrån. Bostadsnämnden upphört och uppgifterna överförts på Miljö- och byggnadsnämnden. 108

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Andel nöjda kunder / Kundenkät 50 % / 70 % / 90 % Bra kundbetjäning till var tionde ibruktagna och Rolf Nilsson färdigställda projekt Tillgång och kvalitet på service Bostädernas tillgång och efter-fråga Minskat antal tomma i balans genom att göra hyreslägenheter och fler hyreshusen attraktiva långvariga hyresgäster Ulla Lundell-Muittari Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Höjning av hyresboendets status. Ökad trivsel Invånarnas deltagande i hyresgästsdemokration Invånarnas deltagande Ulla Lundell-Muittari 109

Förbättrad regional konkurrenskraft Attraktiva hyreshus. Alla Större satsning av ägarna i bostadsområden likvärdiga hyreshusens underhåll PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal: 1 gång per 2 år / 1,5 år / 1 år per person Underhåll av hyreshus Ulla Lundell-Muittari Sätt att förverkliga Ansvarig Rolf Nilsson Personalmöten Personalmöte: 1 gång per månad /varannan vecka / vecka Rolf Nilsson 110

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Behandlingstider av tillstånd i 3 mån / 2 mån / 1,5 mån Snabb behandling medeltal Rolf Nilsson RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Kundernas andel i kostnaderna 35 % / 45 % / 90 % Revidering av avgifter under en period av 5 år 111

Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Kontiunerligt underhåll av stadens Bibehållande av egendomens eget bostadsbestånd värde. I gott skick varande och trivsamma hyresbostäder --- Välj målsättning --- Sätt att förverkliga Ansvarig Underhåll av bostäderna Ulla Lundell-Muittari Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Åt varje invånare i staden en skälig Minskat antal bostadslösa Ulla Lundell-Muittari bostad. Anskaffning av bostäder åt svårplacerade bostadssökande 112

NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 278 213 189 250 250 250 250 495 433 419 450 450 450 450 övr. beslut anm. ärenden 8 1 5 5 5 5 5 färdigställda bostäder 65 83 52 65 65 65 65 syneförrättningar 796 785 698 650 650 650 650 Ledigblivna bostäder 270 352 214 300 300 300 300 Tomma lägenheter. 15 85 119 100 90 90 90 Bostadssökande 400 402 353 307 300 300 300 " under 25-åringar 80 64 80 100 90 90 90 " pensionärer 78 82 58 75 80 80 80 Bostadsbytare. 68 48 40 55 55 55 55 Bristfälligt boende 10 17 18 20 20 20 20 och bostadslösa Årsverken 6,82 6,48 5,72 5 6 6 6 Motiveringar Byggnadstillsynsbyrån och bostadsbyrån har slagits ihop till en byrå. Vid uträkning av budgetramen har endast en persons lön med socialkostnader beaktats. MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN BS 2009 BU 2010 BU 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 161 878 124 750 128 177 Försäljningsintäkter 312 3 000 3 000 Avgiftsintäkter 150 237 121 350 124 777 Understöd och bidrag 10 750 Övriga verksamhetsintäkter 579 400 400 VERKSAMHETENS KOSTNADER -584 962-584 849-578 515 Personalkostnader -453 903-461 201-452 073 Köp av tjänster -70 770-51 863-49 154 Material, förnödenheter och varor -13 567-7 560-8 700 Övriga verksamhetskostnader -46 721-64 225-68 588 Totalt -423 083-460 099-450 338 113

TEKNISKA VERKET Teknisk direktör: Heimo Toiviainen VERKSAMHETSOMRÅDE: Tekniska verket VERKSAMHETSIDÉ Tekniska verket - bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom s.a.s. gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser samt sköter om stadens skogsbestånd - lyhört sköter stadsmiljön så att den utvecklas till ett harmoniskt komplex - utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare och med olika sociala, kulturella samt ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under året 2010 har man ändrat organisationen för tekniska sektorn så, att tekniska verket omfattar administrativa kansliet och bara tre avdelningar: Planläggnings-, mätnings- och kommunaltekniska avdelningen. Före detta husavdelningen som omfattade utrymmesförvaltningen och städtjänsterna i staden har blivit flyttad till en separat central för interna stödtjänster. Därför är det svårt att jämföra tekniska verkets totala ekonomi eller totala nyckeltal med tidigare år. Stadsstyrelsen utgår ifrån att servicenivån 2011 höjs så att gatubelysningen är tillgänglig under dygnets alla mörka timmar inom ramen för beviljade anslag. 114

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tillgång och kvalitet på service blir bättre. Egen kritisk utvärdering fortsätts och jämförs med resultatet år 2010 Min: Utvärderingsresultatet ligger på 2010 nivå. Real: Utvärderingsresultatet förbättras en aning jämfört med nivån 2010 Max: Utvärderingsresultatet förbättras klart jämfört med nivån 2010. Egen kritisk utvärdering skall utföras under december 2011 med frågeformulär/webropol. Tekniska direktören Förbättrad regional konkurrenskraft Effektiviteten, produktiviteten, Min: tillgången och kvalitetenpå tjänster Samarbetet mellan inom tekniska verkets kommunerna i nejden förblir på verksamhetsområde ökar i nejden nuvarande nivå och genom gemensamma samarbetsprojekt utvecklas. utvecklingsprojekt och utökat Real: samarbete mellan kommunerna i Samarbetet mellan nejden. kommunerna i nejden ökar och något nytt gemensamt utvecklingsprojekt startas. Max: Samarbetet mellan nejdens kommuner ökar märkbart. Samarbetsformer och samarbetsprojekt skall sökas aktivt avdelningsvis Tekniska direktören Stadsplanearkitekten Stadsgeodeten Stadsingenjören 115

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 Årsverken 99,6 104,9 103,67 101,67 100,17 99,67 99,67 Motiveringar Årsverken som gäller tidigare år har blivit korrigerade enligt nuvarande organisationsmodell för jämförbarhetens skull. Stadsplanearkitekt: Ilmari Heinonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetisk högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Befolkningens åldersstruktur i Jakobstad kräver, att man i planeringen i ökande grad blir tvungen att beakta miljöns kvalitet ur seniorsynvinkel, till exempel när det gäller planeringen av stadens centrala delar. Samtidigt bör man genom planering bereda rum för eventuella inflyttare som i arbetslivet skall ersätta de s.k. stora årskullarna. Behovet av en koordinerad, regional markanvändningspolitik inom stadsregionen ökar, vilket ställer högre krav på ett planeringssamarbete över kommungränserna - särskilt med grannkommunerna Larsmo och Pedersöre. 116

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service.den planmässiga beredskapen min: Planreserverna hålls på motsvarar samhällets nuvarande nivå byggnadsbehov, med tillräckliga real:planreserverna ökar under reserver för bostadsbyggandets verksamhetsåret och närigslivets tomtbehov.. max:planläggningsverksamhete n omfattar även planer för en väsentlig kvalitativ förbättring av stadsmiljön.. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Invånarnas medvetande om Informationsaktiviteter planläggningens roll i utvecklas. samhällsutveckladet och den enskilda kommuninvånarens roll och rättigheter i processerna utvecklas 117

Förbättrad regional konkurrenskraft En gemensam syn på.mal-arbetet genomförs (en målsättningarna för fortsättning av JASU) markanvändningen i regionen. Avdelningen deltar i det s.k. utvecklingskorridoprojektet Jakobstad-Karleby, tillsammans med nejdens övriga kommuner. PERSONALEN Lyckad personalrekrytering Tillräckliga personresurser (antal) Resurserna ökar med 0.5 person (från situationen 1.10.2010) 118

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 Årsverken 4,77 5,27 4,5 5 4,5 5 5 Stadsgeodet: Anders Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ Mätningsavdelningen: - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter om markanskaffning och marköverlåtelser samt skogsbeståndet enligt en mångbruksplan. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter, nya utmaningar är projektet KommunGML och det nya riksomfattande koordinatsystemet Euref-Fin. Förverkligandet av dessa system på det lokala planet innebär både tilläggskostnader och betydande arbetsinsatser. Ibruktagningen av fritidsbebyggelsens adressystem är under arbete. En web-baserad lägesdatatillämpning är i bruk. På terrängsidan är GPS-tekniken i bruk och en mätningsrobot har anskaffats. De statliga myndigheternas ändrade arbetsfördelning i inskrivningsärenden har inneburit nya rutiner för fastighetsbildningen. 119

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Aktiv näringspolitik Tillgång till behövligt antal tomter Råmark köpes 10-25 ha under för boende och fem år, företagsverksamhet. min 2 ha/år Tomtutbudet förbättras real 5 ha/år max 10 ha/år Kontakt med markägare inom aktuella områden och förhandlingar med dessa. Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggandet och näringsverksamheten samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. Nya småhustomter erbjuds: min 20 st real 30 st max 40 st Prioritering av rätta gatubyggnadsprojekt. Kommunaltekniska avtal med privata tomtägare. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Adressystemets komplettering och min: Adressmeddelanden tillförlitlighet skickas ut till alla fritidsfastigheter real: Adresser är i bruk för alla fritidsfastigheter max: Som ovan + en ny adresskarta trycks. Arbetet prioriteras inom avdelningen. Samarbete med KomTek och gatunamnskommittén. 120

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Markpolitikens balans positiv på Inkomsterna från lång sikt markförsäljning och kapitaliserade (4 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna under en justeringsperiod om 5-10 år. Sätt att förverkliga Ansvarig Bevarande av en stabil markprisnivå. Försäljning av värdefulla objekt genom anbud. 121

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Sålt mark 1000 euro 774 237 307 250 300 300 300 Köpt mark 1000 euro 366 55 590 250 300 300 300 Virkesinkomster 1000 81 68 152 70 70 70 70 euro Registrerade tomter st 81 63 87 80 80 80 80 Registrerade allmänna 21 15 29 20 20 20 20 områden st Årsverken 18 18,65 18,5 17 17 17 17 Motiveringar Avsikten är att inom de närmaste åren öka utbudet på tomter, vilket kräver en större insats inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. För staden skulle det löna sig att forstsätta köpa tomtmark med färdig kommunalteknik. Den tidigare höga avverkningsnivån i skogarna leder till att verksamheten för närvarande måste inriktas på gallring och skogsvård, vilket minskar det ekonomiska utfallet. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. Stadsingenjör: Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen - förvaltar, låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrottsoch rekreationsanläggningar - producerar och utvecklar också stödtjänster för verkets övriga serviceproduktioner, såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. - producerar som beställningsarbete åt staden planering och byggande av kommunalteknik - administrerar parkeringsövervakningen FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Gatuinvesteringarna ligger fortsättningsvis på lägre nivå än normalt ännu under 2011 och det har en negativ inverkan på resursanvändningen. Motsvarande justeringar bör också göras i driftsekonomin, dvs. höja anslaget för underhåll. Byggherreverksamheten utvecklas under ledning av den nya byggherreingenjören. 122

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Snabbare ärendehantering Antal ärenden som är under beredning uppföljs månadsvis. Inkomna ärende bereds och förs till behandling i tekniska nämnden inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline). Prioritering Alla som gör tjänstemannabeslut och bereder ärenden till nämnden PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal, 1 gång/år Avdelningschefen uppföljning på personnivå. 123

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Byggherreverksamhet Olika entreprenadformer används vid byggandet RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Minskat underhållsbehov tack vare Behovet av gatusaneringar ökad satsning på förbättring av beaktas i budgetförslaget för år gatornas konstruktion 2012 Olika projekt beställs t.ex. som eget arbete, hel- eller delentreprenader Byggherreingenjören Sätt att förverkliga Ansvarig Inventering och information Vägmästaren/nämnden 124

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Årsverken 74 78,15 77,57 76,57 75,57 74,57 74,57 Parkeringsövervakning: - betalningsuppmaningar - protester - inkomna betalningar 4002 43 77250 3267 32 70150 2860 21 58860 3911 80500 2021 21 65100 2021 21 65100 2021 21 65100 Underhåll av gator: Underhåll av trafikområden /invånare (19627inv) - sommarunderhåll av gator (250 km) - vinterunderhåll av gator (252 km) - antal plogningar Båtplatser - driftsutgifter - driftsutgifter/plats 133 215688 0,90 /m 318 266 1,27 /m 10 294 31486 107 141 189824 0,79 /m 372295 1,48 /m 12 294 37763 129 150 213205 0,88 /m 396847 1,57 /m 11 294 37080 127 (134 ) 169032 288822 1,61 /m 303 38500 127 (144 ) 278572 416764 303 37000 126 144 278572 416764 303 37000 126 144 278572 416764 303 37000 126 Underhåll av idrottsoch rekreationsområden: - underhåll /invånare (19627inv) - Centralidrottsplan /plan 8250m² - Västerplan /hela området 18000 m² /plan 6732 m² - matchgräsplaner (3) /hela områden 31500 m² /plan 19056 m² - träningsgräsplaner (2) /områden 14000m²(skolel.) - grusplaner (2) (+ isplan) /områden 22000 m² - Tellus /plan 6320 m² - elljusspår /13 km - vandringsleder /25 km - ishockeyrinkar (3) /rink - simstränder (5) /strand 30,5 165304 20 /m² 10186 0,57 /m² 1,5 /m² 15008 0,48 /m² 0,79 /m² 361 0,03 /m² 7916 0,36 /m² 52551 8,3 /m² 32647 2,5 /m 43555 1,7 /m 21581 7194 20370 4074 32,8 146368 18 /m² 11830 0,66 /m² 1,8 /m² 22777 0,72 /m² 1,20 /m² 880 0,06 /m² 6247 0,28 /m² 75977 12 /m² 36214 2,8 /m 49120 2,0 /m 20490 6830 20623 4125 36,0 123115 15 /m² 14316 0,80 /m² 2,1 /m² 25819 0,82 /m² 1,35 /m² 1087 0,08 /m² 5363 0,24 /m² 107750 17 /m² 33243 2,6 /m 62815 2,5 /m 30931 10310 18885 3777 36,0 123115 15 /m² 7000 0,39 /m² 1,0 /m² 25819 0,82 /m² 1,35 /m² 1087 0,08 /m² 5363 0,24 /m² 107750 17 /m² 33243 2,6 /m 62815 2,5 /m 20000 6667 18885 3777 36,0 123115 15 /m² 7000 0,4 /m² 2,1 /m² 25819 0,8 /m² 1,3 /m² 1087 0,1 /m² 5363 0,2 /m² 107750 17 /m² 33243 2,6 /m 62815 2,5 /m 20000 6667 18885 3777 36,0 123115 15 /m² 7000 0,4 /m² 2,1 /m² 25819 0,8 /m² 1,3 /m² 1087 0,1 /m² 5363 0,2 /m² 107750 17 /m² 33243 2,6 /m 62815 2,5 /m 20000 6667 18885 3777 36,0 123115 15 /m² 7000 0,4 /m² 2,1 /m² 25819 0,8 /m² 1,3 /m² 1087 0,1 /m² 5363 0,2 /m² 107750 17 /m² 33243 2,6 /m 62815 2,5 /m 20000 6667 18885 3777 Underhåll av parker och grönområden: - underhåll /invånare (19627inv) Anlagda parker och grönområden ha - m²/invånare - underhåll /m² - underhåll /invånare Lekparker - invånare/park - underhåll /lekpark - underhåll /invånare 41,3 37 18,9 0,73 13,8 42 467 2379 5,21 44,0 37 18,9 0,70 13,1 42 467 1971 4,22 45,6 37,7 19,2 0,68 13.0 43 456 1750 3,84 46,6 38 19 0,68 14.0 44 446 1750 3,94 46,6 38 19 0,68 14.0 44 446 1750 3,94 46,6 38 19 0,68 14.0 44 446 1750 3,94 46,6 38 19 0,68 14.0 44 446 1750 3,94 125

Prestationer Maskinpark: Medelålder år Arbetstimmar i medeltal - lastbilar (3) /1650h - väghyvlar (2) /1650h - traktorer (5) /1650h - frontlastare (2) /1650h Bokslut -07 6,0 5,5 Bokslut -08 1545 h 94% 1040 h 63% 1339 h 81% 1482 h 90% Bokslut -09 6,5 1541 h 93% 1035 h 63% 1273 h 77% 1399 h 85% Budget -10 8,1 1541 h 93% 1035 h 63% 1273 h 77% 1399 h 85% Budget -11 6,9 1541 h 93% 1035 h 63% 1273 h 77% 1399 h 85% EP -12 7,0 1541 h 93% 1035 h 63% 1273 h 77% 1399 h 85% EP -13 6,3 1541 h 93% 1035 h 63% 1273 h 77% 1399 h 85% Verkstad: Fakturering /anställd 23944 49965 60648 60648 60648 60648 60648 Lagret: Fakturering /anställd 21797 35474 37039 37039 37039 37039 37039 Byggandet och byggherreverksamhet: Sanerade gator - byggd i egen regi - medelpris/m Nya gator - byggd i egen regi - medelpris/m - byggd av entreprenörer - medelpris/m 3168 m 239 1813 m 254 350 m 544 2058 m 246 2219 m 429 296 m 635 1899 m 381 320 m 767 0 m 0 2058 m 246 2219 m 429 296 m 635 2058 m 246 2219 m 429 296 m 635 2058 m 246 2219 m 429 296 m 635 2058 m 246 2219 m 429 296 m 635 Planering: Gatuplaner -rättelseyrkanden Grävningstillstånd 15 1 107 8 0 89 7 0 124 7 0 124 7 0 124 7 0 124 7 0 124 Motiveringar Om nyckeltal: Underhåll/invånare ingår också avskrivningar från investeringar (kommande avskrivningar uppskattas). Andel av skötsel och renhållning i underhållet är för trafikleder cirka 60%, för idrottsoch rekreationsområden cirka 90% och för grönområden cirka 95%. Inkomster för båtplatserna ligger nära driftsutgifter utan kapitalkostnader. Under idrottsoch rekreationsområden för "Centralidrottsplan" och "Tellus" ingår underhållet på hela området. Under sommaren 2010 fick Västerplan konstgräs och rinken vid Västermalm togs ur bruk p.g.a. att en reparation inte var ekonomisk lönsam. Vid bollplaner sköter man också sidoområden. (gräset klipps inte lika ofta som planen). På övriga bollplaner som är i träningsbruk (lägsta kvalitetskrav) klipps gräset för det mesta av sommarjobbande skolelever. Vid maskinparken påverkas nyttjandegraden också av antalet tillgängliga underhållsarbetare. Alla arbeten utförs inte maskinellt. Maximal arbetstid för en maskin är 1650 h/år. De maskiner som timdebiteras räknas med. Maskinverkstaden har förstorat sin kundkrets dvs. servicearbeten för olika affärsverk har ökat. 126

Vid gatusaneringar med djupa ledningar, närliggande byggnader fördröjs arbetet. Variation i medelpriser vid byggandet speglar också de stora variationer som finns i undergrunden. Under år 2009 fanns det mera än vanligt sådana projekt som hade svåra grundförhållanden. Gatukostnader bestäms i stort sett redan i gatuplaneringsskedet. Senareläggning av asfalteringar påverkar medeltalen. Om trafikleder När det gäller trafikområden bör behovet av anslag för underhållsinvesteringar stå i rätt proportion till den ekonomiska och tekniska avskrivningstiden. Gatusaneringar har på sista tiden gjorts endast som samprojekt för att ledningsnätet är i så dåligt skick. Ledningar saneras också i form av infodringar, då reparerar man endast rören utan att behöva gräva upp hela gatan. På motsvarande sätt skulle man endast behöva avhjälpa problem med bärigheten och tjälen på många gator för att förbättra gatornas skick. Dessa obyggda (gamla) gator är nu i behov av ett konstant underhåll vars verkan alltid är kortvariga. Asfalteringen av nybyggda gator borde också påskyndas. Först efter permanent beläggning uppnås den planerade bärigheten och slittåligheten. Uppskov orsakar extra behov av underhåll och försämrar kvaliteten på bärlagret, vilket i sin tur leder till kortare livslängd för beläggningen. Om kommunaltekniska avdelningen Eftersom en stor del av verksamheten är underhåll, har vädret en stor inverkan på det årliga ekonomiska resultatet. De verkliga kostnaderna orsakas av arbetet med att upprätthålla önskad kvalitetsnivå. Det grunnas allmänt på om det skulle finnas förmånligare alternativ till de nuvarande produktionssätten. Speciellt inom underhållet medför årstidernas växlingar ett flertal olika uppgifter som den nuvarande personalens antal har anpassats till. En arbetstagare har vanligtvis ett brett arbetsfält, både när det gäller markområde och olika årstider. Alla förändringar i fråga om antalet underhållsarbetare eller ett enskilt produktionssätt kan därför ha flera följder. Av den anledningen borde den politiska viljan hellre formuleras som målsättningar än som beslut med direkt inverkan på den operativa verksamheten. Delområdet byggherreverksamhet kommer att förnyas under det kommande året. Strävan är att mer än tidigare utnyttja olika former av entreprenader. Att ta hand om övervakning och lagstadgade uppgifter kommer att ställa stora krav på den blivande beställar- och byggherreorganisationen samt på huvudutföraren av varje projekt. Projektprocessen kommer att indelas i faser eller deluppgifter, vilket kan orsaka att totaltiden för de flesta projekt blir längre. Konstant förbättring inom arbetets alla delområden hör till avdelningens verksamhet. Ett långtidsprojek är utvecklingen av gaturegistret. Med hjälp av registret förbättras förmågan att kunna prioritera var underhållsbehovet är som störst. Deta gäller även grundförbättringen av stadens gator. Grundarbetet börjar nu vara färdigt för gatuområdenas del. Härifrån fortsätter vi med inmatning av olika egenskapsdata. I första skedet kommer vi att få rapporter om gatorna som baserar sig på verkliga arealer och längder. Då blir också uträkningen av olika ekonomiska nyckeltal noggrannare och jämförelser kommer att vara möjliga. Hittills har stått till förfogande endast en uppskattning som baserar sig på uppgifter från år 2000. 127

Om kundservice Direkt kundservice tar nuförtiden mycket tid av flera personer. Till avdelningen kommer både interna och externa kunder. Många mindre och större ärenden, tillståndsanhållan, förfrågningar eller anmälningar gällande gator, trafik, parkering, diken, allmänna områden, trafikarrangemang vid evenemang, båtplatser eller användning av gatuområde kommer dagligen in personligen via telefon eller e-post. Det här är en mindre känd men betydande del av verksamheten på avdelningen. Verkets planerade front-office-disk för kundbetjäning borde påskyndas. Den borde också utrustas med ett adb-baserat responssystem som tar in de flesta ärenden och skickar dem vidare för behandling i rätt instans. Tekniska verket Bs 2009 Bu 2010 Bu 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 3 527 2 949 3 537 Tillverkning för eget bruk 586 602 437 VERKSAMHETENS KOSTNADER -7 734-7 500-7 819 Netto -3 621-3 949-3 845 128

CENTRALEN FÖR INTERNA STÖDTJÄNSTER Teknisk direktör: Heimo Toiviainen. VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för interna stödtjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för interna stödtjänster - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnaderna - städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider åt daghemsbarn, skolelever, åldringar, hälsovårdens klienter och dess personal. - producerar för stadens eget behov ändamålsenliga datatekniska tjänster Det här görs till ett kostnadseffektivt pris så att vi strävar till kundvänlighet, kunnande och en god totalekonomi. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Centralen för interna stödtjänster har grundats under år 2010 för att sköta stadens utrymmesförvaltning, städ-, kosthåll- och IT-tjänster. Under centralen placerades också de funktionerna som gäller Malmskas teknik, städ- (en del), kosthåll- och IT-tjänster. Därför finns det inga jämförbara siffror tillgängliga från tidigare år som gäller centralen för interna stödtjänster. Målsättningar och mätare som gäller centralen för interna stödtjänster är lika med målsättningar och mätare för de fyra serviceområden. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 Årsverken 202,27 202,21 206,5 228,36 232,50 262,7 260,7 129

Husbyggnadschef: Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnaderna FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Gamla husavdelningen har i och med en ändring av förvaltningsstadgan blivit ändrad till utrymmesförvaltningen. I den nya enheten ingår inte städsektionen men Malmskas fastighetsunderhåll och teknisk service har införlivats med utrymmesförvaltningen. 130

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tidtabellsuppföljning: 90 % av innehållet uppnådd, 95 Godkänd/Förverkligad % av innehållet uppnådd, 100% av innehållet uppnådd SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Uppföljning av 80 % uthyrd, 90 % uthyrd, 100 % fastighetsanvändningsgraden uthyrd Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Förutseende, långsiktigt program för Dimensioneringen verkställs fastighetsskötsel 80%. Dimensioneringen verkställs 90%. Dimensioneringen verkställs 100%. Avstäming av godkänt tidtabell till förverkligat. Uh investeringar Leif Björkholm, större invest. Staffan Knif Jämförelse av statistik på användningsgraden. Marina Björk Vägledning av personalen. Henrik Kackur 131

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Godkända målprisberäkningar Målprisberäkningarna håller till överskrids inte 100 % Sätt att förverkliga Ansvarig 132

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Bostadsbyggnader 1688 1254 1254 1254 1254 1254 12554 Vårdbyggnader 12463 11848 11848 11848 11848 11848 11848 Kontorsbyggnader 12090 12065 12065 12065 12065 12065 12065 Musei- och allm. 7576 21872 21872 21872 21872 21872 21872 byggnader Undervisningsbyggnader 45000 47303 47303 47303 48443 48443 48443 Jordbruksbyggnader 390 390 390 390 390 390 390 Övriga byggnader 13586 13586 13586 13586 16996 16996 16996 Totalt 92793 108318 108318 108318 112868 112868 112868 Årsverken 100 98 98 98 69 69 69 133

Nyckeltal 2008 2009 Bu 2010 Bu 2011 Yta m2 Fastighetsunderhåll / m2/år m2/mån m2/år m2/mån m2/år m2/mån m2/år m2/mån Bostadsbyggnader 1387 Vårdbyggnader 13,70 1,14 15,66 1,31 14,61 1,22 0,00 0,00 15200 Kontors- och förvaltning 19,51 1,63 41,47 3,46 26,08 2,17 0,00 0,00 12998 Musee, idrotts o samlingslok. 2,84 0,24 4,31 0,36 4,51 0,38 0,00 0,00 21716 Undervisningsbyggnader 9,92 0,83 2,35 0,20 3,44 0,29 0,00 0,00 45303 Jord- o skogsbrukslägenheter 390 Övriga byggnader 2,71 0,23 4,02 0,33 2,73 0,23 0,00 0,00 8059 Summma 48,68 4,06 67,80 5,65 51,37 4,28 0,00 0,00 105053 Fastighetsskötsel Bostadsbyggnader 47,26 3,94 45,17 3,76 53,83 4,49 39,78 3,32 Vårdbyggnader 34,05 2,84 36,59 3,05 33,01 2,75 36,13 3,01 Kontors- och förvaltning 24,33 2,03 27,20 2,27 23,30 1,94 28,70 2,39 Museé, idrotts o samlingslok. 37,05 3,09 38,51 3,21 45,92 3,83 35,74 2,98 Undervisningsbyggnader 31,29 2,61 32,50 2,71 28,04 2,34 32,36 2,70 Jord- och skogsbrukslägenheter 3,18 0,26 16,85 1,40 3,78 0,32 7,18 0,60 Övriga byggnader 49,13 4,09 35,64 2,97 38,84 3,24 25,21 2,10 Summa 226,28 18,86 232,46 19,37 226,72 18,89 205,09 17,09 Disponentkostnader Summa 4,24 0,35 4,46 0,37 4,99 0,42 5,05 0,42 Städning Städade m2 61 478 65 408 66 081 87 324 Bostadsbyggnader Vårdbyggnader 18,45 1,54 23,89 1,99 27,32 2,28 47,07 3,92 28 427 Kontors- o förvaltning 16,08 1,34 14,43 1,20 16,72 1,39 19,45 1,62 8 215 Museé, idrotts o samlingslok. 36,53 3,05 36,36 3,03 41,69 3,47 39,53 3,29 7 655 Undervisningsbyggnader 23,42 1,98 23,00 1,92 24,39 2,03 28,94 2,41 39 379 Jord- och skogsbrukslägenheter Övriga byggnader 14,95 1,25 15,47 1,29 18,53 1,54 18,72 1,56 3 648 87 324 134

Kosthållschef: Lisa Kniivilä VERKSAMHETSOMRÅDE: Kosthåll VERKSAMHETSIDÉ Vi tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider åt daghemsbarn, skolelever, åldringar, hälsovårdens klienter och dess personal. Det här görs till ett kostnadseffektivt pris så att vi strävar till kundvänlighet, kunnande och en god ekonomi. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamheten utökades från 1.1.2010 med 2 kök; Malmska och Björkbacka. Personalstyrkan ökade med 30 personer. Fullmäktige förutsätter att de inbesparingar som ålagts Tekniska verkets interna stödtjänster gällande kosthållet förverkligas via kökens strategiarbete och personaldimensionering. Råvarupriset förblir på 90 cent/måltid för skolornas del. 135

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Egenkontroll i alla enheter höjer 10 % - 5 % - 1 % Grundinspektion 1 kvalitet och säkerhet / Felfria gång/enhet/år inspektionsrapporter Kosthållschefen/ bespisningschefer Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Information om måltiderna finns på 2 mån - 3 mån- 4 mån Aktiv uppföljning stadens hemsida, Kosthållsavdelningen uppdateringsfrekvens 136

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Bespisningschefer på 2011-2012 - 2013 Bespisningschefer och ledarskapsutbildning Vuxenutbildning, /utexaminering Optima Aktiv och välmående personal Deltagande i fortbildning för 1 dgr - 3 dgr - 5 dgr / år Sporra medarbetarna personalen: dagar/pers/år Kosthållschefen Aktiv och välmående personal Deltagande i Tyhy-verksamhet 15 % -25 % - 35 % Genom Tyhy- o Tykyverksamhet /arbetarskyddet Kosthållschefen 137

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Rätt personalstyrka Dimensioneringen fullföljs Timresursen följer portionsantalet Kosthållschefen Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Antalet tillredningskök minskas 12-10 - 5 Genom köksstrategin Utrymmestjänster och tekniska direktören RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Portionspriset 2, 76-2,70-2,60 Modifiering av matsedeln, minskning av personal genom naturlig avgång Kosthållschefen Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Dimensioneringen uppdateras 70 % - 90 % - 100 % Ständig uppföljning av ständigt portionsantalet kosthållsavdelningen / beställare 138

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Antal portioner Portioner, totalt 747 700 788350 1061951 1046751 Daghem, portioner 750 750 750 per dag Daghem, portioner 165000 165000 165000 per år Skolor, portioner per 2942 2942 2862 dag Skolor, portioner per 550350 558980 543780 år Björkbacka, portioner 200 200 200 per dag Björkbacka, portioner 73000 73000 73000 per år Malmska, portioner 726 726 per dag Malmska, portioner 264971 264971 per år Priser Daghems- och skollunch, pris 2,86 2,76 2,76 Malmska, 9,11 9,11 9,11 patientlunch Malmska, 6,28 6,28 6,28 personallunch Malmska, lättlunch 3,50 3,50 3,50 EP -12 EP -13 Björkbacka, lunch 3,70 3,95 3,95 Årsverken 51 50 49,01 46,72 69,72 68,7 67,7 -Daghem 10,99 7,7 7,7 6,7 5,7 -Skolor 31,29 31,29 29,29 24 24 -Björkbacka 5,73 5,73 5,73 5 5 -Malmska 25 25 24 23 -Administration 1 2 2 2 2 Motiveringar I antalet portioner i skolor och daghem är endast lunchmåltider inräknad, likaså på Björkbacka. I Malmskas portionsantal ingår alla måltider. 139

Städarbetsledare: Annika Stenvik VERKSAMHETSOMRÅDE: Städtjänster VERKSAMHETSIDÉ Städtjänster producerar rena utrymmen för staden Jakobstads olika verk och byggnader. Vi städar utrymmena kostnadseffektivt och ändamålsenligt, och kundbelåtenhet är mycket viktig för oss. Våra medarbetare inom städservice är yrkeskunniga och erfarna inom städbranchen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I och med att Staden Jakobstad blev administrativ värdkommun för socialoch hälsovårdsverket år 2010, har arbetet med att integrera de ca 40 anstaltsbiträden från Malmska öppna vården med våra egna ca 65 städare påbörjats. Minskade personalresurser och tillika ökande städkvadratmetrar utgör utmaningar för städarbetsledningen, personalen samt alla interna kunder. 140

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Förbättra effektivitet m2/h: 170-190 - 220 Uppdaterad dimensionering Förmännen Tillgång och kvalitet på service Behålla interna kunderna Mätare: 20 reklamationer/år - 4-0 Webropol kundenkät vartannat år PERSONALEN Aktiv och välmående personal Arbetsplatsmöte/Antal mindre 6/år - 8/år - 10 möten Städarbetsledaren/ instruktören Förbättrad arbetsförmåga/antal sjukdagar 30-13.7-10 Samarbete med arbetshälsov, Tyhy-projekt och fortbildning 141

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 m 2 /h 164 165 185 189 m 2 61 126 61 478 69 085 67 379 87 264,4 Årsverken 49,27 52,21 56,49 55,64 87,78 126 126 IT-chef: Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Övergången till värdkommunmodellen har medfört betydande förändringar i de datatekniska arrangemangen. Jakobstads sjukhus' och staden Jakobstads viktigaste datasystem har man fått att kommunicera med varandra. Social- och hälsovårdens datasystem i Larsmo, Pedersöre och Nykarleby har delvis överförts till stadens och sjukhusets systemhelheter. Arbetet med att anpassa systemen till varandra pågår ännu och det här kommer att förutsätta betydande satsningar på datateknik under de kommande två åren. Samtidigt måste projektet med en övergång från operativsystemet Windows XP till operativsystemet Windows 7 inledas. Arbetet med den här förändringen måste vara klart före utgången av år 2013. För att inte alltför stor del av ändringsarbetet ska återstå åren 2012 och 2013, måste planeringsarbetet inledas redan år 2011. 142

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målet är driftsäkra och Över en timme långa användarvänliga datasystem. driftavbrott i datasystemen: färre än 10 st./färre än 5 st./ inga avbrott PERSONALEN Aktiv och välmående personal Personalen kan i tillräcklig grad Inget deltagande i fortbildning - delta i fortbildningstillfällen för att 2 kurser/person - 5 upprätthålla sitt personliga kurser/person kunnande SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Tillgång till samarbetspartner när Inte tillgång till den egna personalens resurser inte samarbetspartner - räcker till. Samarbetspartnerna används som en kompletterande resurs. - Tyngdpunkten ligger på användande av samarbetspartner. Kritiska program förverkligas som dubbletter och så att de är feltoleranta. IT-chefen är ansvarig. Personalens behov av utbildning bedöms individuellt. IT-chefen står för bedömningen. Ett fungerande nätverk av samarbetspartner upprätthålls. IT-chefen är ansvarig. 143

NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -07-08 -09-10 -11-12 -13 Årsverken 2 2 3 3 6 6 6 Motiveringar IT-enhetens personal består för närvarande av IT-chefen och två mikrostödpersoner samt på Jakobstads sjukhus av ansvarspersoner för datateknik, en ICT-koordinator och två mikrostödpersoner. I budgetförslaget för åren 2011 och 2012 finns det för IT-tjänsteenheten fortfarande möjlighet att anställa en tidsbestämd mikrostödperson. Behovet av arbetskraft beror på fortsatta förändringar i verksamheten. Centralen för interna stödtjänster Bu 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 19 689 Tillverkning för eget bruk 525 VERKSAMHETENS KOSTNADER 14 001 Netto 6 213 TEKNISKA NÄMNDEN BS 2009 BU 2010 BU 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 16 730 852 16 418 303 23 226 345 Försäljningsintäkter 3 886 644 3 346 438 7 710 857 Avgiftsintäkter 72 110 73 500 543 354 Understöd och bidrag 14 298 Övriga verksamhetsintäkter 12 757 800 12 998 365 14 972 134 Tillverkning för eget bruk 1 205 557 1 127 087 962 577 VERKSAMHETENS KOSTNADER -17 319 413-17 183 116-21 821 154 Personalkostnader -9 988 071-10 101 633-12 969 099 Köp av tjänster -2 976 476-2 928 701-3 639 118 Material, förnödenheter och varor -3 495 477-3 297 203-4 241 685 Understöd -55 Övriga verksamhetskostnader -859 334-955 579-971 252 Kostnader totalt (endast budget) 0 100 000 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -3 410 791-3 425 404-3 661 623 Totalt -2 793 795-3 063 130-1 293 855 144

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET 145

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsdirektör: Pehr Löv VERKSAMHETSOMRÅDE: Social- och hälsovård VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket bidrar genom sin verksamhet till ett gott hälsotillstånd för nejdens befolkning, oberoende av ålder och livssituation. Social- och hälsovården skall genom förebyggande arbete lindra negativa effekter av social otrygghet, sjukdom och ohälsosam livsmiljö. Därigenom skapas livskvalitet och god arbetsförmåga för vår befolkning. Verksamheten skall ge trygghet genom att ge en jämlik samt värdig vård- och omsorgsservice åt alla som behöver. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den 1.5.2011 träder sannolikt en ny hälsovårdslag i kraft. I denna lag stadgas om valfrihet och gränslöshet för invånarna. Dessa principer finns också inskrivna i kommunernas samarbetsavtal med Staden Jakobstad och skall nu verkställas i mera omfattande utsträckning. I lagen kommer också bestämmelser om större krav på kommunernas förebyggande insatser och rådgivningsverksamhet till de äldre. En ny förordning om rådgivningsverksamhet, skolhälsovård och tandvård träder i kraft år 2011. Social- och hälsovårdsverket kan inte uppfylla bestämmelserna i förordningen utan en resurstilldelning gällande läkare, personal i skolhälsovården och tandläkare. Enligt handikappservicelagen utökas de subjektiva rättigheter, som skall trygga ett kvalitativt liv för personer med hinder. Dessa bestämmelser förutsätter större insatser år 2011 och framöver. Barnskyddslagen kommer att skärpas ytterligare med tanke på barnens bästa, vilket kräver ofrånkomliga insatser. En IT-upphandling skall slutföras för att garantera ett enhetligt informationssystem för vår verksamhet på hela vårt samarbetsområde. Planeringen om en ändring av företagshälsovården till affärsverk fortsätter. Social- och hälsovårdsverkets strategi godkänns våren 2011. Kravet att uppnå landets medelkostnadsnivå för socialoch hälsovården beaktas i ekonomioch verksamhetsplaneringen. 146

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Uppnå vårdgarantibestäm-melserna Vårdgarantin uppfylls till 100 % samt god service enligt gällande vid utgången av året. lagar och förordningar. Fataljtiderna inom socialomsorgen uppnås till 100 % hela året. Flera läkare i primärhälsovården. Utveckling av teamarbete och ungerande vårdkedjor. Effektiv personalrekrytering där behoven är som störst. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Information, kundenkäter, gott 80 % av befolkningen upplever bemötande i all service. att de fått god information och vänligt bemötande. Annonsering. Lättläst hemsida. Enkäter görs. Förbättrad regional konkurrenskraft Tillit till organisationen, som 80 % Utvecklingsprojekt, fungerar och medverkar till ett gott systematisk personalutbildning hälsotillstånd hos befolkningen. och god personalpolitik 147

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Nöjd, frisk och effektiv personal Personalenkät visar att > 75 % är nöjda med arbetsgivaren SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Effektiv serviceproduktion med Ekonomiskt och funktionellt utnyttjande av de möjligheter hållbar serviceproduktion. effektivare arbetssätt medger. Utveckling av ledarskapet och ändamålsenlig verk-samhet för att upprätthålla arbetsförmågan. Översyn av produktions-sätt och serviceprofil genom en strategi-process. 148

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Uppnå stadsfullmäktiges beslut, Inga överskridningar av som accepterats av budgeten. samarbetskommunerna, om en kostnadsnivå på landets medelnivå 2013. Sätt att förverkliga Ansvarig Strategiprocess, som skapar underlag för att förverkliga fullmäktiges och samarbetskommunernas beslut. Detta innebär att kostnaderna både år 2012 och 2013 är på nivån 120 miljoner. Med beaktande av en antagen inflation på 2 % per år innebär det en minskning av kostnaderna under en två års tid med ca. 4,8 miljoner i jämförelse med kostnadsnivån 2011. 149

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 1245,8 EP -12 EP -13 Kanslichef: Stefan Näse VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Förvaltningen leder, samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig socialoch hälsovård kan upprätthållas och utvecklas FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga omedelbara förändringar i verksamhetsmiljön är aktuella. Behovet av att uppdatera och komplettera lagstiftningen om anordnandet och förvaltningen av socialoch hälsovården har dock aviserats redan tidigare. Kommunernas strama ekonomi medför ett särskilt behov av att ständigt granska huruvida verksamheten är rätt dimensionerad, resurserad och anpassad till befolkningens berättigade behov och de ekonomiska förutsättningarna. Samordningen av kulturerna och kutymerna inom samarbetsområdets tidigare socialoch hälsovårdsförvaltningar fortsätter. 150

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Ett fungerande ledarskap och ett > 75 % av max.poäng i gott arbetsklimat undersökning / Enkät SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Korrekt och snabb behandling Inga påpekanden eller av förvaltningsärenden anmärkningar om dröjsmål Sätt att förverkliga Ansvarig Enkätundersökning Kanslichefen och personalchefen Sätt att förverkliga Ansvarig God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda 151

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 5 EP -12 EP -13 Tf. personalchef: Päivi Stenman VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalförvaltning socialoch hälsovårdsverket VERKSAMHETSIDÉ Personalchefen på staden Jakobstads socialoch hälsovårdsverk fungerar i nära samarbete med stadens personaldirektör och personalbyrå. Målet för socialoch hälsovårdsverkets personalförvaltning är att medverka till att en gemensam personalpolitik för hela stadens personal skapas på ett sådant sätt att de speciella behov som finns på socialoch hälsovårdssidan samtidigt beaktas. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Det andra året med värdkommunmodellen inleds 2011. Att utveckla verksamheten i enlighet med personalstrategins åtgärdsprogram innebär stora utmaningar för arbetsgivaren. En del utmaningar beror också på stadens målsättning att vara en attraktiv, modern arbetsgivare med en motiverad, kunnig och välmående personal. Inom socialoch hälsovårdsverkets område har det här stor betydelse, eftersom rekryteringen av vissa yrkesgrupper, t.ex. hälsovårdscentralläkare och socialarbetare, kräver speciell uppmärksamhet. Vikariebankens verksamhet borde utvecklas så att tillgången på vikarier förbättras, i synnerhet under semestrarna. Social- och hälsovårdens område är utsatt för ständiga förändringar och därför är det speciellt viktigt att fästa uppmärksamhet vid gott ledarskap och personalens delaktighet. För att utveckla personalens kunnande ordnas under år 2011 intern utbildning med betoning på bl.a. förändringsledarskap och arbetstagarnas möjlighet att utvecklas i karriären. En av utmaningarna under de kommande åren är en rättvis och konkurrenskraftig avlöning med tillhörande bedömning av arbetets svårighetsgrad. Ur arbetsgivarens synvinkel är det också viktigt att det råder ett gott samarbete på arbetsplatserna och att personalen är motiverad och handlar ansvarsfullt. Eftersom det har inträffat stora förändringar på socialoch hälsovårdens område under det senaste året, är det också på sin plats att kartlägga nuläget i fråga om ledarskap och välbefinnande i arbetet. 152

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Positiv image En attraktiv, modern arbetsgivare Det finns sökande till alla lediga befattningar och tjänster max 100 % Min 80% real 90% max100% Att skapa en positiv image: Ansvar: personalchefen och cheferna för olika resultatområden 153

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Ett rättvist ledarskap Rättvisa förverkligas Personalenkät Resultaten av personalenkäten max 4 real 3,5 min 3 (skala 1-5) En fungerande arbetsgemenskap Personalenkät Förmännens färdigheter utvecklas Fortbildningsplan Enhetliga principer i personalfrågor uppnås enligt uppställda mål. En personalenkät genomförs år 2011 Ansvar: personalchefen ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Kompletterande utbildning för förmän och ledarskapsutbildning ska ordnas ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Rättvis avlöning Lönerapporter Fungerande utvecklingssamtal Personalenkät Löneharmoniseringen genomförs och 2/3 harmoniseras (max) min 60 % Utvecklingssamtalen genomförs min 50 % real 60 % max 80 % Löneharmoniseringen genomförs i enlighet med uppställda mål. Bedömningen av arbetets svårighetsgrad utförd under år 2011 ansvar: personalchefen Personalenkät på socialoch hälsovårdsverket ansvar: personalchefen 154

Aktiv och välmående personal Att trygga personalens kunnande Antalet fortbildningsdagar är och upprätthålla, utveckla och för socialoch fördjupa personalens hälsovårdspersonalen i yrkesskicklighet. genomsnitt 3-10 dgr/person Fortbildningskort och statistik Fortbildningsdagar Personalrapport yrkesgruppsvis min 2, real 3,5 max 5 Intern fortbildning planeras enligt de behov som framkommer på fältet. Hela stadens personal beaktas vid planeringen av skolningen. Ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Ett nätverk som stöder fortbildning och kunnande Aktivt deltagande i Sifkoprojektet ansvar: utbildningsplaneraren och personalchefen Vårdpersonalens kompetens utvecklas Ökad säkerhet för personalen / antal olycksfall, nära på händelser, personalrapport Läroavtalsutbildning på gång år 2011 inom socialoch hälsovården min. 1, real 1, max 2 Nolltolerans för våld riktat mot personal Läroavtalsutbildning ordnas ansvar: personalchefen och cheferna för resultatområdet Säkerhetsutbildning regelbundet, nödvändig övervaknings- och säkerhetsutrustning 155

Lyckad personalrekrytering En lyckad rekrytering av Tjänsterna besatta max. 100 % hälsovårdscentalläkare real +2-4 hälsocentralläkare Besatta tjänster Aktiv rekrytering och utvärdering av löneprogrammet för hälsovårdscentralläkare. Ansvar: personalchefen/ chefsläkaren/ rekryteringsarbetsgruppen Tidig rekrytering. Vikariebankens verksamhet effektiveras inom staden Jakobstad Vikariebankens statistik Informationstillfällen i skolorna min 2, real 3, max 4 Antalet förmedlade vikarier ökar jämfört med år 2010 Informationstillfällen i skolorna om yrken inom socialoch hälsovården. Ansvar: personalchefen Större antal vikarier att förmedla Andra verk med ansvar: personalchefen och koordinatorn för vikariebanken. 156

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Enhetliga principer inom Färdiga (min 60 %, real 80, max personalförvaltningen 100 %) En handbok för förmän där de enhetliga principerna för hela stadens personal finns RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sjukledighetsdagarna under Sjukledighetsdagarna minskar kontroll jämfört med föregående år. Personalrapport En gemensam handbok för förmän utarbetas Ansvar: personalchefen och stadens personaldirektör Sätt att förverkliga Ansvarig Uppmärksamhet fästs vid arbetshälsan. Programmet Tillsammans stöder vi arbetsförmågan i aktiv användning 157

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 4,5 5 EP -12 EP -13 Tf. chef för socialomsorgen: Carola Lindén VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialomsorg VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsområdet socialomsorg omfattas av vuxensocialarbete/utkomstskydd/ flyktingarbete, service för barnfamiljer, handikappomsorg och missbrukarvård. Socialomsorgen i regionen skall inom ramen för lagstiftningen trygga kommuninvånarnas välfärd, ge tillräcklig närservice samt säkra den yrkesmässiga professionaliteten. Stödservice för förebyggande av sociala problem, för stödjande av kommuninvånarnas välbefinnande, för förhindrande av marginalisering eller behov av ännu kostsammare vård och service ges inom ramarna för budgeten. Servicen skall förverkligas i en fungerande organisation som säkerställer social omsorg av god kvalitet. Personalens yrkesmässiga insatser skall präglas av gränsöverskridande samarbete, stöd och konsultation. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inom socialomsorgen har den nya organisationen medfört störst förändring för socialarbetarna vid socialbyråerna. Avsaknaden av f.d. socialdirektörerna samt kanslistresurser, har lett till en arbetssituation där socialarbetarna tvingats ta ett större administrativt ansvar trots redan stor arbetsbörda. En socialarbetare i Larsmo har för många verksamhetsområden och två förmän, vilket är splittrande och belastande i vardagen. För fördelning av arbetsuppgifterna krävs en personalresurs till. Otillräckliga socialarbetarresurser i förhållande till arbetsmängden gör att socialarbetarna i Jakobstad upplever stor frustration i arbetssituationen. Bristen på behöriga socialarbetare tär på de behöriga socialarbetare som därmed måsta bära ett större ansvar i sitt arbete. Omsättningen bland socialarbetarna är hög och många socialarbetare deltidsarbetar. Hälften av socialarbetartjänsterna är för närvarnade besatta med vikarier. Dethär gör att kontinuiteten och kvaliteten blir lidande och det är svårt att besätta alla procenter. För socialarbetarna, och speciellt för de ledande socialarbetarna, åtgår mycket arbetstid till möten och ledande av klientarbetet. Tidsbortfallet från det egna klientarbetet gör sig kännbart i en överbelastad arbetssituation. Avsaknad av gemensamt dataprogram och gemensamt befolkningsregister omöjliggör direkta hjälpinsatser över kommungränserna. Stöd och handräckning över kommungränserna av erfarna socialarbetare inom barnskyddet är en tillgång för organisationen. Positivt är regionala veckovisa gruppträffar inom handikappservicen, där ärenden genomgås och gemensamma linjer utvecklas. Inom psyk. handikappomsorgen hålls regelbundna träffar i form av en vårdplaneringsgrupp, vars målsättning under nästa år är ibruktagande av ett gemensamt mätinstrument för nivåstrukturering av klienter. Familjearbetet är under utveckling enligt den tredelade modell som socialoch hälsovårdsnämnden godkänt, men modellen kan inte förverkligas till alla delar i alla kommuner utan tillräckliga personalresurser. Inom missbrukarvården i Jakobstad finns ett stort behov av en strukturerad och stödjande dagcenterverksamhet med en verksamhetsledare. Detta för att personalresurserna vid A- kliniken skall kunna användas effektivare. 158

Flyktingarbetet har utvidgats: I Jakobstad har befintlig flyktingsocialarbetare fått utökad arbetstid och en tidsbunden flyktinghandledare har anställts. För kvotflyktingarna i Pedersöre och Larsmo har anställts en tidsbunden socialarbetare och en flyktinghandledare med arbetspunkt i Jakobstad. Tf. avdelningschefchef: Maria Aho VERKSAMHETSOMRÅDE: Vuxensocialarbete/utkomststöd/flyktingarbete VERKSAMHETSIDÉ Socialt arbete för vuxna är sociala serviceinsatser som riktas till enskilda vuxna i syfte att främja arbete och hälsa. Utkomststöd är ett ekonomiskt stöd som används för att trygga en persons eller familjs utkomst då försörjningen inte kan tillgodoses på annat sätt. Ukomststödet är ett sistahandsstöd som är stadgat i lag för att trygga ett människovärdigt liv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utkomststödet utgörs av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Kostnaderna för det grundläggande utkomststödet delas 50-50 % mellan stat och kommun. I det grundläggande utkomststödet ingår grunddel, boendekostnader, sjuk- och hälsovårdskostnader. Till det kompletterande utkomststödet räknas t.ex. vårdavgifter, kostnader för arbetsresor, garantihyror samt utgifter för barns fritidsverksamhet. Förebyggande utkomststöd kan betalas utöver rätten till lagstadgat utkomststöd för att hjälpa i en tillfällig kris och för att undvika att klienterna blir långvariga utkomststödstagare. Enligt rekommendation bör anslag för förebyggande utkomststöd vara 3,3 % av det totala utkomststödet. Den lagstadgade behandlingstiden av utkomststödet uppnås periodvis inte. Speciellt i Jakobstad är arbetsbördan sådan att det för socialarbetarna inte finns mycket utrymme för vuxensocialarbetet. All arbetstid åtgår till behandlande av utkomststödsansökningarna för uppfyllande av fatalietiderna. Detta tär på socialarbetarnas arbetsmotivation då de inte ges möjlighet att utöva sin yrkeskunskap. I Jakobstad är dessutom två kanslister heltidssysselsatta med handläggande av fortlöpande utkomststödsansökningar. Kanslisttjänsterna borde ombildas till förmånshandläggare för att motsvara det arbete som utförs. Flera socialarbetare jobbar deltid, vilket medför att kontinuiteten blir lidande och att det är svårt att besätta alla procenter med personal. Under innevarande år har gemensamma principer och processer för utkomststödet implementerats i alla fyra kommuners verksamhet. Fortsatt utveckling sker under år 2011. Kommunöverskridande samarbete gällande utkomststödsberäkningar är inte möjligt idag, eftersom socialarbetarna inte har enhetliga dataprogram och inte tillgång till varandras befolkningsregister. Under år 2010 har flyktingsocialarbetet i Jakobstad ökat märkbart. Antalet flyktingar som erhåller utkomststöd är för närvarande ca 70. Flyktingarbetet har därmed utökats med 50 % arbetstid för en socialarbetare och en flyktinghandledare har anställts tidsbundet. I takt med att flyktingar vid Oravais flyktingfilial i Jakobstad och vid Villa Miranda beviljas uppehållstillstånd och flyttar ut samt beviljas familjeåterförening, ökar antalet utkomststödstagare. Därtill finns behov av handledning och integrering. I september 2010 anländer de 26 kvotflyktingar som Larsmo och Pedersöre har gjort beslut om att ta emot. På anhållan av berörda kommuner har socialoch hälsovårdsverket anställt en tidsbunden flyktingsocialarbetare och en tidsbunden flyktinghandledare. Regionen har planer på att årligen ta emot 50-60 kvotflyktingar. 159

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service God nåbarhet. God kvalitet på Nöjda kunder. Kundenkät ev. servicen. Tydlig information till hösten 2011. kunderna. Sätt att förverkliga Ansvarig Serviceenheter i varje kommun. Kunnig, motiverad och serviceinriktad personal. PERSONALEN Aktiv och välmående personal Ett bra arbetsklimat och Motiverad och skolad personal, välmående personal som känner låg sjukfrånvaro. att man orkar med arbetet. Kontinuitet bland personalen. Möjlighet till arbetshandledning. Tid att använda sin kunskap och känna att man får göra ett bra jobb. Sätt att förverkliga Ansvarig Tid och möjlighet att delta i fortbildning. Bevilja lagstadgad particiell vårdledighet, trots att kontinuiteten blir lidande. Utökad personalresurs i form av en socialarbetare 100 % i Jakobstad. 160

Målinriktat och bra ledarskap Minska påfrestningarna för Målinriktat, strukturerat och personalen. stödjande ledarskap. Handleda, informera och motivera personalen. Lyckad personalrekrytering Behörig personal. Stödja den personal som studerar för att bli behörig. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna möten med personalen. Utvecklings-samtal. Samarbete med personalen, ge och ta emot feedback. Fungera som bollplank. Sätt att förverkliga Ansvarig Tjänstledighet med lön 10 dgr under året för studier. Lediganslå vikariat i försök att rekrytera behörig personal. 161

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Klara processer i behandlingen Klara strukturer. Samma av utkomststödsärenden. tillvägagångssätt i samarbetsområdets kommuner. Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Behandling av Beslut/behandling av utkomststödsärenden inom utkomststödsärenden inom 7 lagstadgade 7 dgr. dgr. Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Lika och rättvis behandling av Användandet av gemensamt utkomststödsärenden i hela utarbetade principer och regionen. Harmonisering av värderingar för utkomststödet. synsätt på grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd i kommunerna. Sätt att förverkliga Ansvarig Tillvägagångssätten enhetliga och klara. Kontinuerlig uppföljning. Sätt att förverkliga Ansvarig Tillräcklig personal i förhållande till antalet kunder. Behov av en ny socialarbetartjänst 100 % i Jakobstad. Sätt att förverkliga Ansvarig Gemensamma blanketter och gemensamma principer för utkomst-stödet. Regelbundna möten med ledande socialarbetaren för behandling/handledning av klientärenden. 162

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Kostnaderna för utkomststödet < 55 euro/inv. Sysselsättning av arbetslösa. hålls lägre än landets medeltal. Förhindra utslagning på arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Fortsatta försök till aktivering av Hålla kostnaderna för arbetslösa ungdomar som riskerar att nere. marginaliseras. Sätt att förverkliga Ansvarig Aktivt samarbete med INTRO, RETRO, After Eight och arbetskraftsbyrån för uppsökande verksamhet och utplacering av arbetslösa. 163

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Antal hushåll som lyft utkomststöd Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal hushåll som lyft förebyggande utkomststöd Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Årsverken 21,14 EP -12 EP -13 Tf avdelningschef: Maria Aho VERKSAMHETSOMRÅDE: Service för barnfamiljer VERKSAMHETSIDÉ Inom ramen för service till barnfamiljer skall erbjudas stöd och hjälp till barnfamiljer i olika livssituationer i form av barnatillsyning, familjearbete och barnskydd. Barnatillsyningen tillgodoser barnets intressen vid fastsällande av faderskapsutredningar, vid avtal om vårdnad, boende, umgänge och underhåll samt vid adoption och vid avsaknad av vårdnadshavare. Målet med barn- och familjeinriktat arbete är att genom tidiga, förebyggande insatser trygga barns välmående och utveckling samt stärka familjens egna resurser. Genom att arbeta förebyggande kan skador och kostnader minimeras och i bästa fall förhindras. Till detta bör finnas tillräckligt med yrkeskunniga socialarbetare och familjearbetare. För att kunna göra effektiva förebyggande insatser krävs framförallt sektoröverskridande samarbete med övrig personal som kommer i kontakt med barn, ungdomar och familjer såsom mödra- och barnrådgivningspersonal, barnatillsyningen, dagvårds-, eftis- och förskolepersonal, lärare, skolhälsovårdare, skolkuratorer, skolhälsovårdare, läkare, polis, ungdomsoch fritidsledare, psykologer m.fl. För ett fungerande samarbete krävs medvetenhet, en gemensam målsättning och fungerande kommunikation. Adoptionsrådgivning tillhandahålls av socialarbete vid nationell/internationell adoption av barn. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya organisationen har påverkat socialarbetarnas vardag. Det kollegiala stödet har ökat, men speciellt i grannkommunerna har socialarbetarna hamnat att ta ett större ansvar över administrativt arbete än tidigare p.g.a. avsaknad av förman vid arbetsenheten. Detta är en negativ effekt med tanke på den stora arbetsmängd socialarbetarna har. 164

Den barnskyddslag som trädde i kraft 1.1.2008 förutsätter en vittomfattande och planmässig verksamhet inom barnskyddet. År 2009 inleddes ett kommunalt samarbete kring uppgörande av en gemensam regional plan för barns och ungas välfärd och planen har färdigställts under år 2010. Kommunernas fullmäktige skall godkänna planen och den skall beaktas vid den årliga budgetbehandlingen. För att uppfylla de kriterier som barnskyddslagen ställer måste det finnas en hög utbildningsnivå på den personal som arbetar med barnfamiljer. Barnskyddslagen ställer krav på behörighet samt på arbets- och förfaringssätt. Detta har medfört att arbetsuppgifternas omfattning ökat för socialarbetarna, samtidigt som det finns få behöriga socialarbetare inom barnskyddet. Den stora mängden akuta ärenden gör att socialarbetarna inte hinner jobba på ett sådant sätt som känns meningsfullt, utan upplever frustration över arbetssituationen. Beslut om placeringar inom barnskyddet mot de berördas vilja fattas numera av förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare inom barnskyddet. Övriga beslut om placering utom hemmet fattas av ledande tjänsteinnehavare. Inga beslut gällande placeringar fattas längre av ett politiskt tillsatt organ. Muntliga höranden i förvaltningsdomstolen har ökat, vilket medfört en ökad arbetsbörda för socialarbetarna och stadens juridiska ombud. Barnskyddslagen kräver upprätthållande av särskilda register för gjorda barnskyddsanmälningar samt över barn som placerats utanför hemmet. Familjearbetet är under utveckling och uppbyggnad i den nya organisationen. Social- och hälsovårdsnämnden har godkänt en tredelning av familjearbetet: Hemservice till barnfamiljer, förebyggande familjearbete samt familjearbete i barnskyddsfamiljer. Förverkligandet kräver tillräckliga personalresurser och omstrukturering av arbetssätt. Ett ändringsförslag till barnskyddslagen är under beredning, enligt vilket kommunen blir skyldig att ordna de tjänster som en socialarbetare i klientplanen anser vara nödvändiga. Lagändringen förväntas i synnerhet öka anlitandet av familjearbete och i synnerhet hemservice till barnfamiljer. Ändringsförslaget beräknas träda ikraft 1.1.2011. Familje-Kaste-projektet i Österbotten startade 01.11.2009 och pågår till 31.10.2011. Projektet utvecklar verksamhetsmetoder för tidigt ingripande inom barnskyddet samt anordnar utbildningstillfällen för personalen. Projektet innefattar också mångkulturellt arbete samt två projekt inom specialsjukvården; intensivvårdsmodellen och resursskolan. Inom socialoch hälsovårdsverket finns också projktet God Praxis där man utarbetar en familjecentermodell för jakobstadsnejden. Ett handlingsprogram mot våld i närrelationer är under uppgörande i regionen. Arbetet är ett samarbete mellan olika myndigheter som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med personer och familjer som utsätts för våld. Socialjour köps på permanent grund för alla Jakobstadsnejdens kommuner från Vasa stad sedan slutet av år 2008. 165

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service God nåbarhet Socialarbetare i varje kommun. - telefonkontakt Senast 7:de vardagen efter - e-post anhängiggörande skall - besök och hembesök avgörande göras om ev. utredning. Utredningen klar inom 3 mån. Sätt att förverkliga Ansvarig Socialarbetare i varje kommun. Tidvis problematiskt att klara av lagstadgad behandlingstid. Brist på behörig personal och täta personalbyten tär på arbetstagarna. Behov av utökad personal-resurs i Jakobstad. Inom familjearbetet i alla nejdens kommuner kunna erbjuda: -hemservice åt barnfamiljer -förebyggande familjearbete -familjearbete i barnskyddsfamiljer Nytänkande, flexibilitet och tillräckliga personalresurser att kunna förverkliga målsättningen. Behov av en heltidsfamiljearbetare i J:stad och en 70 % i Nkby. Utvidgning av begreppet familjearbete. 166

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Sektoröverskridande ansvar och Samarbete med andra samarbete gällande barns och yrkesgrupper samt insatser från ungas välfärd. familjearbetet. Förebyggande vård och tidigt ingripande eftersträvas. Sätt att förverkliga Ansvarig Utvecklande av samarbete över sektorgränserna genom aktuella projekt. Förbättrad regional konkurrenskraft Vikariat och tjänster lediganslås. Behöriga socialarbetare i så hög grad som möjligt. Sätt att förverkliga Ansvarig Annonsering av vikariat och tjänster. 167

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målinriktat ledande av Regelbunden planering och verksamheten. strukturering av arbetet. Möjlighet till handledning och diskussion. Aktiv och välmående personal Ett gott arbetsklimat och Medbestämmande. Fungerande välmående personal. information. Öka vi-känslan Arbetshandledning och bland socialarbetarna. kollegialt stöd. Sätt att förverkliga Ansvarig Barnskyddsmöten. Planering. Nätverk, "bollplank" Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna träffar med ledande socialarbetare och avdelningschefen. Rimlig arbetsbörda. 168

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Trygga och välmående barn. Utveckling av klientarbetet och Trygga uppväxtförhållanden. professionaliteten. Förhindra utslagning. Barnet Inom ramen för projekt utveckla växer upp till en individ med verksamheten och hitta tillräckliga resurser att möta ändamålsenliga verksamhetssätt livets utmaningar. som kan integreras. Sätt att förverkliga Ansvarig Hjälp till självhjälp. Att stöda och uppmuntra föräldrarna till större ansvarstagande för sina barn och sin familj. Att se familjens helhetssituation. Genom projektet familje-kaste främja tidigt ingripande och samarbete över sektorgränserna. Socialarbetarna delaktiga i nya arbetsmetoder Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Klienten i fokus, respekt för Socialarbetaren har sig själv klienten. som arbetsredskap; behålla både professionalitet och medmänsklighet. Sätt att förverkliga Ansvarig Socialarbetaren har sig själv som arbetsredskap; behålla både professionalitet och medmänsklighet. 169

Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Socialarbetarna ges möjlighet Kurser och fortbildning. Tid att delta i fortbildning. att specialisera sig på olika områden - missbruk - adoption - psykiska sjukdomar - spädbarn och tidig interaktion Genom projekt utveckla verksamheten och verksamhetsmetoderna RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Rekrytera nya foster- och Förebyggande vård eftersträvas. stödfamiljer. Stöd för ungdomar i eftervård. Sätt att förverkliga Ansvarig Skolning av stöd- och fosterfamiljer. Större samarbete mellan utkomststöds- och barnskyddssocialarbetarna gällande klienter i eftervård. 170

NYCKELTAL Prestationer Antal barnskyddsanmälning ar Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal barn i anstaltsvård och yrkesmässigt familjehem Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal barn i fosterfamilj Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal barn inom öppna vården Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Nya avtal om underhållsbidrag Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Avtal om vårdnad Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Utlåtanden till rätten Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 171

Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Antal familjer som fått familjearbete Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Antal besök inom familjearbetet Jakobstad Nykarleby Pedersöre Larsmo Årsverken 9,93 EP -12 EP -13 Ledare för missbrukarvården: Ireeni Finnholm VERKSAMHETSOMRÅDE: Missbrukarvård VERKSAMHETSIDÉ Inom missbrukarvården är det viktigt att förstå hur användningen av rusmedel påverkar missbrukaren och missbrukarens hälsa samt sociala och ekonomiska situation, arbetsförmåga och möjligheter att klara av det dagliga livet. Dessutom är det viktigt att inse hur användningen av olika droger i berusningssyfte inverkar på samhället i stort och därigenom på uppbyggnaden av missbrukartjänster. Kvalitetsrekommendationerna för missbrukartjänster har en central betydelse när man producerar A-kliniktjänster. Kvalitetsrekommendationerna för missbrukarvården betonar en högklassig missbrukarvård, som utgår från synen på socialt ansvar. Jakobstad har fungerat som motor för arbetet med rusmedelsstrategin och strategin koordineras av A-kliniken i Jakobstad. A-klinikens arbete har utvecklats på grundval av rusmedelsstrategin. Missbrukarvården bygger på frivillighet, klientcentrering, självbestämmanderätt, respekt för klienten; allt det här utgör viktiga förutsättningar för ett fungerande servicesystem. Missbrukarvården erbjuder utbildning inom området, arbetshandledning, information och utvecklingsverksamhet. Missbrukarvården har som mål att ta människans hela livssituation i beaktande. Därför samarbetar missbrukarvården med olika aktörer, t.ex. primärhälsovården, mentalvårdsbyrån, barnskyddet, arbetskraftsbyrån, skolväsendet och ungdomsväsendet. A-klinikens uppgift är att trygga tillgången på missbrukartjänster inom den öppna vården i Jakobstad och grannkommunerna. A-klinikens arbete grundar sig på mångprofessionalitet inom socialarbete, hälsovård och medicin. 172

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med tanke på missbrukarvårdens kvalitet och effekt är det viktigt att varje klient erbjuds rätt tjänster. Enligt rusmedelsstrategin ska man i verksamhetsmiljön uppmärksamma klienter med dubbel diagnos. En patient med dubbel diagnos har både problem med missbruk och mentala störningar, och vården är krävande. Rätt service för patienter med dubbel diagnos är ett dagcenter för personer som har problem med missbruk. Klienten kunde förutom att förbinda sig till vården också förbinda sig att komma hit. Det dagcenter som frikyrkoförsamlingarna upprätthåller motsvarar i nuvarande omfattning likväl inte det behov som finns. Samarbetet mellan olika sektorer måste öka, vilket är ett krävande arbete på lång sikt. Patienter med dubbel diagnos är en klientgrupp som gör att samarbetet mellan mentalvården och missbrukarvården har blivit viktigare än förut. Problem med missbruk finns ofta med i bilden i situationer där barn omhändertas, så det är befogat att på lokal nivå följa samarbetsmodellen mellan barnskyddet och A-kliniken. I takt med att befolkningen åldras blir behovet av dialog mellan missbrukarvården och äldreomsorgen allt större. Inom den förebyggande vården är det viktigt att känna igen tecknen på missbruk inom en bred sektor. Inom missbrukarvården ska man speciellt fästa uppmärksamhet vid mödrar, kvinnor som använder rusmedel och vid behoven i deras familj. Det bör finnas möjlighet att erbjuda anstaltvård åt gravida missbrukare vid behov. Narkotikamissbrukare behöver längre perioder på anstalt, vilket kräver mer rehabiliteringsanslag. Narkotikamissbruket går i vågor, så det är svårt att förutse behovet av anstaltvård. 173

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tillgång och kvalitet på service God missbrukarvård av hög kvalitet. Begära respons av klienterna. Att personalen förbinder sig till samma vårdfilosofi. Att en klient har möjlighet att få tid till en terapeut inom en vecka. Akutmottagning Att arbetstagarna har specialkunnande inom missbrukarvård. Ansvarig: ledaren för missbrukarvården Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Klienternas säkerhet Uppföljning av läkemedelsvård A-klinikens sjukskötare ansvarar för att läkemedelsvården fungerar i samarbete med läkare. En apotekare eller provisor utför årligen en apoteksgranskning. Säkerhetsplan 174

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Klienternas delaktighet Klienternas vårdplaner En vårdplan uppgjord av terapeut i samarbete med klienten Ansvarig: den arbetstagare som sköter klienten PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal Att hålla sig ajour i missbruksfrågor Utvecklingssamtal med personalen. Att begära och ge respons. Deltagande i det regionala utvecklingsteamet för missbrukarvården. Kontakter till A-klinikstiftelsen. Ledaren ansvarig för regelbundna veckomöten 175

Aktiv och välmående personal Aktiv och välmående personal Klar ansvarsfördelning mellan arbetstagarna i ett mångprofessionellt team Lyckad personalrekrytering Intern arbetshandledning Kontinuerlig utveckling i yrket. Gott arbetsklimat. Lyckad personalrekrytering Låg personalomsättning. En ledare till dagcentret. Tydligare befattningsbeskrivningar på A-kliniken Ordnande av arbetshandledning. Deltagande i fortbildning. I ett mångprofessionellt team bör varje arbetstagares speciella kunnande respekteras. Öppen kommunikation Anslag för dagcenterverksamhet 176

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Att förverkliga servicestrategin Förverkligande av de utbildningar som ålagts A- kliniken i servicestrategin. Utvecklande av vården för paienter med dubbel diagnos. Ordnande av anstaltplatser för akutvård av missbrukare. A-klinikens personal genomför skolning i miniintervention för primärhälsovården, ungdomsoch socialväsendet samt för familjearbetare och för företagshälsovården. Utbildning för lärare, dagvårdspersonal. Skolning om barn som lever i familjer där det finns problem med missbruk. Skolningen är avsedd för Jakobstad och grannkommunerna. Utvecklande av dagcenterverksamhet för personer med missbruksproblem och anställande av en ledare. En akutvårdsplats reserveras i anslutning till hälsovårdscentralens bäddavdelning 177

Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Utvecklande av samarbetet mellan A-kliniken och barnskyddet. Effektiv och ändamålsenlig organisation Utvecklande av vården för patienter med dubbel diagnos. Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Effektiv och ändamålsenlig En klart definierad organisation ansvarsfördelning Utvecklande av samarbetet med mentalvårdsbyrån. Barnskyddet tar kontakt när det uppstår misstanke om problem med missbruk i en familj. Att förankra verksamhetsmodellen i praktiken. Att få till stånd ett fungerande samarbete med tredje sektorn i fråga om dagcenterverksamheten samt en ledare till dagcentret. Rehabilitering, bostadstjänster för missbrukare samt verksamhetsbidrag för dagcentret direkt under A- kliniken. Ansvarig: ledaren för missbrukarvården. Månatliga samarbetsmöten för missbrukarvården och mentalvårdsbyrån. 178

Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Smidig beslutsprocess Förenhetligande av kriterierna för remittering till anstaltvård RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Balanserad ekonomi Iakttagande av budgetramarna. Minimering av kostnaderna för anstaltvård. Möjlighet att använda mödrahemmet Ida. Utvecklande av dagcenterverksamheten Modellen för remittering av personer med missbruksproblem till anstaltvård, som godkänts i socialoch hälsovårdsnämnden, förankras i praktiken. Sätt att förverkliga Ansvarig Budgeten och verksamhetsansvaret för missbrukarvården direkt under A-kliniken Ansvarig: ledaren för missbrukarvården Utvecklande av både den öppna vården och den öppna akutvården. Ett skilt kostnadsställe i budgeten för unga och gravida missbrukare. Finansiering för dagcenterverksamheten. 179

Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Ökning av produktivitet Möjlighet att erbjuda klienterna rätt service. Möjlighet att utveckla gruppverksamhet på A- kliniken. Sätt att förverkliga Ansvarig Alla missbrukartjänster med låg tröskel överförs till dagcentret. 180

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Antal klienter och besök på A-kliniken: Jakobstad 474/ 6976 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 461/ 6749 480/ 6500 490/ 7000 400/ 5000 400/ 5000 Larsmo 8/47 10/78 8/50 8/50 8/50 8/50 Pedersöre 32/383 34/413 40/420 45/450 45/450 45/450 Nykarleby 22/179 23/123 30/170 30/170 30/170 30/170 Missbrukarvårdens rehabiliteringsvård som köptjänst; antal vårddygn: Jakobstad 376 589 450 500 600 600 Nykarleby 180 0 480 480 500 500 Pedersöre 268 113 100 100 120 120 Larsmo 0 0 30 30 40 40 Årsverken 3,57 EP -12 EP -13 Motiveringar Antalet klienter har ökat och största delen är klienter med flera problem. P.g.a. att det handlar om flera problem tar klientbesöken mer tid, då man i arbetet beaktar klientens hela livssituation. Om vi får ett fungerande dagcenter till Jakobstad, kommer det att inverka på antalet besök på A-kliniken och på kvaliteten på A-klinikens service. Med beaktande av A-klinikens personalresurser har vi nått taket för antalet besökare. När det gäller utvecklingen av A-klinikens verksamhet och möjligheten att erbjuda rätt service för patienter med dubbel diagnos är ett dagcenter för missbrukare en kostnadseffektiv lösning. Avdelningschef: Hannele Grankvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Handikappomsorg VERKSAMHETSIDÉ Service för handikappade är tryggad genom lag; dels genom lagstadgade subjektiva rättigheter och dels inom givna ekonomiska ramar. Målsättningen är att garantera funktionshindrade människor rätt till jämlikhet, delaktighet samt positiv särbehandling. Delaktigheten för personer med funktionsnedsättningar blir verklighet när bemötandet är positivt, när behoven beaktas och när hinder för begränsningar förutses, identifieras och elimineras. De handikappade skall genom stöd, handledning och uppmuntran lära sig att så långt det är möjligt att ta ansvar för sitt eget liv. Genom dagverksamhet skall handikappade aktiveras och socialiseras; att delta i meningsfull sysselsättning ger livskvalitet och känsla av att tillhöra ett socialt sammanhang. Genom stödinsatser motverkas behovet av kostsammare vård. 181

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet klienter/kunder ökar i takt med allt mer aktiv och tidig diagnostisering av barn samt genom att hälsovården utvecklas kontinuerligt. Vård och serviceplanering kan vara en tidsdryg process då handikappen ofta är komplexa. Fr.o.m. 1.1.2007 blev daglig verksamhet för handikappade en subjektiv rättighet, vilket har inverkat på utgiftssidan och skall beaktas i budgetplaneringen. Fr.o.m 1.9.2009 blev rätten att erhålla en personlig assistent subjektiv för gravt handikappade personer. Effekten av lagförändringen syns ännu inte helt, men av utvecklingen under år 2010 kan konstateras att det behövs såväl utökade budgetanslag som arbetsinsatser i form av anordnande. Att hitta lämpliga personliga assistenter är även en utmaning. 1.1.2011 utvidgas den subjektiva rättigheten till assistans från 10 timmar till 30 timmar per månad för fritidsverksamhet. Därtill kommer den subjektiva rätten till assistans i dagliga aktiviteter, vilken beviljas enligt behov. För närvarande finns flera personer som har assistans över 40h/vecka. Nya ändringar i handikappservicelagen som kom under år 2009 är skyldigheten att påbörja handläggningen av ansökan om service inom 7 dagar samt att ge beslut i ärendet inom 3 månader. Ansvaret för ordnande av tolkningstjänster har fr.o.m 1.9.2010 överförts till FPA. Serviceboendet Kevakoti för finskspråkiga utvecklingsstörda kan inte erbjuda tillräckligt med platser i förhållande till behovet. Korttidsvård vid Kevakoti kan erbjudas endast minimalt till de hemmaboende i Jakobstad, trots att det är en mycket viktig stödform för de anhöriga. Det finns ett stort behov av en ny enhet för avlastning. Avlastningsvård som köptjänst används till viss del, men bristen på platser av korttidsvård är kännbar. För att utöka antalet platser har under år 2009 inletts samarbete med tekniska verket i Jakobstad och Eskoo för att utvidga boendeservicen. Nya boendeplatser planeras i samma fastighet där Eskoos Autismboendet verkar. Målsättningen är att genom omändringsarbete iordningställa ett nytt gruppboende för 6 personer samt 4 stödbostäder. I den nya enheten planeras plats för avlastningsvård. För finansiering ansöktes bidrag från ARA år 2009, men ansökan beviljades inte. Ansökan görs på nytt under hösten 2010. Boendeplatser inklusive avlastning för finskspråkiga är av stor betydelse eftersom de kommer att betjäna hela nejden. Hyreskontraktet för den finskspråkiga arbetscentralen Toimintakeskus utgår i april 2012. Resultatlösa försök har gjorts för att hitta större och för handikappade ändamålsenliga utrymmen inom staden.situationen har blivit akut under hösten 2010, då man varit tvungen att tillfälligt placera ytterligare en person till Toimintakeskus. Arbetsverksamhet som köptjänst har inte heller lyckats. Därtill har bildningsverket i Jakobstad inte erbjudit det 10:e läsåret till finskspråkiga utvecklingsstörda, vilket betyder att det måste finnas plats för ytterligare två personer i juni 2011. Behovet av nya lokaliteter för Toimintakeskus är akut och en lösning måste hittas för fortsatt drivande av verksamheten. Ett samarbete inom vården och verksamheten för psykiskt handikappade har startats under år 2010. Bland annat har en gemensam vårdplaneringsgrupp inlett sitt arbete och 2 personer har valts till placeringsskötare. Inom ramen för KSSR-projektet God Parxis/ förebyggande mentalvård utarbetas ett system att följa upp klienter efter sjukhusvård. Hembesöket är en verksamhet som erbjuds personer med mental ohälsa som ännu efter vårdperiod är i behov av stöd och handledning. Hembesöken baserar sig på klientens individuella behov och utgår från en rehabiliteringsplan som görs upp tillsammans med klienten redan under sjukhusvistelsen. Personal som utför detta är redan befintlig personal inom den öppna psykiatrin i kommunerna. Psyk.omsorgen saknar idag mätinstrument för bedömning av klienter och vårdplanering. I Jakobstadsnejden planeras inköp och ibruktagande av Rai-Soft-program inom öppenvården under år 2011. Programmet skulle underlätta vårdplaneringen så, att klienter vårdas på rätt nivå och rätt plats inom vårdtrappan. Programmet skulle ge ett gemensamt språk i vården av personer med psykiatrisk sjukdom, samt ett gemensamt språk med sjukhuset i förlängningen. Rai-Soft åskådliggör vårdresultaten och gör det lättare att presentera ekonomin i arbetet. 182

Uppgörande av ett gemensamt handikappolitiskt program för nejden har också aktualiserats. Förverkligandet av ett handikappolitiskt program skulle kräva budgetmedel för anställande av en person som leder processen och skriver programmet. Anslag för detta är inte beaktat i budgeten. 183

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service God kvalitet på service åt Vård- och serviceplaner för varje handikappade och utvecklingshämmade. enskild klient uppdateras varje år. Upp-följning av vårdbehovet Service på rätt nivå vid rätt tid. sker regelbundet. Sätt att förverkliga Ansvarig Kundenkät. Subjektiv utvärdering. Anslag för beviljande av förebyggande åtgärder. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Positivt kundbemötande. Bemöta kunden på ett positivt Utredning av behov. sätt. Utredning av verkliga behovet. Sätt att förverkliga Ansvarig Personal som ges tid och möjlighet att göra hembesök och grundliga utredningar. 184

Förbättrad regional konkurrenskraft Tillhandahålla serviceboendeplatser Utökat antal och daglig verksamhet serviceboendeplatser och för båda språkgrupperna i nejden. platser för daglig verksamhet. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Sätt att förverkliga Ansvarig ARA-medel för utbyggnad av serviceboendeplatser för finskspråkiga. Staden tillse att det akuta behovet av nya, ändamålsenliga och större utrymmen för Toimintakeskus förverkligas. Sätt att förverkliga Ansvarig Effektivt ledarskap. Tydligt ledarskap. Tydlig fördelning av arbetsuppgifter och ansvarstagande. 185

Aktiv och välmående personal Fortbildning och expertom-råden Minst 3 fortbildningsdagar per för socialarbetarna. år/person. Utvecklande av professionalism, god servicenivå, kreativitet och specialisering. Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av antal utbildningsdagar. Införande av expertområden i mån av möjlighet under år 2011. Hållbar arbetssituation för socialarbetare och personal vid boenden och dagcenter Möjliggöra ändamålsenlig uppgiftsfördelning för socialarbetaren i Larsmo samt vid Grönkulla serviceboende i Nkby. Behov av en 50 % socialarbetare i Larsmo. Behov av en vårdare 50 % vid Grönkulla. 186

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Erhålla service inom lagstadgad Handläggning av ärendet inleds tidsgräns inom en vecka och slutförs senast inom 3 månader. Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av ärendehantering samt tidsåtgång för beslutsfattande Jämlik servicenivå i regionen Regelbundna träffar för socialarbetarna inom nejdens handikappomsorg. Tillhandahållande av stödfunktioner Gemensamma riktlinjer inom handikappservicen Konsultation, stöd och rättvis behandling av ärenden. Främja kundernas/ klienternas självständighet och öppenvård så långt det är möjligt Uppföljning av hur gemensamma riktlinjer förverkligas. Likartade budgetanslag. Konstant uppföljning av behandling av ärenden. Budgetanslag för stödfunktioner. 187

Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Rätt nivåstrukturering av klienter Ibruktagande av RAI-Softoch personalresurser. programmet för psyk.vården Minska behovet av kostsam som ett gemensamt mätinanstaltsvård. strument för vårdplaneringsgruppen. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Kostnad / vårddagar netto Jakobstad - Vårdhemmet - Vårdhemmet stödboende - Harmony stödboende - Kevakoti Larsmo - Ankaret Sätt att förverkliga Ansvarig Budgetanslag för införskaffande av RAI-Softprogrammet. Upprätthållande och utvecklande av serviceboenden och dagcenterverksamhet. Samarbete med olika aktörer samt gemensam planerig för processerna Sätt att förverkliga Ansvarig 188

NYCKELTAL Prestationer Antal dagbesök Jakobstad, Dagcenter Jakobstad Harmony Nykarleby, Lillhaga Pedersöre, Träffen Larsmo Ankaret. Antal hembesök Jakobstad, Dagcenter Jakobstad Harmony Nykarleby, Lillhaga Pedersöre, Träffen Larsmo Ankaret. Antal konsultativa telefonkontakter med kunder Jakobstad, Dagcenter Jakobstad, Harmony Nykarleby, Lillhaga Pedersöre, Träffen Larsmo Ankaret. Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 2.351 1.729 1.242 52 305 Budget -10 - - - - - - - - - - - - - - Budget -11 2.360 1.800 1.350 580 870 0 10 50 156 126 100 300 105 100 EP -12 2.360 1.800 1.360 600 870 0 10 50 156 130 100 300 105 100 EP -13 2.360 1.800 1.380 650 870 0 10 50 156 130 100 300 105 100 Antal vårddagar Jakobstad - Vårdhemmet - Vårdhemmet stöd.b. - Harmony stöd.b. - Kevakoti Larsmo - Ankaret Nykarleby - Grönkulla... 3.300 3.300 2.900 1.000 1.825 2.900 1.000 2.190 2.555 1.825 1.825 2.900 1.000 2.190 2.555 1.825 1.825 2.900 1.000 2.190 2.555 1.825 1.825 Antal arbetsdagar - Arbetsverksamhet för handikappade Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo. - - - 7.500 1.700 2.300 1.579 7.520 1.800 2.310 1.585 7.530 1.850 2.320 1.590 - Arbetscentral, Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo - - - 8.650 5.500 5.934 2.771 8.650 5.500 5.934 2.771 8.650 5.500 5.934 2.771 - Industricentralen, Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo - - - - 3.399 720 792 375 3.399 720 792 375 3.399 720 792 375 189

190 Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Toimintakeskus Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo - - - - - - - - - - - - - - - - 3.090 187 0 520 3.277 187 0 520 3.464 187 0 520 Köptjänster, antal, serviceboende: Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Eskoo Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Sparvboet Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Mikeva Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo Övriga: Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo 29 21 21 7 3 0 1 1 1 3 1 16 3 0 1 5 4 0 0 29 23 21 8 3 0 1 1 1 4 1 16 4 0 1 5 4 0 0 29 25 21 10 5 0 1 1 1 5 1 16 4 0 1 5 4 0 0 29 25 21 10 6 0 1 1 1 5 1 16 4 0 1 5 4 0 0 Anstaltsvård Kårkulla Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo 2 1 2 0 2 1 2 0 2 1 2 0 2 1 2 0 Anstaltsvård Eskoo Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo 4 0 0 0 3 0 0 0 3 0 0 0 3 0 0 0 Årsverken 48,19 42,7

Chef för äldreomsorgen: Eivor Back VERKSAMHETSOMRÅDE: Äldreomsorgen VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att erbjuda en regional äldreomsorg, som har hög kvalitet och som är kostnadseffektiv. Tyngdpunkten inom äldreomsorgen är den öppna vården, där äldre skall ges möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden. En aktiv satsning på öppenvård är nödvändig för att möta den växande efterfrågan på service- och omsorgstjänster. Stödinsatser såsom hemvård och stödtjänster beviljas utgående från den enskilde individens behov. Äldre som vårdas på boendeplats skall kunna leva ett innehållsrikt och stimulerande liv, där individens resurser tillvaratas. Vårdinsatser och sjukvård ges med stöd av sakkunnig och professionell personal. Nivåstrukturering och vårdplanering tillämpas för att på ett ändamålsenligt sätt tillgodose de äldres behov av god vård inom ramen för tilldelade resurser. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de närmaste åren. Förutom utmaningen att samordna fyra kommuners äldreomsorg, medför det starkt ökande antalet äldre krav på förutseende och målmedveten planering. De äldre lever allt längre, vilket innebär att behov av sjukvårdskunnande och vårdinsatser blir en allt större del av äldreomsorgen. Budgetdirektiven är nollbudget, vilket innebär en minusbudget då löner och hyror höjs. Samtidigt ökar antalet äldre över 85 år med ca 350 personer de närmaste fem åren. För att kunna tillgodose de behov som finns bör det finnas ett politiskt beslut på hur prioriteringar skall göras. Nedan framgår en sammanställning över antalet 75 år fyllda i regionen. Antalet personer i regionen per 31.12 2009: 75-84 år 85 år och äldre 75 år fyllda % av befolk. Jakobstad 1 403 537 9,9 Larsmo 210 49 5,5 Nykarleby 533 257 10,6 Pedersöre 530 227 7,0 För att klara av de utmaningar som finns inom äldreomsorgen de närmaste åren behövs det förstärkning av resuser till såväl öppen vård och boende. Antalet platser på geriatriska avdelningarna skall minska med ca 30 platser, vilket innebär ännu större tryck på boendeplatser. Äldreomsorgen erbjuder följande verksamhetsformer i regionen: - HEMVÅRD, handhas av gemensamma arbetsteam inom hemsjukvården och hemservicen. Hemvård ges åt handikappade, specialgrupper och långtidssjuka från 18 års ålder samt äldre. Hemsjukvården omfattar även avancerad hemsjukvård. För att få en fungerande hemvård behövs gemensamma utrymmen i Jakobstad under år 2011. 191

- STÖDTJÄNSTER, omfattar bl a matservice, badservice, trygghetstelefon, klädvård, transporter. Under år 2011 fastställs kriterier och riktlinjer för innehållet i stödtjänster. - STÖD FÖR NÄRSTÅENDE VÅRD, riktas till över 65 år inom äldreomsorgens beviljade anslag. För att uppnå de nationella rekommendationerna borde budgetanslag höjas i Larsmo och Jakobstad. - DAGCENTERVERKSAMHET, verksamhet för hemmaboende äldre, ges vid boenden och som kötjänst från Jakobstads åldringsvänner. Under de närmaste åren utvecklas denna verksamhet att även i större utsträckning rikta sig till personer med minnesstörningar. - MINNESRÅDGIVNINGEN, ett regionalt samarbete för att stöda äldre ochderas anhöriga med minnesstörningar. Består av ett team med läkare, sjukskötare och minnesrådgivare. Behov av gemensamma utrymmen för att utveckla verksamheten. - INTERVALLVÅRD OCH REHABILITERING, för att stöda hemmaboende ges intervallvård och rehabilitering vid boenden och bäddavdelningar. Fysioterapeuter gör hembesök för att säkerställa tryggheten i hemmet. Verksamheten bör inriktas på att göra hemmet säkrare och tryggare för den äldre. - SERVICEBOENDE OCH EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE finns vid verksamhetens egna boenden; Esselunden, Pedersheim (Selma), Björkbacka, Ida & Emil, Sandlundens servicehem samt köptjänster från föreningar och privata vårdproducenter i Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby. Demesvård ges vid Pedersheim (Alina), Hagaborg och Roslundens demenshem och Solbacken. - LÅNGVÅRD finns på Purmohemmet, Pedersheim (Frida), Hagalund, Sandlundens åldringshem, geriatriska avdelningar vid Malmska och Nykarleby HVC samt som köptjänster från Folkhälsan. Renovering av Hagalund påbörjas 2010 och planen är att avdelningar görs om till serviceboende. - GERIATRISKA AVDELNINGARNA 7, 8 och 9 (Nykarleby bäddavd) erbjuder akut- och korttidsvård, avlastning och aktiverande rehabilitering för att stödja hemmaboende samt utredningar, vård i livets slutskede och långtidsvård. Renoveringen av avdelningarna 6-8 vid Malmska påbörjas under år 2011 och det påverkar hela verksamheten under de inkommande åren. 192

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Gemensamma kriterier och rutiner Insamling av Rairesultat två inom samarbetsområdet. gånger per år, delges social- Mätare: Rai och hälsovårdsnämnden chef för äldreomsorg God kvalitet och service på rätt nivå för den enskilde klienteten Mätare: Rai och verksamhetsstatistik Fungerande vårdkedjor Mätare: väntetid på en boendeplats och övrig vårdinsats Utveckla geriatrisk vård Mätare: statistik, Rai Enskilda vårdplaner utgående från Rai-bedömningar uppgörs, och uppföljning av vårdbehovet sker vid behov eller 2 ggr i året. Anställning av en placeringsskötare och bildande av en gemensam vårdplaneringsgrupp under år 2011 4,5 läkarresurser inom äldreomsorgen Rai-imätningsinstrumentet implementeras och används systematiskt inom öppen vård och på boenden Chef för resultatenhet förman för respektive enhet chef för äldremsorgen överläkare inom geriatri chefsläkare Nöjda kunder mätare: Statistik, enkäter minst 90 % nöjda kunder kvalitetsundersökningar på enheter chef för äldreomsorgen 193

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Möjliggöra kvarboende i det egna 87 % över 75 år fyllda skall bo hemmet så länge som möjligt hemma år 2011 Mätare: statistik, Hilmo, Rai För att förverkliga detta måste öppen vård prioriteras på ett tydligare sätt än hittills chef för äldreomsorgen Den äldres delaktighet i äldreomsorgen skall betonas Mätare: statistik Minskning av patientplatser vid Malmska pga vårdmiljöns storlek Välfärdsbefrämjande hembesök till de som fyller 75 år under året. Regelbundna kontakter två gånger per år med kommunernas äldreråd Renovering inleds år 2011 och målsättningen är högst 35 patienter/avdelning avdelningschef för öppen vård chef för äldreomsorgen chef för äldreomsorgen chef för vårdarbete chefsläkare De äldre skall få uppleva livskvalitet och meningsfullhet i sin vardag Mätare: kundenkäter Den äldres och anhörigas delaktighet i omsorg och omvårdnad Kundenkät en gång per år Anhörigträff ordnas en gång per år tillsammans med en enskilde boendes anhöriga Ett aktiverande förhållningsoch synsätt i omvårdnaden av de äldre. "hjälp till självhjälp" betonas vilket inbegriper stöd och uppmuntran till vardagsaktiviteter Enhetsansvarig 194

Positiv image De äldre skall få en positiv bild av äldreomsorgen i regionen Deltagande i olika projekt Äldreomsorgen skall vara en attraktiv arbetsplats Behöriga sökande till alla lediga befattningar/tjänster Fem befattningar omändras från hemhjälpare/vårdbiträde till närvårdare Utbilda personal via läroavtal Chef för äldreomsrogen 195

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utveckla och upprätthålla Fortbildning 3 dagar/anställd/år personalens kompetens Årliga medarbetarsamtal Arbetsplatsmöten/personalmöten en gång/månad respektive enhets förman chef för resultatenhet Höja vårdkompetensen bland personalen Ombilda biträdes/ hemhjälparebefattningar till närvårdare vartefter de blir lediga,minst 5 under år 2011 Ordna fortbildningstillfällen i aktiverande arbetssätt chef för äldreomsorgen Nödvändiga förbättringar i den funktionella arbetsmiljön för personalen Kartläggning av varje enhets arbetsmiljö under år 2011 Tillräckliga resurser för arbetsredskap, utrustning och utbildning för personal gällande ergonomi samt tillgodose behoven av ändamålsenliga utrymmen 196

Lyckad personalrekrytering Personalpolitiska satsningar med Fastställda mål för sikte på tillräckliga resurser inom personaldimensionering på vården som tryggar tillgångern till olika enheter uppgörs 2011 behörig personal även i framtiden. Uppgjorda befattningsbeskrivningar chef för äldreomsorgen Befattningar besatta Minskning av antalet tf befattningar/tjänster Aktiv och välmående personal Välmående personal ingen ökning av Mätare: uppföljning av fortbildning, sjukfrånvarodagar under år sjukfrånvarostatistik 2011 tyhyverksamhet Gemsam kvalitetsdag för personalen 197

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 En fungerande vårdplanering Mätare: Statistik Ett regionalt äldrepolitiskt program Förverkligandet av servicestrategin Arbetsgrupp tillsätts under år 2011 Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 God kvalitativ geriatrisk vård samt rehabilitering för äldre vilket möjliggör boende i eget hem möjligast länge Mätare: Rai, Kvalitetsrekommendationer för tjänster för äldre Utarbetande av fungerande arbetsmetoder och processer i vårdkedjan 1) SAS-vårdplanering 2) hemvård 3) demensvård 4) boenden o ger avd chef för äldreomsorgen Organisatoriska förändringar gällande resurser och vårdtyngden på olika enheter. chef för äldreomsorgen 198

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Kostnadseffektiv vård Gemensamma mätare (Rai - Mätare: vårddygnspriser, HC och Rai LTC) och kriterier budget för äldreomsorgen i regionen Sätt att förverkliga Ansvarig Kommunfakturering enligt RUG-betalningssystem utreds under 2011 chef för äldreomsorgen Konkurrenskraftiga vårddygnpriser Mätare: Rafaela, Rai, bokslut Landets medelnivå 199

NYCKELTAL Prestationer Hemmaboende personer över 75 år % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre Nationella mål Stöd för närstående vård över 75 år % av befolk Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre. Nationella mål Regelbunden hemvård över 75 år % av befolk Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre Nationella mål Stödservice för personer över 75 år % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre Serviceboende för 75 år fyllda, % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre Nationella mål långvård för 75 år fyllda (ålderdomshem eller hvc), % av befolk. Jakobstad Larsmo Nykarleby Pedersöre Nationella mål Bokslut -07 86,4 85,8 85,6 85,8 3,9 2,0 7,8 4,3 10,2 8,1 8,5 8,6 19,9 33,7 29,8 31,2 8,3 8,9 7,9 8,0 Bokslut -08 86,4 86,4 84,7 85,2 3,8 3,4 5,5 5,3 9,7 9,8 9,5 10,0 19,7 39,6 27,9 30,9 8,2 8,3 7 8,4 Bokslut -09 9,6 8,5 7,8 Budget -10 87 87 87 87 4,0 4,0 5,5 5,5 20 39 28 31 9,0 8,0 7 8 Budget -11 87 87 87 87 91-92 4,0 4,0 5,5 5,5 5-6 10 10 10 10 13-14 20 30 28 28 9 8 7 8 5-6 6,6 4,5 8,9 6,1 6,8 3,8 10,1 6,2 3,5 3,5 9,0 6,0 3,5 3,5 9 6 3 Årsverken 470,96 EP -12 EP -13 200

Motiveringar Förändringar gällande personal 1,0 vårdare ändras till 0,75 vårdare (Pedersöre, Esselunden) 1.1 2011 0,5 vårdare ändras till 0,75 närvårdare (Pedersöre, Esselunden) 1.1 2011 1,0 vårdbiträde ändras till 0,75 närvårdare (Pedersöre, Esselunden) 1.3 2011 0,5 sjukskötare ändras till 0,75 sjukskötare (Pedersöre, Esselunden) 1.3 2011 1,0 vårdbiträde ändras till 0,75 närvårdare (Pedersöre, Esselunden) 1.6 2011 2,0 anstaltsbiträde ändras till 1.50 närvårdare (Jakobstad, Björkbacka) 1.6 2011 0, 5 kanslist ändras till 0,78 % (hemsjukvården) 1.1 2011 Därtill skild lista över de verkliga behoven inom äldreomsorgen de närmaste åren Tf. chef för miljöhälsovården: Leif Karlström VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljöhälsovård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetens syfte är att upprätthålla och befrämja befolkningens och individens hälsa samt förebygga, minska och undanröja sådana i livsmiljön förekommande faktorer som kan orsaka sanitära olägenhet eller säkerhetsrisk. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Miljöhälsovården som består av resultatenheterna hälsoövervakning, veterinärvård och livsmedels- och miljölaboratoriet är ett välfungerande resultatomåde. Hälsoövervakningen och veterinärvården utför myndighetsövervakning. Arbetet styrs till största delen av centralmyndigheterna; Evira, Social- och hälsovårdsministeriet, Tukes och regionförvaltningsverket. Hälsoövervakningens administreras från kontoret i Jakobstad vid Ekovägen 11 där även chefen för miljöhälsovården befinner sig. I Nykarleby finns en sidobyrå med två inspektörer vid Nygårdsvägen 5. Veterinärvården har mottagningar i Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Till veterinärvården har inrättats en ny tjänst som hygienikerveterinär och som förhoppningsvis kan besättas under 2011. Hygienikerveterinären skall handha tillsynen av bl.a. första ankomstplatser, anläggningar, mjölkhygiengrasnkningar samt djurskyddsgranskningar. 201

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Hög effektivitet / antal Förverkliga målsättningarna inspektioner, provtagningar och enligt den uppgjorda nationella- och lokala projekt. tillsynsplanen för 2011. Minst 10 årsverken (tjänster) inom samarbetsområdet. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna uppföljningsmöten med hela personalen. Chefen för miljöhälsovården Utvärdering av tillsynsplanen i januari. Utvärderingen tillställs för granskning av regionförvaltningsverket i Mellersta Finlands län. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Hög kundtillfredsställelse/ Genomförande av kundundersökning kundundersökning som slutarbete. Ordna regelbunda informationstillfällen för kunder. Sätt att förverkliga Ansvarig Skriftlig enkät till miljöhälsovårdens kunder. Fredrik Ollus / Leif Karlström Förbättrad regional konkurrenskraft Miljöhälsovården utför Besätta myndighetsövervakning inom hygienikerveterinärtjänsten sitt tillsynsområde och således under 2011. inte kan konkurera regionalt. Sätt att förverkliga Ansvarig Chefen för miljöhälsovården 202

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap En jämlik och rättvis behandling Regelbundna veckomöten med av personalen / närvaroplikt. Månatliga Utvecklingssamtal och kvalitetsmöten och årliga uppföljning av utvecklingssamtal med hela sjukfrånvarodagar personalen. Aktiv och välmående personal Fortbildning av personalen med Minst 3 dagar /anställd /år. intern och extern skolning. Ändamålsenliga Sidobyrån i Nykarleby bibehålls arbetsutrymmen tillsvidare p.g.a. utrymmesbrist i Jakobstad Sätt att förverkliga Ansvarig Chefen för miljöhälsovården Sätt att förverkliga Ansvarig Chefen för miljöhälsovården 203

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Arbetet utförs enligt Regelbunden uppdatering av miljöhälsovårdens godkända kvalitetssystemet kvalitetssystem. RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Kundavgifter. Uppföljning av Öka inkomsterna i form av delrapporter kundavgifter som delvis finansierar verksamheten Chefen för miljöhälsovården Sätt att förverkliga Ansvarig Chefen för miljöhälsovården 204

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Prestationer 1.1-31.8 Inspektioner. 477 425 567 Provtagningar. 206 275 410 Utlåtanden. 54 47 81 Beslut. 87 60 67 Övriga. 510 325 415 Totalt 1334 1332 1540 Årsverken 11,7 EP -12 EP -13 Motiveringar Miljöhälsovårdens tillsynsplan omfattande; livsmedels-, hälsoskydds-, produktsäkerhets, tobaks- och kemikalietillsyn uppgörs enligt centralmyndigheternas direktiv årligen i december månad. I tillsynsplanen framgår de olika delområdens tyngdpunktsområden samt planerade dagsverken och prestationer. Hälsoövervakningen har en personalbrist på 0,5 hälsoinspektör som bör besöttas till 100 % 2011. Bifogas tillsynsstatistik 1.1-31.8.2010 samt prognostisering av dagsverken för tillsyn år 2010. 205

Chefsläkare Chefen för vårdarbetet: Jorma Rantanen Lis-Marie Vikman VERKSAMHETSOMRÅDE: Resultatområde hälso- och sjukvård VERKSAMHETSIDÉ Hälso- och sjukvården arbetar för att trygga och befrämja befolkningens välmående, hälsa och funktionsförmåga. Inom ramen för befintliga resurser ges befolkningen en kostnadseffektiv, professionell, jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Organisationen är ännu ny och mycket arbete kvarstår innan verksamheten är samordnad i en fungerande organisation. De omfattande sommarstängningarna år 2010 planeras i motsvarande utsträckning även till 2011, dock så att personalresurserna förstärks något vid de enheter som håller öppet. Kirurgiska och operationsavdelningen stänger även för en vecka mellan jul och nyår. Hälsofrämjande och förebyggande arbete får en mera framträdande roll i alla resultatenheters verksamhet. De gemensamma vårdkedjorna och kvalitetsdokumenten som utarbetats tas i bruk och förenhetligar vården. Patientsäkerhetssystemet och rapportering av nära ögat händelser i Haipro organiseras gemensamt. Den lagstadgade planen för patientsäkerhet görs upp i samarbete med sjukvårdsdistriktet och övriga hälsocentraler i distriktet. Övrigt kvalitetsarbete fortsätter och organiseras gemensamt inom socialoch hälsovårdsverket. Administration och gemensamma funktioner Hygienskötaren följer upp, förebygger och begränsar infektioner och epidemier inom hela socialoch hälsovårdsverket. Hon utarbetar handlingsdirektiv, utbildar och handleder personalen i hygienfrågor, samt uppgör vårdanvisningar och kvalitetshandbok i hygienärenden. Hygienarbetsgruppen med representanter från alla resultatområden sammanträder regelbundet. Verksamheten gällande datastöd i vården beror på hur upphandlingsprocessen av ett gemensamt patientjournalprogram framskrider och på huruvida Nykarlebys och Malmskas Effica körs i samma databas. Enhetlig registrering av verksamheten enligt produkt tas i bruk även i Nykarleby i samband med ev. samkörning av Effica i samma databas. Cancerskötaren köps enligt avtal av Österbottens cancerförening och kostnaderna delas mellan åldringsvårdens hemsjukvård och hälso- och sjukvården. Årliga samarbetsmöten hålls med cancerföreningen, hemsjukvården och sjukvården. Samarbetet med värdkommunens städfunktioner byggs upp gällande städmaterial för hälsooch sjukvård, vikarieanskaffning, via gemensamt tyhy-projekt och regelbundna samarbetsmöten. Ansvariga städarbetsledaren ger sakkunnigstöd i städning till vårdavdelningarna och koordinerar vikarieanskaffningen. Enhetliga arbetsbeskrivningar för anstaltsbiträdena på vårdavdelningarna utarbetas. Anstaltsbiträdestjänster för öppna vården köps internt från centralen för interna stödtjänster. I det följande presenteras gemensamma målsättningar för hela hälso- och sjukvården. Målsättningarna ur personalperspektivet är gemensamma för hälso- och sjukvårdssektorn. Målsättningar som hänförs till de skilda resultatenheterna presenteras resultatenhetsvis. 206

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Se resultatenheternas målsättn. Sätt att förverkliga Ansvarig Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Säker patientvård, säker nolltolerans för nära ögat läkemedelshantering / Haipro situationer Sätt att förverkliga Ansvarig Registrering av nära på situationer i Haipro, genomgång och uppföljning av anmälda nära på händelser Förbättrad regional konkurrenskraft Patienterna upplever att de har fått Minst 60% nöjda, realistiskt hjälp. Nöjda patienter / 75%, mycket bra om 90% nöjda Kontinuerlig respons, patientenkät, uppföljning av patientanmärkningar, Haipro. Förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Metoder för tidigt ingripande / andelen förebyggande verksamhet Sätt att förverkliga Ansvarig Gott bemötande, kunnig personal, smidigt och flexibelt patientfrlöde, kostnadseffektiv vård, tydlig skyltning. Systematisk uppföljning av kundrespons. Metoder för tidigt ingripande utvecklas i form av olika projekt (se resultatenheter) som sektoröverskridande samarbete. 207

PERSONALEN Aktiv och välmående personal Motiverad, kunnig och engagerad Minst 3 personal / personalenkät, fortbildningsdagar/år/anställd, fortbildningskort, antal realistiskt 4-5, max. 10 dagar. utbildningsdagar, personalrapport Målsättning i dagar relateras till arbetets krav. Sätt att förverkliga Ansvarig Kontinuerlig personalutbildning, intern och extern. Registreras i personliga fortbildningskort, uppföljs på enheter och i personalrapport Välmående personal / sjukfrånvarodagar, personalenkät, personalrapport Min. sjukfrånvaron per anställd +2, real +1, max. lika som 2009 Arbetshandledning, utvecklingssamtal, TYHYverksamhet, tillgång till vikarier, optimal grundbemanning, god företagshälsovård, påverkansmöjlighet och delaktighet, rättvist ledarskap. Arbetsergonomi, fungerande arbetsutrymmen och apparatur, tillräcklig ventilation och kylning. Ökad säkerhet för personalen / antal olycksfall, nära på händelser, personalrapport Nolltolerans för våld riktat mot personal Säkerhetsutbildning regelbundet, nödvändig övervaknings- och säkerhetsutrustning. 208

Målinriktat och bra ledarskap Rättvist ledarskap / personalenkät Minst på 50% av enheterna, realistiskt på 75%, max målnivå att på 90% Sätt att förverkliga Ansvarig Ledarskapsutbildning för förmän Fungerande utvecklingssamtal / antal per år, personalenkät, personalrapport Minst 50% av personalen, realistiskt 60%, max mål 80% av personalen varje år Utvecklingssamtal minst vart annat år, blanketter och anvisningar tillgängliga, utbildning v.b.. Lyckad personalrekrytering Tillräckligt antal behöriiga sökande Minst 80% behöriga, real 90% till lediga tjänster och befattningar, behöriga, max. 100% behöriga även till vikariat / antal sökande, (medeltal) antal obesatta tjänster och befattningar, antal förmedlade vikarier via vikariebanken HVC-läkartjänsterna besätts med behöriga allmänläkare / antal besatta tjänster Min: bibehållen nivå, realistiskt: +2-4 hvc-läkare, max: alla läkartjänster besatta Sätt att förverkliga Ansvarig "Attraktiv arbetsplats"; bl.a. möjlighet att utvecklas, kollegialt stöd och fungerande samarbete. Samarbete med utbildningsanstalter och skolor, god handledning av och gott bemötande till studerande, praktikanter, amanuenser och unga läkare. 209

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Uppgjorda vårdkedjor uppdaterade 2010-2011. Vårdkedjorna lätta att använda i praktiken Implementerade i den dagliga verksamheten 30% - 50% - 75% Uppdateras i november årligen. Sätt att förverkliga Ansvarig Utses en ansvarsperson per vårdkedja som följer upp implementeringen och gör uppdateringarna. Projektmedel i budgeten för att slutföra projektet. Gemensamt kvalitetssystem inom Vasa sjukvårdsdistrikt, SHQS (Social and Health Quality Service) / Ite-självbedömning Arbetet påbörjas Kvalitetsansvariga och -grupp inom resultatområdet hälsooch sjukvård. Kvalitetshandböcker, processoch rutinbeskrivningar uppdateras. Kvalitetssamarbete inom organisationen och med Vasa sjukvårdsdistrikt och andra hälsovårdscentraler i distriktet. Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Strategiplan för hälso- och Uppgörs 2011 sjukvården Sätt att förverkliga Ansvarig Verksamhetsansvariga på enheterna delaktiga i socialoch hälsovårdsverkets strategiprocess. 210

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Rätt nivåstrukturering och rätt Verksamheten inom användning av resurser / nationell budgetramarna. statistik över kostnader per Kostnad per innevånare ej över innevånare med beaktande av landets medeltal befolkningsstrukturen Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av budget, nationella jämförelser, Förankra strategin och organisationens målsättningar hos ansvarspersoner för verksamhetsenheterna Ökad kostnadsmedvetenhet bland ansvarspersoner på alla kostnadsställen/budgetrapporter, besöksstatistik, Rafaela, interna rapporter, mellenbokslut Ansvarspersonerna vet vad som bokförs på olika konton. 80%-90%-100% av ansvarspersonerna går genom budgetutfallet och besöksstatistiken månatligen fr.o.m. mars månad. 80%-90%-100% Ansvarspersoner informeras om organisationens kontoplan, månadsrapporter till enheterna, mellanbokslut. Utbildningstillfälle, personlig handledning v.b. 211

Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Optimalt utnyttjande av alla Besöken ökar endast i den mån resurser inom hälso- och nyanställningar och ökade sjukvården personalresurser görs Skolpsykolog, skolhälsovårdare 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Genomgång av de kirurgiska arbetsprocesserna. Flexibel användning av personal. Utveckla sjukskötarmottagningar. Resurserna för det förebyggande arbetet ökas på sikt Optimala personalresurser / Rafaela vårdtyngdsmätare, kvalitetsrekommendationer och nationella jämförelser Enligt lag och förordning Vårdtyngden inom det optimala på avd. 1-6 till 70% Budgetarbete, verksamhetsplanering Vårdledare och nämnd använder uppgifter från Rafaela i personalplaneringen 212

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 666,78 EP -12 EP -13 VERKSAMHETSOMRÅDE: Primärhälsovård VERKSAMHETSIDÉ Öppenvården producerar förbyggande hälsovård och sjukvård för befolkningen i Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre i enlighet med gällande lagar och förordningar. Genom rätt nivåstrukturering produceras en kostnadseffektiv, professionell och lättillgänglig service, som kännetecknas av människonärhet, trygghet och flexibilitet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inom mottagningsverksamheten deltar man i mellan-finlands KASTE-projekt POTKU med två projektgrenar: Diabetespatientens vård och Teamarbetet på läkarmottagningen kring multisjuka/kroniska sjuka. Målsättning är att förbättra vården för de kroniska patienterna med hjälp av Cronic Care Model/modellen för hälsonytta. Projektet pågår från september 2010 - oktober 2012. För att klara det konstanta trycket på jourverksamheten fortsätter det under 2010 påbörjade utvecklingsarbetet med triageskötare och jourskötare. Den nya förordningen, gällande barn- och mödrarådgivningarna, skol- och studerande hälsovården, som skall förverkligas från 1.1.2011 innehåller nya krav, gällande bl.a omfattande hälsoundersökningar (både gällande innehåll och antal), vilka är förpliktigande för kommunerna och vilket kräver tilläggsresurser speciellt inom skolhälsovården. Det ökande antalet utländska studeranden bör också noteras i planeringen av verksamheten. Kaste-familjeprojektet i Österbotten vill införa arbetsätt som stöder tidigt ansvarstagande och ingripande i de verksamheter som berör barn, unga och familjer. Projektet ordnar en utbildarutbildning i Ta upp oron hösten 2010 - våren 2011. Metoden lämpar sig för alla tillfällen då man vill föra oron för barnet på tal med barnets vårdnadshavare. De som utbildas skall lära metoden vidare till kollegerna inom den egna organisationen. Nya kvotflyktingar och mångkulturella familjer skapar nya utmaningar i form av krav på ökad kompetens och behov av utökade resurser. Missbruksproblematiken och droger blir allt vanligare, detta gör att osäkerheten i samhället ökar, vilket ställer större krav på både vården och säkerhetssystemen inom organisationen. Välittäjä-projektet har under år 2010 ordnat forbildning i både intervention och "ta till tals", med dessa metoder och arbetssätt vill man ge vårdpersonalen verktyg i arbetet för förebyggande av missbruk. Organisationen är ännu ny och mycket arbete kvarstår innan harmonisering uppnåtts. Genom en uppdatering och implementering av befintliga vårdkedjor och kvalitetshandböcker eftersträvas en harmonisering av vården inom hälso- och sjukvården. Lagerhanteringen och beställningen av vårdmaterial kommer stegvis att harmoniseras 2011-2013. 213

Renovering av den allmän medicinska avdelningen planeras ske under åren 2011-2012, vilket påverkar verksamheten på avdelningen i form av både personal- och patientförflyttningar mellan avdelningarna 6-8 och byggnadstekniska störningar. För att kunna ge god betjäning även i fortsättningen bör vissa mottagningspunkter få mera ändamålsenliga utrymmen. Företagshälsovården planeras att under år 2011 bli affärsverk och för Jakobstads enheten bereds nya utrymmen. Verksamheten vid hvc-mottagningarna koncentreras för semestrar enligt motsvarande koncept som år 2011, dock så att personaltillgången säkras och stängningarna begränsas till 4-5 veckor. 214

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Serviceinriktad telefonrådgivning med kort väntetid 60% - 75% - 90% Omedelbar kontakt /uppföljning av väntetid Sätt att förverkliga Ansvarig Rapporter 4 ggr/år från netvise Uppfylla vårdgarantins krav inom primärhälsovården /kötider till läkare De omfattande hälsoundersökningarna inom mödrarådgivning, barnrådgivning och skolhälsovård följer föreskrifterna i förordningen Nya arbetsmetoder inom mödrabarn och skolhälsovården tas i bruk.utbildas i metoden "ta upp oron"/antalet utbildade Kötider till icke brådskande vård 6 v/3v/1v Före utgången av år 2011 görs omfattande hälsoundersökningar på de tidpunkter och med de metoder förordningen förutsätter 30%-50%-90% Utbildade hälsovårdare i "ta upp oron" metoden 15%-30%-50% Uppföljning i effica, dokumenteras månatligen Utökning läkarresurser för bl.a skolhälsovården. Skolning i metoden Lenescreening Resurser för en skolhälsovårdarbefattning till i bu2011 De två utbildade hälsovårdarna utbildar kollegerna Fungerande diabetesvård Ansvars- och arbetsfördelningen fastlås, 30% - 50% - 70% av diabetespatienterna har uppgjorda vårdplaner Dokumenterad arbetsfördelning, Vårdplaner uppgörs vid alla patientkontakter för de patienter som saknar vårdplan 215

Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Patientens delaktighet i Vårdplanerna uppgjorda utifrån diabetesvården och vården av vad som är realistiskt för kroniska sjukdomar ökar patienten /uppgjorda vårdplaner Patientenkäter/projektarbetare SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Rätt personaldimensionering Dimensionering enligt rådande /besöksstatistik, behov vårdtyngdsmätare Rafaela 90% - 95% - 100% Personalen dimensioneras enligt riktlinjerna som finns i förordning (380/2009) och med utnyttjande av Rafaela Förkortade väntetider på jouren Multiprofessionella arbetsteam 3 tim - 2 tim - 30 min Fungerande arbetsteam Fungerande vårdkedjor Bättre hvc-läkar situation Fungerande triage- och jourskötare Kontinuerliga möten med socialoch bildningssektor 216

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Gemensam för H o S Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Ändamålsenliga utrymmen för Planeras och verksställs 2011 företagshälsovården och allmänmedicinska avdelningen Ändamålsenliga utrymmen för hälsocentalmottagningarna En gemensam mottagning för Larsmo i ändamålsenliga utrymmen 2012. Planering 2011. Ändamålsenliga utrymmen för verksamheten i Sandsund Sätt att förverkliga Ansvarig Sätt att förverkliga Ansvarig Renovering av befintliga utrymmen, nya utrymmen för företagshälsovården Samarbetsdiskussioner med respektive kommunledning och berörd personal Inom företagshälsovården öka den ekonomiska självförsörjande graden 80% - 85% - 90% Ändamålsenliga arbetsutrymmen, årlig justering av priser. Ökning av personalresurserna. Ökat antal sjukvårdsavtal 217

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 177,06 EP -12 EP -13 VERKSAMHETSOMRÅDE: Munhälsovård / Tandvård VERKSAMHETSIDÉ Munhälsovårdens verksamhetsidé är att främja totalhälsan, välmåendet och livskvaliteten hos samarbetsområdets befolkning. Vår service baserar sig på allmänt godtagna och beprövade odontologiska metoder. Målsättningen är att alla patienter behandlas jämlikt och rättvist av professionell vårdpersonal. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under verksamhetsåret 2011 förbättras barn- och ungdomstandvårdens systematik och förebyggande verksamhet betonas. Profylaxskötarens roll är mycket viktig främst när det gäller upplysning och förbyggande tandvård. Tandregleringens nivå bibehålls. Anestesitandvård ordnas på orten för sk. specialgrupper. Enligt vårdgarantilagstiftningen skall den vård som konstateras vara nödvändig påbörjas inom 6 månader efter det att vårdbehovet konstateras. För att uppnå målsättningen behövs också tillräckliga personalresurser och utrymmen. Tandläkarjouren sköts under vardag av 2 tandläkar/ tandskötar-arbetspar. Under veckoslut och söckenhelger ordnas tandläkardejouren i samarbete med Vasa stad enligt avtal. 218

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tandläkarjour under vardagar min./real: Under tjänstetid och egen arrangerad verksamhet Under veckoslut och söckenhelger ordnas tandläkarjouren i samarbete med Vasa stad enligt avtalet (fr.o.m. 1.6.2009). max: helt egen arrangerad verksamhet också veckosluten eller 24 h/dygn. Kallelsesystemet anpassas till förordningen. Miniminivån är följande: - familjen som får sitt första barn, hälsoinfo - 1-2-åringar inkallas - 3-4-åringar inkallas - 5-6-åringar inkallas - I klassen inkallas - V klassen inkallas - VIII klassen inkallas - alla 17-åringar får info om tandvården - studeranden inkallas minst 1 gång Barn- och ungdomstandvården (0-17-åringar) / besöksstatistik, andelen förebyggande vård min.: gruppering enligt förordning real.: eventuella tilläggsgrupper max: alla en gång per år Förebyggande verksamhet betonas, sk. kariesriskpatienter skall inkallas enligt sk. SUHATarbetsgruppens anvisningar individuellt. Handikappade prioriteras. Övriga patienter tar själva kontakt. 219

Tillgång och kvalitet på service Vårdgaranti min.: bedömning inom 2-3 v. icke brådskande kö För vård inom 6 mån. Köuppföljning real: bedömning inom 3 vardagar. Vård inom 6 mån. max: alla vårdas. 5 arbetspar + ny tandklinik och instrumentvård. Tandregleringen min.: åtstramning från nuvarande med 50% real: försöker upprätthålla nuvarande nivå. Förutsätter kompetent tandläkarbemanning. 220

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Digitalisering av Realistiskt: 1 klinik/2011 eller munhälsovårdens röntgenbilder 2012 verkställs inom ekonomiska ramar där inte införts tidigare. 1 klinik/år 2011 eller 2012 Arbetsfördelning mellan offentliga och den privata sektorn. Sätt att förverkliga Ansvarig Tillräcklig mängd datorer och dataprogram Samarbetsmöten med privata sektorn. Utreda förutsättningar till servicesedel eller köptjänst av andra serviceproducenter inom tandvården. Nuvarande resurser räcker inte helt till. En del vuxna patienter hänvisas till den privata sektorn utan betalningsförbindelse. Samarbete med den övriga hälsovården Upplysningsverksamhet. Samarbete med hälsovårdarna gällande familjer som väntar sitt första barn 221

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 57,06 EP -12 EP -13 VERKSAMHETSOMRÅDE: Mentalvård VERKSAMHETSIDÉ Förebygger psykisk ohälsa samt hjälper och stöder personer med psykisk ohälsa eller i kris. Hjälper människor att finna balans i tillvaron och fungera så bra som möjligt i familj, skola, arbete och andra sociala sammanhang. Utför de bedömningar, utredningar, terapier som behövs, samt ger nödvändigt stöd. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utbudet av service utvecklas ständigt för att kunna möta förändrade behov. Samarbetsformer med andra sektorer utvecklas. Nyckelpersoner i verksamheten ss. överläkaren i vuxenpsykiatri och avdelningsskötaren vid mentalvårdscentralen kommer att gå i pension. Det blir en stor utmaning att rekrytera kompetenta ersättare. Dagavdelningen för ätstörningsvård, Fredrika-avdelningen, med 6 platser är en ny verksamhet från hösten 2010 och betjänar även patienter utanför de egna samarbetskommunernas område. Frånsett dagavdelningarna och övernattningsmodulen, som håller stängt för sommarsemestrarna, fungerar verksamheten året runt. Sjukskötaren på resursskolan vid utbildningsverket hör administrativt till mentalvårdsbyrån och utgör en ny resurs. En befattning som skolpsykolog finansieras i och med att avtalet med Folkhälsans tonårspoliklinik sagts upp. Samarbete med andra instanser utvecklas. Bl.a. samarbete med A-kliniken gälllande missbrukar- och dubbeldiagnospatienter. Beredskapen att stöda nyinflyttade familjer med utländsk bakgrund utvecklas. Terapeutiska samtalsgrupper används som arbetsmetod där det är lämpligt. Familjen och den närmaste sociala gruppen engageras i vården. För år 2011-2013 anhålls om Kaste-projektfinansiering för ett kompetenscentrum för ätstörningar, som skulle handha utvecklingen av best practice vårdmodell för ätstörningar, skolning och fortbildning samt forskning. Den kommunala andelen av projektet budgeteras på utvecklingsavdelningen. För projektet behövs förutom av projektet finansierad nyrekrytering även tilläggsutrymmen 222

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Professionell service/vård min. enligt vårdgarantin, motsvarande realistisk väntetid 2-4 veckor. patientens/samhällets behov. Akut tid omgående. För Låg tröskel till vård. God tillgång utredning inom 1-2 månader till undersökning och vård. Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av kösituation Effca-statistik Patientenkät Förutsättning: patienten sköts vid mest lämpad instans. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetshandböcker minst 1 ny - real 2 - max 3 Påbörja kvalitetshandböcker för skolpsykologer, dagavdelning, ätstörningsvård Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Fungerande samarbete med Samarbetsmöten.1 ggr/år-3 andra instanser/antal ggr/år-5 ggr/år samarbetsmöten och kontakter Kontinuerligt i patientärenden Sätt att förverkliga Ansvarig Projekt och regelbundna möten med A-kliniken, skolor, hälsovård m.fl. Personlig kontakt i patientärenden 223

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 45,35 EP -12 EP -13 VERKSAMHETSOMRÅDE: Operativa och konservativa resultatområdet VERKSAMHETSIDÉ De operativa och konservativa enheterna producerar tjänster som det med tanke på helheten är ändamålsenligt att producera som närsjukvård med beaktande av befolkningens behov och de ekonomiska förutsättningarna. Rehabiliteringen utgör en väsentlig del av rehabiliteringsresursen inom Vasa sjukvårdsdistrikt. Tjänster säljs också utanför vårt samarbetsområde. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inom det operativa resultatområdet planeras en stängning av kirurgiska, dagkirurgiska och operationsavdelningen under fem veckor nästa sommar. Kirurgiska polikliniken kommer att fungera under stängningen, och då kan köerna till polikliniken förkortas. Medan avdelningarna är stängda kan kirurgen på polikliniken konsulteras av första hjälpen. En ny verksamhet som inleds på operationsavdelningen redan i slutet av år 2010 är ortopediska operationer. Målet är att vid behov utföra 400 starroperationer. Den dagkirurgiska verksamheten har minskat under de senaste åren p.g.a. läkarbrist. Målet är likväl att över 50 % av operationerna ska utföras som dagkirurgiska ingrepp. De kirurgiska/operativa arbetsprocesserna genomgås internt i syfte att effektivera verksamheten. Hösten 2010 fick vi två gynekologer som förstärkning inom verksamheten på gynekologiska och förlossningsavdelningen. Tack vare förstärkningen behöver vi inte längre så mycket utomstående arbetskraft för jourverksamheten, poliklinikverksamheten kan effektiveras och antalet gynekologiska operationer kan öka. Gynekologer och barnläkare har möjlighet att göra en del av sin arbetsinsats på rådgivningarna. På barnavdelningen utvecklas samarbetet med primärhälsovården och rådgivningarna. Vi strävar efter att utveckla rutiner som skulle göra det möjligt för barn som behöver specialsjukvård att vårdas hemma. Inom det konservativa resultatområdet, på avdelningen för inremedicin, behövs personalförstärkning under en eventuell sommarstängning, för stängningen ökar arbetsbördan på inremedicinska avdelningen. Det behövs fler bäddplatser för patienter inom fysiatri och tung rehabilitering, för efterfrågan på tung rehabilitering har ökat både inom Vasa och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt. Möjligheterna att svara på invandrares behov av rehabiliteringsundersökningar och rehabilitering bör utvecklas. Inremedicinska poliklinikens skopi-köer borde förkortas genom att ordna skopierna i två undersökningsrum och förstärka läkarresurserna för skopier. På inremedicinska polikliniken bör ventilationen i skopi-rummen och dialysutrymmena repareras. Patientlarmsystemet på avdelning 1 och 4 bör förnyas. 224

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Tillräckligt snabb tillgång till max. 6 mån. vård Operationer inhiberas inte av organisatoriska skäl. Sätt att förverkliga Ansvarig uppföljning av statistik uppföljning av vårdgaranti - uppföljning av pkl-köerna - effica-statistik - operationsköer - vårdgaranti - ökning och utveckling av sköterskemottagningarna Positiv image Att göra organisationens produkter mer synliga. Sätt att förverkliga Ansvarig PR riktad till hälsovårdscentralerna i omgivningen 225

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Ändamålsenliga utrymmen Sätt att förverkliga Ansvarig Ventilationen åtgärdas vid skopi-enheten och dialysen. Arbetsprocesserna inom de operativa/kirurgiska enheterna effektiveras/ kostnadsuppföljning, besöksoch vårddagsstatistik, Rafaela En del av gynekologernas och barnläkarnas arbetsinsats görs på hälsovårdscentralernas rådgivningar. 2011 Min: planeras, real: påbörjas, max:förverkligas. Aktuell bemanning på respektive specialitet beaktas Ansvarspersonerna går tillsammans igenom arbetsprocesserna/ överläkare, överskötare, vårdplanerare,avdelningsskötare Gemensam intern planering/chefsläkaren, överläkarna, överskötaren 226

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 218,3 EP -12 EP -13 VERKSAMHETSOMRÅDE: Medicinsk service Resultatområde för medicinsk service innefattar laboratorium, röntgen, instrumentvård, rehab. service (fysioterapi, ergoterapi, talterapi, näringsterapi), hjälpmedelsservice, socialt arbete, läkemedelscentralen och linneförrådet. Serviceenheternas kunder är både patientkunder och beställarkunder VERKSAMHETSIDÉ Medicinsk service producerar laboratorie- och röntgenundersökningar som fyller myndighetskrav och svarar på behovet inom verksamhetsområdet. Med beprövade terapimetoder främjas befolkningens hälsa och funktionsförmåga och med ändamålsenliga hjälpmedel skapas förutsättningar till oberoende på olika livsområden. Läkemedelsservice och övervakning av läkemedelsäkerheten samt instrumentvården skapar förutsättningar till god och trygg vård. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Röntgen kommer att ha något större antal sållningspatienter till följd av att en årskulle till kommer med i sållningarna. Integrering av röntgenverksamheten (Malmska, Nykarleby) fortsätter genom att börja använda samma RIS system (Radiology Information System) från sommaren 2011. Laboratoriet, instrumentvården inga större förändringar i verksamhetsmiljön år 2011. Rehab. service riktar mera fysioterapi- och ergoterapiresurser till förebyggande verksamhet inom öppna vården. Insatser riktas till att i samarbete med äldreomsorgens personal utveckla ett rehabiliterande arbetssätt där den äldre invånarens resurser tas till vara. Målsättningen är att möta den åldrande befolkningens behov av rådgivning och handledning vad gäller upprätthållande av funktionsförmåga och därmed att hålla beroendegraden så låg som möjligt. Fysioterapeuter deltar i jourskötarverksamheten och patienter med akuta ryggbesvär styrs till fysioterapeut i stället för läkarbesök för undersökning och rådgivning. År 2011 startas ett projekt för samordning av hjälpmedelsverksamheten inom organisationen. En gemensam hjälpmedelscentral för hela organisationen samordnar inköp och service av hjälpmedel kostnadseffektivt. Flera utlåningspunkter i nejden bidrar att hjälpmedlen finns nära klienterna och servicen förblir lättillgänglig. Hjälpmedelscentralens utrymmesbehov bör beaktas i samordning av verksamheten. I dagens läge finns utlåning, lager och service på ett flertal olika ställen. 227

Socialarbetarservice åt mentalvårdens dagavdelning och vuxenmottagning är nytt verksamhetsområde och utvecklas under år 2011 inom befintliga resurser. Läkemedelscentralens lagstadgade beredskapslagerskyldigheten berör fr.o.m. år 2010 ett större antal läkemedel än tidigare. Fr.o.m. år 2011 är läkemedelscentralen skyldig att lagerhålla även Nykarlebys beredskapslager, vilket innebär att uppbevaringsutrymmen inte är tillräckligt stora. År 2011 görs upphandlingsbeslut av läkemedel för åren 2012-2013 inom anskaffningsringen Birkaland - ERVA. Besluten föregås av en arbetsam offertgenomgång, som kräver en persons arbetsinsats under flera månaders tid. Finns behov av daglig transport till och från Nykarleby De arrangemang vi nu har är tillfälliga och bristfälliga. 228

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Nöjda kunder (beställarkunder): min.70%-real 80%- max 95% korta väntetider, väl utförda undersökningar, korrekta undersökningsresultat/ Kundrespons, auditeringar Kundförfrågning riktat till remitterande enheter. Köuppföljning Auditering Obruten vård/servicekedja med aktörer som deltar vården/rehabiliteringen/kundrespo ns Högkvalitativa undersökningar och service/ Auditeringar, granskningar Snabb och effektiv intstrumentvårdsprocess Trygg läkemedelsbehandling/ antal infobrev 12 /år medicinskåpsgranskning Antal HaiPro anmälningar som direkt drabbar patient Kortare väntetider på laboratoriet / mäta väntetider Godkänd kvalitet i externa auditeringar Beställda intrument hos beställaren samma dag eller på överenskommen tid. 6/8/10 80%-90%- 100% av enheterna 2/1/0 1,5 h 1 h 30 min Responsförfrågningar, lagstadgade auditeringar på röntgen, laboratorium, läkemedelscentral Utveckla beställningsdataprogram. Läkemedelsinformation (brev till beställare, info i portalen, medicinskåpsgranskn) Införa tidsbeställning på laboratoriet. Informera befolkningen och interna kunder. 229

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Hög kvalitet på service och Fyller myndighetsbestämmelser undersökningar/ Kvalitetsgranskning Sätt att förverkliga Ansvarig Interna auditeringar, externa auditeringar Äldre befolkningens rehabilitering i öppna vården struktureras så att det stöder hemmaboendet./ Antal utbildningstillfällen för äldreomsorgens personal. Antalet grupper och deltagare. Ny verksamhet-ambitionsnivån svår att definiera Utbildning och konsultation för hemvårds- personal i aktiverande och rehabiliterande arbetssätt, Gruppverksamhet som stöder funktionsförmågan inom öppenvården. Avdelningsskötare Ombesörja hela organisationens ( även Nykarlebys ) beredskapslagerskyldighet / Anmälan till Fimea 100 / 100 / 100 Göra anmälan till Fimea enligt gällande lag och ombesörja att lagerskyldigheten uppfylls/ läkemedelscentralen 230

RESURSER OCH EKONOMI Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Hälsoekonomisk perspektiv tas i beaktande i fördelning av terapiresurserna/ Uppföljning av prestationer Mera resurser riktas till hälsofrämjande verksamhet. Sätt att förverkliga Ansvarig Hälsofrämjande gruppverksamhet, rådgivning och handledning till befolkningen och annan personal Minskad användning av läkemedel, som inte hör till läkemedelsurvalet / Minskat eller ökat antal EPblanketter jämfört med föregående år. Mängden föråldrade ur bruk tagna läkemedel på Läkemedelscentralen och på avdelningarna hålls under 3% av omsättningen / Utvärdering minimum = samma antal som år 2010 real = mindre än år 2010 max = väsentligt mindre än 2010 Under 3% Medlemmarna i Läkemedelsarbetsgruppen förstår betydelsen av Läkemedelsurvalet och informerar sina kolleger/ Ledande farmaceuten Hålla kontroll på lagret och medicinåtgången. Kommunikation mellan LMC och enheterna 231

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 142,61 EP -12 EP -13 Överskötare/ Tf. chefsläkare: Riitta Lönnbäck/ Jorma Rantanen VERKSAMHETSOMRÅDE: Köptjänster: medicinsk rehabilitering VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén för medicinsk rehabilitering är att med beprövade terapimetoder förbättra och upprätthålla klientens funktioner och förmågor så att han kan bibehålla och utvidga sitt oberoende. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Enligt lagen har kommunen i sista hand ansvar för ordnandet av rehabilitering för personer som inte kan få sin rehabilitering via annan lagstiftning (t.ex. FPA, arbetsolycksfalls- och trafikförsäkring). Terapierna ordnas antingen som egen service eller som köptjänster. Betalningsförbindelse för terapier som köptjänst ges endast på medicinska grunder. Köptjänster för medicinsk rehabilitering har ingen egen personal. Anhållan behandlas av en multidisciplinär arbetsgrupp. Organisationens egna terapeuter bedömmer terapibehovet initialt och vid förnyandet av betalningsförbindelse. Stor del av rekommendationer till medicinsk rehabilitering kommer från läkare eller psykologer inom den egna organisationen. Styrgruppen för medicinsk rehabilitering överenskommer om kriterier för beviljandet av köptjänster för medicinsk rehabilitering år 2010. Målsättningen är att beviljandet av köptjänster görs på lika grunder för alla. Antal rekommendationer till medicinsk rehabilitering ökar ständigt. Det beror delvis på att de flesta klienter har långvarigt terapibehov (fr. några till tiotals år) samt att antal barn som behöver rehabilitering hela tiden ökar i nejden. FPA:s kriterier för beviljandet av terapier har skärpts, vilket leder till att kommunen har ansvar för allt flera klienters rehabilitering. Medicinska behovet och terapitätheten används som kriterier för beviljandet av köptjänst. Terapiverksamheten inom rehabiliteringens serviceenhet utvecklas så att det finns möjlighet att erbjuda t.ex. terapi i grupper som egen service i stället för köptjänster. Rehabiliteringens serviceenhet utvecklar öppenvårdsrehabiliteringen av äldre befolkningen utvecklas tillsammans med äldreomsorgens hemvårdspersonal. Målsättningen där är bl.a. att den dagliga funktionella träningen för att minska behovet av terapier som köptjänst. 232

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Behovsprövning av medicinsk rehabilitering görs med lika krieterier för alla. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Process- och rutinbeskrivningar.50% beskrivnaför köptjänsterna / 70% -100% Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Kriterier för köptjänster är kända i organisationen Sätt att förverkliga Ansvarig Dokumenterade kriterier för med.rehab. Sätt att förverkliga Ansvarig Process- och rutinbeskrivningar dokumenteras/överskötare Sätt att förverkliga Ansvarig Muntlig och skriftlig information till alla parter som skriver rekommendationer till köptjänster./chefsläkare, överskötare 233

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Inom de ekonomiska ramarna rikta resurserna till beprövade och kostnadseffektiva metoder Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av terapeutraporterna samt resultat av terapierna Uppföljning av kostnaderna för beviljade terapier/överskötare, chefsläkare 234

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Årsverken 1,4 EP -12 EP -13 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN BU 2010 BU 2011 VERKSAMHETENS INTÄKTER 119 729 842 119 665 329 Försäljningsintäkter 108 631 282 107 920 349 Avgiftsintäkter 9 096 800 9 712 030 Understöd och bidrag 1 083 480 916 000 Övriga verksamhetsintäkter 918 280 1 116 950 VERKSAMHETENS KOSTNADER -119 072 264-119 331 829 Personalkostnader -59 038 896-58 389 156 Köp av tjänster -43 458 617-43 889 749 Material, förnödenheter och varor -7 122 244-5 878 947 Understöd -3 219 915-3 465 070 Övriga verksamhetskostnader -6 232 592-7 708 907 Kostnader totalt (endast budget) 0 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR -657 578-333 500 Totalt 0 0 235

AFFÄRSVERKEN 236

DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör: Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde strävar verket att sköta vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Recessionen inom ekonomin påverkar fortsättningsvis verkets verksamhet i någon mån. Efterfrågan på tomter återhämtar något vilket ökar behovet av att bygga nya ledningsnät. De tickande tidsbomberna i ledningsnäten ger dock inga möjligheter att pruta på ledningarnas saneringstakt. Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk gav sitt beslut gällande miljötillstånd för Åminne vattenverk våren 2010. Beslutet förutsätter nya lösningar för behandling av slam, som uppstår vid processen före utgången av år 2012. Alternativen är leda slammet till Alheda reningsverk för behandling eller till något annat verk, som har tillstånd att ta emot slam. Ansökan om miljötillstånd för Alheda reningsverk skall inlämnas till regionförvaltningsverket i mars 2011. Beslut av tillståndsmyndigheten kan väntas inom ett par år. Ifall beslutet förutsätter kvävereducering är investeringen rätt stor. Blir det inte så, får man ändå reservera sig någon typ av utvidgnings-/effektiveringsinvestering. Med EU- och statsbidrag har planer uppgjorts för ibruktagande av de outnyttjade grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Avsikten är att ansökan om tillstånd inlämnas till myndigheten under år 2010, gällande tagande av grundvatten samt placering av ledningarna och anläggningarna. Projektet är viktigt för att trygga stadens vattenanskaffning. Det bästa sättet att skydda grundvattenförekomsterna för vattenanskaffningen är att ta dem i bruk för ändamålet så fort som möjligt. Förändringar i lagstiftningen är på gång, som bäst är förnyande av lagstiftningen beträffande både vattentjänsterna och räddningsväsendet under arbete. För det förstnämnda är det bla ansvaret för samhällets dagvattenhantering som är under lupp och för det andra släckvattenförsörjningen. Ur vattentjänstverkets och dess kunders synpunkt har båda en ekonomisk betydelse. På kort sikt kan man inte vänta någon märkbar ökning av de vatten- och avloppsvattenmängder som verket fakturerar. På längre sikt kan avloppsmängderna öka i någon mån, ifall grannkommunernas avloppsplaner förverkligas. Inkomstfinansieringen måste i varje fall säkerställas genom att granska avgifterna. 237

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Vattnets kvalitet Kvalitetskrav och rekommendationer (stm 461/2000) Avbrott i vattenlev. Positiv utveckling Störning i avloppets funktion Positiv utveckling Positiv image Informationsplan Bägge 2011 Förnyande av internetsidor Sätt att förverkliga Ansvarig Myndighets- och egen kontroll, driftschefen Registrering av kundrespons, nätverkschefen Sätt att förverkliga Ansvarig verkst. direktören, informationsansvarig 238

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Utvecklingssamtal 1 gång/år/arbetstag. Arbetsplatsmöten 8 gånger/år Aktiv och välmående personal Sätt att förverkliga Ansvarig verkst. dir., avdelningschef verkst. dir., avdelningschef Sätt att förverkliga Ansvarig Mängd och inriktning av Yrkesinriktad 1-2 dagar/år verkst. dir., avdelningschef personalskolning SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Produktionskostnader för servicen Landets medelnivå beträffande Kundavgifter båda Vattentjänstverkens nyckeltal, vaf Vattentjänstverkens avgifter, vaf 239

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Investeringars inkomstfinansiering Större än 100 % under en 10 års perspektiv Sätt att förverkliga Ansvarig Bokslut, verkst. dir. 240

NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal BS -08 BS -09 BU -10 BU -11 EP -12 EP -13 Inpumpat vatten, 1 000 m3 Fakturerat vatten, 1.000 m3 - eget område - andra verk 2 282 1 513 115 2 243 1 496 30 2 200 1 540 100 2 200 1 540 100 2 200 1 540 100 Renat avl.vatten, 1 000 m3 Fakturerat avl.vatten, 1.000 m3 - eget område - andra verk 3 306 1 442 844 2 693 1 377 672 3 200 1 450 800 3 200 1 450 800 3 200 1 450 800 Längden på vattenledn.nätet, m 198 054 199 420 203 200 204 700 206 200 Längden på avl.ledn.nätet, m 199 084 202 677 200 500 202 000 203 500 Vattenavgift, /m3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enl. vaf:s enkät Avl.vattenavgift, /m3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät 1,50/1,92 1,15/1,58 1,70/2,22 1,79/2,21 1,55/1,99 1,22/1,68 1,80/2,31 1,93/2,42 1,65/2,11 1,31/184 1,89/2,42 2,03/2,50 Årsverken, st. 29,9 30,4 30 30 30 30 Mervärdesskatt ingår i avgifterna, 2010 avgifter från vaf:s enkät 1.2.2010 DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) BS -08 BS -09 BU -10 BU -11 EP -12 EP -13 omsättning 5 592 5 502 6 106 6 404 6 567 6 761 intäkter sammanlagt 5 645 5 572 6 157 6 455 6 628 6 822 material o tjänster - 1 801-1 802-1 929-2 018-2 000 1 982 personalkostnader - 1 435-1 477-1 620-1 642-1 687 1 722 avskrivningar o värdeminskn - 922-910 - 973-1 016-1 068 1 115 rörelsens övriga kostnader - 54-66 - 65-84 - 86-86 överföringsposter - 74-68 - 74 0 0 0 rörelseöverskott/-underskott 1 359 1 249 1 496 1 694 1 786 1 918 finansiella intäkter/kostnader - 686-679 - 682-682 - 681-666 över-/underskott 673 570 814 1 011 1 105 1 252 Budgetförslaget utgår ifrån att verksamhetskostnaderna årligen ökar med 2-4 %. Verksamhetsintäkterna bör ökas mera för att skapa en investeringsreserv. Olika avgifter höjs 4-7 %. Personalstyrkan bibehålls som nu (30). Avkastningskravet är det samma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet eller 671 790 euro. 241

INVESTERINGAR (1 000 euro) BS -08 BS -09 BU -10 BU -11 EP -12 EP -13 löpande 1 250 1 600 1 330 1 200 sanering 1 050 1 000 1 090 1 000 nybyggnad 50 420 100 100 övriga löpande 150 180 140 100 särskilda 265 400 1 520 1 200 Peders, Företagarvägen ledningsn., stödjepunkt 235 280 900 vattenanskaffning 10 20 20 400 matarledn. Åminne-Peders 10 50 200 * 400 avlopp Åminne-Alheda 10 50 400 * 400 avloppsvattenrening inv. sammanlagt 1 628 2 180 1 515 2 000 2 850 2 400 finansieringsandelar - 30-197 - 15 netto 1 598 1 983 1 500 2 000 2 850 2 400 * egen andel Förklaringar: löpande investeringar Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta objekten Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand, Kivilös Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; Lappfjärden, Bonäs, Nyåkern, Piriö övriga löpande investeringar = bla underhållande investeringar vid reningsverken, pumpstationer osv samt fordon och maskiner särskilda investeringar ledningsnäten, stödjepunkt = stödjepunkt för avdelningen ledningsnäten vattenanskaffning = driftsäkerhet = egna grundvattenresurser tas i bruk, råvattenbassäng utrustas matarledning Åminne-Peders och avlopp Åminne-Alheda = samprojekt med Pedersöreverken, statens vatten- och avloppsarbete, egen kostnadsandel sammanlagt ca 1,5 milj. euro, i gång ev. 2011 2012, byggtid för hela projekt ca 2-3 år reningsverket = investering för kvävereducering torde bli aktuellt tidigast 2012 2014, när avloppsverkets nya miljötillstånd har vunnit laga kraft; mindre sanerings(effektiverings)behov kan dock uppstå redan tidigare, skäl att förbereda sig 242

DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTAD HAMN Hamndirektör: Kristian Hällis VERKSAMHETSOMRÅDE: Hamnverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Hamnens uppgift är att utgående från näringslivets behov av sjöburna transporttjänster tillhandahålla, saluföra och utveckla konkurrenskraftig hamn- och transportverksamhet. Volymen på utbudet av tjänster och utvecklingen av hamnens infrastruktur baserar sig på den verkliga och prognostiserade efterfrågan som hamnens kunder tillför. Hamnen utgör en säker och effektiv länk i varuflödet mellan producenter och marknaderna runt om i världen. För Staden Jakobstad utgör hamnen ett viktigt näringspolitiskt instrument samt en strategisk viktig del av den näringsmässiga infrastrukturen. Strategiska målsättningar för Affärsverket Jakobstads Hamn: 1) En kundbaserad verksamhet som grund för en framgångsrik verksamhet 2) Framhålla stadens roll som näringspolitiskt instrument med tanke på företagsetableringar och utvecklandet av befintlig näringsstruktur. Befrämja näringslivets investeringar. 3)Affärsverksamheten skall vara lönsam. 4) Hållbar verksamhet som baserar sig på miljö- kvalitets- och säkerhetstänkande. 5) Utveckla verksamheten via samverkan mellan en kunnig personal och kunder. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Marknadsläget Den fullskaliga nedgången inom världsekonomi som drabbade oss med kraft 2009 är inte längre lika förlamande. Ekonomin visar igen små hoppingivande tecken på en trevande återhämtning med tanke på ekonomiplaneperioden 2011-2013. Faktum är dock att vi nu lever i en helt annan verksamhetsmiljö efter den globala ekonomiska krisen än den vi levde i så sent som 2008. Den förväntade uppgången är mycket sårbar och inte speciellt stabil. Ytterligare en gång blev Finland och i förlängningen hamnarna påminda om hur exportberoende vårt näringsliv är. Konkurrenssituationen Eftersom det totala varuflödet via hamnarna har minskat i nästan samma takt som volymen i vår utrikeshandel, blir kampen om hanterade ton allt hårdare. För att överleva och nå framgång i hamnvärlden kräver näringslivet en infrastruktur som ger utrymme för en snabb och effektiv varuhantering samt en smidig service, detta helst till en nerbantad prisnivå. Förlängningen av Laucko-kajen förbättrade vår konkurrenskraft men en verkligt slagkraftig konkurrensförmåga får vi när kajförlängningen kan kombineras med ett seglingsdjup på 11 meter. 248

Investeringar Det konkreta muddringsarbetet i farleden och hamnbassängen samt förstärkning av grunden för Laucko-kajens äldsta del, kan inledas först 2011 vilket innebär en förskjutning i den ursprungliga tidtabellen med ett år. Orsaken till att tidtabellen flyttats fram är den oväntat omständliga tillståndprocess som miljömyndigheterna tillskrivit projektet. Investeringsanslaget för muddringsprojektet ingår därför inte i det nu budgeterade anslaget (500 000e) eftersom villkoren i tillstånden inte ännu kommit oss till del. Anhållan om investeringsmedel inkommer separat när tillstånden är klara och investeringsprojektet har konkurrensutsatts enligt reglerna för offentlig upphandling. 249

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Underhålla och förbättra Min: minska flaskhalseffekten i hamnens infrastruktur infrastrukturn med 40% Real 50% Varuflödesnivå Max 70% Sätt att förverkliga Ansvarig Underhåll, trafikeffektivitet lager och hanteringsytor beläggs Hamndirek.Hamndir/tekniskach ef. Aktiv näringspolitik Hamnen är ett näringspolitiskt Med hamnverksamheten verktyg för staden som förknippade etableringar och befrämjar och betjänar investeringar. näringslivet Min 1/planperiod Real 2/planperiod Hamnens inverkan på syssels. Max 3/planperiod Sätt att förverkliga Ansvarig Saluföra hamnen som en logistisk plusfaktor för näringslivet Mässor/kundkontakter Hamndirekt./Hamndir/tekniska chefen 250

Positiv image Hamnen skall ses som en Min: 1 större internationellt tillgång för stadens profil och projekt upplevas som ett Real: 1 internationellt+ 1 kommunikationsmässigt nationellt projekt andningshål i förhållande till den internationella marknaden. Höjd profil/kundförfrågan Sätt att förverkliga Ansvarig Hamndir/tekniskachefen. 251

PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Hamnen har som mål att inom Min:Vidareutveckla sin egen verksamhetsmiljö kvalitetssystemet kontinuerligt sträva till Real: Ågärdade avvikelser 70% utveckling och förbättring av serviceproduktionen. Max 80% Årlig extern auditering Lyckad personalrekrytering Motiverad, lojal och kunnig Min: personalen är motiverd personal som kan samarbeta och tjänstvillig. enligt överenskomna prosser Real:Personalen och regler. utvecklingsbenägenmax: det praktiska arbetet ses som som Trafik/pers en del av hamnens målsättning och konkurrenskraft Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetssytem Tekniska chef./hamndir Sätt att förverkliga Ansvarig Tillräckliga resurser Skolning Hamnens ledning 252

SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Hamnens organisation skall Min: rapporteringssystem och vara "självgående" utgående mätare utvärderas från definierade Real: Helhetskonceptet vägs på ansvarsområden. basen av samverkan mellan arbetsmomenten. Max: Oms/anställd. Organisation utgör en viktig del av konkurrenskraften Sätt att förverkliga Ansvarig Hamnens operativa ledning. 253

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Ekonomin skall ge utrymme för Min Trafikinvesteringar investeringar. Driftöverskottet förbättrar genomströmningen måste vara tillräckligt stort. Ifall Real: Muddringsprojektet inleds hamnen ses som en del av Farled/hamnbassäng stadens infrastruktur bör en del Max: Därtill grundning av av investeringarna ses mot Laukko I för 11 meter. bakgrunden av detta. Investeringprojektet i slutet av året. Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 En växande omsättning Min: en ökning med 5% Real: 10% Omsättning Max 15% Sätt att förverkliga Ansvarig Offentig upphandling. Samarbete med trafikverket Sätt att förverkliga Ansvarig Stärka konkurrensförmåga och närvaro på marknaderna Hamnens operativa ledning 254

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 EP -12 EP -13 Fartygstrafik. 1 765 389 1 989 819 1 377 315 1 630 000 1 728 000 1 898 000 2070 000 Hamnens personal 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 8 (st) Trafik/Personal 235 385 265 309 183 333 217 333 230 400 253 066 259 740 Intäkt/Trafik ( t 1,51 1,44 1,48 1,55 1,53 1,54 1,58 Oms/Pers pers). 342 366 369 284 257 200 338 000 352 666 380 000 4 12 500 Kostn/Trafik( /t) 0,90 0,91 0,69 0,64 0,62 0,60 0,56 Bidrag % 61 63 46 59 60 60 65 Årsverken 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 8 255

DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Verkställande direktör : Ole Vikström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads energiverk Budgeten för 2011 baserar sig på energiförbrukningen 2009 med en liten ökning, emedan år 2010 skiljer sig från det normala. Dessutom har beaktats den nya energibeskattningen, som medför rätt stora kostnadsökningar på både el och fjärrvärme. Energibeskattningen inverkar mest på kol ca 10,3 /MWh, torv 1,9 /MWh och tungolja 7-8 /MWh. Dessutom stiger elskatten från årets början. Med beaktande av ovanstående har i budgeten beaktats kostnadsökningen för den bränslemix som vi använder. El- och fjärrvärmepriserna höjs från årets början för att täcka kostnadsökningen på inköpen. Personalkostnaderna stiger enligt den allmänna löneavtalen, övriga kostnader är i stort sett som tidigare. Investeringar görs enligt våra utbyggnadsplaner och investeringarna ligger på en nivå som motsvarar avskrivningarna, detta med tanke på att man ska upprätthålla ålderstrukturen på ledningsnätena. Investeringarna som görs är antingen i samband med tekniska verkets utbyggnad eller som en följd av höga belastningar, överstora säkringar och uppfyllande av föreskrifter och nollningsvillkor. Det budgeterade resultatet är drygt 1,3 miljoner euro. Resultatet är mycket beroende av vår produktion och variationen kan lätt kasta med en miljon euro. Finansieringsanalysen ligger på drygt plus en miljon. 258

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Leveranssäkerhet Elkvalitet Fjärrvärmekvalitet Effektivitet, distribution < 5h/ab/år Uppfyller normerna Uppfyller normerna Eff.tal > 0,9 Statistik, antal avbrott/ab. Mätning, EN50160 Mätning, enl. rekom. Energimarknadsverket Energimängd/MWh Eldistribution Fjärrvärme > 1 % > 1 % Rapporter Rapporter 259

RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2011 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillåten avkastning på placerat kapital Energimarknadsverket Räkenskapsperiodens överskott Bokföring < 4,47 % Räkenskaper, överskott skall täcka driftutgifter, investeringar och avkastning till Staden. Elpris, totalt Egnahemshus 5000 kwh Elvärmehus 18000 kwh Energimarknadsverket Fjärrvärmepris Egnahemshus 20000 kwh Höghus 225000 kwh Finsk energi-industri r.f Bättre än landets medeltal Bättre än landets medeltal 260

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Bokslut -08 Bokslut -09 Budget -10 Budget -11 Eldistribution-inköp, 286 287 262 189 311 GWh Elförsäljning-inköp 263 179 221 107 180 GWh Fjärrvärmeförs.-inköp 182 182 189 126 196 Cnt/kWh Elpris tot. 5000 kwh 10,57 12,36 12,03 13,77 (Landets medeltal) Elpris tot. 5000 kwh 9,62 9,79 10,49 11,57 (JEV) Elpris tot. 18000 kwh 8,45 10,20 9,90 11,22 (landets medeltal) Elpris tot. 18000 kwh 8,08 8,25 8,95 9,03 (JEV) Fj.värmepris 20000 5,20 5,60 6,25 6,30 kwh (landets medeltal) Fj. värmepris 20000 4,91 5,90 5,91 6,00 kwh (JEV) Fj. värmepris 225000 4,78 5,20 5,70 5,80 kwh (landets medeltal) Fj. värmepris 225000 4,00 5,00 5,00 5,10 kwh (JEV) Årsverken 50 50 52 52 52 EP -12 EP -13 GWh 350 300 250 200 150 100 50 0 Nyckeltal 2007 2008 2009 2010 2011 Årsverken 52,0 51,0 50,0 49,0 48,0 Eldistribution- Inköp Fjärrvärmeförsäljning- Inköp Elförsäljning- Inköp Årsverken 261

cnt/kwh 16,00 14,00 12,00 10,00 Elpris 8,00 6,00 Elpris tot. 5000 kwh (landets medeltal) 4,00 2,00 0,00 2007 2008 2009 2010 2011 Elpris tot. 5000 kwh (JEV) Elpris tot.18000 kwh (landets medeltal) Elpris tot.18000 kwh (JEV) cnt/kwh 7,00 6,00 5,00 4,00 Fjv.pris 3,00 2,00 Fj.värmepris 20000 kwh (landets medeltal) 1,00 Fj.värmepris 20000 kwh (JEV) 0,00 2007 2008 2009 2010 2011 Fj.värmepris 225000 kwh (landets medeltal) Fj.värmepris 225000 kwh (JEV) 262

INVESTERINGAR 269